This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52022IR3942
Opinion of the European Committee of the Regions on legal migration: Attracting skills and talent to the EU
Yttrande från Europeiska regionkommittén om Laglig migration: Att locka kompetens och talang till EU
Yttrande från Europeiska regionkommittén om Laglig migration: Att locka kompetens och talang till EU
COR 2022/03942
EUT C 79, 2.3.2023, p. 59–73
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
2.3.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 79/59 |
Yttrande från Europeiska regionkommittén om Laglig migration: Att locka kompetens och talang till EU
(2023/C 79/10)
|
I. ÄNDRINGSREKOMMENDATIONER
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning
COM(2022) 650
Ändringsrekommendation 1
Skäl 8
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
För att motverka risken för missbruk av ställning som varaktigt bosatt i EU bör medlemsstaterna se till att kravet på laglig och oavbruten bosättning övervakas på vederbörligt sätt i fråga om alla kategorier av tredjelandsmedborgare. Denna risk gäller särskilt de tredjelandsmedborgare som har ett uppehållstillstånd som beviljats på grundval av någon form av investering i en medlemsstat, eftersom utfärdandet av dessa uppehållstillstånd inte alltid omfattas av kravet på varaktig fysisk närvaro i medlemsstaten eller endast av kravet på investerarens närvaro i medlemsstaten under en begränsad tid. För att förhindra denna risk bör medlemsstaterna skärpa kontrollerna av kravet på laglig och oavbruten bosättning, särskilt när det gäller ansökningar om ställning som varaktigt bosatt i EU vilka lämnas in av tredjelandsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat i utbyte mot någon form av investering, såsom kapitalöverföringar, köp eller hyra av egendom, investeringar i statsobligationer, investeringar i företagsenheter, donation eller tilldelning av en verksamhet som bidrar till det allmänna bästa och bidrag till statsbudgeten. |
För att motverka risken för missbruk av ställning som varaktigt bosatt i EU bör medlemsstaterna se till att kravet på laglig och oavbruten bosättning övervakas på vederbörligt sätt i fråga om alla kategorier av tredjelandsmedborgare. Denna risk gäller särskilt de tredjelandsmedborgare som har ett uppehållstillstånd som beviljats på grundval av någon form av investering i en medlemsstat, eftersom utfärdandet av dessa uppehållstillstånd inte alltid omfattas av kravet på varaktig fysisk närvaro i medlemsstaten eller endast av kravet på investerarens närvaro i medlemsstaten under en begränsad tid. För att förhindra denna risk bör medlemsstaterna , i nära samarbete med de behöriga lokala eller regionala myndigheterna, skärpa kontrollerna av kravet på laglig och oavbruten bosättning, särskilt när det gäller ansökningar om ställning som varaktigt bosatt i EU vilka lämnas in av tredjelandsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat i utbyte mot någon form av investering, såsom kapitalöverföringar, köp eller hyra av egendom, investeringar i statsobligationer, investeringar i företagsenheter, donation eller tilldelning av en verksamhet som bidrar till det allmänna bästa och bidrag till statsbudgeten. |
Motivering
Eftersom kravet på laglig och oavbruten bosättning är ett inslag som måste kontrolleras och övervakas av lokala och regionala myndigheter (t.ex. genom registrering av bosättningsorten), bör varje ändring av förfarandet eller ”förstärkning” av kontrollerna utarbetas i samarbete med dessa myndigheter. Därmed undviks en oproportionerlig administrativ börda, och erfarenheter ”på fältet” erhålls.
Ändringsrekommendation 2
Skäl 20
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
Yrkeskvalifikationer som en tredjelandsmedborgare har förvärvat i en annan medlemsstat bör erkännas på samma villkor som unionsmedborgares kvalifikationer. Kvalifikationer som förvärvats i ett tredjeland bör beaktas i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG (*). Det här direktivet bör inte påverka villkoren enligt nationell rätt för utövande av reglerade yrken. |
Yrkeskvalifikationer som en tredjelandsmedborgare har förvärvat i en annan medlemsstat bör erkännas på samma villkor som unionsmedborgares kvalifikationer. Kvalifikationer som förvärvats i ett tredjeland bör beaktas i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG (*) , medan särskilda bestämmelser kan möjliggöra en flexibel bedömning när det gäller flyktingar, som kanske inte kan tillhandahålla relevanta styrkande handlingar och bevis på kvalifikationer . Det här direktivet bör inte påverka villkoren enligt nationell rätt för utövande av reglerade yrken. Medlemsstaterna bör vara skyldiga att ge underåriga migranter, oberoende av deras rättsliga ställning, tillgång till utbildningsväsendet på liknande villkor som för egna medborgare, med särskild hänsyn till migrerande flickor, som i större utsträckning riskerar att hamna på efterkälken i utbildningssystemet. |
Motivering
I enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/33/EU av den 26 juni 2013 om normer för mottagande av personer som ansöker om internationellt skydd (EUT L 180, 29.6.2013, s. 96) ska medlemsstaterna bevilja sökandes underåriga barn och underåriga sökande tillträde till utbildningssystemet på liknande villkor som de egna medborgarna. Vi anser därför att denna mening bör behållas, eftersom det vid flera tillfällen har upprepats att det först och främst är viktigt med rättigheter för att åstadkomma en verklig integration, och om migranter ska åtnjuta samma rättigheter som medborgarna i medlemsstaten måste dessa rättigheter inbegripa rätten till utbildning. Det är viktigt att komma ihåg de hinder som flickor möter, särskilt i samband med den otrygghet och isolering som kan uppstå till följd av traumatiska migrationsupplevelser.
