52022PC0187

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 25.4.2022

COM(2022) 187 final

2022/0130(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1727 vad gäller insamling, bevarande och analys av bevis rörande folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser vid Eurojust

MOTIVERING

1BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust) samordnar utredningar och lagföring avseende allvarlig gränsöverskridande brottslighet i och utanför Europa. Som Europeiska unionens nav för straffrättsligt samarbete stöder Eurojust nationella utredande myndigheter och åklagarmyndigheter i samband med allvarlig brottslighet som Eurojust i enlighet med förordning (EU) 2018/1727 (Eurojustförordningen) har behörighet att hantera. Bland annat är folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser (även gemensamt kallade centrala internationella brott) brott som Eurojust har behörighet att hantera.

Den 24 februari 2022 inledde Ryssland ett militärt angrepp mot Ukraina. Det finns rimliga skäl att anta att krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten har begåtts och håller på att begås i Ukraina. Den 2 mars 2022 meddelade åklagaren vid Internationella brottmålsdomstolen att han hade inlett en utredning av situationen i Ukraina 1 . Åklagarmyndigheterna i flera medlemsstater samt i Ukraina har också inlett utredningar av centrala internationella brott och dessa utredningar stöds och samordnas av Eurojust. Eurojust har den sakkunskap och erfarenhet som krävs för att stödja utredningar och lagföring av centrala internationella brott, bland annat genom att underlätta verksamheten i gemensamma utredningsgrupper, såsom den som inrättats av vissa medlemsstater och Ukraina i samband med de pågående fientligheterna. Eurojust samarbetar också med Internationella brottmålsdomstolens åklagare.

Nationella myndigheter samlar in bevis för de internationella brott som kan ha begåtts i Ukraina. På grund av de pågående fientligheterna kan bevis inte bevaras på ett säkert sätt i Ukraina, och därför måste unionen så snabbt som möjligt säkra en plats för säkerhetskopiering/lagring. För att samordna de insatser som för närvarande görs av medlemsstaterna för att samla in bevis är det således nödvändigt att snabbt inrätta central lagring där bevis som samlats in av unionens byråer och organ samt nationella och internationella myndigheter eller tredje parter, såsom det civila samhällets organisationer, skulle kunna lagras. Även om det i Eurojustförordningen föreskrivs att Eurojust ska stödja medlemsstaternas åtgärder för att utreda och lagföra grov brottslighet, är det inte uttryckligen tillåtet för Eurojust att samla in, bevara och analysera sådan bevisning för detta ändamål.

För att kunna utföra sina uppgifter har Eurojust inrättat ett ärendehanteringssystem som innehåller andra uppgifter än personuppgifter och de personuppgifter som avses i bilaga II till Eurojustförordningen. Ärendehanteringssystemet syftar främst till att stödja förvaltningen och samordningen av utredningar och åtal som Eurojust bistår. I Eurojustförordningen begränsas inrättandet av ärendehanteringssystemet till tillfälliga arbetsregister, som syftar till att stödja uppföljningen av pågående ärenden, och ett index 2 . Behandling av personuppgifter utanför ärendehanteringssystemet är förbjuden 3 . När Eurojust samordnar och stöder utredningar och åtal kan myndigheten tillfälligt lagra och utbyta bevis i enlighet med bestämmelserna i förordningen.

Kommissionen har redan lagt fram förslag om att förbättra den nuvarande strukturen på Eurojusts ärendehanteringssystem med avseende på Eurojusts verksamhet i samband med utredningar och lagföring av terroristbrott. Den 1 december 2021 antog kommissionen ett förslag för att förbättra funktionen hos det europeiska rättsliga registret mot terrorism vid Eurojust 4 . Som en del av det förslaget planeras en modernisering av ärendehanteringssystemet och digitalisering av informationsutbytet mellan nationella behöriga myndigheter och Eurojust.

Den senaste tidens händelser i samband med Rysslands aggression mot Ukraina har ytterligare visat att det finns ett akut behov av att gå utöver Eurojusts befintliga ärendehanteringssystem. Eurojusts nuvarande arkitektur för databehandling gör det inte möjligt för Eurojust att samla in, bevara och analysera bevis som rör centrala internationella brott, inbegripet sådana brott som sannolikt begås i Ukraina, på grund av händelsernas omfattning och den stora mängd bevis som måste lagras om sådana brott begås.

Mot denna bakgrund syftar detta förslag till att göra det möjligt för Eurojust att samla in, bevara och analysera bevis i samband med folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och därmed sammanhörande brott och, när det är nödvändigt och lämpligt, möjliggöra utbyte av bevis eller på annat sätt göra bevis tillgängligt för behöriga rättsliga myndigheter, nationella eller internationella. Insamlingen av bevis innebär inte att Eurojust ges en verkställande roll som utredande myndighet, vilket skulle ligga utanför Eurojusts mandat, utan är avsett att säkerställa att Eurojust kan ta emot och centralt lagra bevis från olika källor. Därigenom kan Eurojust stödja arbetet med att bygga upp ärenden i nationella och internationella utredningar på ett effektivare sätt och ge ytterligare stöd till de behöriga åklagarmyndigheterna. I detta syfte föreskrivs i detta förslag att en automatiserad datahanterings- och datalagringsanläggning ska inrättas utanför ärendehanteringssystemet. Med tanke på de berörda personuppgifternas känsliga natur måste behandlingen av dem, inbegripet insamling, bevarande, analys och utbyte, uppfylla de högsta standarderna för dataskydd och it-säkerhet.

Avgörande bevis om centrala internationella brott finns vanligtvis tillgängliga i form av bland annat ljudinspelningar, videor och fotografier. Satellitbilder kan också vara användbara för att påvisa att sådana brott har begåtts. Därför syftar detta förslag också till att utvidga de kategorier av uppgifter som Eurojust lagligen kan behandla till att omfatta videor och ljudinspelningar samt satellitbilder och alla relevanta fotografier. För att nationella och internationella rättsliga myndigheter ska kunna dra nytta av det fulla stöd som Eurojust kan ge i de pågående utredningarna av centrala internationella brott i samband med angreppet mot Ukraina, måste de ändringar av Eurojustförordningen som planeras i detta förslag antas snarast möjligt.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Förslaget bidrar till att uppnå målet att erbjuda unionsmedborgarna ett område med frihet, säkerhet och rättvisa utan inre gränser, där lämpliga åtgärder vidtas för att förebygga och bekämpa brottslighet.

Förslaget antogs efter Rysslands aggression mot Ukraina, eftersom det snart blev uppenbart att Eurojusts nuvarande rättsliga ram skulle behöva riktade ändringar för att göra det möjligt för Eurojust att på bästa sätt uppfylla målen att stödja och stärka samordningen och samarbetet mellan nationella utredande myndigheter och åklagarmyndigheter i samband med centrala internationella brott som begåtts av parter i konflikten.

Förslaget är en uppföljning av förslaget om ändring av Eurojustförordningen och rådets beslut 2005/671/RIF vad gäller digitalt informationsutbyte i terrorismärenden, som antogs den 1 december 2021. De två förslagen har samma mål, nämligen att göra det möjligt för Eurojust att fullgöra sin starkare roll enligt Eurojustförordningen när det gäller att stödja och stärka samordningen och samarbetet mellan nationella myndigheter som utreder och lagför grov brottslighet.

