EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 1.2.2022

COM(2022) 37 final

2022/0026(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om makroekonomiskt stöd till Ukraina

{SWD(2022) 25 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Ukraina har sedan 2014 utvecklat ett starkt partnerskap med Europeiska unionen som inte bara omfattar bilateralt samarbete utan även ska främja en utveckling mot gradvis politisk associering och ekonomisk integration. Associeringsavtalet mellan EU och Ukraina, som trädde i kraft den 1 september 2017 och omfattar ett fördjupat och omfattande frihandelsområde, är det viktigaste verktyget för att föra Ukraina och EU närmare varandra. Förutom att främja djupare politiska band, starkare ekonomiska kopplingar och respekt för gemensamma värden har avtalet utgjort en stadig ram för en ambitiös reformagenda där fokus ligger på korruptionsbekämpning, ett oberoende rättsväsende, rättsstatsprincipen och ett bättre företagsklimat. EU har hela tiden gett sitt stöd till dessa reformer, som är avgörande för att locka investeringar, öka produktiviteten och höja levnadsstandarden på medellång sikt. EU har bland annat gett Ukraina stöd genom fem på varandra följande makroekonomiska stödinsatser till ett sammanlagt värde av 5 miljarder EUR i lån under perioden 2014–2021.

Trots Ukrainas strategiska långsiktiga politik och vilja att genomföra reformer brottas dock landet fortfarande med stora utmaningar. Sedan covid-19-pandemin bröt ut har mer än 3,8 miljoner smittade resulterat i nästan 100 000 döda. Återgången till ekonomisk tillväxt under 2021 gick långsamt och drevs huvudsakligen av detaljhandeln och byggsektorn, men utsikterna omgärdas av betydande risker. Inflationen ökade och låg i slutet av 2021 på 10 %. Det allt spändare geopolitiska läget vid gränsen mot Ryssland har fått betydande följdeffekter på förtroendet hos framför allt utländska investerare. Den nationella valutan har sedan mitten av november 2021 tappat 9 % av sitt värde i förhållande till USD, trots att Ukrainas centralbank gjort interventioner till ett värde av omkring 1,6 miljarder USD under denna period och därmed minskat valutareserven med 5,5 %.

I detta läge steg räntorna på den ukrainska statens euroobligationer i mitten av januari 2022 till prohibitiva nivåer. Privat finansiering på hållbara villkor av det underliggande betalningsbalansgapet i Ukraina är därför inte längre en möjlighet. Enligt de prognoser som Internationella valutafonden gör i sin första programgranskning, som avslutades den 8 november och godkändes den 22 november 2021, kan bristen på tillgång till kapitalmarknaderna leda till att landets finansieringsgap år 2022 ökar med motsvarande minst 2,5 miljarder USD. De upptrappade geopolitiska spänningarna har dessutom en negativ inverkan på Ukrainas redan osäkra ekonomiska och finansiella stabilitet och de ihållande säkerhetshoten har redan lett till ett betydande utflöde av kapital. Det negativa inflytandet på framtida investeringar, där Ukraina redan låg efter sina regionala grannar, leder till att landets resiliens mot både ekonomiska och politiska chocker försvagas ytterligare. De många hot som Ukraina för närvarande står inför skapar dessutom ett stort tryck på statliga institutioner när det gäller att skydda medborgarna och detta genererar i sin tur betydande risker för den allmänna stabiliteten i landet och samhället i stort.

I ett läge där landet på grund av den ökade geopolitiska osäkerheten och dess inverkan på den ekonomiska situationen i Ukraina inte längre har tillgång till de internationella kapitalmarknaderna lägger kommissionen fram ett förslag för Europaparlamentet och rådet om ett nytt makroekonomiskt stöd på 1,2 miljarder EUR i form av lån för att främja stabiliteten i Ukraina.

Det planerade makroekonomiska krisstödet, som föreslås för att ge snabbt stöd i en akut krissituation och stärka landets resiliens, ska ges under tolv månader och omfatta två utbetalningar. Den första delutbetalningen, som förutsätter uppfyllande av det politiska förhandsvillkoret och ett framgångsrikt genomförande av IMF-programmet, ska verkställas omgående efter det att detta förslag har godkänts och efter ikraftträdandet av det samförståndsavtal i vilket särskilda strukturpolitiska åtgärder ska överenskommas mellan Europeiska kommissionen, som agerar för EU:s räkning, och Ukraina. Den andra delutbetalningen ska vara villkorad av ett fortsatt tillfredsställande genomförande av både ett IMF-program och de politiska åtgärder som överenskommits i samförståndsavtalet. Det samförståndsavtal som ligger till grund för detta makroekonomiska krisstöd kommer sannolikt att lägga fokus på ett begränsat antal genomförbara och kortsiktiga politiska åtgärder inom de mest akuta prioriterade områdena, till exempel stärkt ekonomisk resiliens och stabilitet, samhällsstyrning och rättsstatsprincipen samt energi. En senare och mer långsiktig makroekonomisk stödinsats kan ha ett längre perspektiv än den nuvarande krisen och fokusera på bredare reformprioriteringar. Genomförandet av den föreslagna stödinsatsen förväntas ske parallellt med det budgetstöd som ges genom instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (NDICI). Den aviserade tillkommande tilldelningen på 120 miljoner EUR i NDICI-bidrag kommer att vara viktigt för att ytterligare stärka Ukrainas statsbyggnads- och resiliensarbete. EU kommer dessutom att ha ett nära samarbete med Ukraina för att följa upp landets begäran om en senare, vanlig makroekonomisk stödinsats när situationen har stabiliserats.

Som beskrivs närmare i det arbetsdokument från kommissionen som åtföljer detta förslag, och även med tanke på Europeiska utrikestjänstens bedömning av det politiska läget, anser kommissionen att de politiska och ekonomiska förhandsvillkoren för det föreslagna makroekonomiska stödet är uppfyllda.