Ändringsrekommendation 3
Skäl 28
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
En harmonisering av villkoren för förvärv av ställning som varaktigt bosatt i EU främjar ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna. Detta direktiv bör dock inte påverka medlemsstaternas rätt att utfärda andra uppehållstillstånd som är permanenta eller gäller tills vidare än EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta. Sådana nationella uppehållstillstånd bör inte ge rätt till bosättning i andra medlemsstater. |
En harmonisering av villkoren för förvärv av ställning som varaktigt bosatt i EU främjar ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna. Detta direktiv bör dock inte påverka medlemsstaternas rätt att utfärda andra uppehållstillstånd som är permanenta eller gäller tills vidare än EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta. Sådana nationella uppehållstillstånd bör inte ge rätt till bosättning i andra medlemsstater. En tredjelandsmedborgare kan både ha ställning som varaktigt bosatt i EU och vara innehavare av ett nationellt uppehållstillstånd eller annat permanent EU-uppehållstillstånd. |
Motivering
Det bör klargöras att en tredjelandsmedborgare som redan har ställning som varaktigt bosatt i EU har rätt till ett nationellt uppehållstillstånd, eftersom detta skulle ge den berörda personen ytterligare rättigheter. Varken i nuvarande rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning (EUT L 16, 23.1.2004, s. 44) eller i omarbetningen föreskrivs att en person som ansöker om ställning som varaktigt bosatt i EU ska avsäga sig sitt nationella permanenta uppehållstillstånd. Enligt unionsrätten kan tredjelandsmedborgare dessutom få uppehållstillstånd på två olika grunder.
Ändringsrekommendation 4
Artikel 4.2
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
Medlemsstaterna ska inrätta lämpliga kontrollmekanismer för att säkerställa att kravet på laglig och oavbruten bosättning övervakas på vederbörligt sätt, särskilt när det gäller ansökningar från tredjelandsmedborgare som innehar och/eller har innehaft ett uppehållstillstånd som beviljats på grundval av någon form av investering i en medlemsstat. |
Medlemsstaterna ska , i nära samarbete med de behöriga lokala och regionala myndigheterna, inrätta lämpliga kontrollmekanismer för att säkerställa att kravet på laglig och oavbruten bosättning övervakas på vederbörligt sätt, särskilt när det gäller ansökningar från tredjelandsmedborgare som innehar och/eller har innehaft ett uppehållstillstånd som beviljats på grundval av någon form av investering i en medlemsstat. |
Motivering
Eftersom kravet på laglig och oavbruten bosättning är ett inslag som måste kontrolleras och övervakas av lokala och regionala myndigheter (t.ex. genom registrering av bosättningsorten), bör varje ändring av förfarandet eller ”förstärkning” av kontrollerna utarbetas i samarbete med dessa myndigheter. Därmed undviks en oproportionerlig administrativ börda, och erfarenheter ”på fältet” erhålls.
Ändringsrekommendation 5
Artikel 4.5
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
Varje bosättningsperiod i egenskap av innehavare av en visering för längre vistelse eller ett uppehållstillstånd som utfärdats enligt unionsrätten eller nationell rätt, inbegripet de fall som avses i artikel 3.2 a, b, c och e, ska beaktas vid beräkningen av den period som avses i punkt 1, om den berörda tredjelandsmedborgaren har förvärvat ett uppehållstillstånd som gör det möjligt att bevilja vederbörande ställning som varaktigt bosatt i EU. När det gäller personer som beviljats internationellt skydd, ska man vid beräkningen av den period som avses i punkt 1 beakta minst halva tidsperioden mellan dagen för inlämnandet av den ansökan om internationellt skydd som ligger till grund för att detta skydd beviljades och den dag då det uppehållstillstånd som avses i artikel 24 i direktiv 2011/95/EU, beviljades, eller hela denna period, om den överstiger 18 månader. |
Varje bosättningsperiod i egenskap av innehavare av en visering för längre vistelse eller ett uppehållstillstånd som utfärdats enligt unionsrätten eller nationell rätt, inbegripet de fall som avses i artikel 3.2 a, b, c , d och e, ska beaktas vid beräkningen av den period som avses i punkt 1, om den berörda tredjelandsmedborgaren har förvärvat ett uppehållstillstånd som gör det möjligt att bevilja vederbörande ställning som varaktigt bosatt i EU. |
Motivering
Genom att undanta fall enligt artikel 3.2 d fastställs i den föreslagna bestämmelsen, i sin nuvarande form, ett inkonsekvent system för asylsökande. För att säkerställa en konsekvent behandling av asylsökande ska andra stycket strykas.
Ändringsrekommendation 6
Artikel 5.3
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
Medlemsstaterna får kräva att tredjelandsmedborgare följer villkoren för integrering i enlighet med nationell lagstiftning. |
Medlemsstaterna får kräva att tredjelandsmedborgare följer villkoren för integrering i enlighet med nationell lagstiftning. I detta syfte bör flerpartsstyret på migrationsområdet stärkas. Lokala och/eller regionala myndigheter, lokala och regionala nätverk, branschorganisationer och ackrediterade privata aktörer som anordnar eventuella integrationsprogram bör från medlemsstaten få operativt och ekonomiskt stöd som är anpassat till den tjänst som tillhandahålls. Dessa integrationsprogram bör integreras i politiken för utbildning, sysselsättning, hälsa, bostäder och deltagande. |
Motivering
Eftersom det ofta är lokala och regionala myndigheter och nätverk, men även ideella föreningar och fackföreningar, som anordnar språkkurser, medborgarskapskurser – inom ramen för integrationsprogram – och/eller yrkesutbildning är det viktigt att de får tillräckligt stöd från staten för detta ändamål. Att införliva integrationen i relevant politik påskyndar integrationsprocessen och respekterar värdena mänskliga rättigheter, solidaritet och jämlikhet samt bidrar till en övergripande migrationsstrategi som utnyttjar fördelarna med mångfald.