De två förslagen kompletterar varandra eftersom de rör olika former av brottslighet (centrala internationella brott och terroristbrott) och föreskriver olika ändringar av Eurojusts databehandlingsstruktur. Förslaget om registret mot terrorism syftar till att bättre integrera ett sådant register i Eurojusts rättsliga och tekniska ram så att Eurojust kan identifiera kopplingar mellan samtidiga utredningar och lagföring av terroristbrott,. Syftet med detta förslag är att göra det möjligt för Eurojust att samla in, bevara, analysera och, när så är nödvändigt och lämpligt, utbyta bevis rörande centrala internationella brott genom att inrätta en automatiserad anläggning för hantering och lagring av uppgifter utanför ärendehanteringssystemet. Förhandlingarna om och texten till förslaget om registret mot terrorism kommer att behöva anpassas till detta förslag.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Unionens svar på Rysslands invasion av Ukraina har berört flera av unionens politikområden. Till exempel har unionen snabbt antagit ett omfattande och robust paket med restriktiva åtgärder. EU har slutat behandla Ryssland som mest gynnad nation inom ramen för Världshandelsorganisationen och har aviserat ett nödpaket på nästan 550 miljoner euro för att hantera de humanitära konsekvenserna av invasionen. Alla dessa åtgärder, liksom detta förslag, syftar till att säkerställa att unionen har lämpliga verktyg för att, med full respekt för rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna, hantera konsekvenserna av Rysslands militära aggression mot Ukraina (inbegripet straffrättsligt ansvar för centrala internationella brott som begåtts i samband med konflikten). Det slutliga målet för alla dessa åtgärder är att återupprätta freden, vars främjande är det första av unionens mål.

Förslaget är förenligt med Europols och Eurojusts kompletterande roller. Europol stöder och stärker medlemsstaternas behöriga brottsbekämpande myndigheters åtgärder och deras ömsesidiga samarbete för att förebygga och bekämpa folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser, medan Eurojust spelar en liknande roll gentemot rättsliga myndigheter. Europol har också inrättat analysprojektet ”Analysis Project Core International Crimes”. Genom inrättandet av detta analysprojekt syftar Europol till att stödja behöriga myndigheter i medlemsstaterna samt tredje parter och organisationer i arbetet med att förebygga och bekämpa internationella brott såsom folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser, till exempel genom att analysera information och underrättelser om sådana brott. Eurojust och Europol kommer att samordna och samarbeta inom ramen för sina respektive mandat, bland annat genom att uppdatera det operativa avtal som de undertecknade 2010 för att öka sin effektivitet i kampen mot grov brottslighet, som omfattas av deras respektive befogenheter, och för att undvika överlappningar i arbetet och ineffektiv resursanvändning.

Förslaget tar också hänsyn till unionens regelverk om dataskydd och respekterar detta fullt ut.

2RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Förslaget bygger på artikel 85 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Artikel 85 i EUF-fördraget är den rättsliga grunden för Eurojustförordningen, som detta förslag syftar till att ändra. I artikel 85 i EUF-fördraget föreskrivs att Eurojust ska regleras genom en förordning som ska antas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet. I Eurojustförordningen fastställs regler om inrättandet av Eurojusts ärendehanteringssystem och dess funktion.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Området med frihet, säkerhet och rättvisa, inom vilket detta förslag antas, är ett område med delad befogenhet mellan unionen och medlemsstaterna i enlighet med artikel 4.2 i EUF-fördraget. I enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5.3 i fördraget om Europeiska unionen bör åtgärder därför vidtas på unionsnivå endast när målen för den föreslagna åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstater och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå.

Centrala internationella brott, även om de begås endast i ett land och utanför unionen, har omfattande konsekvenser för den europeiska och globala säkerheten och stabiliteten. När en stat är ovillig eller oförmögen att faktiskt genomföra utredning eller lagföring av dessa brott trots att den är behörig att göra detta får Internationella brottmålsdomstolen, i enlighet med principen om komplementaritet , utreda och lagföra brotten i fråga, under förutsättning att den har behörighet.

Åtgärder på nationell nivå kan därför inte på ett effektivt sätt säkerställa lagföring av centrala internationella brott. Medlemsstaterna måste samarbeta för att utreda och lagföra dessa brott och komma till rätta med gemensamma utmaningar. Beträffande de sistnämnda är utmaningarna i samband med insamling, bevarande och analys av bevis som rör centrala internationella brott betydande. Det gäller även frågan om hur nationella och internationella myndigheter som kan utreda och lagföra de aktuella brotten ska få tillgång till och kunna utbyta sådana bevis. I egenskap av unionsbyrå för straffrättsligt samarbete är Eurojust ett konkret uttryck för medlemsstaternas strävan efter att genom samarbete ställa förövarna av dessa avskyvärda brott inför rätta. Eurojust är bäst lämpat att samla in, bevara och analysera sådana bevis och, när så är nödvändigt och lämpligt, möjliggöra utbyte eller på annat sätt göra det tillgängligt för behöriga nationella eller internationella rättsliga myndigheter, inbegripet Internationella brottmålsdomstolen. Sådana rättsliga myndigheter omfattar, i enlighet med Eurojustförordningen, åklagarmyndigheter.

Det finns därför ett särskilt behov av åtgärder på unionsnivå. Detta förslag rör åtgärder som har en inneboende unionsdimension. De syftar till att förbättra Eurojusts förmåga att agera och göra det möjligt för Eurojust att uppfylla sitt centrala mål att stödja och stärka samordningen och samarbetet mellan nationella utredande myndigheter och åklagarmyndigheter i samband med folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Detta mål kan endast uppnås på unionsnivå, i enlighet med subsidiaritetsprincipen.

•Proportionalitetsprincipen

I enlighet med proportionalitetsprincipen i artikel 5.4 i EU-fördraget är det nödvändigt att anpassa en viss åtgärds art och intensitet till det identifierade problemet. De problem som tas upp i detta förslag kräver stöd på unionsnivå för att medlemsstaterna ska kunna ta itu med dessa problem på ett effektivt sätt. Förslaget syftar till att säkerställa att Eurojust, utöver sina nuvarande uppgifter och befogenheter och utan att det påverkar dem, även kan samla in, bevara och analysera bevis på folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser och, när det är nödvändigt och lämpligt, utbyta sådana bevis eller på annat sätt göra dem tillgängliga för behöriga nationella och internationella rättsliga myndigheter, inbegripet Internationella brottmålsdomstolen. Det berör således inte alla andra former av grov brottslighet som Eurojust är behörig att hantera i enlighet med Eurojustförordningen. Utan de ändringar som tas upp i detta förslag kan det hända att Eurojust inte kan fullgöra sin nyckelroll när det gäller att stödja och stärka samarbetet mellan medlemsstaternas nationella myndigheter vid utredning och lagföring av de centrala internationella brott.

Förslaget innebär minimala ändringar av Eurojustförordningen, eftersom varken förordningens struktur eller Eurojusts funktion påverkas. Eurojusts nuvarande befogenheter och uppgifter förblir desamma. De föreslagna ändringarna stärker Eurojusts roll i enlighet med förordningen och tar hänsyn till känsligheten hos de uppgifter som ska behandlas och behovet av att säkerställa skyddet av dem. I linje med proportionalitetsprincipen går förslaget därför inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

•Val av instrument

Genom förslaget ändras Eurojustförordningen. Artikel 85 i EUF-fördraget är den rättsliga grunden för Eurojustförordningen. Där föreskrivs att Eurojust ska regleras genom en förordning som ska antas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

3RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Kommissionen antog snabbt detta förslag efter flera utbyten – på bilateral basis eller i samband med kollektiva möten – med Eurojust och nationella myndigheter som är involverade i utredningar av centrala internationella brott samt med det civila samhällets organisationer och andra unionsenheter. Alla pekade på behovet av central lagring av bevis samt de nuvarande begränsningarna i Eurojusts ärendehanteringssystem och deras inverkan på Eurojusts förmåga att stödja och stärka samordningen och samarbetet mellan nationella utredande myndigheter och åklagarmyndigheter vad gäller centrala internationella brott, inbegripet sådana brott som kan begås i samband med de nuvarande fientligheterna i Ukraina.

