EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 22.6.2022

COM(2022) 296 final

2022/0192(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av rådets förordning (EG) nr 1217/2009 vad gäller omvandling av informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter till ett informationssystem för jordbruksföretagens hållbarhet

{SWD(2022) 166 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Den grundläggande rättsakten om informationssystem för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter (ISJR) (rådets förordning (EG) nr 1217/2009) bör ändras i enlighet med kommissionens meddelande av den 20 maj 2020 med titeln Från jord till bord-strategin för ett rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelssystem och dess handlingsplan. Kommissionen tillkännagav sin avsikt att omvandla informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter (ISJR) till informationssystemet för jordbruksföretagens hållbarhet (ISJH).

ISJR är en unik källa till mikroekonomiska uppgifter och redovisningsuppgifter som genereras varje år från mer än 80 000 jordbruksföretag i EU. Genom detta har det varit möjligt att bedöma jordbruksföretagens ekonomiska och finansiella situation sedan 1965. Kommissionen tillhandahåller den harmoniserade metoden och det gemensamma frågeformuläret, och medlemsstaterna samlar in, kontrollerar och lämnar in uppgifterna. ISJH kommer att komplettera denna miljörelaterade och sociala dimension.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Uppgifter och information på gårdsnivå måste vara tillförlitliga och av hög kvalitet så att beslutsfattare, jordbrukare och andra berörda parter kan fatta lämpliga evidensbaserade beslut.

ISJR har bedömts vara ett effektivt och lämpligt verktyg för att samla in ytterligare miljörelaterade och sociala variabler på gårdsnivå utöver de ekonomiska och inkomstrelaterade variabler som för närvarande samlas in.

På EU-nivå insamlas vissa uppgifter på gårdsnivå för den gemensamma jordbrukspolitikens politiska behov. Dessa är bland annat:

(1)Syftet med den integrerade statistiken över jordbruksföretag 1 är att tillhandahålla jämförbara uppgifter om EU:s jordbruksföretag. Uppgifter samlas in från alla jordbruksföretag vart tionde år (censusdata) och genom mellanliggande stickprovsundersökningar vart tredje eller fjärde år. Medlemsstaterna samlar in uppgifter från enskilda jordbruksföretag och uppgifterna vidarebefordras till Eurostat. Den information som samlas in omfattar följande: markanvändning, antal djur, landsbygdsutveckling, förvaltning och arbetsinsats i jordbruket (inklusive ålder, kön och förhållande till jordbruksföretaget). De sammanlagda resultaten offentliggörs. Tillgången till individuella uppgifter om jordbruksföretaget är begränsad. Den integrerade statistiken över jordbruksföretag utgör en grund för extrapolering av ISJR-uppgifter.

(2)Det integrerade administrations- och kontrollsystemet (IACS) 2 för den gemensamma jordbrukspolitiken har inrättats för administration och kontroll av utbetalningar till jordbrukare. Systemet omfattar alla ordningar för inkomststöd (oavsett om de är obligatoriska eller inte) och även vissa stöd till landsbygdsutveckling som bygger på hur många hektar eller djur som jordbrukaren har. IACS-databasen består bland annat av följande information: identifiering av alla jordbruksskiften i EU (systemet för identifiering av jordbruksskiften LPIS), en databas för djur i de EU-länder där djurbaserade stödordningar tillämpas 3 .

(3)I kommissionens kommande genomförandeförordning 4 föreskrivs att vissa uppgifter på gårdsnivå samlas in på EU-nivå för den gemensamma jordbrukspolitikens övervaknings- och utvärderingsändamål, utöver de uppgifter från den gemensamma jordbrukspolitikens övervaknings- och utvärderingsram som samlas in på nationell och ibland regional nivå. Medlemsstaterna kommer att på ett harmoniserat sätt förse kommissionen med vissa uppgifter om stödmottagare inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

Alla ovannämnda databaser har upprättats för olika ändamål och samlar inte in helt likadana uppgifter. Det finns dock en potential att koppla samman dessa (och andra) databaser med ISJH-uppgifterna. IACS och den kommande databasen för övervakning och utvärdering av den gemensamma jordbrukspolitiken med uppgifter på gårdsnivå innehåller en väletablerad identifiering av GJP-stödmottagares identifikationsnummer. ISJH:s sekundärlagstiftning kommer att undersöka möjligheten att koppla jordbruksföretagens uppgifter till GJP-stödmottagarens identifikationsnummer för att göra det möjligt att utbyta information mellan dessa databaser – denna länk kan i praktiken visa sig komplicerad att fastställa, eftersom stödmottagarens identifikationsnummer inte alltid motsvarar ett (enda) jordbruksföretag. Därför planerar ISJH att införa ett unikt identifikationsnummer för jordbruksföretaget, som exempelvis skulle kunna införas enligt den integrerade statistiken över jordbruksföretag och kunna bidra till att koppla samman uppgifter för den integrerade jordbruksstatistiken och ISJH-uppgifter. Anpassningar (av antingen rättsakten, systemet eller insamlingsmetoderna) för att koppla samman databaser skulle krävas för varje databas. Även om ISJH ger möjlighet till interoperabilitet måste andra databaser och system därför återspegla den.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Processen för att ändra direktiv 2009/128/EG (direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel) 5 pågår. Kommissionens förslag syftar bland annat till att införa en elektronisk registrering av viss information om både användning av bekämpningsmedel och icke-kemiska växtskyddsåtgärder som utförs av yrkesmässiga användare (inklusive jordbrukare). Om lagstiftningen antas skulle dessa uppgifter i framtiden kunna utgöra en grund för extrapolering av ISJH-uppgifter om bekämpningsmedel. Dataförvaltningsakten ( COM/2020/767 ) och den föreslagna dataakten (som för närvarande är föremål för ett rättsligt förfarande) skulle kunna öppna nya möjligheter att undersökas i den föreslagna rättsakten, särskilt när det gäller nya metoder för uppgiftsinsamling och nya uppgiftskällor i linje med målet att minska kostnaderna för jordbrukare och medlemsstater.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Artikel 43.2 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen utgör den rättsliga grunden för de bestämmelser som är nödvändiga för att uppnå målen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Subsidiaritetsprincipen gäller, eftersom förslaget inte omfattas av EU:s exklusiva behörighet.

ISJH, som grundar sig på det väletablerade ISJR-informationssystemet, kommer att vara ett användbart och effektivt verktyg som gör det möjligt för EU att bidra till målen för den gemensamma jordbrukspolitiken och göra ekonomiska, miljörelaterade och sociala uppgifter och information på jordbruksföretagsnivå tillgängliga för medlemsstaterna och EU. Liksom ISJR kommer ISJH att tillhandahålla en gemensam och harmoniserad undersökning för att samla in uppgifter på gårdsnivå och göra uppgifter jämförbara på EU-nivå.

Förslaget till denna förordning har utarbetats för att stödja och begränsa bördan för både medlemsstater och jordbrukare, samtidigt som kvaliteten och jämförbarheten hos ISJH-uppgifterna på gårdsnivå säkerställs bättre.

De viktigaste kriterierna för ISJH-uppgifter (inbegripet ekonomiska, miljörelaterade och sociala) är konsekvens och jämförbarhet. Medlemsstaterna kan inte uppnå den enhetlighet och jämförbarhet som krävs utan en tydlig europeisk ram, dvs. EU-lagstiftning, som fastställer gemensamma definitioner, rapporteringsformat och kvalitetskrav.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen, eftersom det kommer att säkerställa kvaliteten på och jämförbarheten hos ISJH:s ekonomiska, miljörelaterade och sociala uppgifter på jordbruksföretagsnivå som samlas in och sammanställs genom tillämpning av harmoniserade metoder i medlemsstaterna. På samma sätt kommer den att se till att nätverket förblir relevant och anpassat för att tillgodose den gemensamma jordbrukspolitikens behov. Tillsammans med interoperabiliteten kommer förordningen att göra insamlingen och användningen av uppgifter på gårdsnivå mer kostnadseffektiv samtidigt som särdragen i medlemsstaternas system respekteras.