Ändringsrekommendation 7
Artikel 7
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
1. För att förvärva ställning som varaktigt bosatt i EU ska tredjelandsmedborgaren lämna in en ansökan till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där han/hon är bosatt. Ansökan ska åtföljas av dokumentation i enlighet med nationell lagstiftning som styrker att han/hon uppfyller villkoren i artiklarna 4 och 5 samt, i förekommande fall, av en giltig resehandling eller en bestyrkt kopia av denna. |
1. För att förvärva ställning som varaktigt bosatt i EU ska tredjelandsmedborgaren lämna in en ansökan till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där han/hon är bosatt. Ansökan ska åtföljas av dokumentation i enlighet med nationell lagstiftning som styrker att han/hon uppfyller villkoren i artiklarna 4 och 5 samt, i förekommande fall, av en giltig resehandling eller en bestyrkt kopia av denna. De behöriga nationella myndigheterna ska informera tredjelandsmedborgaren om ansökningsförfarandet inom tre månader efter utgången av den föreskrivna perioden för laglig och oavbruten bosättning inom medlemsstatens territorium. |
2. De behöriga nationella myndigheterna ska skriftligen underrätta den sökande om beslutet så snart som möjligt och under alla omständigheter senast sex månader från det att den fullständiga ansökan lämnades in. Ett sådant beslut ska meddelas den berörda tredjelandsmedborgaren enligt förfarandena för detta i den nationella lagstiftningen. |
2. De behöriga nationella myndigheterna ska skriftligen underrätta den sökande om beslutet så snart som möjligt och under alla omständigheter senast sex månader från det att den fullständiga ansökan lämnades in. Ett sådant beslut ska meddelas den berörda tredjelandsmedborgaren enligt förfarandena för detta i den nationella lagstiftningen. |
Om de handlingar som lagts fram eller de uppgifter som tillhandahållits till stöd för ansökan är otillräckliga eller ofullständiga, ska de behöriga myndigheterna underrätta sökanden om vilka ytterligare handlingar eller uppgifter som krävs samt fastställa en rimlig tidsfrist för att lägga fram eller tillhandahålla dessa. Den tidsfrist som anges i första stycket ska upphöra att löpa till dess att myndigheterna har mottagit de ytterligare handlingar eller uppgifter som krävs. Om de ytterligare handlingar eller uppgifter som krävs inte har lämnats inom den tidsfristen får ansökan avslås. |
Om de handlingar som lagts fram eller de uppgifter som tillhandahållits till stöd för ansökan är otillräckliga eller ofullständiga, ska de behöriga myndigheterna underrätta sökanden om vilka ytterligare handlingar eller uppgifter som krävs samt fastställa en rimlig tidsfrist för att lägga fram eller tillhandahålla dessa. Den tidsfrist som anges i första stycket ska upphöra att löpa till dess att myndigheterna har mottagit de ytterligare handlingar eller uppgifter som krävs. Om de ytterligare handlingar eller uppgifter som krävs inte har lämnats inom den tidsfristen får ansökan avslås. |
Den berörda personen ska underrättas om sina rättigheter och skyldigheter enligt detta direktiv. |
Den berörda personen ska underrättas om sina rättigheter och skyldigheter enligt detta direktiv. |
Följderna av att ett beslut inte har fattats när tidsfristen i denna bestämmelse löper ut ska regleras av den berörda medlemsstatens nationella lagstiftning. |
Följderna av att ett beslut inte har fattats när tidsfristen i denna bestämmelse löper ut ska regleras av den berörda medlemsstatens nationella lagstiftning. |
3. Om villkoren i artiklarna 4 och 5 är uppfyllda och om personen inte utgör ett hot i den mening som avses i artikel 6, ska den berörda medlemsstaten bevilja tredjelandsmedborgaren i fråga ställning som varaktigt bosatt i EU. |
3. Om villkoren i artiklarna 4 och 5 är uppfyllda och om personen inte utgör ett hot i den mening som avses i artikel 6, ska den berörda medlemsstaten bevilja tredjelandsmedborgaren i fråga ställning som varaktigt bosatt i EU. |
4. Om en ansökan om ett EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta avser en tredjelandsmedborgare som innehar ett nationellt uppehållstillstånd som utfärdats av samma medlemsstat i enlighet med artikel 14, ska den medlemsstaten inte kräva att sökanden styrker att villkoren i artikel 5.1 och 5.2 är uppfyllda, under förutsättning att överensstämmelsen med dessa villkor redan har kontrollerats i samband med ansökan om det nationella uppehållstillståndet. |
4. Om en ansökan om ett EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta avser en tredjelandsmedborgare som innehar ett nationellt uppehållstillstånd som utfärdats av samma medlemsstat i enlighet med artikel 14, ska den medlemsstaten inte kräva att sökanden styrker att villkoren i artikel 5.1 och 5.2 är uppfyllda, under förutsättning att överensstämmelsen med dessa villkor redan har kontrollerats i samband med ansökan om det nationella uppehållstillståndet. |
|
5. Vid beslut om avslag på en ansökan om uppehållstillstånd för varaktigt bosatta ska hänsyn tas till de särskilda omständigheterna i det enskilda fallet och proportionalitetsprincipen respekteras. |
Motivering
Det är viktigt att de som har rätt att ansöka om uppehållstillstånd för varaktigt bosatta informeras om denna möjlighet av de behöriga myndigheterna, eftersom det finns en allvarlig brist på information till dem som ansöker om uppehållstillstånd. Detta orsakar inte bara förvirring, missförstånd och falska förhoppningar för den sökande, utan överbelastar och försenar även den administrativa processen. Det föreslås också att en ny punkt 5 läggs till i artikel 7 – baserad på artikel 7.3 i det omarbetade blåkortsdirektivet – för att säkerställa att de behöriga myndigheterna på migrationsområdet agerar på ett proportionerligt sätt och med beaktande av de särskilda omständigheterna i fallet.
Ändringsrekommendation 8
Artikel 9.1
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
||||
Varaktigt bosatta ska inte längre ha rätt att behålla ställning som varaktigt bosatta i EU i följande fall: |
Varaktigt bosatta ska inte längre ha rätt att behålla ställning som varaktigt bosatta i EU i följande fall: |
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
Motivering
Det föreslås att orden ”som överstiger” läggs till så att formuleringen stämmer överens med vad som står senare i direktivet.