Dessutom genomfördes ett omfattande samråd 2021 i samband med utarbetandet av förslaget om digitalt informationsutbyte i terrorismärenden 5 , vilket bekräftade behovet av att förbättra Eurojusts ärendehanteringssystem.

Den dag då detta förslag offentliggörs har Eurojust deltagit i alla sex möten i kommissionens arbetsgrupp för frysning av tillgångar (Freeze and Seize Task Force), som inrättades i början av mars 2022 för att säkerställa samordning mellan medlemsstaterna vid genomförandet av unionens restriktiva åtgärder mot vissa förtecknade ryska och vitryska personer och företag, och för att undersöka det möjliga samspelet mellan restriktiva åtgärder och straffrättsliga åtgärder.

Kommissionen deltog i de två extra mötena i nätverket mot folkmord, vars sekretariat finns hos Eurojust. Mötena ägnades åt situationen i Ukraina (den 11 mars 2022 och den 5 april 2022), varvid behovet av central förvaring av bevis också framfördes, bland annat av Internationella brottmålsdomstolens åklagare. Samma frågor togs också upp vid flera möten i Eurojusts kollegium och styrelse.

•Konsekvensbedömning

Med hänsyn till den exceptionella brådskan kunde ingen konsekvensbedömning genomföras och den relevanta skyldigheten hävdes. Förslaget syftar dock endast till att ytterligare förbättra Eurojusts förmåga att uppfylla de mål som fastställs i Eurojustförordningen genom att inrätta en uppdaterad teknisk lösning inom Eurojust för att stödja medlemsstaternas myndigheter vid hanteringen av folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Förslaget ändrar inte de huvudprinciper som ligger till grund för Eurojusts funktion eller den befintliga rättsliga ramen för straffrättsligt samarbete, och begränsar inte heller på något sätt Eurojusts befintliga befogenheter och uppgifter. De förväntade konsekvenserna av de föreslagna ändringarna är mycket begränsade eftersom förslaget endast inför en specifik ytterligare uppgift för Eurojust. Det möjliggör en begränsad funktionalitet i Eurojusts befintliga övergripande struktur och berör endast en av de 30 former av grov brottslighet som Eurojust har behörighet att hantera. En bedömning av samstämmigheten med avseende på Eurojusts och Europols kompletterande roller kommer att göras enligt den gällande Eurojustförordningen. Kommissionen kommer att göra en oberoende utvärdering av genomförandet av Eurojustförordningen och Eurojusts verksamhet senast den 13 december 2024 i enlighet med artikel 69.1 i Eurojustförordningen.

•Grundläggande rättigheter

Med tanke på hur viktig behandlingen av personuppgifter är för brottsbekämpande ändamål och Eurojusts stödverksamhet, framhålls i förslaget behovet av att säkerställa full överensstämmelse med de grundläggande rättigheter som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan), särskilt rätten till skydd av personuppgifter 6 och rätten till respekt för privatlivet 7 . Detta är särskilt viktigt eftersom förslaget omfattar behandling av operativa personuppgifter som rör brottsutredningar och åtal.

I förslaget klargörs att Eurojustförordningens befintliga bestämmelser om Eurojusts robusta dataskyddssystem är tillämpliga på den automatiserade datahanterings- och lagringsanläggningen där bevis för centrala internationella brott kommer att analyseras och bevaras, med undantag för de regler som är direkt kopplade till den tekniska utformningen av ärendehanteringssystemet, dvs. tillfälliga arbetsregister och index. De omfattar, i enlighet med artikel 26.2 i Eurojustförordningen, även dataskyddsbestämmelserna i förordning (EU) 2018/1725.

Förslaget innebär också ett krav på att Europeiska datatillsynsmannen först bör samråda med Europeiska datatillsynsmannen, efter det att Eurojust har mottagit ett meddelande från dataskyddsombudet som åtminstone tar upp en allmän beskrivning av den planerade behandlingen, en bedömning av riskerna för de registrerades fri- och rättigheter, de åtgärder som planeras för att hantera dessa risker, skyddsåtgärder, säkerhetsåtgärder och rutiner för att garantera skyddet av personuppgifter och för att visa att Eurojust-förordningen efterlevs, med hänsyn till de registrerades och andra berörda personers rättigheter och berättigade intressen. Europeiska datatillsynsmannen ska höras.

I förslaget föreskrivs att den automatiserade datahanterings- och lagringsanläggningen bör uppfylla de högsta standarderna för it-säkerhet.

4BUDGETKONSEKVENSER

Detta förslag skulle påverka Eurojusts budget och personalbehov. Enligt den finansieringsöversikt som åtföljer förslaget beräknas ytterligare 15,705 miljoner euro behövas för perioden 2022–2027 för att Eurojust ska kunna utföra de uppgifter som anges i detta förslag. Detta inbegriper kostnaderna för att inrätta och förvalta den automatiserade datahanterings- och lagringsanläggningen (cirka 500 000 euro per år) och för de personalresurser som krävs för att handha den.

Uppskattningsvis behövs ytterligare 16 tjänster, däribland experter på rättsligt samarbete, juristlingvister, analytiker, juridiska experter, IKT-säkerhetstjänstemän, sambandsmän vid Internationella brottmålsdomstolen och organisationer i det civila samhället samt administrativ personal. Det brådskande läget gör att sådana tjänster bör tillsättas så snart som möjligt.

5ÖVRIGA INSLAG

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Insamling, bevarande och analys av bevis rörande centrala internationella brott utförs vanligtvis av ett stort antal olika aktörer, så som för närvarande är fallet i samband med de pågående fientligheterna i Ukraina: nationella myndigheter, unionsorgan, inbegripet RIF-byråer, uppdrag inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, internationella organisationer och privata enheter, inbegripet icke-statliga organisationer och organisationer i det civila samhället.

I detta sammanhang bör Eurojust kunna centralisera bevis som är tillgängliga för offentliga myndigheter och samtidigt tillämpa högsta möjliga säkerhets- och spårbarhetsstandarder. Sådan information och (fysisk och elektronisk) bevisning skulle kunna användas både i brottmål vid nationella domstolar och för lagföring genom Internationella brottmålsdomstolen eller andra domstolar eller mekanismer som inrättats för detta ändamål. Förslaget syftar dock inte till att införa någon skyldighet för nationella myndigheter att utbyta sådan information och bevisning.

Genom artikel 1.1 utvidgas uttryckligen Eurojusts operativa uppgifter när det gäller insamling, analys, bevarande och utbyte av bevis till stöd för utredningar och lagföring av centrala internationella brott, särskilt folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och därmed sammanhörande brott i enlighet med artikel 3.4 i Eurojustförordningen. Det analytiska stöd som Eurojust tillhandahåller är en av de viktigaste operativa uppgifter som Eurojust redan utför. Genom detta förslag stärks förutsättningar att bidra med sådant stöd ytterligare. Eurojust kan stödja medlemsstaternas behöriga myndigheter med analys av bevis, särskilt när det gäller bedömningen av äktheten och tillförlitligheten hos bevis som rör sakförhållanden som är föremål för pågående utredningar och åtal, inbegripet sådana som Eurojust stöder, för att säkerställa att sådana bevis senare är tillåtliga i nationella eller internationella domstolar eller motsvarande organ. Enligt Eurojustförordningen får Eurojust redan nu översända bevis till nationella behöriga myndigheter och internationella organisationer, i enlighet med bestämmelserna om Eurojusts ram för uppgiftsskydd, och tillfälligt lagra sådana bevis till stöd för nationella utredningar och åtal. I artikel 1.1 klargörs att den befintliga ramen också är tillämplig på bevis som samlas in, lagras och analyseras i den automatiserade datahanterings- och lagringsanläggningen utanför ärendehanteringssystemet.