•Allmän bakgrund

Riskerna till följd av de nuvarande geopolitiska spänningarna och säkerhetsproblemen vid gränsen mot Ryssland har ökat stadigt sedan mitten av november. De har i hög grad dragit ned investerarnas förtroende, vilket har tagit sig uttryck i ett stadigt utflöde av kapital och en krympande valutareserv. Att hryvnan har försvagats trots fortsatta interventioner av Ukrainas centralbank för att stödja den inhemska valutan och att staten i praktiken inte längre har tillgång till kapitalmarknaderna gör att riskerna för Ukrainas makroekonomiska utsikter har ökat betydligt. Efter en konjunkturnedgång som blev mindre än väntat på bara 4 % år 2020 minskade bruttonationalprodukten första kvartalet 2021 med 2,2 % jämfört med motsvarande period året innan. Återhämtningen på 5,7 % andra kvartalet jämfört med motsvarandet period året innan var nedslående med tanke på omfattningen av den tidigare nedgången, och följdes av att tillväxten bromsade in till 2,7 % tredje kvartalet. Den svaga tillväxten beror både på den fortsatt svåra pandemisituationen (med allt fler covid-19-fall och en relativt låg vaccinationsgrad som i slutet av januari 2022 låg på 33 %), de ökade spänningarnas inverkan på förtroendet och på strukturella faktorer som exempelvis en kroniskt låg investeringstakt. Betydande strukturella hinder för investeringar är fortfarande den utbredda korruptionen och den oavslutade reformen av det täta nätverket av statsägda företag, varför dessa områden kvarstår som prioriteringar för framtida politiska insatser.

Den växande penningmängden och allt snabbare inflationen fick Ukrainas centralbank att höja sin viktigaste styrränta med 400 punkter till 10 % mellan juni 2021 och januari 2022. Efter en betydande disinflation under första halvåret 2020 steg inflationen återigen i november 2020. Den genomsnittliga prisökningen på konsumtionsvaror uppgick till 11 % i september 2021, för att sedan sjunka till 10 % i december. Den allt snabbare prisinflationen i producentledet pågår fortfarande och i december 2021 uppgick takten till spektakulära 62,2 %. Även om den nationella centralbanken anser att inflationen har nått sin topp är ytterligare åtstramningar av penningpolitiken att vänta under 2022 för att framför allt hålla tillbaka inflationen till målet på 4–6 %. I det nuvarande läget med ett gradvis allt stramare finansieringsläge och eftersom Ukraina är en tillväxtmarknad är landet även sårbart om bedömningen av de globala riskerna förändras.

Till följd av återgången till tillväxt och högre skatteintäkter beräknas det offentliga underskottet 2021 uppgå till 3,1 % av bruttonationalprodukten, vilket är 200 punkter lägre än det planerade underskottet. De offentliga inkomsterna ökade med 24 % under 2021, vilket är 2,8 procentenheter högre än planerat, medan utgifterna ökade med 11 %, vilket är 1,5 procentenheter under målet. I ljuset av dessa resultat var de offentliga finansernas utveckling god förra året. Budgetunderskottet för 2022 planeras för närvarande uppgå till 3,5 % av bruttonationalprodukten, men det faktiska utfallet är mycket osäkert. Det kan i själva verket bli dramatiskt mycket sämre och kommer framför allt att bero på hur det internationella geopolitiska läget utvecklas.

Efter återgången till ekonomisk tillväxt förvandlades det betydande överskottet i bytesbalansen 2020, som var en följd av minskad efterfrågan, till ett underskott 2021. Efter ett överskott på 5,3 miljarder USD 2020 uppvisade bytesbalansen ett underskott på 830 miljoner USD, eller 0,5 % av bruttonationalprodukten, under perioden januari–augusti 2021. Under samma period ökade exporten och importen av varor med 36 % respektive 30 % jämfört med motsvarande period året innan, vilket ledde till ett underskott i varuhandeln på 3 miljarder USD. Tjänstebalansen, där exporten och importen ökade med 12 % respektive 21 %, uppvisade ett överskott på 2,3 miljarder USD. De primära inkomsterna uppvisade ett betydande underskott på 3 miljarder USD, efter ett överskott på 3,2 miljarder USD under perioden januari–augusti 2020, trots att remitteringarna ökade kraftigt med 18 % till 8,9 miljarder USD. Stocken av utländska direktinvesteringar återhämtade sig också avsevärt under första halvåret 2021, främst på grund av återinvesterade vinstmedel.

Valutareserven var stabil under hela pandemin 2020 och var i augusti 2021 till och med rekordstor på 31,6 miljarder USD, inbegripet den ytterligare tilldelningen av särskilda dragningsrätter från IMF på motsvarande 2,73 miljarder USD. Med undantag för en begränsad minskning i september 2021 fortsatte valutareserven att växa och låg kvar på nära 31 miljarder USD i december förra året, vilket fortfarande är 6 % högre än ett år tidigare. Efter den senaste tidens försämring av investerarnas förtroende och centralbankens interventioner på valutamarknaden i början av 2022 till ett värde av mer än 700 miljoner USD förväntas valutareserven dock ha krympt.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Beslut nr 701/2020/EU om makroekonomiskt stöd till Ukraina (inom ramen för det makroekonomiska stödpaketet till utvidgnings- och grannländer till följd av covid-19-pandemin) i form av lån på 1,2 miljarder EUR antogs av Europaparlamentet och rådet den 25 maj 2020. Stödet utbetalades i sin helhet under 2020–2021.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Det föreslagna makroekonomiska stödet är förenligt med målen för den europeiska grannskapspolitiken. Det bidrar till att stödja Europeiska unionens mål om ekonomisk stabilitet och ekonomisk utveckling i Ukraina och, mer allmänt, resiliensen i det östeuropeiska grannskapet. Genom att stötta myndigheterna i deras ansträngningar att skapa en stabil makroekonomisk ram och genomföra ambitiösa strukturreformer ökar den föreslagna insatsen mervärdet av EU:s samlade engagemang i Ukraina och gör andra former av EU-stöd till landet mer effektiva, däribland budgetstödinsatser och gåvobistånd som ges via externa finansieringsinstrument inom den nuvarande fleråriga budgetramen för perioden 2021–2027. Det föreslagna makroekonomiska krisstödet ingår i ett EU-paket som även innehåller en bidragsdel genom att ytterligare 120 miljoner EUR anslås inom ramen för instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen (NDICI – Europa i världen) och är en integrerad del av det samlade internationella stödet till Ukraina. Det makroekonomiska stödet kommer att utgöra ett komplement till det stöd som ges av andra multilaterala och bilaterala givare.