•Val av instrument

Föreslaget instrument: förordning.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

•Samråd med berörda parter

Omvandlingen till ISJH ledde till olika samrådsaktiviteter 7 som var inriktade på alla de tre huvudsakliga identifierade intressentgrupperna: 1) uppgiftslämnare, 2) uppgiftsinsamlare och 3) uppgiftsanvändare 8 .

Efter olika samråd med berörda parter verkar det som om alla intressentgrupper i stort sett är positiva till ISJH-initiativet och till att sociala och miljörelaterade aspekter läggs till de ekonomiska uppgifter som samlas in i ISJR. Även om ett starkt stöd uttrycktes för insamling av uppgifter på gårdsnivå i ISJH för bedömning av jordbrukets ekonomiska hållbarhet vid sidan av miljömässig och social hållbarhet, ansåg vissa uppgiftslämnare att uppgiftsinsamlingsarbetet måste delas mellan de olika användarna och att den administrativa bördan för uppgiftslämnare och uppgiftsinsamlare bör begränsas. För att begränsa den administrativa bördan för jordbrukare och uppgiftsinsamlare införde kommissionen begreppet ”samla in uppgifter en gång och använd dem flera gånger” för bättre datadelning mellan förvaltningar, statistikmyndigheter och privata organ. Kommissionen har också för avsikt att bidra till de inledande kostnaderna för medlemsstaternas justeringar av ISJH-omvandlingsprocessen.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

•Konsekvensbedömning

9 Med tanke på initiativets mycket tekniska karaktär och kommissionens begränsade tillvägagångssätt ansåg man att det inte var nödvändigt med en konsekvensbedömning. I den konsekvensbedömning som åtföljde 2018 års lagstiftningsförslag om GJP efter 2020 fastställdes behovet av att anpassa och stärka befintliga uppgiftskällor så att de bättre stämmer överens med den nya politiken samt att förbättra uppgifternas kvalitet, särskilt när det gäller indikatorer kopplade till jordbruksmiljö, biologisk mångfald och klimat. I konsekvensbedömningen föreslogs också en utvidgning av ISJR-täckningen för att ge bästa möjliga representation av marknadsinriktade gårdar. Vidare preciserades att en revidering kan vara nödvändig för variabler i företagsredovisningen (även med beaktande av rekommendationerna i FLINT-projektet) och det sätt på vilket GJP-stödmottagarnas deltagande i ISJR-uppgiftsinsamlingen organiseras.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Vid omvandlingen av ISJR till ISJH ansågs förenkling och minskning av bördorna, tillsammans med hållbarhet, vara en central del av initiativet. Syftet har varit att fastställa på vilka områden uppgiftsinsamlingsmetoderna kan förenklas och kostnaderna minskas i motsvarande grad.

För det första måste det erkännas att metoderna för insamling av uppgifter varierar kraftigt mellan medlemsstaterna, eftersom staterna kan välja den lämpligaste metoden för att samla in ISJR-uppgifter på gårdsnivå. Det finns inte heller någon detaljerad översikt över varje medlemsstats metoder för insamling av uppgifter, kostnader och bördor. Därför har de senaste studierna och projekten (en översikt av dem förtecknas nedan) samt relevanta resultat från samråden beaktats för denna förenkling och minskning av bördorna. På grundval av dessa föreslås vissa metoder för förenkling och minskning av bördorna nedan. I slutändan är det dock upp till medlemsstaterna att välja den eller de lämpligaste metoderna tillsammans med ISJH-uppgiftsinsamlingsmetoderna för att samla in ytterligare miljörelaterade och sociala variabler.

1. Studien Cost of and good practices for FADN data collection genomfördes och offentliggjordes 2015 10 . Huvudsyftet med denna studie var att undersöka medlemsstaternas metoder och kostnader för insamling av ISJR-uppgifter och ta hänsyn till användningen av uppgifter som är till nytta för de jordbrukare som deltar samt för ett bättre beslutsfattande. Resultaten av denna studie bekräftar att det inte finns någon enhetlig metod för insamling av ISJR-uppgifter. Medlemsstaterna väljer sitt eget sätt att samla in uppgifterna. Till följd av detta varierar kostnaderna för insamling av ISJR-uppgifter kraftigt mellan medlemsstaterna 11 . I studien anges tre huvudfaktorer för kostnadsskillnader:

1) Omfattningen och storleken på ISJR-urvalet (Malta samlar t.ex. in uppgifter från 536 jordbruksföretag medan Polen från 12 100).

2) De olika metoder som används för att samla in ISJR-uppgifter (t.ex. uppgifter som samlas in direkt av ISJR-samordningsorganet eller via anlitade privata redovisningsföretag).

3) Externa faktorer såsom olika lönenivåer mellan medlemsstaterna och olika genomsnittliga företagsstorlekar inom ISJR-undersökningsområdet.

Valet av metod för insamling av uppgifter kan, åtminstone i viss mån, uppväga högre kostnader till följd av högre lönenivåer och ökad företagsstorlek. Den mest effektiva formen av uppgiftsinsamling när det gäller offentliga kostnader är från befintliga räkenskaper (som har producerats till privat kostnad). Samtidigt förefaller denna metod vara minst flexibel. Om miljörelaterade och sociala uppgifter inte finns tillgängliga inom ramen för befintliga räkenskaper kan uppgiftsinsamlingsmetoden för ISJH behöva justeras eller ändras. Slutligen anges det i studien att tillägg eller strykning av en extra variabel inte har någon stor inverkan på förhållandet mellan de totala kostnaderna för uppgiftsinsamling per antal variabler. Genom det fastställda systemet utgörs de årliga kostnaderna främst av fasta kostnader (i samband med inrättande och genomförande av undersökningar, inklusive personal, utbildning och it-system) och särskilda rörliga kostnader (t.ex. uppdatering av instruktioner, tillägg av särskild kod) är små.

2. I forskningsprojektet FLINT 12 fastställdes indikatorer på gårdsnivå för att förbättra utvärderingen av (bland annat) tvärvillkor, hållbarhet och innovation inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Insamlingen av uppgifter om dessa indikatorer var kopplad till ISJR i ett pilotnätverk i flera europeiska länder. Resultaten av detta projekt 1) bekräftar att det ISJR-baserade systemet är ett effektivt och lämpligt verktyg för att samla in ytterligare miljörelaterade och sociala uppgifter på gårdsnivå, och 2) tillhandahåller en solid vetenskaplig faktabas tillsammans med förteckningar över möjliga nya variabler, exempel på hur man samlar in uppgifter för dessa nya variabler och identifierar flaskhalsar i genomförandet 13 och analytiska fördelar 14 .