Eftersom Eurojusts nuvarande ärendehanteringssystem inte har den tekniska kapaciteten att centralisera bevis om centrala internationella brott på ett effektivt och säkert sätt, syftar artikel 1.2 till att ge Eurojust de operativa redskapen för att utföra sina stöd- och samordningsuppgifter avseende dessa brott i avvaktan på att det nya ärendehanteringssystemet inrättas och fungerar fullt ut. Detta skulle göra det möjligt för Eurojust att utföra sina ovannämnda uppgifter redan på förhand, även när det gäller de centrala internationella brott som sannolikt begås i Ukraina. Denna bestämmelse tar hänsyn till hur känsliga de uppgifter som ska behandlas är och behovet av att säkerställa att de skyddas.

Avgörande bevis rörande centrala internationella brott finns vanligtvis tillgängliga i form av ljudinspelningar och videor. Satellitbilder kan också vara användbara för att påvisa att sådana brott har begåtts. Av denna anledning framstår det som nödvändigt att utvidga de uppgiftskategorier som Eurojust har rätt att behandla och att ändra bilaga II till Eurojustförordningen i enlighet med detta (artikel 1.3).

2022/0130 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 85,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1727 8 inrättades Eurojust, och där fastställs även dess uppgifter, behörighet och funktioner.

(2)Eurojust är behörigt med avseende på de former av grov brottslighet som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) 2018/1727, däribland folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. I enlighet med artikel 3.4 i förordning (EU) 2018/1727 omfattar Eurojusts behörighet även brott som hör samman med de brott som förtecknas i bilaga I till den förordningen.

(3)Den 24 februari 2022 inledde Ryssland ett militärt angrepp mot Ukraina. Det finns rimliga skäl att anta att brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser har begåtts och håller på att begås i Ukraina i samband med de pågående fientligheterna.

(4)Med tanke på det allvarliga läget bör unionen snabbt vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de som begått dessa brott i Ukraina hålls ansvariga.

(5)Åklagarmyndigheter i flera medlemsstater och i Ukraina har inlett utredningar om händelserna i Ukraina och i lämpliga fall förlitat sig på stöd från Eurojust. Eurojust ingick ett avtal om samarbete med Ukraina den 27 juni 2016. I enlighet med detta avtal utstationeras en ukrainsk sambandsåklagare vid Eurojust för att underlätta samarbetet mellan Eurojust och Ukraina.

(6)I enlighet med Romstadgan 9 är Internationella brottmålsdomstolen behörig att handlägga mål mot enskilda personer som är ansvariga för de allvarligaste internationella brotten, såsom de anges i Romstadgan Internationella brottmålsdomstolens behörighet kompletterar de nationella straffrättsliga jurisdiktionerna. Den 2 mars 2022 meddelade åklagaravdelningen vid Internationella brottmålsdomstolen att man hade inlett en undersökning rörande situationen i Ukraina.

(7)Eftersom flera medlemsstater tillämpar principen om universell jurisdiktion och Internationella brottmålsdomstolens jurisdiktion är av kompletterande natur, är samordningen rörande och utbytet av bevis mellan nationella utredande och lagförande myndigheter i olika jurisdiktioner samt med Internationella brottmålsdomstolen, eller andra domstolar, tribunaler eller mekanismer som inrättats för ändamålet, av avgörande betydelse för att säkerställa effektiva utredningar av och åtal för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser och därmed sammanhörande brott, inbegripet sådana som eventuellt begås i Ukraina i samband med de pågående fientligheterna.

(8)För att säkerställa att bevis och bästa praxis i samband med lagföring för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser delas med nationella och internationella rättsliga myndigheter bör Eurojust stärka sitt samarbete med brottmålsdomstolar, tribunaler och mekanismer som inrättats för att pröva överträdelser av internationell rätt. Därför bör Eurojust upprätta ett nära samarbete med Internationella brottmålsdomstolen och andra domstolar, tribunaler eller mekanismer som har till uppgift att utreda och lagföra brott som påverkar den internationella freden och säkerheten. Följaktligen bör Eurojust också underlätta verkställighet av framställningar om rättsligt samarbete från Internationella brottmålsdomstolen eller från särskilda brottmålsdomstolar, tribunaler eller mekanismer när det gäller bevis med anknytning till folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och därmed sammanhörande brott.

(9)Bevis rörande folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser kan inte lagras på ett säkert sätt på det territorium där fientligheterna äger rum. Detta gäller exempelvis bevis med anknytning till de pågående fientligheterna i Ukraina. Därför är det nödvändigt med en central lagring. Också vad gäller bevis som samlas in av unionens byråer och organ samt internationella myndigheter eller tredje parter, såsom organisationer i det civila samhället, kan en central lagringsplats vara nödvändig för att göra bevisen tillgängliga för behöriga rättsliga myndigheter.

(10)Eurojust har den sakkunskap och den erfarenhet som krävs för att stödja utredningar och lagföring av gränsöverskridande brott, inbegripet folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och därmed sammanhörande brott. Detta inbegriper bevarande, analys och lagring av bevis på ett sätt som säkerställer bevisningens tillåtlighet och tillförlitlighet.

(11)Genom att samla in, bevara och analysera bevis som rör centrala internationella brott samt, när så är nödvändigt och lämpligt, möjliggöra utbyte sådana bevis, kan Eurojust stärka förutsättningarna att nå resultat i nationella och internationella utredningar och ge ytterligare stöd till behöriga nationella och internationella myndigheter. Sådan bevisning kan vara särskilt värdefull för att fastställa tillförlitligheten av vittnesmål.

(12)En ny tillfällig lagringsanläggning som möjliggör lagring, analys och bevarande i enlighet med detta bör inrättas. Eftersom behovet av att sådan lagring är brådskande bör Eurojust inledningsvis lagra bevisen i en automatiserad datahanterings- och lagringsanläggning utanför ärendehanteringssystemet, till dess att det nya ärendehanteringssystemet är fullt operationellt. De allmänna reglerna i det särskilda kapitlet om behandling av operativa personuppgifter i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 bör vara tillämpliga utan att det påverkar tillämpningen av de särskilda dataskyddsreglerna i förordning (EU) 2018/1727. Den automatiserade datahanterings- och lagringsanläggningen bör integreras i det nya ärendehanteringssystemet, som förväntas inrättas enligt förslaget till förordning om digitalt informationsutbyte i terrorismärenden 10 .

(13)Lagring, analys och bevarande av bevis rörande folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och brott som hör samman med sådana brott i den automatiserade datahanterings- och lagringsanläggningen, samt möjligheterna att få tillgång till dessa bevis för de behöriga rättsliga myndigheterna när så är nödvändigt och lämpligt, bör uppfylla de högsta standarderna för it-säkerhet och dataskydd, i enlighet med artiklarna 7 och 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(14)Satellitbilder, fotografier, videor och ljudinspelningar kan vara användbara för att visa att folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och därmed sammanhörande brott har begåtts. Eurojust bör därför kunna behandla och lagra sådana uppgifter för detta ändamål.

