—

med beaktande av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), särskilt artiklarna 42 och 43,

—

med beaktande av unionens mål om koldioxidneutralitet för 2030 och 2050,

—

med beaktande av färdplanen för klimatförändringar och försvar av den 9 november 2020,

—

med beaktande av konceptet för en integrerad strategi för klimatförändringar och säkerhet av den 5 oktober 2021,

—

med beaktande av EU:s koncept för miljöskydd och energioptimering vid EU-ledda militära insatser och uppdrag,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/697 av den 29 april 2021 om inrättande av Europeiska försvarsfonden (1), särskilt skäl 60 om 30 % bidrag till klimatmål, och skäl 61 där det anges att inledningsvis 7,5 %, sedan 10 % av de årliga utgifterna fram till 2027 ska användas mot förlusten av biologisk mångfald,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 av den 9 juni 2021 om upprättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen (2) (NDICI-förordningen), särskilt skäl 49, där det står att 30 % av utgifterna i unionens budget ska stödja klimatmål,

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 juli 2020En vätgasstrategi för ett klimatneutralt Europa (COM(2020)0301),

—

med beaktande av Natos handlingsplan för klimatförändringar och säkerhet,

—

med beaktande av Europeiska utrikestjänstens strategiska dokument från juni 2016 om en global strategi för Europeiska unionen utrikes- och säkerhetspolitik, och dess uppföljningsrapporter,

—

med beaktande av rådets slutsatser av den 22 januari 2018 om den integrerade strategin för konflikter och kriser,

—

med beaktande av rådets slutsatser av den 10 december 2018 om kvinnor, fred och säkerhet,

—

med beaktande av rådets slutsatser av den 20 januari 2020 om klimatdiplomati,

—

med beaktande av rådets slutsatser av den 25 januari 2021 om klimat- och energidiplomati – att uppnå resultat för den europeiska gröna givens yttre dimension,

—

med beaktande av rådets slutsatser av den 17 juni 2020 och av den 10 maj 2021 om säkerhet och försvar,

—

med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 7 juni 2017En strategi för resiliens i EU:s yttre åtgärder (JOIN(2017)0021),

—

med beaktande av kommissionens årliga verksamhetsrapport 2020 om försvarsindustrin och rymden,

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 24 februari 2021Att bygga upp ett klimatresilient Europa – den nya EU-strategin för klimatanpassning, (COM(2021)0082),

—

med beaktande av FN:s mål för hållbar utveckling,

—

med beaktande av FN:s säkerhetsråds forskningsrapport av den 21 juni 2021 om klimatförändringar,

—

med beaktande av Natos ledares beslut i juni 2021 om klimat och säkerhet,

—

med beaktande av rapporten om klimat och säkerhet i världen (World Climate and Security Report) från juni 2021 från International Military Council on Climate and Security,

—

med beaktande av slutrapporten från 2021, Biodiversity and Security, från det av Europeiska forskningsrådet finansierade forskningsprojektet BIOSEC för perioden 2016–2020,

—

med beaktande av tankesmedjan Adelphis projekt Weathering Risk: A Climate and Security Risk and Foresight Assessment,

—

med beaktande av projekt som medfinansierats av EU, såsom FREXUS: Improving security and climate resilience in a fragile context through the water-energy-food security Nexus i Sahelområdet,

—

med beaktande av FN:s dokument angående principerna om människors säkerhet och ansvaret för skydd,

—

med beaktande av sin resolution av den 7 juli 2021 om samarbetet mellan EU och Nato inom ramen för de transatlantiska förbindelserna (3),

—

med beaktande av sin resolution av den 3 juli 2018 om klimatdiplomati (4),

—

med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A9-0084/2022), och av följande skäl:

A.