Dessa ansträngningar ska ses i ljuset av de viktiga ekonomiska band som Ukraina har etablerat med EU. Den 1 september 2017 trädde associeringsavtalet mellan EU och Ukraina i kraft. Bestämmelserna om det fördjupade och omfattande frihandelsområdet har tillämpats provisoriskt sedan den 1 januari 2016, då EU och Ukraina ömsesidigt började öppna upp sina marknader för varor och tjänster. EU är Ukrainas främsta handelspartner och svarade för 38,1 % av värdet av Ukrainas samlade handel 2020. EU-länderna står stadigt för en tredjedel av Ukrainas export av varor och tjänster. Importen från EU-länderna har ökat ytterligare och uppgick till 43,3 % av all import 2020.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Den rättsliga grunden för detta förslag är artikel 212 i EUF-fördraget.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Subsidiaritetsprincipen följs, eftersom målet att återupprätta makroekonomisk stabilitet i Ukraina på kort sikt inte i tillräcklig grad kan uppnås av medlemsstaterna själv och därför på ett bättre sätt kan uppnås av Europeiska unionen. Detta beror främst på budgetbegränsningarna på nationell nivå och behovet av nära givarsamordning för att maximera stödets omfattning och effekter.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen: det är begränsat till vad som krävs för att uppnå målet om att stärka den makroekonomiska stabiliteten på kort sikt och går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta syfte.

Som kommissionen fastställt på grundval av IMF:s beräkningar i samband med standby-avtalet motsvarar det föreslagna nya makroekonomiska stödet nästan hälften av det uppskattade resterande externa finansieringsgapet 2022, även om det bör påpekas att detta gap beräknades innan krisen nyligen förvärrades. Denna andel är, om hänsyn tas till det stöd som utlovats Ukraina av andra bilaterala och multilaterala givare, förenligt med standardpraxis när det gäller ansvarsfördelningen för makroekonomiskt stöd (enligt Ekofinrådets slutsatser av den 8 oktober 2002 skulle den övre gränsen, för ett land med associeringsavtal, vara 60 %).

•Val av instrument

Projektfinansiering eller tekniskt bistånd skulle inte vara lämpligt eller tillräckligt för att uppnå de makroekonomiska målen. Det viktigaste mervärdet av det makroekonomiska stödet jämfört med andra EU-instrument är att det skulle minska det externa finansieringsgapet och bidra till att skapa stabila makroekonomiska förutsättningar, bland annat genom att främja en hållbar betalningsbalans och budgetsituation och lämpliga förutsättningar för strukturreformer. Genom att bidra till att skapa lämpliga politiska förutsättningar totalt sett kan det makroekonomiska stödet öka effekterna av de åtgärder i Ukraina som finansieras genom EU:s andra, mer snävt inriktade, finansieringsinstrument.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Samråd med berörda parter

Det makroekonomiska stödet ges som en integrerad del av det internationella stödet till ekonomisk stabilisering i Ukraina. Under utarbetandet av detta förslag om makroekonomiskt stöd har kommissionen samrått med IMF och Världsbanken, som redan har omfattande finansieringsprogram. Kommissionen har även haft regelbundna kontakter med de ukrainska myndigheterna.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

I enlighet med kraven i budgetförordningen har kommissionens avdelningar inom ramen för det makroekonomiska stödpaketet med anledning av covid-19 genomfört en operativ utvärdering av finansiella flöden och administrativa förfaranden i Ukraina för att förvissa sig om att de förfaranden som finns för att förvalta programstöd, inbegripet makroekonomiskt stöd, ger tillräckliga garantier. Den operativa bedömningen utgick från resultaten av den operativa bedömningen 2018, som kan anses vara i stort sett aktuella, och den grundliga analysen i rapporten från 2019 om offentliga utgifter och ekonomisk ansvarsskyldighet. Slutsatsen av bedömningen är att Ukrainas ekonomihanteringsprocesser och förfaranden är baserade på och fungerar enligt sunda principer och därför är lämpliga för makroekonomiskt stöd. Utvecklingen på detta område kommer även följas mycket noga genom de regelbundna lägesrapporter om reformerna inom den statliga finansförvaltningen som ska upprättas av EU:s delegation i Kiev.

•Konsekvensbedömning

EU:s makroekonomiska stöd är ett exceptionellt krisinstrument som är avsett att användas för att åtgärda allvarliga betalningsbalansproblem i tredjeländer. Detta förslag om makroekonomiskt stöd är därför undantaget från kravet på en konsekvensbedömning i enlighet med kommissionens riktlinjer för en bättre lagstiftning (SWD(2015) 111 final), eftersom det är en politisk nödvändighet att agera skyndsamt i en situation som kräver en snabb insats.