Ändringsrekommendation 9
Artikel 14
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
Nationella uppehållstillstånd som gäller permanent eller tills vidare |
Nationella uppehållstillstånd som gäller permanent eller tills vidare |
Detta direktiv påverkar inte det faktum att medlemsstaterna har rätt att utfärda uppehållstillstånd som gäller permanent eller tills vidare som inte är EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta utfärdade i enlighet med detta direktiv. Sådana uppehållstillstånd ska inte ge rätt till bosättning i andra medlemsstater enligt kapitel III i detta direktiv. |
Detta direktiv påverkar inte det faktum att medlemsstaterna har rätt att utfärda uppehållstillstånd som gäller permanent eller tills vidare som inte är EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta utfärdade i enlighet med detta direktiv. Sådana uppehållstillstånd ska inte ge rätt till bosättning i andra medlemsstater enligt kapitel III i detta direktiv. Medlemsstater som utfärdar nationella uppehållstillstånd som gäller permanent ska ge tredjelandsmedborgare som de beviljat ställning som varaktigt bosatta i EU samma rättigheter och förmåner som de som ges inom ramen för deras nationella system om rättigheterna och förmånerna inom ramen för dessa nationella system är förmånligare. |
Motivering
För att skapa lika villkor mellan dem som fått EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta och dem som fått nationella permanenta uppehållstillstånd måste medlemsstaterna ge tredjelandsmedborgare som har ställning som varaktigt bosatta i EU samma rättigheter och förmåner som de personer de beviljat nationell ställning. Den föreslagna ändringen återspeglar bestämmelsen i artikel 11.6 i omarbetningen av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/1883 av den 20 oktober 2021 om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning och om upphävande av rådets direktiv 2009/50/EG (EUT L 382, 28.10.2021, s. 1).
Ändringsrekommendation 10
Artikel 21.3
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
Den andra medlemsstaten ska för den i EU varaktigt bosattes familjemedlemmar utfärda uppehållstillstånd som kan förnyas med samma giltighetstid som det som utfärdades till den i EU varaktigt bosatte. |
Den andra medlemsstaten ska för den i EU varaktigt bosattes familjemedlemmar utfärda uppehållstillstånd som kan förnyas med samma giltighetstid som det som utfärdades till den i EU varaktigt bosatte. Uppehållstillståndet ska utfärdas i enlighet med reglerna och standardmodellen i förordning (EG) nr 1030/2002. Under rubriken ”Anmärkningar” ska medlemsstaterna ange att ”innehavaren ska ha samma rättigheter som en varaktigt bosatt i EU enligt kapitel III”. |
Motivering
I ett uppehållstillstånd bör det uttryckligen anges att det utfärdats till en varaktigt bosatt i en annan medlemsstat, annars kommer offentliga myndigheter, privata organisationer och andra personer inte att vara medvetna om att tredjelandsmedborgaren har ställning som varaktigt bosatt i EU och åtnjuter de rättigheter som är förknippade med denna ställning, såsom likabehandling.
Ändringsrekommendation 11
Artikel 24
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
Garanterad behandling i den andra medlemsstaten |
Garanterad behandling i den andra medlemsstaten |
1. Så snart som varaktigt bosatta har fått uppehållstillstånd i den andra medlemsstaten i enlighet med artikel 21 ska i EU varaktigt bosatta och deras familjemedlemmar i den medlemsstaten åtnjuta likabehandling på de områden, och i enlighet med de villkor, som anges i artikel 12. |
1. Så snart som varaktigt bosatta har fått uppehållstillstånd i den andra medlemsstaten i enlighet med artikel 21 ska i EU varaktigt bosatta och deras familjemedlemmar i den medlemsstaten åtnjuta likabehandling på de områden, och i enlighet med de villkor, som anges i artikel 12. |
2. I EU varaktigt bosatta och deras familjemedlemmar ska ha tillträde till arbetsmarknaden i enlighet med punkt 1. |
2. I EU varaktigt bosatta och deras familjemedlemmar ska ha tillträde till arbetsmarknaden i enlighet med punkt 1. |
Medlemsstaterna får föreskriva att varaktigt bosatta i EU och deras familjemedlemmar som utövar ekonomisk verksamhet som anställd eller egenföretagare ska underrätta de behöriga myndigheterna om varje byte av arbetsgivare eller ekonomisk verksamhet. Ett sådant krav ska inte påverka de berördas rätt att påbörja och utöva den nya verksamheten. |
Medlemsstaterna får föreskriva att varaktigt bosatta i EU och deras familjemedlemmar som utövar ekonomisk verksamhet som anställd eller egenföretagare ska underrätta de behöriga myndigheterna om varje byte av arbetsgivare eller ekonomisk verksamhet. Ett sådant krav ska inte påverka de berördas rätt att påbörja och utöva den nya verksamheten. |
Medlemsstaterna får, i enlighet med nationell lagstiftning, bestämma på vilka villkor de personer som avses i artikel 16.2 , leden b eller c, och deras familjemedlemmar får tillträde till verksamhet som anställda eller egenföretagare. |
Medlemsstaterna får, i enlighet med nationell lagstiftning, bestämma på vilka villkor de personer som avses i artikel 16.2 c och deras familjemedlemmar får tillträde till verksamhet som anställda eller egenföretagare. |
|
3. De personer som avses i artikel 16.2 b ska, vid sidan av studierna och under förutsättning att de regler och villkor som gäller för den relevanta verksamheten i den berörda medlemsstaten iakttas, ha rätt att ta anställning och kan få rätt att bedriva verksamhet som egenföretagare. Varje medlemsstat ska fastställa det högsta antalet timmar per vecka, eller det högsta antalet dagar eller månader per år, som sådan verksamhet får bedrivas, vilket inte får vara mindre än 15 timmar per vecka eller motsvarande i antal dagar eller månader per år. |
Motivering
Den sista meningen i artikel 24.2 innebär i sin föreslagna utformning att tillgången till sysselsättning för en varaktigt bosatt tredjelandsmedborgare som flyttar till en annan medlemsstat i egenskap av studerande i den mening som avses i artikel 16.2 b helt och hållet kommer att vara avhängigt av de tillämpliga nationella bestämmelserna. Det finns inget som motiverar att en sådan tredjelandsmedborgare, med minst fem års laglig bosättning i unionen, skulle ha sämre tillgång till sysselsättning än en studerande från ett tredjeland i den mening som avses i artikel 24 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/801 av den 11 maj 2016 om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för forskning, studier, praktik, volontärarbete, deltagande i elevutbytesprogram eller utbildningsprojekt och för au pairarbete (EUT L 132, 21.5.2016, s. 21). Den tillagda punkten återspeglar artikel 24 i det direktivet.