(15)Eurojust och Europol bör ha ett nära samarbete inom ramen för sina respektive mandat, särskilt vad gäller behandling och analys av information inom ramen för Europols befintliga och särskilda system (det så kallade analysprojektet) om internationella brott, för att stödja behöriga myndigheter i deras arbete med att utreda och lagföra folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och därmed sammanhörande brott. Eurojust får därför hänvisa till Europolinformation som den har mottagit vid utförandet av sina uppgifter i enlighet med artikel 4.1 j i förordning (EU) 2018/1727. Samarbetet bör omfatta en regelbunden gemensam utvärdering av operativa och tekniska frågor.

(16)[I enlighet med artiklarna 1, 2 och 4a.1 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 i det protokollet, deltar Irland inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Irland.] ELLER [I enlighet med artikel 3 och artikel 4a.1 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, har Irland meddelat att det önskar delta i antagandet och tillämpningen av denna förordning.]

(17)I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Danmark.

(18)Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42 i förordning (EU) 2018/1725 och avgav ett yttrande den XX/XX/20XX.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar av förordning (EU) 2018/1727

Förordning (EU) 2018/1727 ska ändras på följande sätt:

(1)I artikel 4.1 ska följande led läggas till som led j:

”j) stödja medlemsstaternas insatser för att bekämpa folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och därmed sammanhörande brott, bland annat genom att samla in, bevara och analysera bevis med anknytning till sådana brott samt, när så är nödvändigt och lämpligt, möjliggöra utbyte av bevis eller på annat sätt göra bevis direkt tillgängligt för behöriga nationella och internationella rättsliga myndigheter, särskilt Internationella brottmålsdomstolen.”

(2)I artikel 80 ska följande punkt läggas till:

”8. Genom undantag från artikel 23.6 får Eurojust behandla operativa personuppgifter för utförandet av de uppgifter som avses i artikel 4.1 j i en automatiserad datahanterings- och lagringsanläggning utanför ärendehanteringssystemet. Den automatiserade datahanterings- och lagringsanläggningen ska uppfylla de högsta standarderna för it-säkerhet. Driften av den automatiska datahanterings- och lagringsanläggningen är förenad med krav på förhandssamråd med Europeiska datatillsynsmannen. Europeiska datatillsynsmannen ska avge sitt yttrande inom två månader efter mottagandet av en anmälan från dataskyddsombudet.

Anmälan från dataskyddsombudet ska åtminstone innehålla följande uppgifter:

a) En allmän beskrivning av den planerade uppgiftsbehandlingen.

b) En bedömning av riskerna för de registrerades rättigheter och friheter.

c) De åtgärder som planeras för att hantera dessa risker.

d) Skyddsåtgärder, säkerhetsåtgärder och rutiner för att säkerställa skyddet av personuppgifterna och för att visa att denna förordning efterlevs, med hänsyn till de registrerades och andra berörda personers rättigheter och berättigade intressen.

Bestämmelserna om uppgiftsskydd i denna förordning ska tillämpas på behandling av uppgifter i den automatiserade datahanterings- och lagringsanläggningen, såvida de inte direkt rör den tekniska utformningen av ärendehanteringssystemet i enlighet med artikel 23.1 i denna förordning. Åtkomsträtten och lagringsfristerna för de uppgifter som lagras i den automatiserade datahanterings- och lagringsanläggningen ska vara knutna till åtkomsten till de tillfälliga arbetsregister till stöd för vilka uppgifterna lagras.

Undantaget i denna punkt ska upphöra när det nya ärendehanteringssystemet är på plats. Kommissionen ska fastställa det datum då det nya ärendehanteringssystemet ska vara på plats genom ett beslut som ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.”

(3)Bilaga II ska ändras på följande sätt:

(a)Punkt 1 n ska ersättas med följande:

”n) DNA-profiler som upprättats från den icke-kodande delen av DNA, fotografier och fingeravtryck och, vad gäller de brott som avses i artikel 4.1 j, videor och ljudinspelningar.”

(b)Punkt 2 f ska ersättas med följande:

”f) En beskrivning av de brott som den berörda personen har anknytning till, uppgifter om tid och plats för brotten, brottsrubriceringen och, vad gäller sådana brott som avses i artikel 4.1 j, information som rör brottsliga handlingar, inbegripet i form av ljudinspelningar, videor, satellitbilder och fotografier, samt uppgift om hur långt utredningen har kommit.”

Artikel 2

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT – ”BYRÅER”

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET16

1.1Förslagets eller initiativets titel16

1.2Berörda politikområden16

1.3Förslaget avser16

1.4Mål16

1.4.1Allmänt/allmänna mål:16

1.4.2Specifikt/specifika mål:17

1.4.3Verkan eller resultat som förväntas17

1.4.4Prestationsindikatorer17

1.5Grunder för förslaget eller initiativet17

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet17

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet i unionens intervention” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.17

1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder18

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument19

1.5.5En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning19

1.6Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet20

1.7Planerad metod för genomförandet 20

2FÖRVALTNING 21

2.1Regler om uppföljning och rapportering 21

2.2Förvaltnings- och kontrollsystem 21

2.2.1Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås21

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna22

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande) 22

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter 22

3BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 23

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel 23

3.2Beräknad inverkan på utgifterna 24

3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på utgifterna 25

3.2.2Beräknad inverkan på [organets] anslag 26

3.2.3Beräknad inverkan på [organets] personalresurser 27

3.2.4Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen 32

3.2.5Bidrag från tredje part 32

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna 33

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2018/1727 vad gäller insamling, bevarande och analys av bevis rörande folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser vid Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust)

1.2.Berörda politikområden

Politikområde: Rättvisa och grundläggande rättigheter

Verksamhet: Investera i människor, social sammanhållning och värden

071007 Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust)

1.3.Förslaget avser

☑ en ny åtgärd

◻ en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 11

◻ en förlängning av en befintlig åtgärd

◻ en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.4.Mål

1.4.1.Allmänna mål:

Eurojust inrättades som ett mellanstatligt organ för att samordna utredningar och lagföring av grov gränsöverskridande brottslighet i och utanför Europa genom rådets beslut 2002/187/RIF. Genom Lissabonfördraget avskaffades Europeiska unionens pelarstruktur och området med frihet, säkerhet och rättvisa anpassades till gemenskapens regelverk. Genom förordning (EU) 2018/1727 (Eurojustförordningen), som antogs i enlighet medartikel 85 i EUF-fördraget, inrättades en ny rättslig ram för en ny EU-byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust).

Som Europeiska unionens nav för straffrättsligt samarbete stöder Eurojust nationella utredande myndigheter och åklagarmyndigheter i samband med grov brottslighet som Eurojust i enlighet med Eurojustförordningen har behörighet att hantera. Bland annat är folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser (även gemensamt kallade centrala internationella brott) brott som Eurojust har behörighet att hantera.

Den senaste tidens händelser i samband med Rysslands invasion av Ukraina blottade ett akut behov av att göra det möjligt för Eurojust att samla in, bevara och analysera bevis i samband med folkmord, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten och därmed sammanhörande brott, och att göra dessa bevis tillgängliga för behöriga nationella eller internationella myndigheter.

Mot denna bakgrund är det allmänna syftet med detta förslag att göra det möjligt för Eurojust att utföra denna ytterligare uppgift genom att inrätta en tillfällig automatiserad datahanterings- och lagringsanläggning utanför ärendehanteringssystemet.