Mer generellt har kommissionens förslag om makroekonomiskt stöd tagit hänsyn till lärdomarna av efterhandsutvärderingar av tidigare insatser i EU:s grannskapsområde. Det nya makroekonomiska stödet och det ekonomiska anpassnings- och reformprogram som är knutet till det kommer på kort sikt att lindra Ukrainas finansieringsbehov. De politiska åtgärder som är knutna till stödet och som syftar till att på medellång sikt stärka betalningsbalansen och de offentliga finansernas hållbarhet kommer att stärka resiliensen och bidra till en mer hållbar tillväxtmodell och därmed komplettera det nuvarande IMF-programmet. De politiska villkoren bör bygga vidare på resultaten av de fem makroekonomiska stödprogram som har genomförts sedan 2015, inbegripet den senaste makroekonomiska stödinsatsen med anledning av covid-19. Möjliga villkor kan i princip vara till exempel reformer för att stärka kampen mot korruption, rättsväsendets oberoende, styrningen av statsägda företag och energisektorn.

•Grundläggande rättigheter

4.BUDGETKONSEKVENSER

Den föreslagna makroekonomiska stödinsatsen på 1,2 miljarder EUR för Ukraina ska enligt planerna utbetalas i två lika stora delar inom tolv månader. Dessa medel ska lånas upp på kapitalmarknaden och lånas vidare till Ukraina. Lånet ska backas upp av garantin för yttre åtgärder. De nödvändiga avsättningarna på 9 % av lånebeloppet görs inom ramen för instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (NDICI) för ett belopp på totalt 108 miljoner EUR (budgetpost 14 02 01 70 ”NDICI – Avsättningar till den gemensamma avsättningsfonden”).

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Europeiska unionen ska göra makroekonomiskt stöd om 1,2 miljarder EUR tillgängligt för Ukraina i form av medel- till långfristiga lån. Stödet ska bidra till att täcka Ukrainas resterande finansieringsbehov under 2022. Stödet ska enligt planerna betalas ut i två lika stora delutbetalningar. Den första utbetalningen ska verkställas omgående efter det att detta förslag har godkänts och det berörda samförståndsavtalet trätt i kraft. Den andra delutbetalningen ska verkställas på villkor att de strukturpolitiska åtgärder som de ukrainska myndigheterna förbinder sig för genomförs framgångsrikt och i tid.

Stödet kommer att förvaltas av kommissionen. Särskilda bestämmelser gäller i enlighet med budgetförordningen för att förhindra bedrägerier och andra oriktigheter.

Kommissionen och de ukrainska myndigheterna ska i ett samförståndsavtal komma överens om strukturreformer i samband med det föreslagna makroekonomiska stödet, bland annat om när och i vilken ordning de ska vidtas. Utbetalningarna ska, såsom normalt är fallet med makroekonomiskt stöd, bland annat vara villkorade av ett fortsatt framgångsrikt genomförande av ett IMF-program, samt av framsteg i genomförandet av associeringsavtalet mellan EU och Ukraina och det djupgående och omfattande frihandelsavtalet. Kommissionen kommer att ha ett nära samarbete med myndigheterna för att övervaka framstegen med de politiska åtgärderna och de ovannämnda förhandsvillkoren.

2022/0026 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om makroekonomiskt stöd till Ukraina

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 212,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Förbindelserna mellan Europeiska unionen (unionen) och Ukraina fortsätter att utvecklas inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken och det östliga partnerskapet. Ett associeringsavtal mellan unionen och Ukraina, som innefattar ett fördjupat och omfattande frihandelsområde, trädde i kraft den 1 september 2017.

(2)Ukraina började våren 2014 genomföra ett ambitiöst reformprogram i syfte att stabilisera landets ekonomi och förbättra invånarnas försörjningsmöjligheter. Högst på agendan står bland annat korruptionsbekämpning, författnings- och valreformer samt reform av rättsväsendet. Genomförandet av dessa reformer har fått stöd genom fem på varandra följande makroekonomiska stödprogram som gett Ukraina lån på totalt 5 miljarder EUR. Det senaste programmet 1 , som gällde makroekonomiskt krisstöd med anledning av covid-19-pandemin, gav lån på 1,2 miljarder EUR och slutfördes i september 2021.

(3)Ukrainas ekonomi har påverkats av den konjunkturnedgång som orsakades av covid-19-pandemin från och med 2020 och av de långvariga säkerhetshoten vid landets gräns mot Ryssland. Den fortsatt stigande osäkerheten har på senare tid lett till förtroendeförluster som haft en negativ inverkan på de ekonomiska utsikterna och inneburit att landet sedan mitten av januari 2022 inte längre har tillgång till de internationella kapitalmarknaderna. Det kraftigt försämrade finansieringsläget bidrar till ett stort och växande resterande externt finansieringsgap och har en mycket negativ inverkan på investeringarna, vilket i sin tur försvagar resiliensen mot framtida ekonomiska och politiska chocker.

(4)Den ukrainska regeringen har visat en stark vilja att driva på reformerna och är i det nuvarande kritiska läget på kort sikt inriktad på grundläggande politikområden som ekonomisk resiliens och stabilitet, samhällsstyrning och rättsstatsprincipen, samt energi.

(5)Med ett förnyat reformåtagande och en stark politisk vilja har myndigheterna sedan sommaren 2021 skyndat på genomförandet av reformer, vilket även har gjort det möjligt för Ukraina att framgångsrikt slutföra den makroekonomiska stödinsatsen med anledning av covid-19, eftersom alla reformåtgärder som överenskommits med unionen i samförståndsavtalet har genomförts.