3. Undersökningen av kostnaderna för att utvidga ISJR till ISJH 15 är en uppdatering av två tidigare beskrivna studier. Den innehåller en viss ytterligare kostnadsanalys för att lägga till FLINT-uppgifter 16 till den nuvarande ISJR-datamängden. Där uppskattas att den genomsnittliga kostnaden i EU för insamling av ISJR-uppgifter uppgår till 750 EUR per företagsredovisning, medan kostnaderna för att utvidga till ISJH (genom att lägga till alla FLINT-uppgifter) skulle öka kostnaderna till 1 040 EUR per företagsredovisning, dvs. en ökning med cirka 40 %. Denna studie bekräftade resultaten av 2015 års studie, som visade stora skillnader mellan länderna när det gäller ISJR-kostnaderna för uppgiftsinsamling samt de förväntade merkostnaderna i samband med omvandlingen till ISJH. Studien bekräftade också att vissa medlemsstater redan har samlat in vissa variabler om hållbarhet som förutsetts för ISJH, medan andra inte har det, och därför kan drabbas av högre initialkostnader. De totala utgifterna för uppgiftsinsamling är därför inte direkt jämförbara mellan medlemsstaterna. Slutligen uppvisar de beräknade kostnadsförändringarna ett brett intervall, från länder som Irland (+ 10 %) och Nederländerna (+ 11 %) till Frankrike (+ 124 %) och Malta (+ 225 %) 17 . Det måste dock tilläggas att denna kostnadsberäkning inbegriper att alla de 70 variabler som anges i FLINT-projektet läggs till, medan den föreslagna omvandlingen till ISJH inte syftar till att så många som 70 variabler läggs till och tillägget av variabler kommer att vara progressivt över tiden. För det första kommer utvidgningen till ISJH att ske gradvis. För det andra skulle utvidgningen enligt den ursprungliga uppskattningen omfatta ett intervall från 5 till 25 nya variabler, som ska bedömas ytterligare med den pågående analysen av det pilotprojekt som beskrivs i punkt 4 nedan, och även med beaktande av utvecklingen av den rättsliga ramen efter Från jord till bord-strategin och strategin för biologisk mångfald. Dessutom beaktar studien inte fördelarna med förenklingsprocessen samt kopplingarna till och datadelningen med andra databaser. Till följd av detta kan utvidgningskostnaderna för ISJH uppskattas som mycket lägre än i den nämnda studien.

4. Ett pågående pilotprojekt 18 kommer att analysera och tillhandahålla detaljerad information om hållbarhetsvariabler och deras uppgiftskällor för varje medlemsstat. Som redan nämnts beror metoderna för insamling av uppgifter på medlemsstatens val. Detta pilotprojekt kommer därför att tillhandahålla en bedömning av de metoder för uppgiftsinsamling som används för att samla in hållbarhetsdata för varje medlemsstat och visa hur de är (eller kan vara) kopplade till ISJR-uppgiftsinsamlingssystemet. Resultaten beskriver situationen i varje medlemsstat och ge en rimlig uppskattning av den administrativa bördan och kostnaderna i samband med uppgiftsinsamlingen 19 . Dessa resultat kommer att bidra direkt till arbetet med ISJH:s sekundärlagstiftning.

ISJH-förslaget syftar till att minska kostnaderna och den administrativa bördan för jordbrukare och medlemsstater på lång sikt. Utifrån resultat och gjorda analyser beaktas följande faktorer i förslaget:

(1)En solid grund. Insamling av hållbarhetsdata, inom eller utanför ISJR, kommer att generera kostnader. I stället för att inrätta en ny separat och kompletterande databas är det mer kostnadseffektivt att använda det redan väletablerade ISJR-systemet och dess nätverk för att samla in ytterligare miljörelaterade och sociala uppgifter på gårdsnivå för att bedöma EU:s politik. Ekonomiska ISJR-uppgifter är ett krav enligt EU:s politik. Därför kommer kostnader och bördor kopplade till att upprätthålla och förbättra ISJR att finnas kvar. Dessutom finns det en risk för att ett rent ekonomiskt ISJR skulle ha mindre betydelse.

(2)Förändringar över tid. Omvandlingen till ISJH är en process som kommer att ta tid. Även om det uppskattas att 2025 är det första året då nya uppgifter samlas in, kommer antalet nya variabler att vara begränsat i början. Den ursprungliga uppskattningen visar att antalet nya variabler skulle vara mellan 5 och 25.

(3)Interoperabilitet. ISJH kommer att uppmuntra vidareutnyttjande av redan tillgängliga uppgifter i andra databaser och källor (t.ex. kopplingar till IACS, andra relevanta databaser hos de nationella statistikbyråerna). I ett längre perspektiv kommer detta att minska medlemsstaternas kostnader för insamling av uppgifter och samtidigt minska jordbrukarnas börda (dvs. uppgifter om jordbruksföretag samlas in en gång och används flera gånger).

(4)Användning av moderna och digitala uppgiftsinsamlingsmetoder. ISJH kommer att främja användningen av alternativa, moderna och digitala verktyg för insamling av uppgifter. Förenklingen och moderniseringen av ISJR visade vissa områden där kostnader och bördor kan minskas med hjälp av moderna verktyg (t.ex. kopplade till geolokalisering). Dessutom kan man genom att samla in uppgifter på distans (t.ex. användning av satelliter och sensorer för mätning) och genom att sammankoppla dem med andra tillgängliga administrativa uppgifter ytterligare minska både medlemsstaternas och jordbrukarnas kostnader och börda (t.ex. kostnadsbesparingar genom färre kontakter med jordbrukare, återanvändning av redan tillgänglig information). Ytterligare detaljerat arbete kommer att utföras när sekundärlagstiftningen ses över.

(5)Val mellan årligen eller periodiskt insamlade uppgifter. Genom ISJH-initiativet planerar man att skilja mellan årlig och periodisk uppgiftsinsamling (med några års mellanrum), eftersom vissa variabler kanske inte behöver samlas in varje år. Därför kommer detta tillvägagångssätt medföra att vissa kostnader kan sparas in, samtidigt som en längre tidsperiod för periodisk insamling förväntas bidra till en bättre planering av uppgiftsinsamlingen.

(6)Ekonomiskt stöd till medlemsstater och jordbrukare. EU-budgeten bidrar redan till insamlingen av ISJR-uppgifter via EU:s standardavgift. När det gäller ISJH har man planerat, för att hjälpa medlemsstaterna att täcka inledande kostnader till följd av omställningen, att EU-budgeten ekonomiskt kommer att bidra till inrättandet och moderniseringen av medlemsstaternas system. För att ge incitament till jordbrukare som ingår i informationssystemet kommer medlemsstaterna dessutom att tillåtas att betala jordbrukarna för att de tillhandahåller uppgifter. Samtidigt kommer ISJH att återspegla de statistikregler där en jordbrukare är skyldig att svara på en undersökning.

Sammanfattningsvis visar ovannämnda bedömning att omvandlingen till ISJH kommer att skapa ytterligare kostnader och en viss börda 20 , främst för medlemsstaterna, på kort sikt. Dessa är främst kopplade till den inledande fasen av omvandlingsprocessen, där vissa ändringar av uppgiftsinsamlingsmetoderna och/eller it-justeringar kan krävas i vissa medlemsstater. På längre sikt anses det dock att kostnaderna och bördorna kommer att minska för både medlemsstaterna och jordbrukarna.

•Grundläggande rättigheter

4.BUDGETKONSEKVENSER

(1)differentiera budgetarna för regelbundna och särskilda undersökningar,

(2)möjliggöra finansiering av inrättandet och moderniseringen av medlemsstaternas system för insamling av ISJH-uppgifter och it-justeringar av dem,

(3)uppmuntra jordbruksföretagens deltagande genom att tillåta medlemsstaterna att fördela avgifterna på ett annat sätt i förhållande till jordbruksföretagets standardresultatvärde,

(4)låta medlemsstaterna fastställa incitament för att uppmuntra jordbrukarnas deltagande i informationssystemet genom till exempel ekonomiskt bidrag till jordbrukarna.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

•Förklarande dokument (för direktiv)

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Den föreslagna ändringen gäller artiklarna 1, 2, 3, 4, 5, 5a, 5b, 6, 7, 8, 16, 17, 19, 19a i förordning (EU) nr 1217/2009, i syfte att omvandla ISJR till ISJH genom att utvidga uppgiftsinsamlingen till att omfatta den miljörelaterade och sociala dimensionen utöver den ekonomiska dimensionen, genom att förenkla och modernisera den nuvarande datamängden, genom att motivera jordbrukare att delta i informationssystemet, och genom att hjälpa medlemsstaterna i uppgiftsinsamlingsprocessen (t.ex. sammanlänkningar med andra relevanta databaser och genom att bidra till omvandlingsprocessen).