Rysslands aggressionskrig mot Ukraina utmanar den europeiska säkerhetsordningen såsom aldrig förr och sätter press på alla sektorer i unionen och dess medlemsstater att bli starkare, mer motståndskraftiga och mer oberoende, särskilt på områdena försvar, säkerhet, it-säkerhet och kritisk infrastruktur, men även energi, inbegripet energieffektivitet.

B.

Miljöfaktorer kan utöva olika slag av direkt och indirekt påverkan på människors och staters säkerhet.

C.

Klimatförändringarna med sina följdverkningar, bland annat miljöförstöring, förlust av biologisk mångfald, avskogning, ökenspridning, extremväder, brist på vatten och mat, luftföroreningar och naturkatastrofer, leder till framväxt av konflikter eller kriser och hotar redan säkerheten, stabiliteten och freden på det lokala, regionala och internationella planet. Klimatförändringarna, med konsekvenser som redan är uppenbara och som förutsägs ske allt snabbare på medellång till lång sikt, har blivit en alltmer dominerande riskmultiplikator genom att de kan bidra till att förvärra olika redan befintliga förhärskande krisfaktorer (till exempel ökande ekonomisk ojämlikhet eller starkt politiskt förtryck), och innebär en ny säkerhetsutmaning vars bemötande kräver lämpliga resurser, såsom fallet ju också är med hybridhot och cyberhot.

D.

Kopplingarna mellan klimatförändringar och konflikter kan vara komplexa och klimatförändringarnas konkreta effekter på konflikter är främst kontextspecifika. Det finns ett behov av att stödja mer systematiska och omfattande diskussioner och korsbefruktning mellan de forskningssamfund som arbetar med kopplingen mellan klimat och säkerhet.

E.

Klimatförändringarna ligger fortfarande i hjärtat av agendan för fred och säkerhet som den ultimata ”hotmultiplikatorn”, som förvärrar de befintliga sociala, ekonomiska och miljömässiga risker som kan driva på oro och potentiellt leda till våldsamma konflikter. Miljö- och klimatförändringar och deras konsekvenser, i kombination med andra faktorer, förvärrar redan befintliga sårbarheter, spänningar och risker, snarare än att alltid vara en utlösande faktor i sig eller en direkt orsak till väpnade inomstatliga eller internationella konflikter. Klimatförändringarna kan påverka människors säkerhet olika beroende på deras kön, socioekonomiska status, ålder, sexuella läggning, etnicitet, religion (eller avsaknad av religion), personliga förmåga, funktionsnedsättning osv. Särskilt marginaliserade grupper tenderar att påverkas oproportionellt mycket av klimatförändringarna. Säkerhetsrisker i samband med klimatförändringar drabbar särskilt ekonomiskt missgynnade befolkningsgrupper och får socioekonomiska konsekvenser. Klimatförändringarna har negativa effekter på de berörda områdenas kultur- och naturarv.

F.

Klimatkrisen påverkar både människors och staters säkerhet. Klimatförändringarna växelverkar på olika sätt med skeendena på det politiska, etniska och socioekonomiska planet och är direkt konfliktpådrivande, eftersom de ökar katastrofriskerna och ytterligare belastar ekosystemen, vilket hotar människors uppehälle, vatten- och livsmedelsförsörjningen och kritisk infrastruktur, bland annat genom att leda till förändrad markanvändning och försämring av miljön.

G.

Stigande havsnivåer har redan orsakat översvämningar och försaltning, vilket utgör en stor säkerhetsrisk och existentiell risk för lågt liggande kustområden och öar. Enligt Världsbankens uppdaterade Groundswellrapport från 2021 skulle klimatförändringarna kunna tvinga 216 miljoner personer att flytta inom sina länder fram till 2050. I rapporten står det också att omedelbara och konkreta åtgärder väsentligt kan minska klimatmigrationens omfattning. Vattenbrist har en mångfasetterad påverkan på människors säkerhet och den sociopolitiska stabiliteten. På grund av klimatförändringarna kommer vattenförsörjningen att påverkas, särskilt i utvecklingsländer, medan den globala efterfrågan på vatten kommer att öka. Klimatförändringarna ökar risken för torka och översvämningar. Klimatförändringarnas påverkan på livsmedelspriserna undergräver försörjningen och ger upphov till tvångsförflyttningar, sjukdom och svält, vilket leder till migration i aldrig tidigare skådad omfattning.