(6)För att öka det politiska spelrummet i samband med covid-19-krisen godkände Internationella valutafonden (IMF) i juni 2020 ett 18-månaders standby-avtal med Ukraina om motsvarande 5 miljarder USD. De åtgärder som har överenskommits är inriktade på fyra prioriteringar: i) mildra krisens ekonomiska konsekvenser, bland annat genom stöd till hushåll och företag, ii) säkerställa centralbankens fortsatta oberoende och en rörlig växelkurs, iii) skydda den finansiella stabiliteten och samtidigt återvinna kostnaderna från bankresolutioner, och iv) fortsätta viktiga samhällsstyrnings- och korruptionsbekämpningsåtgärder för att skydda och fördjupa de framsteg som gjorts på senare tid. På grund av en ojämn takt i genomförandet avslutades den första programgranskningen, som även ledde till en överenskommelse om att förlänga programmet till slutet av juni 2022, först i november 2021. Därmed uppgår de totala utbetalningarna inom ramen för det nuvarande IMF-programmet hittills till motsvarande 2,8 miljarder USD. Ytterligare två granskningar planeras före slutet av andra kvartalet 2022.

(7)Med tanke på de stora budgetfinansieringsriskerna i ett läge med en långsam återhämtning från den konjunkturnedgång som orsakades av covid-19 och en snabbt stigande inflation ansökte Ukraina den 16 november 2021 om ett nytt långsiktigt makroekonomiskt stödprogram på upp till 2,5 miljarder EUR från unionen. Denna krisinsats syftar emellertid framför allt till att hantera den kraftiga och oväntade ökningen av landets externa finansieringsbehov som utlösts av den faktiska förlusten av tillgången till finansmarknaderna och de underliggande omedelbara utmaningarna.

(8)Eftersom Ukraina är ett land som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken bör det betraktas som berättigat till makroekonomiskt stöd från unionen.

(9)Unionens makroekonomiska stöd bör vara ett exceptionellt finansiellt instrument för obundet och icke öronmärkt betalningsbalansstöd som syftar till att åtgärda stödmottagarens omedelbara behov av extern finansiering och bör stödja genomförandet av ett program som innehåller kraftfulla och omedelbara anpassnings- och strukturreformåtgärder avsedda att förbättra betalningsbalansen på kort sikt och den ekonomiska resiliensen på medellång sikt.

(10)Med tanke på att förlusten av marknadstillgång och utflödet av kapital har skapat ett betydande resterande externt finansieringsgap i Ukrainas betalningsbalans, trots de medel som tillhandahålls av IMF och andra multilaterala institutioner, anses det makroekonomiska krisstöd från unionen som ska ges till Ukraina under nuvarande exceptionella omständigheter på kort sikt vara lämpligt med tanke på de betydande risker som landet står inför. Unionens makroekonomiska stöd skulle stödja den ekonomiska stabiliseringen och syfta till att stärka landets omedelbara resiliens, samt, i den mån det i nuläget är möjligt, stärka Ukrainas strukturreformagenda genom att komplettera de medel som görs tillgängliga genom IMF:s finansiella arrangemang.

(11)Syftet med unionens makroekonomiska stöd bör vara att stödja återställandet av en hållbar extern finansiering för Ukraina och därmed främja landets ekonomiska och sociala utveckling.

(12)Unionens makroekonomiska stödinsats förväntas äga rum parallellt med budgetstödinsatserna inom ramen för det instrument för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 2 .

(13)Storleken på unionens makroekonomiska stöd fastställs efter en kvantitativ bedömning av Ukrainas resterande behov av extern finansiering och med beaktande av landets kapacitet att finansiera sig med egna medel, i synnerhet genom sin valutareserv. Unionens makroekonomiska stöd bör utgöra ett komplement till de program och resurser som tillhandahålls av IMF och Världsbanken. Vid fastställandet av stödbeloppet tas även hänsyn till förväntade ekonomiska bidrag från multilaterala givare och vikten av att säkerställa en rättvis ansvarsfördelning mellan unionen och andra givare, samt till det befintliga utnyttjandet av unionens andra externa finansieringsinstrument i Ukraina och mervärdet av unionens samlade engagemang.

(14)Kommissionen bör säkerställa att unionens makroekonomiska stöd är rättsligt och innehållsmässigt förenligt med viktiga principer, mål och åtgärder inom ramen för unionens yttre åtgärder och andra relevanta politikområden.

(15)Unionens makroekonomiska stöd bör stödja unionens utrikespolitik gentemot Ukraina. Kommissionen och Europeiska utrikestjänsten bör under hela den makroekonomiska stödinsatsen ha ett nära samarbete i syfte att samordna och säkerställa samstämmighet i unionens utrikespolitik.

(16)Unionens makroekonomiska stöd bör främja Ukrainas uppslutning kring de värderingar som landet delar med unionen, däribland demokrati, rättsstatsprincipen, god samhällsstyrning, respekt för mänskliga rättigheter, hållbar utveckling och fattigdomsminskning, samt dess uppslutning bakom principerna om en öppen, regelstyrd och rättvis handel.

(17)Ett förhandsvillkor för beviljande av unionens makroekonomiska stöd bör vara att Ukraina respekterar gällande demokratiska mekanismer – däribland ett parlamentariskt flerpartisystem – och rättsstatsprincipen, samt garanterar respekt för mänskliga rättigheter. De särskilda målen för unionens makroekonomiska stöd bör dessutom stärka effektivitet, transparens och möjligheterna att utkräva ansvar inom den statliga finansförvaltningen, samt bidra till strukturreformer som främjar en hållbar och inkluderande tillväxt, skapandet av anständiga arbetstillfällen och konsolidering av de offentliga finanserna. Kommissionen och Europeiska utrikestjänsten bör regelbundet övervaka både uppfyllandet av förhandsvillkoren och uppnåendet av dessa mål.