2022/0192 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av rådets förordning (EG) nr 1217/2009 vad gäller omvandling av informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter till ett informationssystem för jordbruksföretagens hållbarhet

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 23 ,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande 24 ,

med beaktande av Europeiska datatillsynsmannens yttrande,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Utvecklingen av unionens jordbrukssektor och den gemensamma jordbrukspolitiken kräver objektiv och relevant information om resultaten och hållbarheten för unionens jordbruksföretag. Informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter (ISJR) inrättades genom rådets förordning (EG) nr 1217/2009 25 .

(2)I kommissionens konsekvensbedömning till stöd för 2018 års lagstiftningsförslag om den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2020 26 fastställdes behovet av att förbättra insamlingen av uppgifter på gårdsnivå.

(3)I kommissionens meddelande av den 20 maj 2020 med titeln Från jord till bord-strategin för ett rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelssystem (Från jord till bord-strategin) tillkännagav kommissionen sin avsikt att omvandla informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter (ISJR) till ett informationssystem för jordbruksföretagens hållbarhet (ISJH), i syfte att samla in uppgifter om hållbarhet på gårdsnivå. Omvandlingen kommer också att förbättra rådgivningstjänsterna för jordbrukare och riktmärkningen av jordbruksföretagens resultat.

(4)Jordbruksföretagens hållbarhet bedöms inom ramen för FN:s mål för hållbar utveckling utifrån tre huvudaspekter: ekonomiska, miljörelaterade och sociala. För närvarande samlas uppgifter in främst för att bedöma jordbruksföretagens ekonomiska aspekter, med det finns också ett behov av att bedöma jordbruksföretagets övergripande hållbarhet, inklusive miljödata kopplade till mark, luft, vatten och biologisk mångfald samt uppgifter som omfattar jordbrukets sociala dimension. Omvandlingen till ISJH kommer att göra det möjligt att jämföra jordbruksföretagens resultat med regionala, nationella och sektoriella genomsnitt. När det gäller redovisningsuppgifter utgör jordbruksföretagens redovisning huvudkällan för att få fram uppgifter om jordbruksföretagens inkomster eller för att undersöka deras ekonomiska verksamhet. Den information som samlas in kan också användas för individuella rådgivningstjänster och återkoppling till jordbrukare för att förbättra jordbruksföretagens hållbarhet.

(5)Dessa mål kan endast uppnås genom unionens informationssystem för jordbruksföretagens hållbarhet (informationssystemet) som baseras på de uppgiftsinsamlare som finns i varje medlemsstat, som de berörda parterna anser trovärdiga. Medlemsstaterna eller de ansvariga nationella myndigheterna bör sträva efter att i möjligaste mån modernisera metoderna för uppgiftsinsamling. För att minska bördan för jordbrukare och uppgiftsinsamlare, i syfte att undvika upprepade begäranden om uppgifter och för att bidra till ISJH-datamängden, bör principen om att samla in uppgifter en gång och vidareutnyttja dem flera gånger tillämpas. Direktivet om öppna data 27 kommer att beaktas. Användningen av digitala lösningar bör främjas, däribland återanvändning av uppgifter och datadelning med andra källor. Det bör föreskrivas att systemet, som uteslutande bygger på jordbruksföretagens bokföringsbyråer, får utvidgas till att samla in miljörelaterade och sociala variabler och att insamlingen av uppgifter kan baseras på både regelbundna och särskilda undersökningar beroende på informationsbehoven.

(6)När det gäller det undersökningsområde som fastställs i artikel 5 i förordning (EG) nr 1217/2009 ska de viktigaste kriterierna för den centrala representativiteten för redovisningsuppgifterna och urvalskriterierna för regelbundna undersökningar bibehållas, samtidigt som ytterligare information läggs till för andra aspekter av hållbarhet och med beaktande av att den resulterande undersökningen kanske inte är representativ med avseende på miljörelaterade eller sociala variabler. Beroende på behovet av att samla in sådan information kan särskilda undersökningar anordnas med olika urvalskriterier och periodicitet, inklusive ad hoc-undersökningar eller periodiska (med några års mellanrum) undersökningar.

(7)När medlemsstaterna skickar uppgifter för rapporterande företag på unionsnivå bör de förse jordbruksföretaget med ett identifikationsnummer, för att möjliggöra identifiering på gårdsnivå i syfte att säkerställa datadelning på unionsnivå. Syftet med ett sådant informationsutbyte är att förbättra förmågan att analysera hållbarhetsfrågor.

(8)Om individuella uppgifter kommer att delas av kommissionen eller samordningsorganen är det av yttersta vikt att garantera dataskydd och försäkra jordbrukarna om att deras uppgifter och alla andra individuella uppgifter som erhållits i enlighet med denna förordning anonymiseras eller pseudonymiseras för att undvika identifiering, och omfattar både fysiska och juridiska personer.

(9)Uppgifterna bör samlas in på medlemsstatsnivå och pseudonymiseras med identifieringsnumret. Endast pseudonymiserade uppgifter bör överföras till kommissionen. Det bör föreskrivas att tillgång till dessa uppgifter endast får ges till de behöriga myndigheterna i särskilda fall och i enlighet med internationell rätt, unionsrätt och nationell rätt. De förfaranden som ska följas och de villkor som ska uppfyllas för att få tillgång till uppgifter i enlighet med kraven på nödvändighet och proportionalitet bör fastställas i internationell rätt, unionsrätt och nationell rätt, särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(10)Alla nödvändiga åtgärder bör vidtas för att undvika avanonymisering och avpseudonymisering, men uppgifter kan eventuellt lämnas ut på grund av ytterligare forskning och utlämnande av uppgifter utanför kommissionens kontroll. I sådana fall bör uppgifter betraktas som personuppgifter och Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/679 28 och (EU) 2018/1725 29 bör tillämpas. Uppgifter samlas in om jordbruksföretag, utan hänsyn till fysiska eller juridiska personers ägarförhållanden. Dataskyddsgarantierna bör därför utvidgas till att omfatta juridiska personer. När det gäller utveckling, framställning och spridning av europeisk statistik bör principerna i förordning (EG) nr 223/2009 30 följas.

(11)För att säkerställa dataskydd bör detaljerade regler fastställas för datahantering. Kommissionen bör därför ges befogenhet att anta delegerade akter som kompletterar icke väsentliga delar av förordning (EG) nr 1217/2009 så att de omfattar regler om datahanteringsprocessen, särskilt jordbruksföretagets identifikationsnummer, datalagring, datakvalitet och datavalidering, användning av data, tillgång till och överföring av primärdata, behandling av primärdata, samkörning av data med andra uppgiftskällor, förfarande för att säkerställa tillgången till detaljerade och aggregerade data, kompatibla system för lagring och utbyte av data, omprövning av vägran att tillhandahålla data, skyldigheter för slutanvändare av vetenskapliga data och andra berörda parter.

(12)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av förordning (EG) nr 1217/2009 bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter för att anta genomförandeakter om den särskilda förvaltningen av regelbundna och särskilda undersökningar samt med avseende på särskilda dataskyddsregler.

(13)På grund av det utvidgade tillämpningsområdet för ISJH är det nödvändigt att anpassa budgetreglerna, däribland en differentierad förvaltning för regelbundna och särskilda undersökningar. Unionens budget bör finansiera inrättandet och moderniseringen av medlemsstaternas system för att anpassa det till det reviderade tillämpningsområdet och förvaltningen av ISJH. Medlemsstaterna får föreskriva en fördelning av betalning i förhållande till jordbruksföretagets standardresultatvärde. Medlemsstaterna bör ha möjlighet att fastställa incitament för jordbrukarna att delta i informationssystemet, såsom ekonomiskt bidrag, återkoppling om jordbruksföretagets resultat med fokus på att förbättra hållbara jordbruksmetoder, eller riktad rådgivning baserad på ISJH-information.