H.

I Sahel har konsekvenserna av förändrade klimatförhållanden på tillgången till naturtillgångar, kombinerat med faktorer som befolkningstillväxt, svag samhällsstyrning och utmaningar när det gäller markbesittningsrätt, lett till ökad konkurrens om knappa naturtillgångar – främst bördig jord och vatten – och lett till spänningar och konflikter mellan samhällen och grupper med olika näringsfång.

I.

Klimatförändringarna är en strukturerande faktor för den strategiska miljön eftersom de förstärker risker och skapar beroenden. Klimatkrisen har genererat effekter för det internationella systemet, där den kan komma att förvärra de geopolitiska spänningarna och skifta balansen mellan stormakterna. Frågor som rör klimatförändringarna utnyttjas av illasinnade aktörer för att öka deras inflytande eller uppmuntra fientlighet. De smältande istäckena vid polerna ökar de geopolitiska spänningarna, särskilt runt Nordpolen.

J.

Förenta staternas väpnade styrkor har förlorat mer stridsmateriel och infrastruktur till följd av naturkatastrofer än till följd av de väpnade konflikterna i Afghanistan och Irak sammantaget. Bidenadministrationen har gjort positiva ansträngningar för att bekämpa klimatförändringarna, bland annat genom att återansluta sig till Parisavtalet och införliva klimatförändringar i sin strategiska interimsvägledning om nationell säkerhet.

K.

De väpnade styrkorna hör till världens största förbrukare av fossila bränslen.

L.

Unionens inhemska olje- och gasproduktion går stadigt ned. Unionen är starkt energiberoende och detta beroende ökar, i och med att alla medlemsstater är nettoimportörer av energi från ett begränsat antal tredjeländer och energiberoendet ökade från 56 % till 61 % under tidsperioden 2000–2019. I en färsk studie beräknades den militära sektorns koldioxidavtryck i medlemsstaterna under 2019, inbegripet både nationella väpnade styrkor och militärtekniska industrier baserade i EU, till cirka 24,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Både energiomställningen och avancerade vapensystem kräver tillgång till råmaterial av avgörande betydelse, vars leveranskedjor i vissa fall medför nya sårbarheter, också för specialiserade små och medelstora företag inom den europeiska försvarssektorn, framför allt om dessa kedjor domineras av ett begränsat antal tredjeländer.

M.

Enligt Europeiska försvarsbyrån svarade drivmedel för 52 % av energiförbrukningen i de 22 medlemsstater som lämnat in uppgifter för 2016 och 2017 (länder som svarar för 96,9 % av medlemsstaternas totala försvarsutgifter). Av samma undersökning gjord av Europeiska försvarsbyrån framgick det att militär infrastruktur och militära byggnader också är en storkonsument av energi. Enbart uppvärmningen stod i snitt för 32 % av energiförbrukningen inom medlemsstaternas väpnade styrkor 2017 och 75 % av denna energi alstrades med hjälp av oljebränslen och naturgas.

N.

På grund av Rysslands aggressionskrig mot Ukraina vill unionen och dess medlemsstater sluta importera fossila bränslen från Ryssland. På grund av den ryska attacken mot den europeiska säkerhetsordningen måste de europeiska väpnade styrkorna också bli mer oberoende av importerade fossila bränslen, samtidigt som deras militära styrka och uppdragseffektivitet måste ökas.

O.

Vissa EU-medlemsstater använder sina omfattande militära skyddsområden för att skydda den biologiska mångfalden, exempelvis genom att förhindra helikopterflygningar över häckningsområden.