(18)För att säkerställa ett effektivt skydd av unionens finansiella intressen i samband med det makroekonomiska stödet bör Ukraina vidta lämpliga åtgärder för att förhindra och bekämpa bedrägerier, korruption och andra oriktigheter i samband med stödet. Det bör vidare föreskrivas att kommissionen ska genomföra kontroller och att Europeiska revisionsrätten ska utföra revisioner.

(19)Utbetalningen av unionens makroekonomiska stöd har ingen inverkan på Europaparlamentets och rådets befogenheter i egenskap av budgetmyndighet.

(20)De belopp som beviljas som makroekonomiskt stöd bör överensstämma med de budgetanslag som fastställts i den fleråriga budgetramen.

(21)Unionens makroekonomiska stöd bör förvaltas av kommissionen. För att säkerställa att Europaparlamentet och rådet kan följa genomförandet av detta beslut bör kommissionen regelbundet informera dem om stödets utveckling och tillhandahålla relevant dokumentation.

(22)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta beslut bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 3 .

(23)Unionens makroekonomiska stöd bör omfattas av ekonomiskpolitiska villkor som ska fastställas i ett samförståndsavtal. För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet, och av effektivitetsskäl, bör kommissionen ges befogenhet att förhandla om sådana villkor med de ukrainska myndigheterna under överinseende av kommittén med företrädare för medlemsstaterna i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011. Enligt den förordningen bör det rådgivande förfarandet som regel tillämpas i alla andra fall än de som föreskrivs i den förordningen. Med hänsyn till den stora inverkan som stöd på över 90 miljoner EUR kan ha är det lämpligt att tillämpa granskningsförfarandet för insatser som överstiger detta tröskelvärde. Med hänsyn till storleken på unionens makroekonomiska stöd till Ukraina bör granskningsförfarandet tillämpas i samband med antagandet av samförståndsavtalet samt om stödet minskas, tillfälligt avbryts eller upphävs.

(24)Eftersom målet för detta beslut, nämligen att ge krisstöd till Ukraina för att stärka landets resiliens och stabilitet, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av dess omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(25)Med beaktande av den brådska som föranleds av de exceptionella förhållanden som förorsakats av covid-19-pandemin och de därmed förknippade ekonomiska följderna har det ansetts lämpligt att föreskriva ett undantag från den åttaveckorsperiod som avses i artikel 4 i protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen, fogat till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

(26)Detta beslut bör av brådskande skäl träda i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.Unionen ska göra makroekonomiskt stöd till ett belopp av högst 1,2 miljarder EUR (unionens makroekonomiska stöd) tillgängligt för Ukraina i syfte att stödja landets ekonomiska stabilisering och en omfattande reformagenda. Stödet ska ges i form av lån. Utbetalningen av unionens makroekonomiska stöd förutsätter att Europaparlamentet och rådet godkänner unionens budget för det relevanta året. Stödet ska bidra till att täcka de betalningsbalansbehov som Ukraina har enligt IMF-programmet.

2.För att finansiera unionens makroekonomiska stöd ska kommissionen ges befogenhet att på unionens vägnar låna upp nödvändiga medel på kapitalmarknaderna eller från finansinstitut och låna dem vidare till Ukraina. Lånen ska ha en maximal genomsnittlig löptid på 15 år.

3.Kommissionen ska sköta utbetalningen av unionens makroekonomiska stöd på ett sätt som är förenligt med de avtal eller överenskommelser som ingåtts mellan IMF och Ukraina och med de grundläggande principer och mål när det gäller ekonomiska reformer som fastställs i det associeringsavtal mellan EU och Ukraina, inbegripet det djupgående och omfattande frihandelsavtalet, som har ingåtts inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken.

Kommissionen ska regelbundet informera Europaparlamentet och rådet om utvecklingen när det gäller unionens makroekonomiska stöd, inbegripet utbetalningen av stödet, och i god tid förse dessa institutioner med relevant dokumentation.

4.Unionens makroekonomiska stöd ska vara tillgängligt under en period av ett år med början från och med den första dagen efter det att det samförståndsavtal som avses i artikel 3.1 har trätt i kraft.

5.Om Ukrainas finansieringsbehov minskar avsevärt jämfört med de ursprungliga prognoserna under den period som unionens makroekonomiska stöd betalas ut ska kommissionen, i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 7.2, minska, tillfälligt avbryta eller upphäva stödet.

Artikel 2

1.Ett förhandsvillkor för beviljande av unionens makroekonomiska stöd ska vara att Ukraina respekterar gällande demokratiska mekanismer – däribland ett parlamentariskt flerpartisystem – och rättsstatsprincipen, samt garanterar respekt för mänskliga rättigheter.

2.Kommissionen och Europeiska utrikestjänsten ska övervaka att detta förhandsvillkor uppfylls under det makroekonomiska stödets hela livscykel.

3.Punkterna 1 och 2 ska tillämpas i enlighet med rådets beslut 2010/427/EU 4 .

Artikel 3

1.Kommissionen ska, i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 7.2, komma överens med de ukrainska myndigheterna om tydligt definierade ekonomiskpolitiska och finansiella villkor, med fokus på strukturreformer och sunda offentliga finanser, som ska gälla för unionens makroekonomiska stöd och fastställas i ett samförståndsavtal (samförståndsavtalet), vilket även ska innehålla en tidsfrist för uppfyllandet av dessa villkor. De ekonomiskpolitiska och finansiella villkor som anges i samförståndsavtalet ska vara förenliga med de avtal och överenskommelser som avses i artikel 1.3, inbegripet de makroekonomiska anpassnings- och strukturreformprogram som Ukraina genomför med stöd av IMF.