(14)Med tanke på att vissa medlemsstater har problem med jordbrukarnas deltagande i informationssystemet har vissa av dem redan inkluderat ISJR-systemet i den nationella statistik, som föreskriver en skyldighet för jordbrukare att lämna den begärda informationen. När jordbrukare utses som rapporterande företag bör de tillhandahålla uppgifterna. Det bör vara möjligt för medlemsstaterna att anta nationella bestämmelser för att hantera fall där rapporterande företag inte uppfyller en sådan skyldighet.

(15)Namnet på gemenskapskommittén för informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter bör ändras så att det återspeglar ändringarna i den nuvarande förordningen. Den nuvarande kommittén bör dock fortsätta att ha samma funktioner och anpassa sig till informationssystemets nya tillämpningsområde.

(16)    Förordning (EG) nr 1217/2009 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 1217/2009 ska ändras på följande sätt:

1.    Förordningens titel ska ersättas med följande:

”Rådets förordning (EG) nr 1217/2009 av den 30 november 2009 om upprättande av ett informationssystem för jordbruksföretagens hållbarhetsuppgifter inom Europeiska unionen”.

2.    Rubriken till kapitel I ska ersättas med följande:

”UPPRÄTTANDE AV ETT INFORMATIONSSYSTEM FÖR UNIONEN FÖR JORDBRUKSFÖRETAGENS HÅLLBARHET”

3.    Artikel 1 ska ersättas med följande:

”Artikel 1

1. Ett informationssystem för unionen för jordbruksföretagens hållbarhet (ISJH eller informationssystemet) ska upprättas för insamling av ekonomiska, miljörelaterade och sociala uppgifter på gårdsnivå.

2. Uppgifter som erhålls enligt denna förordning ska bidra till bedömningen av hållbarheten inom EU:s jordbruk.

3. ISJH-uppgifter ska offentliggöras i enlighet med artiklarna 7 och 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och förordningarna (EU) 2016/679* och 2018/1725**.

4. I tillämpliga fall ska behandling, hantering och användning av uppgifter som samlas in enligt denna förordning vara förenliga med förordningarna (EU) 2016/679, (EU) 2018/1725 och (EG) 223/2009***.”

*    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (den allmänna dataskyddsförordningen) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

**    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

***    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1101/2008 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor, rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik och rådets beslut 89/382/EEG, Euratom om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program (EUT L 87, 31.3.2009, s. 164).”

4.     Artikel 2 ska ersättas med följande:

   ”Artikel 2

I denna förordning gäller följande definitioner:

a) jordbrukare: en fysisk person som ansvarar för den dagliga ledningen i ett jordbruksföretag.

b) företag: en brukningsenhet i enlighet med gängse bruk i samband med unionens jordbruksräkningar.

c) företagskategori: en grupp av jordbruksföretag som tillhör samma kategorier i fråga om jordbrukets driftsinriktning och ekonomiska storlek, enligt definitionen i artikel 5b i unionens typologi för jordbruksföretag.

d) företagsredovisning: det frågeformulär som fyllts i med uppgifter om ett jordbruksföretag i enlighet med ISJH:s gemensamma metod.

e) rapporterande företag: alla jordbruksföretag som ingår eller kommer att ingå i informationssystemet.

f) område inom informationssystemet för jordbruksföretagens hållbarhet eller ISJH-område: en medlemsstats territorium eller en del i ett sådant område, som är avgränsat med tanke på urvalet av rapporterande företag.

g) ISJH-uppgifter: ekonomiska, miljörelaterade och sociala uppgifter på gårdsnivå som berör ett jordbruksföretag, och som fås från redovisningar och/eller från andra uppgiftskällor som samlas in systematiskt och regelbundet.

h) standardresultat: riktvärde för bruttoproduktion.

i) personuppgifter: personuppgifter enligt definitionen i förordningarna (EU) 2016/679 och (EU) 2018/1725, men skyddet utvidgas till att omfatta berättigade intressen för jordbrukare som är juridiska personer.

j) jordbruksföretagets identifikationsnummer: ett unikt identifikationsnummer för ett enskilt jordbruksföretag, när det gäller behandling av uppgifter enligt denna förordning.

k) behandling av uppgifter: varje åtgärd eller kombination av åtgärder som utförs på personuppgifter i enlighet med artikel 3.3 i förordning (EU) 2018/1725.

l) primärdata: uppgifter om enskilda jordbruksföretag, fysiska eller juridiska personer eller enskilda stickprov.

m) metadata: uppgifter som ger kvalitativ och kvantitativ information om insamlade primärdata.

n) anonymiserade uppgifter: uppgifter baserade på primärdata i en form som innebär att fysiska eller juridiska personer inte kan identifieras direkt eller indirekt.

o) pseudonymiserade uppgifter: personuppgifter som inte längre kan tillskrivas en specifik person utan att kompletterande uppgifter används, under förutsättning att dessa kompletterande uppgifter förvaras separat och är föremål för tekniska och organisatoriska åtgärder som säkerställer att personuppgifterna inte tillskrivs en identifierad eller identifierbar fysisk person.

p) aggregerade data: resultatet av en sammanslagning av primärdata eller detaljerade data för specifika analysändamål.”

5.    Följande artikel ska införas:

”Artikel 2a

En förteckning över ISJH-områden finns i bilaga I.”

6.    I artikel 3 ska uttrycket ”ISJR” ersättas med ”ISJH”.

7.    Titeln till kapitel II ska ersättas med följande:

”UPPGIFTER FÖR FASTSTÄLLANDE AV JORDBRUKSFÖRETAGENS INKOMSTER OCH INSAMLING AV ANNAN HÅLLBARHETSINFORMATION”

8.    Artikel 4 ska ersättas med följande:

”Artikel 4

1. Detta kapitel ska gälla insamling av redovisningsuppgifter och andra hållbarhetsuppgifter. ISJH-uppgifterna ska samlas in genom regelbundna och särskilda undersökningar.

2. Den behöriga myndigheten för ISJH får använda andra uppgiftskällor för att samla in och återanvända uppgifter som underlag för ISJH-undersökningarna.

3. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 19a, som kompletterar denna förordning med regler om datahanteringsprocessen, särskilt jordbruksföretagets identifikationsnummer, datalagring, datakvalitet och datavalidering, användning av data, tillgång till och överföring av primärdata, behandling av primärdata, samkörning av data med andra uppgiftskällor, förfarande för att säkerställa tillgången till detaljerade och aggregerade data, kompatibla system för lagring och utbyte av data, omprövning av vägran att tillhandahålla data, skyldigheter för slutanvändare av vetenskapliga data och andra berörda parter.    

4. Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa och uppdatera formen för och innehållet i gemensamma regelbundna och särskilda undersökningar samt metoder och krav för återanvändning och delning av uppgifter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 19b.2.”

9.    Artikel 5 ska ersättas med följande:

”Artikel 5

1. Undersökningsområdet ska omfatta jordbruksföretag som har en ekonomisk storlek som är lika med eller större än ett tröskelvärde uttryckt i euro som motsvarar en av de lägre gränserna för de ekonomiska storleksklasserna inom unionens typologi för jordbruksföretag, vilken anges i artikel 5b.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 19a för att komplettera denna förordning med regler för det tröskelvärde som avses i första stycket i den här punkten.

Kommissionen ska på grundval av uppgifter från medlemsstaterna anta genomförandeakter där man fastställer det tröskelvärde som avses i första stycket. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 19b.2.

2. För att kvalificera sig som rapporterande företag ska jordbruksföretag

a) omfattas av det undersökningsområde som avses i punkt 1,

b) på nivån för varje ISJH-område och tillsammans med de andra företagen vara representativa för undersökningsområdet.