Ändringsrekommendation 12
Artikel 27
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
||||
Tillgång till information |
Tillgång till information |
||||
1. Medlemsstaterna ska för personer som ansöker om EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta underlätta tillgången till information |
1. Medlemsstaterna ska för personer som ansöker om EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta underlätta tillgången till information |
||||
|
|
||||
|
|
||||
2. När medlemsstaterna utfärdar nationella uppehållstillstånd i enlighet med artikel 14, ska de säkerställa samma tillgång till information om EU-tillståndet för varaktigt bosatta som den som ges om sådana nationella uppehållstillstånd. |
2. När medlemsstaterna utfärdar nationella uppehållstillstånd i enlighet med artikel 14, ska de säkerställa samma tillgång till information om EU-tillståndet för varaktigt bosatta som den som ges om sådana nationella uppehållstillstånd. |
||||
|
3. När en tredjelandsmedborgare har varit lagligen och oavbrutet bosatt inom en medlemsstats territorium i fem år ska medlemsstaten i fråga informera tredjelandsmedborgaren om att denna period har förflutit och om möjligheten att ansöka om den ställning som avses i artikel 7 om villkoren i artiklarna 3, 4 och 5 eller artikel 26 är uppfyllda. |
Motivering
Hittills har ställningen som varaktigt bosatt i EU underutnyttjats, till viss del på grund av bristande medvetenhet och information om de rättigheter och förmåner som är förknippade med denna ställning. Därför rekommenderar vi att tredjelandsmedborgare som har uppehållit sig lagligt i medlemsstaten informeras om att de kan vara berättigade till denna ställning och om hur de kan ansöka om den.
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ett enda ansökningsförfarande för ett kombinerat tillstånd för tredjelandsmedborgare att vistas och arbeta på en medlemsstats territorium och om en gemensam uppsättning rättigheter för arbetstagare från tredjeland som vistas lagligen i en medlemsstat
COM(2022) 655
Ändringsrekommendation 13
Skäl 4
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
En uppsättning regler för förfarandet för handläggning av ansökan om ett kombinerat tillstånd bör fastställas. Förfarandet bör vara effektivt och genomförbart, med beaktande av den normala arbetsbelastningen vid medlemsstaternas myndigheter, samt öppet och rättvist, så att de berörda personerna ges adekvat rättssäkerhet. |
En uppsättning regler för förfarandet för handläggning av ansökan om ett kombinerat tillstånd bör fastställas. Förfarandet bör vara effektivt och genomförbart, samt öppet och rättvist, så att de berörda personerna ges adekvat rättssäkerhet och en snabb handläggning . |
Motivering
Särskilt i denna tid då migrationen blir alltmer omfattande anser vi det vara olämpligt att förfarandet för handläggning av ansökningar om ett kombinerat tillstånd, vilka borde hanteras av särskilda kontor, kommer i andra hand i förhållande till annat administrativt arbete.
Ändringsrekommendation 14
Skäl 5
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
Bestämmelserna i detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas behörighet att reglera inresa, inklusive omfattningen av arbetskraftsinvandringen från tredjeländer. |
Bestämmelserna i detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas behörighet att reglera inresa, inklusive omfattningen av arbetskraftsinvandringen från tredjeländer. Medlemsstaterna uppmuntras att samråda med sina lokala och regionala myndigheter och med relevanta lokala aktörer när de fastställer inresekvoter. |
Motivering
Även om inresekvoterna är en nationell befogenhet kan situationen på arbetsmarknaden variera avsevärt från en region till en annan i en medlemsstat, och nationella genomsnittliga uppgifter ger kanske inte en exakt bild av arbetskraftsbehoven. De lokala och regionala myndigheterna bör därför ha möjlighet att se till att deras behov beaktas när det kommer till de nationella inresevolymerna. Lokala intressenter såsom lokala och regionala organisationer, icke-statliga organisationer som arbetar med integration av migranter och flyktingmottagande, flyktingorganisationer osv. kan också ge en exakt uppskattning av inresevolymerna av tredjelandsmedborgare.
Ändringsrekommendation 15
Skäl 15
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
Att en behörig myndighet utses enligt detta direktiv bör inte påverka den roll och det ansvar som andra myndigheter och i förekommande fall arbetsmarknadens parter har i fråga om att pröva och fatta beslut om ansökan. |
Att en behörig myndighet utses enligt detta direktiv bör inte påverka den roll och det ansvar som andra myndigheter , inbegripet lokala och regionala myndigheter, och i förekommande fall arbetsmarknadens parter har i fråga om att pröva och fatta beslut om ansökan. |
Motivering
Syftet med denna ändring är att se till att de lokala och regionala myndigheternas respektive roller och ansvarsområden bibehålls.
Ändringsrekommendation 16
Skäl 16
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
Tidsfristen för att fatta ett beslut om ansökan bör dock inte inbegripa den tid som är nödvändig för erkännande av yrkeskvalifikationer . Detta direktiv bör inte påverka nationella förfaranden för erkännande av examensbevis. |
Tidsfristen för att fatta ett beslut om ansökan bör dock inte inbegripa den tid som är nödvändig för erkännande av yrkeskvalifikationer och akademiska kvalifikationer och bör inte påverka nationella eller regionala förfaranden för erkännande av examensbevis. |
Motivering
Erkännandet av kvalifikationer utförs av olika myndigheter, vilket kan sakta ned handläggningen av ansökningar om kombinerade tillstånd. I en del medlemsstater regleras många yrken på regional nivå. Regionerna måste genomföra rättsliga bestämmelser för erkännandet av sådana kvalifikationer.
Ändringsrekommendation 17
Skäl 32
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
För att säkerställa korrekt efterlevnad av detta direktiv bör medlemsstaterna säkerställa att det finns lämpliga mekanismer för övervakning av arbetsgivare och att, när så är lämpligt, effektiva och adekvata inspektioner genomförs på deras respektive territorier. Valet av vilka arbetsgivare som ska inspekteras bör huvudsakligen grunda sig på en riskbedömning som ska genomföras av medlemsstatens behöriga myndigheter, varvid hänsyn ska tas bland annat till vilken bransch företaget verkar inom och till eventuella tidigare fall av överträdelser. |
För att säkerställa korrekt efterlevnad av detta direktiv bör medlemsstaterna , i samarbete med de lokala myndigheterna och regionerna, säkerställa att det finns lämpliga mekanismer för övervakning av arbetsgivare och att, när så är lämpligt, effektiva och adekvata inspektioner genomförs på deras respektive territorier. Valet av vilka arbetsgivare som ska inspekteras bör huvudsakligen grunda sig på en riskbedömning som ska genomföras av medlemsstatens behöriga myndigheter, varvid hänsyn ska tas bland annat till vilken bransch företaget verkar inom och till eventuella tidigare fall av överträdelser. |
Motivering
Om lokala och regionala myndigheter involveras i övervakningen kan även lokala och regionala polismyndigheter delta i skyddet av arbetstagare och därmed i tillsynen av arbetsplatser.