2.De villkor som avses i punkt 1 ska särskilt syfta till att stärka effektivitet, transparens och möjligheten att utkräva ansvar inom Ukrainas statliga finansförvaltning, inbegripet landets system för användning av unionens makroekonomiska stöd. När politiska åtgärder utformas ska vederbörlig hänsyn även tas till framsteg när det gäller det ömsesidiga öppnandet av marknader, utvecklingen av en regelbaserad och rättvis handel samt andra prioriteringar i unionens utrikespolitik. Kommissionen ska regelbundet övervaka framstegen mot dessa mål.

3.Närmare finansiella villkor för unionens makroekonomiska stöd ska fastställas i ett låneavtal som ska ingås mellan kommissionen och Ukraina.

4.Kommissionen ska regelbundet kontrollera att villkoren i artikel 4.3 fortfarande är uppfyllda, bland annat att Ukrainas ekonomiska politik överensstämmer med målen för unionens makroekonomiska stöd. Kommissionens kontroller ska ske i nära samordning med IMF och Världsbanken och vid behov även med Europaparlamentet och rådet.

Artikel 4

1.Om inte annat följer av villkoren i punkt 3 ska kommissionen göra unionens makroekonomiska stöd tillgängligt genom delutbetalningar, som var och en ska utgöras av ett lån. Tidsplanen för varje delutbetalning ska fastställas i det samförståndsavtal som avses i artikel 3.

2.Avsättningar för det makroekonomiska stöd från unionen som ges i form av lån ska, om nödvändigt, göras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 5 .

3.Kommissionen ska fatta beslut om att verkställa delutbetalningarna under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:

(a)Förhandsvillkoret i artikel 2.

(b)Ett kontinuerligt tillfredsställande genomförande av ett annat kreditarrangemang med IMF än ett säkerhetslån.

(c)Ett tillfredsställande uppfyllande av de ekonomiskpolitiska och finansiella villkor som fastställs i samförståndsavtalet.

Verkställandet av den andra delutbetalningen ska i princip ske tidigast tre månader efter det att den första delutbetalningen har verkställts.

4.Om villkoren i punkt 3 inte är uppfyllda ska kommissionen tillfälligt avbryta eller ställa in utbetalningen av unionens makroekonomiska stöd. Kommissionen ska i så fall informera Europaparlamentet och rådet om skälen till att utbetalningen tillfälligt avbrutits eller ställts in.

5.Unionens makroekonomiska stöd ska utbetalas till Ukrainas centralbank. Om inte annat följer av de bestämmelser som ska fastställas i samförståndsavtalet, inbegripet en bekräftelse av resterande finansieringsbehov i budgeten, får unionsmedlen överföras till det ukrainska finansministeriet som slutlig mottagare.

Artikel 5

1.Upp- och utlåningstransaktionerna i samband med unionens makroekonomiska stöd ska genomföras i euro med samma valuteringsdag och får inte involvera unionen i löptidsomvandling eller utsätta unionen för valuta- eller ränterisk eller andra kommersiella risker.

2.Om omständigheterna så medger, och på Ukrainas begäran, får kommissionen vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att lånevillkoren inkluderar en klausul om förtida återbetalning och att det finns en motsvarande klausul i villkoren för upplåningstransaktionerna.

3.Om det med hänsyn till omständigheterna är möjligt att förbättra räntan på lånet, och på Ukrainas begäran, får kommissionen besluta att refinansiera hela eller en del av sin ursprungliga upplåning eller omstrukturera motsvarande finansiella villkor. Refinansiering eller omstrukturering ska ske i enlighet med punkterna 1 och 4 och får inte förlänga löptiden för lånet i fråga eller öka det kapital som är utestående på dagen för refinansieringen eller omstruktureringen.

4.Ukraina ska bära unionens alla kostnader i samband med upp- och utlåningstransaktioner enligt detta beslut.

5.Kommissionen ska informera Europaparlamentet och rådet om utvecklingen vad gäller de transaktioner som avses i punkterna 2 och 3.

Artikel 6

1.Unionens makroekonomiska stöd ska genomföras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1046/2018 6 .

2.Genomförandet av unionens makroekonomiska stöd ska ske genom direkt förvaltning.

3.Det låneavtal och det bidragsavtal som ska ingås med de ukrainska myndigheterna ska innehålla bestämmelser för att uppnå följande:

(a)Säkerställa att Ukraina regelbundet kontrollerar att finansieringen från unionens budget använts korrekt, vidtar lämpliga åtgärder för att förhindra oriktigheter och bedrägerier samt vid behov vidtar rättsliga åtgärder för att återvinna medel som tillhandahållits enligt detta beslut och som har förskingrats.

(b)Säkerställa skydd av unionens finansiella intressen, i synnerhet genom att föreskriva särskilda åtgärder för att förebygga och bekämpa bedrägerier, korruption och andra oriktigheter som påverkar unionens makroekonomiska stöd, i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 7 , rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 8 , Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 9 och, för medlemsstater som deltar i det fördjupade samarbetet avseende Europeiska åklagarmyndigheten, rådets förordning (EU) 2017/1939 10 . Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) ska därför vara uttryckligen bemyndigad att genomföra utredningar, i synnerhet genom kontroller och inspektioner på plats samt genom it-forensik och intervjuer. Uttryckligen bemyndiga kommissionen eller dess företrädare att genomföra kontroller, inbegripet kontroller och inspektioner på plats.

(c)Uttryckligen bemyndiga kommissionen och revisionsrätten att utföra revisioner under och efter tillgänglighetsperioden för unionens makroekonomiska stöd, inbegripet dokumentrevisioner och revisioner på plats, till exempel operativa bedömningar.

(d)Säkerställa att unionen har rätt till förtida återbetalning av lånet och/eller full återbetalning av bidraget om det fastställs att Ukraina i samband med förvaltningen av unionens makroekonomiska stöd har deltagit i bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som skadar unionens finansiella intressen.