3. Ett jordbruksföretag som är kvalificerat som rapporterande företag i planen för urval av rapporterande företag ska tillhandahålla de begärda uppgifterna.

4. Medlemsstaterna får anta nationella regler för att hantera eventuella fall av bristande efterlevnad av punkt 3.”

10.    Artikel 5a ska ändras på följande sätt:

a) I punkt 1 ska första stycket ersättas med följande:

”Varje medlemsstat ska upprätta en plan för urval av rapporterande företag som säkerställer att ett representativt urval erhålls för undersökningsområdet, som inbegriper både regelbundna och, vid behov, särskilda undersökningar.”

b)    I punkterna 2 och 3 ska uttrycket ”ISJR” ersättas med ”ISJH”.

11.    Artikel 5b.1 ska ersättas med följande:

”1. Jordbruksföretag ska klassificeras på enhetligt sätt i enlighet med unionens typologi för jordbruksföretag, såsom driftsinriktning, deras ekonomiska storlek och betydelsen av annan inkomstbringande verksamhet som är direkt relaterad till företagen.

Typologin för jordbruksföretag ska särskilt tillämpas för redovisning, per driftsinriktning och ekonomisk storleksklass, av de uppgifter som insamlas inom unionens undersökningar om jordbrukets struktur och ISJH.”

12.    Artikel 6 ska ändras på följande sätt:

a) Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Varje medlemsstat ska inrätta en nationell kommitté för informationssystemet (den nationella kommittén).”

b) I punkt 4 ska uttrycket ”ISJR” ersättas med ”ISJH”.

13.    Artikel 7.1 ska ersättas med följande:

”1. Varje medlemsstat ska tillsätta ett samordningsorgan, vars uppgifter ska vara att

a) informera den nationella kommittén, de regionala kommittéerna och uppgiftsinsamlarna, såsom bokföringsbyråerna, om den tillämpliga regleringsramen och säkerställa ett riktigt genomförande av denna,

b) utarbeta planen för urval av rapporterande företag, överlämna den till den nationella kommittén för godkännande och därefter vidarebefordra den till kommissionen,

c) sammanställa:

i) förteckningen över rapporterande företag,

ii) i förekommande fall, förteckningen över uppgiftsinsamlare som kan upprätta företagsredovisningar,

d) ta fram företagsredovisningar från uppgiftsinsamlarna, inbegripet från uppgifter som samlats in från andra uppgiftskällor,

e) kontrollera att företagsredovisningarna är korrekt upprättade,

f) vidarebefordra de korrekt upprättade företagsredovisningarna till kommissionen i det fastställda formatet och inom den fastställda tidsfristen,

g) överlämna alla förfrågningar om information som avses i artikel 17 till den nationella kommittén, till de regionala kommittéerna och till uppgiftsinsamlarna samt vidarebefordra de relevanta svaren på dessa till kommissionen,

h) göra de erhållna resultaten tillgängliga för rådgivning och återkoppling till jordbrukare om deras hållbarhetsprestanda.”

14.    Artikel 8 ska ersättas med följande:

”Artikel 8

1. För varje rapporterande företag ska en individuell företagsredovisning upprättas och företaget identifieras med ett identifikationsnummer.

2. De uppgifter som lämnas i varje korrekt upprättad företagsredovisning ska göra det möjligt att

a) karakterisera det rapporterande företaget med hjälp av dess viktigaste produktionsfaktorer,

b) bedöma företagets inkomster utifrån olika perspektiv,

c) bedöma företagets ekonomiska, miljörelaterade och sociala hållbarhet,

d) genom kontroller på plats kontrollera riktigheten i uppgifterna.

3. Uppgifterna i företagsredovisningen ska avse ett enda jordbruksföretag och ett enda rapporteringsår om tolv på varandra följande månader och ska uteslutande avse det jordbruksföretaget. Dessa uppgifter ska avse företagets jordbruksaktiviteter och annan inkomstbringande verksamhet som är direkt relaterad till företaget.

4. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 19a för att komplettera denna förordning med regler för att fastställa huvudgrupperna av de uppgifter som ska samlas in samt de allmänna reglerna för insamlingen av uppgifter.

5. I syfte att säkerställa att de uppgifter som samlas in genom företagsredovisningen är jämförbara, oberoende av vilka rapporterande företag som undersöks, ska kommissionen anta genomförandeakter som fastställer formatet och utformningen av företagsredovisningen samt metoderna och tidsfristerna för översändandet av uppgifter till kommissionen. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 19b.2.”

15.    Artikel 16 ska ersättas med följande:

”Artikel 16

1. Det ska vara förbjudet att använda individuella uppgifter eller några andra individuella detaljer som erhålls genom tillämpningen av denna förordning för skattemässiga ändamål.

2. Anonymiserade eller pseudonymiserade individuella uppgifter kan delas av kommissionen eller av samordningsorganen för de ändamål som anges i artikel 1, förutsatt att identifiering av fysiska eller juridiska personer undviks.”

16.    Artikel 17.1 ska ersättas med följande:

”1. Den nationella kommittén, de regionala kommittéerna, samordningsorganet och uppgiftsinsamlarna ska vara skyldiga att, inom sina respektive ansvarsområden, ge kommissionen alla uppgifter som den begär av dem om hur de utför sina arbetsuppgifter vid tillämpningen av denna förordning.

Denna begäran om uppgifter till den nationella kommittén, de regionala kommittéerna eller uppgiftsinsamlarna och svaren på dessa ska meddelas skriftligen genom samordningsorganet.”

17.    Artikel 19 ska ersättas med följande:

”Artikel 19

1. De anslag som ska ingå i unionens allmänna budget, i kommissionens avsnitt, ska omfatta följande:

a) För regelbundna undersökningar: En standardavgift som ska betalas till medlemsstaterna för leverans av korrekt upprättade företagsredovisningar inom den fastställda tidsfristen upp till det maximala antal rapporterande företag som fastställts i enlighet med artikel 5a.2. Om det totala antalet korrekt upprättade och insända företagsredovisningar för ett ISJH-område eller en medlemsstat understiger 80 % av det antal rapporterande företag som fastställts för det ISJH-området eller den berörda medlemsstaten, ska en avgift som uppgår till 50 % av standardavgiften för varje företagsredovisning från det ISJH-området eller den berörda medlemsstaten tas ut.

b) För särskilda undersökningar: En standardavgift som ska betalas till medlemsstaterna för leverans av korrekt upprättade företagsredovisningar inom den fastställda tidsfristen upp till det maximala antal rapporterande företag som fastställts i enlighet med artikel 5a.2. Om det totala antalet korrekt upprättade och insända företagsredovisningar för ett ISJH-område eller en medlemsstat understiger 80 % av det antal rapporterande företag som fastställts för det ISJH-området eller den berörda medlemsstaten, ska en avgift som uppgår till 50 % av standardavgiften för varje företagsredovisning från det ISJH-området eller den berörda medlemsstaten tas ut.

c) Alla kostnader för kommissionens datasystem för drift och utveckling av informationssystemet, mottagande, kontroll, bearbetning, interoperabilitet och analys av de uppgifter som medlemsstaterna lämnat in. Dessa kostnader innefattar, där så är lämpligt, kostnader för att sprida resultaten av dessa insatser samt kostnader för studier av andra aspekter av informationssystemet och utvecklingen av dessa.

2. Kostnader för inrättande och drift av den nationella kommittén, regionala kommittéer och samordningsorgan ska inte inkluderas i unionens allmänna budget.

3. Unionen får också bevilja ekonomiska bidrag från unionens allmänna budget till medlemsstaterna för att täcka kostnaderna för genomförandet av denna förordning, om upprättandet av systemet för insamling av ytterligare miljörelaterade och sociala variabler, inbegripet utbildning och interoperabilitet mellan uppgiftsinsamlingssystem, kräver betydande anpassningar av en medlemsstats nationella system för insamling av ISJR-uppgifter.