1.4.2.Specifikt/specifika mål:

De specifika målen härrör från de allmänna mål som anges ovan, dvs. följande:

Specifikt mål nr 1: Att göra det möjligt för Eurojust att samla in, bevara och analysera bevis i samband med folkmord, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten och därmed sammanhörande brott samt, när så är nödvändigt och lämpligt, möjliggöra utbyte av bevis eller på annat sätt göra bevis tillgängliga för behöriga nationella och internationella myndigheter.

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Initiativet förväntas lagligt och tekniskt göra det möjligt för Eurojust att samla in, bevara, analysera och, när så är nödvändigt och lämpligt, översända bevis för centrala internationella brott genom inrättande av en automatiserad anläggning för hantering och lagring av uppgifter utanför ärendehanteringssystemet.

1.4.4.Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

–Mängden information som lämnas av enskilda personer, medlemsstater, tredjeländer, icke-statliga organisationer och andra relevanta aktörer.

–Antalet åtal på grundval av bevis som lagras i systemet.

–Omfattningen av information som sänds från Eurojust till medlemsstaterna.

–Antalet operativa ärenden som Eurojust har stöttat.

1.5.Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Genomförandet av lagstiftningsinitiativet kräver tekniska och förfarandemässiga åtgärder på EU-nivå, som bör inledas när den reviderade lagstiftningen träder i kraft.

De främsta kraven efter det att förslaget har trätt i kraft är följande:

–Eurojust ska genomföra det nya system som gör det möjligt att lagra och hantera de insamlade bevisen.

–Eurojust ska ta emot bevis från berörda parter (dvs. medlemsstater, enskilda personer, tredjeländer, icke-statliga organisationer osv.).

–Eurojust ska ge medlemsstaterna tillgång till dessa bevis vid utredningar och lagföring av folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och därmed sammanhörande brott.

På grund av det brådskande behovet av att säkerställa att Eurojust kan utföra dessa uppgifter redan med avseende på de centrala internationella brott som kan begås i samband med de nuvarande fientligheterna i Ukraina, kommer Eurojust att införa databasen under 2022 och kommer att inleda en kollega och hantera bevis redan 2022.

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet i unionens intervention” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Den 24 februari 2022 inledde Ryssland en militär invasion av Ukraina. Det finns rimliga skäl att anta att krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten har begåtts och håller på att begås i Ukraina. Den 2 mars 2022 meddelade åklagaren vid Internationella brottmålsdomstolen att han hade inlett en utredning av situationen i Ukraina. Åklagarmyndigheterna i flera medlemsstater samt i Ukraina har också inlett utredningar av centrala internationella brott vissa av och dessa utredningar stöds och samordnas av Eurojust. Eurojust har den sakkunskap och erfarenhet som krävs för att stödja utredningar och lagföring av centrala internationella brott, bland annat genom att underlätta verksamheten i gemensamma utredningsgrupper, såsom den som inrättats av vissa medlemsstater och Ukraina i samband med de pågående fientligheterna i Ukraina.

Nationella myndigheter samlar in bevis för de centrala internationella brott som kan ha begåtts i Ukraina av alla parter i konflikten. På grund av de pågående fientligheterna kan bevis inte lagras på ett säkert sätt i Ukraina. Det är nödvändigt att inrätta en anläggning för central lagring, där de bevis som samlats in av unionens byråer och organ samt nationella och internationella myndigheter eller tredje parter, såsom det civila samhällets organisationer, skulle kunna bevaras. Även om det i Eurojustförordningen föreskrivs att Eurojust ska stödja medlemsstaternas åtgärder för att utreda och lagföra grov brottslighet, är det inte uttryckligen tillåtet för Eurojust att samla in, bevara och analysera bevisning för detta ändamål.

Kommissionen antog snabbt detta förslag efter flera utbyten – på bilateral basis eller i samband med kollektiva möten – med Eurojust och nationella myndigheter som är involverade i utredningar av centrala internationella brott samt med det civila samhällets organisationer och andra unionsenheter. Alla pekade på behovet av central lagring av bevis samt de nuvarande begränsningarna i Eurojusts ärendehanteringssystem och deras inverkan på Eurojusts roll att stödja och stärka samordningen och samarbetet mellan nationella utredande myndigheter och åklagarmyndigheter när det gäller centrala internationella brott, inbegripet sådana brott som kan begås i samband med de nuvarande fientligheterna i Ukraina.

Detta förslag behövs för att inrätta en automatisk datahanterings- och lagringsanläggning inom EU för att samla in, bevara och analysera bevis på ett korrekt och lagligt sätt som gör det möjligt för nationella myndigheter att lagföra folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och därmed sammanhörande brott.

1.5.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

Förslaget bygger på behovet av att samordna de rättsliga åtgärder som föranleds av de centrala internationella brotten och att undvika alla former av straffrihet för förövare av dessa brott. Europa står inför ett säkerhetslandskap i förändring. Internationella kriser har alltid påverkat den europeiska livsstilen och enskildas grundläggande rättigheter. Brott som folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser ingår i en kategori mycket allvarliga brott, och förövarna av dessa brott bör inte förbli ostraffade.

Rättsväsendet bygger på rättsstatsprincipen, och inte så sällan har gärningsmannen undkommit rättvisan på grund av att insamlingen eller hanteringen av bevis har skett på ett sätt som inte överensstämmer med reglerna.

Syftet med detta förslag är att skapa en tydlig ram för att komma åt denna straffrihet.

1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

Förstärkningen av det rättsliga samarbetet i brottmål utgör en avgörande del i inrättandet av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa.

Denna brådskande lösning är nödvändig för att Eurojust ska kunna utföra ovannämnda nya uppgifter redan mot bakgrund av de nuvarande extraordinära omständigheterna i samband med de pågående fientligheterna i Ukraina. När förslaget om ändring av Eurojustförordningen vad gäller datautbytet i terrorismärenden har godkänts kan den nya automatiserade datahanterings- och lagringsanläggningen inordnas i det nya ärendehanteringssystemet.

I kommissionens meddelande om strategin för EU:s säkerhetsunion, som offentliggjordes i juli 2020, underströks kopplingen mellan inre och yttre säkerhet och vikten av samarbete för att effektivt skydda medborgarnas rättigheter. Detta förslag är ett tydligt exempel på hur en hanterings- och lagringsanläggning är nödvändig för att skydda en av medborgarnas viktigaste rättigheter, nämligen rätten till liv.

1.5.5.En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

Sedan Eurojustförordningen trädde i kraft har trenden gått mot en ökning av byråns dataflöden och av efterfrågan på dess tjänster.

Kommissionen är medveten om Eurojusts ekonomiska begränsningar och de resurser som denna brådskande begäran medför på grund av Rysslands angrepp mot Ukraina.

Genom detta förslag införs nya begränsade uppgifter i Eurojustförordningen i syfte att anpassa Eurojust till den digitala tidsåldern och göra det möjligt för Eurojust att fullgöra sin starkare roll enligt Eurojustförordningen när det gäller att stödja och stärka samordningen och samarbetet mellan nationella myndigheter som utreder och lagför grov brottslighet, inbegripet krigsförbrytelser, folkmord och brott mot mänskligheten. Det kommer inte att vara möjligt att genomföra detta förslag utan nödvändiga ekonomiska förstärkningar och personalförstärkningar.

De beräknade kostnaderna uppgår till 15,705 miljoner EUR, som kommer att finansieras genom marginalen för rubrik 2b i den fleråriga budgetramen.

1.6.Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

◻ begränsad varaktighet

–◻ Förslaget eller initiativet ska gälla från [den DD/MM]ÅÅÅÅ till [den DD/MM]ÅÅÅÅ.