Ändringsrekommendation 18
Artikel 5
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
Behörig myndighet |
Behörig myndighet |
1. Medlemsstaterna ska utse den myndighet som ska vara behörig att ta emot ansökan och att utfärda det kombinerade tillståndet. |
1. Medlemsstaterna ska utse den myndighet som ska vara behörig att ta emot ansökan och att utfärda det kombinerade tillståndet. |
2. Den behöriga myndigheten ska fatta beslut om den fullständiga ansökan så snart som möjligt, och under alla omständigheter senast fyra månader från den dag då ansökan gavs in. |
2. Den behöriga myndigheten ska fatta beslut om den fullständiga ansökan så snart som möjligt, och under alla omständigheter senast fyra månader från den dag då ansökan gavs in. |
Den tidsfrist som anges i första stycket ska omfatta kontroll av situationen på arbetsmarknaden och utfärdande av den erforderliga visering som avses i artikel 4.3. Tidsfristen får i undantagsfall förlängas, om prövningen av ansökan är komplicerad. |
Den tidsfrist som anges i första stycket ska omfatta kontroll av situationen på arbetsmarknaden och utfärdande av den erforderliga visering som avses i artikel 4.3. Tidsfristen får i undantagsfall förlängas, om prövningen av ansökan är komplicerad , eller förkortas i samband med allvarliga politiska/sociala situationer eller naturkatastrofer, med förbehåll för efterföljande kontroll av kraven . |
Om inget beslut har fattats när tidsfristen i denna punkt löper ut, ska konsekvenserna fastställas i nationell rätt. |
Om inget beslut har fattats när tidsfristen i denna punkt löper ut, ska konsekvenserna fastställas i nationell rätt. |
3. Den behöriga myndigheten ska skriftligen underrätta sökanden om beslutet i enlighet med förfarandena för underrättelser i relevant nationell lagstiftning. |
3. Den behöriga myndigheten ska skriftligen underrätta sökanden om beslutet i enlighet med förfarandena för underrättelser i relevant nationell lagstiftning. |
4. Om de uppgifter eller handlingar som ges in till stöd för ansökan är ofullständiga enligt kriterierna i nationell rätt, ska den behöriga myndigheten skriftligen underrätta sökanden om vilka kompletterande uppgifter eller handlingar som krävs och fastställa en rimlig tidsfrist för deras inlämnande. Den tidsfrist som anges i punkt 2 ska upphöra att löpa fram till dess att den behöriga myndigheten eller andra relevanta myndigheter har mottagit de kompletterande uppgifter som krävs. Om dessa kompletterande uppgifter eller handlingar inte har lämnats inom tidsfristen, får den behöriga myndigheten avslå ansökan. |
4. Om de uppgifter eller handlingar som ges in till stöd för ansökan är ofullständiga enligt kriterierna i nationell rätt, ska den behöriga myndigheten skriftligen underrätta sökanden om vilka kompletterande uppgifter eller handlingar som krävs och fastställa en rimlig tidsfrist för deras inlämnande. Den tidsfrist som anges i punkt 2 ska upphöra att löpa fram till dess att den behöriga myndigheten eller andra relevanta myndigheter har mottagit de kompletterande uppgifter som krävs. Om dessa kompletterande uppgifter eller handlingar inte har lämnats inom tidsfristen, får den behöriga myndigheten avslå ansökan. |
|
5. Kontrollen av situationen på arbetsmarknaden kan utelämnas eller påskyndas om arbetsgivaren har sin adress i en region eller kommun som till den behöriga myndigheten i medlemsstaten har meddelat att det föreligger en brist på arbetskraft som inte kan lösas med nationella arbetstagare. |
Motivering
Den föreslagna ändringen skulle möjliggöra snabbare handläggning av ansökningar för arbetstagare som kommer till regioner som aktivt försöker hantera bristen på arbetskraft med hjälp av utländska arbetstagare.
II. POLITISKA REKOMMENDATIONER
EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT
1. |
Europeiska regionkommittén (ReK) välkomnar strategin för laglig migration. |
2. |
Kommittén konstaterar att lagliga migranter spelar en avgörande roll i den europeiska ekonomin och det europeiska samhället, och att de även kan bidra aktivt till utvecklingen om rätt strategier genomförs. Laglig migration är en viktig drivkraft för städernas tillväxt och bidrar till att göra städerna mycket mer diversifierade samt mer dynamiska i ekonomiskt hänseende. Vi erinrar dessutom om bidraget från den stora andel migrerande arbetstagare som befann sig i nyckelpositioner under covid-19-pandemin. Kommittén betonar behovet av att stärka likabehandlingen av arbetstagare som är tredjelandsmedborgare, särskilt när det gäller arbetsvillkor, föreningsfrihet, anslutningsfrihet och tillgång till sociala trygghetsförmåner, samt behovet av att bättre värna kvinnors rättigheter och jämställdhetsperspektivet, särskilt i sektorer där invandrarkvinnor är överrepresenterade, men också av att skydda personer med funktionsnedsättning och säkerställa deras rättigheter och tillgång till vård och omsorg. |
3. |
De lokala och regionala myndigheterna har de bästa förutsättningarna att ha en enhetlig överblick över de rådande och mer strukturella bristerna och möjligheterna på den lokala arbetsmarknaden, och de bör därför inkluderas i ett flernivåstyre vad gäller att locka och behålla internationella talanger för att tillgodose behoven på den lokala arbetsmarknaden. I detta syfte måste utrymmena för flernivådialog mellan styrningsstrukturerna på lokal och nationell nivå samt EU-nivå utvidgas. |
4. |
Vi betonar att man måste ta ett helhetsgrepp om anställning av migrerande arbetstagare, så att alla delar av migrationsprocessen omfattas – från rekrytering till en framgångsrik integration och slutligen fri rörlighet inom EU:s arbetsmarknad. Vi betonar dessutom vikten av att matcha mängden laglig ekonomisk migration med medlemsstaternas arbetsmarknadsbehov; i denna process bör även partner från den privata sektorn och arbetsgivare inkluderas, och migrerande arbetstagare på alla kompetensnivåer bör beaktas. |
5. |