4. Den standardavgift som ska betalas till medlemsstaterna får helt eller delvis betalas till jordbrukarna för deras deltagande i ISJH-undersökningar. Medlemsstaterna får fastställa en särskild fördelningsnyckel varigenom en del av eller det totala belopp som betalas ut till deltagande jordbrukare är en funktion av jordbruksföretagets standardresultatvärde.

5. Medlemsstaterna får fastställa och skapa incitament för jordbrukare att delta i ISJH-undersökningar.

6. Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa närmare förfaranden för den standardavgift som avses i punkt 1 a och b och anpassningar av det uppgiftsinsamlingssystem som avses i punkt 3. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 19b.2.”

18.    Artikel 19a ska ändras på följande sätt:

a) Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 3, 4.3, 5.1, 5a.1, 5b.2, 5b.3 och 8.3 -ges till kommissionen för en period på fem år från och med den dag då denna förordning träder i kraft. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.”

b)    Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. Den delegering av befogenheter som avses i artiklarna 3, 4.3, 5.1, 5a.1, 5b.2, 5b.3 och 8.3 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.”

c)    Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5.  En delegerad akt som antas enligt artiklarna 3, 4.3, 5.1, 5a.1, 5b.2, 5b.3 och 8.3 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.”

19.    Artikel 19b.1 ska ersättas med följande:

”1. Kommissionen ska biträdas av gemenskapskommittén för informationssystemet för jordbruksföretagens hållbarhet. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 31 .”

20.    Bilaga I ska ersättas med texten i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

(1)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1091 av den 18 juli 2018 om integrerad statistik över jordbruksföretag och om upphävande av förordningarna (EG) nr 1166/2008 och (EU) nr 1337/2011 (EUT L 200, 7.8.2018, s. 1).

(2)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 549).

(3)     https://ec.europa.eu/info/food-farming-fisheries/key-policies/common-agricultural-policy/financing-cap/financial-assurance/managing-payments_sv  

(4)    Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 vad gäller utvärdering av de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken och tillhandahållande av information för övervakning och utvärdering.

(5)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel (EUT L 309, 24.11.2009, s. 71).

(6)    Exempel ges nedan i avsnittet ”Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling”.

(7)    1) Färdplanen (tillgänglig på webbplatsen Kom med synpunkter från den 4 juni till den 4 juli. Sammanlagt mottogs 33 synpunkter.), 2) riktade skriftliga samråd via en EU-enkät (ett frågeformulär på nätet under sommaren 2021 fick mer än 300 svar), 3) ISJH:s workshopar för berörda parter (första workshopen i februari 2021 i syfte att utvärdera intressenternas kunskaper och erfarenheter när det gäller insamling och användning av olika uppgifter på gårdsnivå). Den andra workshopen (i september 2021) syftade till att diskutera resultaten av färdplanen och riktade samrådsaktiviteter och utbyta konkreta förenklings- och moderniseringsförslag) samt 4) ISJR-kommittéernas (i april och oktober 2021 med företrädare för medlemsstaternas samordningsorgan) och 5) de tre särskilda arbetsgruppernas möten (om modernisering och förenkling av ISJR, om det framtida ISJH och om ISJR-verktyget för begäran om individuella uppgifter) med möten som ägde rum från våren 2021 till våren 2022, 20 experter från medlemsstaterna och flera av kommissionens anställda diskuterade frågor som rör ISJR och ISJH).

(8)    1) uppgiftslämnare (jordbrukare), 2) uppgiftsinsamlare (offentliga myndigheter som ansvarar för insamling, inlämning och tillgång till administrativa uppgifter i EU:s medlemsstater (t.ex. medlemsstaternas myndigheter, ISJR-samordningsorgan, nationella statistikbyråer) och 3) uppgiftsanvändare (t.ex. beslutsfattare, jordbruksrådgivare, den akademiska världen, forskare, utvärderare, konsulter).

(9)    LEI- WUR m.fl. (2016) Farm Level Indicators for New Topics in policy evaluation project (FLINT), ett projekt som finansieras inom ramen för det sjunde ramprogrammet.

(10)     https://ec.europa.eu/info/food-farming-fisheries/key-policies/common-agricultural-policy/cmef/regulation-and-simplification/cost-and-good-practices-fadn-data-collection_en  

(11)    Enligt studien uppgick den genomsnittliga offentliga kostnaden för medlemsstaternas budget för EU-28 för perioden 2012–2014 till drygt 58 miljoner EUR. På EU-28-nivå är en (viktad) genomsnittlig kostnadsnivå 678 EUR per slutförd företagsredovisning, men med stora variationer mellan medlemsstaterna, från ett genomsnitt (2012–2014) på 107 EUR i Bulgarien och 156 EUR i Rumänien till 2 905 EUR i Belgien.

(12)    FLINT (indikatorer på gårdsnivå för nya teman i utvärderingen av politiken): https://www.flint-fp7.eu/ .

(13)    Flaskhalsar i genomförandet av FLINT: betydande kostnadsökningar om alla indikatorer ska genomföras. För att kompensera skulle en av de möjliga lösningarna vara att minska urvalet från 85 000 till 55 000 gårdar. Det senare skulle leda till otillförlitliga uppskattningar i vissa medlemsstater. En annan flaskhals är tillämpningen av olika metoder för insamling av uppgifter på gårdsnivå i medlemsstaterna, för vissa medlemsstater (främst när det gäller redovisningsföretag) verkar det svårare och/eller dyrare att lägga till ytterligare variabler.

(14)    Möjliga analytiska fördelar som lyfts fram i FLINT-projektet skulle vara återanvändning av befintliga uppgifter/befintlig information, insamling av hållbarhetsdata är beroende av systemisk registrering som i ett längre perspektiv minskar den administrativa bördan och ökar kvaliteten, och slutligen skulle ytterligare hållbarhetsdata möjliggöra bättre och nya typer av politisk utvärdering och forskning.

(15)    Cost of Extending the Farm Accountancy Data Network to the Farm Sustainability Data Network: Empirical Evidence https://edepot.wur.nl/551988 .

(16)    FLINT-uppgifter – en förteckning över cirka 70 specifika uppgifter för att beskriva 31 relevanta hållbarhetsteman som fastställts efter miljörelaterade, ekonomiska och sociala dimensioner.

(17)    Kostnaderna per medlemsstat varierar också i absoluta tal. De påverkas av vilken metod som användes för insamlingen av uppgifter, i vilken utsträckning FLINT-uppgifter redan ingick i de nationella ISJR-systemen, antalet FLINT-indikatorteman som är relevanta i landet (det finns t.ex. knappt några bekämpningsmedel på grödor i det irländska ISJR-urvalet där boskapshållning dominerar), och av typen och storleken på en viss gård. Dessutom beaktas etableringskostnaderna i studien, vilka dock skiljer sig kraftigt åt mellan medlemsstaterna. I studierna klassificeras medlemsstaterna enligt följande tre typer: 1) länder som Nederländerna och Irland: redan många uppgifter tillgängliga, FLINT-uppgifter insamlade under samma process som ISJR, 2) länder som Polen och Ungern: få uppgifter tillgängliga, FLINT-uppgifter insamlade under samma process –som ISJR och 3) länder som Frankrike och Grekland: få uppgifter tillgängliga, FLINT-uppgifter insamlade in under ett separat gårdsbesök. Exempel på beräknade kostnader för vissa medlemsstater (i absoluta tal, euro per gård, där den första posten är de beräknade kostnaderna för nuvarande ISJR-uppgifter, och den andra posten – de kombinerade kostnaderna för ISJR och FLINT) är följande: Irland (1 000 EUR respektive 1 104 EUR), Nederländerna (3 000 EUR och 3 333 EUR), Polen (656 EUR och 860 EUR), Ungern (500 EUR och 566 EUR), Frankrike (500 EUR och 1 119 EUR), Grekland (1 273 EUR och 1 910 EUR).