–◻ Det påverkar resursanvändningen från ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ.

☑ obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad metod för genomförandet 12

◻ Direkt förvaltning som sköts av kommissionen genom

–◻ genomförandeorgan

◻ Delad förvaltning med medlemsstaterna

☑ Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

◻ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

◻ EIB och Europeiska investeringsfonden

☑organ som avses i artiklarna 70 och 71

◻ offentligrättsliga organ

◻ privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de lämnar tillräckliga ekonomiska garantier

◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som lämnar tillräckliga ekonomiska garantier

◻ personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den relevanta grundläggande rättsakten

Anmärkningar

Uppgifterna om ekonomiska resurser och personalresurser omfattar det planerade totala beloppet för det tekniska genomförandet av den automatiserade datahanterings- och lagringsanläggningen och de operativa kostnaderna i samband med vissa av de ärenden som kan kopplas till den.

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

Att övervaka och utvärdera genomförandet av digitaliseringen av byråns datautbyte kommer att vara viktigt för att säkerställa Eurojusts effektivitet. Övervakningen och rapporteringen av förslaget kommer att följa de principer som anges i Eurojustförordningen 13 och kommer att vara i linje med den gemensamma ansatsen för decentraliserade organ 14 .

Utöver de övergripande bestämmelserna om ledningen av byråer ska Eurojust varje år till kommissionen, Europaparlamentet och rådet överlämna ett samlat programdokument med fleråriga och årliga arbetsprogram och resursplanering. I det samlade programdokumentet anges mål, förväntade resultat och resultatindikatorer för att övervaka uppnåendet av mål och resultat.

Eurojust rapporterar också om sitt arbete i en detaljerad årsrapport. Eurojust översänder denna årsrapport till Europaparlamentet, till rådet och till nationella parlament. Dessutom informerar Eurojust Europaparlamentet och de nationella parlamenten om samarbetsavtal som ingåtts med tredje parter.

En oberoende extern utvärdering av genomförandet av förordningen och Eurojusts verksamhet ska beställas av kommissionen senast den 13 december 2024 och därefter vart femte år för att utvärdera genomförandet och effekterna av förordningen samt Eurojusts effektivitet och ändamålsenlighet (enligt artikel 69.1 i Eurojustförordningen).

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

Med tanke på att förslaget påverkar EU:s årliga bidrag till Eurojust kommer anslaget från EU-budgeten att genomföras genom indirekt förvaltning.

Enligt principen om sund ekonomisk förvaltning ska Eurojusts budget genomföras i överensstämmelse med en ändamålsenlig och effektiv intern kontroll.

Vad gäller efterhandskontroller är Eurojust, i egenskap av en decentraliserad byrå, föremål för följande:

–Intern revision utförd av kommissionens internrevisionstjänst.

–Årliga rapporter från Europeiska revisionsrätten med en revisionsförklaring om årsräkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

–Årlig ansvarsfrihet som beviljas av Europaparlamentet.

–Eventuella utredningar som utförs av Olaf för att särskilt säkerställa att de resurser som anslås till byråerna används på ett korrekt sätt.

–Slutligen utgör Europeiska ombudsmannen ytterligare en nivå av kontroll och ansvarsskyldighet för Eurojust.

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

Inga specifika risker beträffande förvaltnings- och kontrollsystem har identifierats i detta skede. Eurojust är föremål för administrativa kontroller, inbegripet budgetkontroll, internrevision, årsrapporter från Europeiska revisionsrätten och årligt beviljande av ansvarsfrihet för genomförandet av EU:s budget enligt ovan.

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

Förhållandet mellan kostnaderna för kontrollerna och värdet av de förvaltade medlen rapporteras av kommissionen. Den årliga verksamhetsrapporten från GD JUST 2021 anger förhållandet till 0,53 % i indirekt förvaltning som anförtrotts byråer och decentraliserade organ, däribland Eurojust.

Europeiska revisionsrätten bekräftade lagligheten och korrektheten i Eurojusts årsredovisning för 2020, vilket innebär en felprocent under 2 %. Det finns inget som tyder på att felprocenten skulle öka under de kommande åren.

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.

De åtgärder som rör bekämpning av bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet beskrivs bland annat i artikel 75 i Eurojustförordningen. Eurojust ska särskilt delta i den bedrägeriförebyggande verksamhet som bedrivs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning och utan dröjsmål informera kommissionen om fall av misstänkt bedrägeri och andra finansiella oegentligheter.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

·Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen

Budgetrubrik

Typ av
utgifter

Bidrag

Nummer

Diff./Icke-diff 15 .

från Eftaländer 16

från kandidatländer 17

från tredjeländer

enligt artikel 21.2 b i budgetförordningen

071007

Diff./Icke-diff.

NEJ

·Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen

Budgetrubrik

Typ av
utgifter

Bidrag

Nummer

Diff./Icke-diff.

från Eftaländer

från kandidat-länder

från tredjeländer

enligt artikel 21.2 b i budgetförordningen

[XX.YY.YY.YY]

JA/NEJ

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av beräknad inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga
budgetramen

Nummer

Rubrik 2b – Investera i människor, social sammanhållning och värden

Eurojust.			År 2022	År 2023	År 2024	År 2025	År 2026	År 2027	TOTALT
Rubrik 1: Personalkostnader	Åtaganden	(1)	1 081	2 204	2 248	2 293	2 339	2 386	12 551
	Betalningar	(2)	1 081	2 204	2 248	2 293	2 339	2 386	12 551
Rubrik 2: Infrastruktur och administrativa utgifter	Åtaganden	(1 a)
	Betalningar	(2a)
Rubrik 3: Driftsutgifter	Åtaganden	(3 a)	0 500	0 510	0 520	0 530	0 541	0 552	3 154
	Betalningar	(3b)	0 500	0 510	0 520	0 530	0 541	0 552	3 154
TOTALA anslag för Eurojust	Åtaganden	=1+1a +3a	1 581	2 714	2 769	2 824	2 880	2 938	15 705
	Betalningar	=2+2a +3b	1 581	2 714	2 769	2 824	2 880	2 938	15 705

Rubrik i den fleråriga
budgetramen

”Administrativa utgifter”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

		År N	År N+1	År N+2	År N+3	För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)	TOTALT
GD: <…….>
• Personalresurser
• Övriga administrativa utgifter
GD TOTALT <…….>	Anslag

TOTALA anslag
för RUBRIK 7
i den fleråriga budgetramen

(summa åtaganden = summa betalningar)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

		År 2022	År 2023	År 2024	År 2025	År 2026	År 2027	TOTALT
TOTALA anslag för RUBRIK 1–7 i den fleråriga budgetramen	Åtaganden	1 581	2 714	2 769	2 824	2 880	2 938	15 705
	Betalningar	1 581	2 714	2 769	2 824	2 880	2 938	15 705

3.2.2.Beräknad inverkan på [organets] anslag

–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

–☑ Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål- och resultatbeteckning

⇩

År
2022

År
2023

År
2024

År
2025

År
2026

År
2027

TOTALT

Typ 18

Genomsnittliga kostnader

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Totalt antal

Total kostnad

SPECIFIKT MÅL nr 1 19 …

Att göra det möjligt för Eurojust att lagra, analysera och bevara bevis i samband med folkmord, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten och därmed sammanhörande brott.