P.

Miljöbrott är en mycket vanlig brottslighetsform i världen och ett påtagligt säkerhetsproblem. Det behövs ett starkare samarbete i denna fråga mellan EU och dess partnerländer, genom stöd till stater som utvecklar sin förmåga att hantera miljöbrott.

Q.

Miljöbrott har blivit världens fjärde mest lukrativa brottssektor, som har växt tre gånger snabbare än den globala ekonomin. I en rapport från 2016 från Interpol och FN:s miljöprogram beräknas intäkterna från miljöbrott vara värda hela 258 miljarder US-dollar per år, inbegripet den olagliga handeln med vilda djur och växter, skogs- och fiskebrott, olaglig handel med avfall och olaglig gruvbrytning.

R.

Enligt en rapport från 2018 från Interpol, RHIPTO och det globala initiativet mot transnationell organiserad brottslighet är miljöbrott den största ekonomiska drivkraften bakom konflikter och den största inkomstkällan för icke-statliga väpnade grupper och terroristorganisationer, före traditionell olaglig verksamhet som kidnappning mot lösensumma och narkotikahandel.

S.

Försvarssektorn finns inte omnämnd i Parisavtalet från 2015, något som innebär att medlemsstaterna själva får bestämma om de vill att de begränsningsinsatser som görs inom denna sektor ska inberäknas i de nationella åtagandena för fullgörande av Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC). Alla sektorer måste bidra till att minska utsläppen och samtidigt anpassa sig till klimatförändringarna för att uppnå unionens mål när det gäller koldioxidneutralitet och bibehålla sin driftseffektivitet. I september 2020 offentliggjorde Frankrike sin nya försvarsenergistrategi med 34 rekommendationer för att minska och optimera energiförbrukningen i sina väpnade styrkor och förbättra sin energitrygghet.

T.

Även en liten kärnvapenkonflikt skulle få dramatiska humanitära konsekvenser och även påverka klimatet mycket negativt, genom att förorsaka svält och förkortade odlingssäsonger i flera år.

U.

Säkerheten måste vara utgångspunkt för miljötänket vid utformning av lösningar för hållbar utveckling som är realistiska, varaktiga och effektiva för människors säkerhet och stabiliteten i världen. Till följd av detta måste unionens yttre åtgärder i allt högre grad innefatta att klimatförändringar och miljöfrågor är en stor säkerhetsrisk, och därmed anpassa sina strategier och koncept, förfaranden, civil och militär hårdvara och infrastruktur, kapacitetsutveckling inklusive utbildning och, när det är lämpligt, sin institutionella ram och sina mekanismer för ansvarsskyldighet. Unionens säkerhets- och försvarspolitik och dess instrument bör bidra direkt till att förhindra och minska klimatkrisens negativa säkerhetseffekter. De samlade instrumenten för samhällsstyrning och fredsbyggnad måste hantera kopplingen mellan klimat och säkerhet.

V.

Eftersom klimatförändringar med sina klimatrelaterade konsekvenser påverkar säkerhetsläget måste klimatsäkerhetsåtgärderna, det vill säga förutseende av och anpassning till klimatförändringarnas följder för den strategiska miljön och försvarsmakternas uppdrag, och finansieringen av dem, ses som ett bidrag till försvar och säkerhet. NDICI har ett utgiftsmål på 30 % av sin sjuårsbudget på 80 miljarder euro till stöd för klimatåtgärder och mellan 7,5 och 10 % per år för miljöskydd och mål som rör biologisk mångfald.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

17.

18.

19.

20.

21.

22.

23.

24.

25.

26.

27.

28.

29.

30.

31.

32.

33.

34.

35.

36.

37.

38.

39.

40.

41.

42.

43.

44.

45.

46.

47.

48.

49.

50.

51.

52.

53.

54.

55.

56.

57.

58.

59.

60.