(18)    Pilotprojektet IPM2-FSDN inleddes i december 2021 och kommer att avslutas i november 2023. De tekniska specifikationerna finns här: https://etendering.ted.europa.eu/document/document-file-download.html?docFileId=111485 .

(19)    En viktig lägesrapport planeras till oktober 2022. Den kommer att bestå av en undersökning av miljörelaterade och sociala frågor i medlemsstaterna, deras uppgiftskällor samt analyser av de nuvarande metoderna för uppgiftsinsamling samt för framtida ISJH-teman.

(20)    Som framgår av analysen är det vid den tidpunkten inte möjligt att tillhandahålla konkreta siffror, eftersom de huvudsakliga kostnaderna är kopplade till eventuella justeringar av metoden för insamling av uppgifter. Metoderna och kostnaderna varierar kraftigt mellan medlemsstaterna. Det pågående pilotprojektet IPM2-FSDN kommer att ge mer information och uppskattningar i denna fråga tidigast hösten 2022.

(21)    År 2010 motsvarande avgiften 155 EUR per företagsredovisning, för närvarande (2022) upp till 180 EUR per företagsredovisning. Från och med 2015 finns det i själva verket två delar i avgiften, dvs. 160 EUR (en fast del) + upp till 20 EUR (en bonusdel, betalningen beror på att uppgifter lämnas in i tid och på kvaliteten). För det senaste betalda året (2019) fick endast 14 av 28 medlemsstater en del av bonusavgiften.

(22)    Utifrån vissa medlemsstaters bedömning täcker EU:s standardavgift kostnaderna för insamlingen av ISJR-uppgifter: i Danmark – 23,6 %, Portugal – 30 %, Frankrike 29,5 % och Polen 22 %.

(23)    EUT C , , s. .

(24)    EUT C , , s. .

(25)    Rådets förordning (EG) nr 1217/2009 av den 30 november 2009 om upprättandet av ett informationssystem för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter för att belysa inkomstförhållanden och andra ekonomiska förhållanden i jordbruksföretag inom Europeiska unionen (EUT L 328, 15.12.2009, s. 27).

(26)    SWD(2018) 301 final, Commission Staff Working Document - Impact Assessment - Proposals for a- Regulation of the European Parliament and of the Council establishing rules on support for strategic plans to be drawn up by Member States under the Common agricultural policy (CAP Strategic Plans) and financed by the European Agricultural Guarantee Fund (EAGF) and by the European Agricultural Fund for Rural Development (EAFRD) and repealing Regulation (EU) No 1305/2013 of the European Parliament and of the Council and Regulation (EU) No 1307/2013 of the European Parliament and of the Council- Regulation of the European Parliament and of the Council on the financing, management and monitoring of the common agricultural policy and repealing Regulation (EU) No 1306/2013 - Regulation of the European Parliament and of the Council amending Regulations (EU) No 1308/2013 establishing a common organisation of the markets in agricultural products, (EU) No 1151/2012 on quality schemes for agricultural products and foodstuffs, (EU) No 251/2014 on the definition, description, presentation, labelling and the protection of geographical indications of aromatised wine products, (EU) No 228/2013 laying down specific measures for agriculture in the outermost regions of the Union and (EU) No 229/2013 laying down specific measures for agriculture in favour of the smaller Aegean islands.

(27)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn. PE/28/2019/REV/1.

(28)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (den allmänna dataskyddsförordningen) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(29)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

(30)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1101/2008 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor, rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik och rådets beslut 89/382/EEG, Euratom om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program (EUT L 87, 31.3.2009, s. 164).

(31)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 22.6.2022

COM(2022) 296 final

BILAGA

till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av rådets förordning (EG) nr 1217/2009 vad gäller omvandling av informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter till ett informationssystem för jordbruksföretagens hållbarhet

{SWD(2022) 166 final}

BILAGA

”BILAGA I

Förteckning över de ISJH-områden som avses i artikel 2a

Belgien

1. Vlaanderen

2. Bruxelles — Brussel

3. Wallonie

Bulgarien

1. Северозападен (Severozapaden)

2. Северен централен (Severen tsentralen)

3. Североизточен (Severoiztochen)

4. Югозападен (Yugozapaden)

5. Южен централен (Yuzhen tsentralen)

6. Югоизточен (Yugoiztochen)

Tjeckien

Utgör ett område

Danmark

Utgör ett område

Tyskland

1. Schleswig-Holstein/Hamburg

2. Niedersachsen

3. Bremen

4. Nordrhein-Westfalen

5. Hessen

6. Rheinland-Pfalz

7. Baden-Württemberg

8. Bayern

9. Saarland

10. Berlin

11. Brandenburg

12. Mecklenburg-Vorpommern

13. Sachsen

14. Sachsen-Anhalt

15. Thüringen

Estland

Utgör ett område

Irland

Utgör ett område

Grekland

1. Μακεδονία — Θράκη

2. Ήπειρος — Πελοπόννησος — Νήσοι Ιονίου

3. Θεσσαλία

4. Στερεά Ελλάς — Νήσοι Αιγαίου — Κρήτη

Spanien

1. Galicia

2. Asturias

3. Cantabria

4. País Vasco

5. Navarra

6. La Rioja

7. Aragón

8. Cataluña

9. Baleares

10. Castilla-León

11. Madrid

12. Castilla-La Mancha

13. Comunidad Valenciana

14. Murcia

15. Extremadura

16. Andalucía

17. Canarias

Frankrike

1. Île-de-France

2. Champagne-Ardenne

3. Picardie

4. Haute-Normandie

5. Centre

6. Basse-Normandie

7. Bourgogne

8. Nord-Pas-de-Calais

9. Lorraine

10. Alsace

11. Franche-Comté

12. Pays de la Loire

13. Bretagne

14. Poitou-Charentes

15. Aquitaine

16. Midi-Pyrénées

17. Limousin

18. Rhône-Alpes

19. Auvergne

20. Languedoc-Roussillon

21. Provence-Alpes-Côte d'Azur

22. Corse

23. Guadeloupe

24. Martinique

25. La Réunion

Kroatien

1. Kontinentalna Hrvatska

2. Jadranska Hrvatska

Italien

1. Piemonte

2. Valle d'Aosta

3. Lombardia

4. Alto Adige

5. Trentino

6. Veneto

7. Friuli — Venezia Giulia

8. Liguria

9. Emilia — Romagna

10. Toscana

11. Umbria

12. Marche

13. Lazio

14. Abruzzo

15. Molise

16. Campania

17. Puglia

18. Basilicata

19. Calabria

20. Sicilia

21. Sardegna

Cypern

Utgör ett område

Lettland

Utgör ett område

Litauen

Utgör ett område

Luxemburg

Utgör ett område

Ungern

1. Észak-Magyarország

2. Dunántúl

3. Alföld

Malta

Utgör ett område

Nederländerna

Utgör ett område

Österrike

Utgör ett område

Polen

1. Pomorze och Mazury

2. Wielkopolska och Śląsk

3. Mazowsze och Podlasie

4. Małopolska och Pogórze

Portugal

1. Norte e Centro

2. Ribatejo-Oeste

3. Alentejo e Algarve

4. Açores e Madeira

Rumänien

1. Nord-Est

2. Sud-Est

3. Sud-Muntenia

4. Sud-Vest-Oltenia

5. Vest

6. Nord-Vest

7. Centru

8. București-Ilfov

Slovenien

Utgör ett område

Slovakien

Utgör ett område

Finland

1. Södra Finland

2. Inre Finland

3. Österbotten

4. Norra Finland

Sverige

1. Södra och mellersta Sveriges slättbygder

2. Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder

3. Norra Sverige”