EU:s omställning till en grön och digital ekonomi kräver särskild kompetens samt omstrukturering av ekonomier och arbetsmarknader, vilket i sin tur medför ett behov av ytterligare arbetskraft och nya färdigheter genom teknisk och yrkesinriktad utbildning. Vi anser att de lokala och regionala myndigheterna, som har de bästa kunskaperna om de lokala och regionala arbetsmarknadernas behov, bör involveras i denna process. |
6. |
ReK betonar att lokala och regionala myndigheter spelar en avgörande roll när det gäller att underlätta inkluderingen av alla tredjelandsmedborgare, oberoende av deras rättsliga status. De främjar ofta mångfald och social sammanhållning genom en rad progressiva strategier som främjar förtroende för lokala förvaltningar, rättvis tillgång till gemensamma tjänster och socioekonomisk inkludering. De står i centrum för mottagandet av och stödet till flyktingar och har en nyckelroll när det gäller att identifiera behoven på arbetsmarknaden och att fastställa de förhållanden som kräver att skyddsförfaranden (arbetsmarknadstest) införs, samt att säkerställa erkännande av och respekt för mångfald på arbetsmarknaden och lika möjligheter för alla. |
7. |
Kommittén anser att det behövs en heltäckande metod på EU-nivå för insamling av uppgifter om efterfrågan på högkvalificerade arbetstagare inom olika yrken och på olika arbetsmarknader. För detta ändamål skulle initiativ såsom Eures-portalen, Europass samt de åtgärder som för närvarande planeras inom ramen för den nya kompetensagendan behöva vidareutvecklas. Det skulle kunna vara enklare att inrätta samarbetsplattformar baserade på de faktiska marknadsbehoven, som dessutom ofta identifieras av de nationella arbetsmarknadsparterna. |
8. |
ReK välkomnar stödet från Europeiska arbetsmyndigheten när det gäller att se till att EU:s regler om arbetskraftens rörlighet och samordning av de sociala trygghetssystemen efterlevs på ett rättvist, enkelt och effektivt sätt, bland annat genom tillhandahållande av information, samordnade och gemensamma inspektioner, förstärkt administrativt samarbete samt främjande av arbetskraftens rörlighet, särskilt genom Eures. |
9. |
Omarbetningen av de två direktiven är förenlig med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. |
10. |
ReK välkomnar de ytterligare åtgärder som beskrivs i kompetens- och talangpaketet, bland annat lanseringen av en pilotversion av EU:s talangreserv som särskilt riktar sig till människor som flyr från Rysslands invasion av Ukraina, och den föreslagna EU-talangreserven. |
11. |
Kommittén välkomnar kommissionens tillkännagivande av att EU:s talangpool ska utvidgas till att omfatta flyktingar som är bosatta i EU och i länder utanför EU, eftersom det banar väg för en mer hållbar och inkluderande strategi för arbetskraftens rörlighet och tredjelandslösningar. Vi påminner om att mer måste göras när dessa verktyg utformas, så att vi får rättvisa system för arbetskraftsmigration som säkerställer anständigt arbete för alla arbetstagare och är tillgängliga för flyktingar, oavsett nationalitet och vistelseort på lika villkor och med de skyddsgarantier som krävs. De befintliga rättsliga och administrativa ramarna är fortfarande för komplexa och gör det svårare att uppnå skalfördelar. Överdrivet byråkratiska förfaranden kan påverka flyktingarnas tillträde till arbetsmarknaden, vilket gör att de med tiden löper allt större risk att tvingas in i odeklarerat arbete och utsättas för övergrepp och exploatering. |
12. |
Kommittén betonar att genomförandet av rörlighetsprojekt och talangpartnerskap i framtiden bör omfatta följande aktörer: lokala och regionala myndigheter, med uppgift att bidra till utvecklingen av framtida projekt; diasporagrupper, med uppgift att identifiera migranters behov och bidra till utformningen av projekt i sina ursprungsländer; branschorganisationer och arbetsgivarorganisationer, med uppgift att kartlägga arbetsmarknadens behov på nationell och lokal nivå samt att bidra till utformningen av effektiva insatser. |
13. |
ReK understryker att behoven hos de olika berörda aktörerna (migranter, diasporagrupper, lokala och regionala myndigheter, arbetsgivare och branschorganisationer) bör beaktas för att säkerställa att framtida projekt är effektiva och hållbara som verktyg för en långsiktig förvaltning av laglig migration. Vi efterlyser därför inrättandet av ett arbetsforum mellan kommissionen, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Europeiska regionkommittén och Europaparlamentet, vars utbyten bör bygga på tidigare samråd och dialoger med centrala aktörer på området integration av migranter. Vi efterlyser samtidigt synergier med EU:s plattform för arbetskraftsmigration, som planeras av kommissionen, och påminner om att flyktingars särskilt utsatta situation bör beaktas i framtida projekt för att säkerställa lika tillgång för flyktingar till arbetsmarknaden och nödvändiga rättsliga garantier. |
14. |
Kommittén stöder inrättandet av ett arbets- och reseprogram på EU-nivå för ungdomar från tredjeländer, i enlighet med kommissionens meddelande ”Att locka kompetens och talang till EU”, samt att tillgången till programmet DiscoverEU utökas även till andra än de tredjeländer som deltar i Erasmus+, och efterlyser ett liknande tillvägagångssätt i fråga om Europeiska solidaritetskåren, i vilken fler tredjeländer än vad som för närvarande föreskrivs skulle kunna delta, för att ta itu med de utmaningar och möjligheter som migration innebär under hela migrationscykeln. |
15. |
ReK anser att COM(2022) 657, som främst syftar till och fokuserar på att locka kompetens och talang till Europa, inte i tillräckligt hög grad beaktas i förslagen till direktiv, dvs. COM(2022) 650 och COM(2022) 655, trots att dokumentet framstår som ett viktigt incitament för att åstadkomma ett paradigmskifte i analysen av fenomenet migration. |
16. |