(e)Säkerställa att Ukraina ska bära alla unionens kostnader i samband med ett ekonomiskt stöd.

4.Innan unionens makroekonomiska stöd genomförs ska kommissionen med hjälp av en operativ bedömning bedöma sundheten i Ukrainas finansiella arrangemang, administrativa förfaranden och interna och externa kontrollmekanismer som är relevanta för sådant stöd.

Artikel 7

1.Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 8

1.Kommissionen ska senast den 30 juni varje år överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av detta beslut under det föregående året som ska innefatta en utvärdering av detta genomförande. I denna rapport ska

(a)framstegen i genomförandet av unionens makroekonomiska stöd granskas,

(b)Ukrainas ekonomiska situation och ekonomiska framtidsutsikter bedömas, samt vilka framsteg som gjorts i genomförandet av de politiska åtgärder som avses i artikel 3.1,

(c)sambandet mellan de ekonomiskpolitiska villkoren i samförståndsavtalet, Ukrainas aktuella ekonomiska och offentligfinansiella utveckling och kommissionens beslut att verkställa delutbetalningar av unionens makroekonomiska stöd anges.

2.Kommissionen ska senast två år efter utgången av den tillgänglighetsperiod som avses i artikel 1.4 överlämna en efterhandsutvärderingsrapport till Europaparlamentet och rådet med en bedömning av resultaten av unionens avslutade makroekonomiska stöd, hur effektivt det har varit och i vilken grad det bidragit till avsedda syften.

Artikel 9

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 

1.1.Förslagets eller initiativets titel

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen 11  

1.3.Typ av förslag eller initiativ

X en ny åtgärd 

◻ en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 12  

◻  en förlängning av en befintlig åtgärd 

◻ en tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny 

1.4.Mål

1.4.1.Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

1.4.2.Specifikt/specifika mål:

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

·Bidra till Ukrainas behov av extern finansiering med anledning av den kraftiga försämring av landets betalningsbalans som orsakats av den pågående covid-19-pandemin och förtroendeeffekterna av de geopolitiska spänningarna vid landets gränser.

·Bidra till partnerlandets budgetbehov.

·Stödja konsolidering av de offentliga finanserna och extern stabilisering inom ramen för ett IMF-program.

·Stödja strukturreformer som syftar till att förbättra den allmänna makroekonomiska styrningen, stärka ekonomisk styrning och transparens, samt förbättra förutsättningarna för en hållbar tillväxt.

1.4.4.Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

1.5.Grunder för förslaget eller initiativet 

1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet i unionens intervention” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

1.5.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

1.5.5.En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

1.6.Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

X begränsad varaktighet

–◻    i kraft under en tolvmånadersperiod som ska inledas under 2022

–◻    budgetkonsekvenser från 2022–2023 för åtagandebemyndiganden och från 2022–2023 för betalningsbemyndiganden.

1.7.Planerad metod för genomförandet 13   

X Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–X av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

–◻    av genomförandeorgan

◻ Delad förvaltning med medlemsstaterna

◻ Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

–◻ tredjeländer eller organ som de har utsett

–◻ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

–◻ EIB och Europeiska investeringsfonden

–◻ organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

–◻ offentligrättsliga organ

–◻privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de ges tillräckliga ekonomiska garantier

–◻organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som ges tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den relevanta grundläggande rättsakten

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

2.FÖRVALTNING 

2.1.Regler om uppföljning och rapportering 

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem 

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande) 

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter 

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel 

·Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

·Nya budgetrubriker som föreslås – ej tillämpligt

3.2.Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen 

3.2.1.Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen 

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

–X    Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Upprepa avsnittet ovan om flera rubriker avseende driftsanslag i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet: (miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Detta avsnitt ska fyllas i med hjälp av det datablad för budgetuppgifter av administrativ natur som först ska föras in i bilagan till finansieringsöversikt för rättsakt (bilaga V till de interna bestämmelserna), vilken ska laddas upp i DECIDE som underlag för samråden mellan kommissionens avdelningar.

3.2.2.Beräknad output som finansieras med driftsanslag 

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.2.3.Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen 

–X    Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av anslag inom generaldirektoratet.

3.2.3.1.Beräknat personalbehov

–X    Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen 

Förslaget/initiativet:

–X    kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

3.2.5.Bidrag från tredje part 

Förslaget/initiativet:

–X    innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna 

–X    Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

(1)    Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2020/701 av den 25 maj 2020 om makroekonomiskt stöd till utvidgnings- och grannskapsländer i samband med covid-19-pandemin (EUT L 165, 27.5.2020, s. 31).

(2)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 av den 9 juni 2021 om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen – om ändring och upphävande av beslut nr 466/2014/EU och om upphävande av förordning (EU) 2017/1601 och rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 (EUT L 209, 14.6.2021, s. 1).

(3)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(4)    Rådets beslut 2010/427/EU av den 26 juli 2010 om hur den europeiska avdelningen för yttre åtgärder ska organiseras och arbeta (EUT L 201, 3.8.2010, s. 30).

(5)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 av den 9 juni 2021 om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen – om ändring och upphävande av beslut nr 466/2014/EU och om upphävande av förordning (EU) 2017/1601 och rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 (EUT ).

(6)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1046/2018 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

(7)    Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).

(8)    Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).

(9)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

(10)    Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).

(11)    Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

(12)    I den mening som avses i artikel 54.2 a och b i budgetförordningen.

(13)    Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx  

(14)    Diff. = differentierade anslag / Icke-diff. = icke-differentierade anslag.

(15)    Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(16)    Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

(17)    Enligt den officiella kontoplanen.

(18)    Avsättningar för makroekonomiska stödlån (9 %) som ska betalas in till den gemensamma avsättningsfonden.

(19)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(20)    Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

(21)    Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

(22)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(23)    [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

(24)    Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).