- Output

Lagring, analys och bevarande av bevis

1 581

2 714

2 769

2 824

2 880

2 938

15,705

Delsumma för specifikt mål nr 1

TOTAL KOSTNAD

1 581

2 714

2 769

2 824

2 880

2 938

15 705

3.2.3.Beräknad inverkan på [organets] personalresurser

3.2.3.1.Sammanfattning

–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–☑ Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År
2022

År
2023

År
2024

År
2025

År
2026

År
2027

TOTALT

Tillfälligt anställda (AD-tjänster)	0 785	1 601	1 633	1 666	1 699	1 733	9 119
Tillfälligt anställda (AST-tjänster)	0 079	0 160	0 163	0 167	0 170	0 173	0 912
Kontraktsanställda	0 085	0 173	0 177	0 180	0 184	0 188	0 987
Utstationerade nationella experter	0 132	0 269	0 275	0 280	0 286	0 291	1 533

TOTALT

1 081

2 204

2 248

2 293

2 339

2 386

12 551

Personalbehov (heltidsekvivalenter):

År
2022

År
2023

År
2024

År
2025

År
2026

År
2027

TOTALT

Tillfälligt anställda (AD-tjänster)	10	10	10	10	10	10	10
Tillfälligt anställda (AST-tjänster)	1	1	1	1	1	1	1
Kontraktsanställda	2	2	2	2	2	2	2
Utstationerade nationella experter	3	3	3	3	3	3	3

TOTALT

Rekryteringsdatum planeras till mitten av 2022. Inga antaganden har gjorts för den korrigeringskoefficient som är tillämplig på Nederländerna, och endast en potentiell ökning på 2 % för indexuppräkningen av lönerna.

Uppgifter om personalökning

Specifikt mål	Ytterligare personal
Specifikt mål nr 1: Att göra det möjligt för Eurojust att lagra, analysera och bevara bevis i samband med folkmord, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten och därmed sammanhörande brott.	3 * Experter på rättsligt samarbete behövs för att säkerställa åklagarbakgrund och direkt inblick i de relevanta rättssystemen och standarderna för tillåtlighet av bevis. Uppskattat antal heltidsekvivalenter som behövs – ytterligare heltidsekvivalenter som ska anställas per år (ej ackumulerat): 2022 +3
	3 * Juristlingvister behövs för att säkerställa relevanta språkkunskaper som stöd för översättningar och dataanalys. Uppskattat antal heltidsekvivalenter som behövs – ytterligare heltidsekvivalenter som ska anställas per år (ej ackumulerat): 2022 +3
	3 * Analytiker behövs för att hantera den stora datavolym som förväntas, för att stödja datautvinning och strukturering av information från vittnesmål och offrens utsagor. Uppskattat antal heltidsekvivalenter som behövs – ytterligare heltidsekvivalenter som ska anställas per år (ej ackumulerat): 2022 +3
	2 * Juridiska experter behövs för att säkerställa sakkunskap om centrala internationella brott och återvinning av tillgångar. Uppskattat antal heltidsekvivalenter som behövs – ytterligare heltidsekvivalenter som ska anställas per år (ej ackumulerat): 2022 +2
	2 * IKT-säkerhetstjänstemän behövs för att hantera och minska risken för it-angrepp. Uppskattat antal heltidsekvivalenter som behövs – ytterligare heltidsekvivalenter som ska anställas per år (ej ackumulerat): 2022 +2
	1 * En ICC-sambandsman behövs för att samordna förbindelserna och insatserna med ICC. Uppskattat antal heltidsekvivalenter som behövs – ytterligare heltidsekvivalenter som ska anställas per år (ej ackumulerat): 2022 +1 1 * En kontaktperson för det civila samhällets organisationer behövs för att samordna förbindelserna och insatserna med det civila samhällets organisationer. Uppskattat antal heltidsekvivalenter som behövs – ytterligare heltidsekvivalenter som ska anställas per år (ej ackumulerat): 2022 +1
	1 * En administrativt stödansvarig behövs för att hantera alla administrativa stöduppgifter. Uppskattat antal heltidsekvivalenter som behövs – ytterligare heltidsekvivalenter som ska anställas per år (ej ackumulerat): 2022 +1

3.2.3.2.Beräknat personalbehov för det ansvariga generaldirektoratet

–☑ Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

–◻ Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltal (eller med högst en decimal)

		År N	År N+1	År n+2	År n+3	För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)
·Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
20 01 02 01 och 20 01 02 02 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna)
20 01 02 03 (vid delegationer)
01 01 01 01 (indirekta forskningsåtgärder)
10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder)

• Extern personal (i heltidsekvivalenter) 20
20 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier finansierade genom ramanslaget)
20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna)
Budgetrubrik(er) (ange vilken/vilka) 21	- vid huvudkontoret 22
	- vid delegationer
01 01 01 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder)
10 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder)
Annan budgetrubrik (ange vilken)
TOTALT

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda
Extern personal

En beskrivning av beräkningen av kostnaden för heltidsekvivalenter bör införas i avsnitt 3 i bilaga V.

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

–◻ Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen

–☑ Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

Förslaget kräver användning av den outnyttjade marginalen under rubrik 2b i den fleråriga budgetramen enligt följande: budgetpost 07.1007 – Eurojust – 2022: 1 581 miljoner EUR, år 2023: 2 714 miljoner EUR, år 2024: 2 769 miljoner EUR, år 2025: 2 824 miljoner EUR, år 2026: 2 880 miljoner EUR, och år 2027: 2 938 miljoner EUR

–◻ Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras 23 .

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt de motsvarande beloppen.

3.2.5.Bidrag från tredje part

–☑ Det ingår ingen samfinansiering från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

–Förslaget eller initiativet kommer att samfinansieras enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	År N	År N+1	År N+2	År N+3	För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)	Totalt
Ange vilket organ som deltar i samfinansieringen
TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

–☑ Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

–◻ Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

Påverkan på egna medel

Påverkan på andra inkomster

ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel:	Belopp som förts in för det innevarande budgetåret	Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna 24
		År N	År N+1	År N+2	År N+3	För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)
Artikel ………….

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

(1) Uttalande av Internationella brottmålsdomstolens åklagare, Karim A.A. Khan QC, om situationen i Ukraina: Anmälningar har mottagits från 39 konventionsstater och en utredning inleddes den 2 mars 2022.

(2) Se artikel 23.1 i Eurojustförordningen.

(3) Se artikel 23.6 i Eurojustförordningen.

(4) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1727 och rådets beslut 2005/671/RIF vad gäller digitalt informationsutbyte i terrorismärenden, COM(2021) 757 final, 1.12.2021.

(5) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1727 och rådets beslut 2005/671/RIF vad gäller digitalt informationsutbyte i terrorismärenden, COM(2021) 757 final, 1.12.2021.

(6) Artikel 8 i stadgan.

(7) Artikel 7 i stadgan.

(8) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1727 av den 14 november 2018 om Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust), och om ersättning och upphävande av rådets beslut 2002/187/RIF (EUT L 295, 21.11.2018, s. 138).

(9) Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen,

(10) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1727 och rådets beslut 2005/671/RIF vad gäller digitalt informationsutbyte i terrorismärenden, COM(2021) 757 final, 1.12.2021.

(11) I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

(12) Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx .

(13) Förordning (EU) 2018/1727.

(14) https://europa.eu/european-union/sites/default/files/docs/body/joint_statement_and_common_approach_2012_en.pdf .

(15) Diff. = differentierade anslag / Icke-diff. = icke-differentierade anslag.

(16) Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(17) Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

(18) Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

(19) Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

(20) [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

(21) Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

(22) Huvudsakligen för EU:s sammanhållningspolitiska fonder, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF).

(23) Se artiklarna 12 och 13 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 2093/2020 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen för 2021–2027.

(24) Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.