Bland de tredjelandsmedborgare som bidrar till EU:s arbetsmarknad finns det särskilda grupper som bör uppmärksammas i lagstiftningen, eftersom de blir alltmer relevanta inom viktiga sektorer på de europeiska arbetsmarknaderna, t.ex. inom ramen för de initiativ som syftar till att stärka vård- och omsorgssektorerna, såsom EU:s barngaranti eller grönboken om åldrande. Vi anser att mer riktat stöd bör ges tredjelandsmedborgare för att underlätta deras ställning som varaktigt bosatta, rörlighet inom EU och integration, med särskilt fokus på personer som beviljats internationellt skydd som, enligt det föreslagna direktivet om varaktigt bosatta, omfattas av samma regler som alla andra tredjelandsmedborgare som omfattas av det direktivet, som inte tar hänsyn till flyktingars särskilda situation och deras sårbarhet. |
17. |
Arbetskraftsrörlighet kan vara en kompletterande laglig väg genom vilken flyktingar kan ta sig till Europa eller andra destinationer utan att behöva använda sig av irreguljära rutter, eftersom det kan vara ett säkert sätt för flyktingar att tillämpa sina färdigheter och förverkliga sin potential i regioner som strävar efter att avhjälpa särskilda kompetensbrister. Vi föreslår att flyktingar som bor i länder utanför EU ska betraktas som ytterligare en kategori kvalificerade arbetstagare, medan tillhandahållandet av en sådan ytterligare laglig väg som bygger på arbetskraftsmigration skulle kunna bidra till att minska trycket på de europeiska asylsystemen. |
18. |
ReK varnar för att även om irreguljär migration endast står för en liten andel av den totala migrationen till EU, sätter den fortfarande de regioner och kommuner som är belägna vid EU:s yttre gränser under stark press. Vi efterlyser därför ett korrekt genomförande av principen om bördefördelning mellan EU:s medlemsstater och hantering av den irreguljära migrationen, bland annat genom att bekämpa människohandlare som utnyttjar asylsökande och ekonomiska migranter och får dem att genomföra farliga resor. |
19. |
När det gäller vissa yrkesgrupper (inom hälso- och sjukvård, ingenjörsvetenskap osv.) måste inresa göras ännu lättare genom förenkling av byråkratin. När det kommer till de tusentals otillsatta tjänsterna på områden där det snarare krävs yrkesutbildning än akademisk utbildning – t.ex. inom jordbruket, byggsektorn, transportsektorn och maskinteknikbranschen – räcker det dock inte att ha som mål att matcha marknadsutbudet med efterfrågan på sysselsättning: en annan typ av samarbete bör övervägas, t.ex. att matcha marknadsutbudet med efterfrågan men även att samarbeta tätare med arbetsmarknadens parter och med relevanta utbildningscentrum. Även kommuner och regioner bör delta i detta samarbete. |
20. |
I syfte att locka kompetens och talang uppmanar vi också medlemsstaterna att överväga möjligheten att göra det lättare för alla lagliga migranter med högre kvalifikationer och högkvalificerade arbeten, samt särskilda kategorier av medelkvalificerade tredjelandsmedborgare, att få ställning som varaktigt bosatta, vilket givetvis skulle innebära att en prioritetsordning behöver fastställas. Detta skulle kunna bidra till att komma till rätta med situationen i sektorer där det råder brist på arbetskraft, såsom it-sektorn och hälso- och sjukvården. Det skulle därför vara nödvändigt att upprätta förteckningar över arbeten där det konstaterats råda brist på arbetskraft och att undanta kvalificerade arbetstagare från arbetsmarknadstestet. |
21. |
ReK föreslår att ett lokalt (regionalt eller storstadsområdesbaserat) system för erkännande av kompetens ska aktiveras för att påskynda den socioekonomiska inkluderingen av tredjelandsmedborgare, oavsett om de precis anlänt eller redan är bosatta, som innehar en av de ställningar som garanteras genom gällande nationell lagstiftning. Detta system för erkännande av kompetens skulle inte ersätta det nationella systemet utan vara ett komplement till det, och garantera en snabbare integration på regionens eller storstadsområdets arbetsmarknad. |
22. |
Den senaste tidens ström av högkvalificerade flyktingar från Ukraina belyser behovet av att påskynda processen för erkännande av kompetens för alla tredjelandsmedborgare, vilket redan regleras i det nya blåkortsdirektivet. En EU-politik som reglerar inresa och behandling av migrerande arbetstagare är mycket viktig för att säkerställa en god balans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft, som är särskilt skev i nuläget, i synnerhet i vissa socialt väsentliga funktioner såsom inom vård- och omsorgssektorerna. |
23. |
Kommittén påminner om att man inte får glömma personer vars talang ligger på det konstnärliga området och som därför inte omfattas av de efterfrågade yrkesprofilerna, men som har förmåga att berika värdlandets kultur och bidra till det kulturella utbyte som är en del av Europas stolta historia. |
24. |
Kommittén rekommenderar att man genomför en långsiktig politik för att gå längre än säkerhetsdrivna åtgärder genom att främja förbättrad inkludering, samtidigt som man tar itu med de bakomliggande orsakerna till migration. |
25. |
Kommittén vill att entreprenörskap främjas genom att man utvidgar migrationsvägarna till EU för att starta företag och uppstartsföretag samt genom att man gör det lättare för tredjelandsmedborgare att få tillstånd att starta företag. ReK pekar på de lokala och regionala myndigheternas potential att ge vägledning och koppla samman nyanlända med lokala företag, samt på behovet av att stödja sådana initiativ med hjälp av kontinuerligt stöd genom EU-finansiering. |
26. |
ReK pekar på behovet av att främja en kultur av tolerans genom att öka den interkulturella medvetenheten och bygga upp en gemensam känsla av samhörighet. |
27. |
Kommittén föreslår att man stärker flerpartsstyret på migrationsområdet, stöder ett ökat samarbete mellan de regionala myndigheterna och det civila samhället när det gäller att förvalta migration, mångfald och inkludering, stärker dialogen och samarbetet om migration och bygger upp en verkligt heltäckande strategi för att hantera migration i alla dess dimensioner, med full respekt för de mänskliga rättigheterna. |
Bryssel den 30 november 2022.
Vasco ALVES CORDEIRO
Europeiska regionkommitténs ordförande