—

med beaktande av sina tidigare resolutioner om Myanmar, nämligen resolutionerna av den 7 juli 2016 (1), den 15 december 2016 (2) och den 14. september 2017 om Myanmar, särskilt situationen för rohingyafolket (3), av den 14 juni 2018 om situationen för rohingyaflyktingar, särskilt den svåra situationen för barn (4), av den 13 september 2018 om Myanmar, särskilt fallet med journalisterna Wa Lone och Kyaw Soe Oo (5), av den 19 september 2019 om Myanmar, särskilt situationen för rohingyafolket (6), av den 11 februari 2021 om situationen i Myanmar/Burma (7) och av den 7 oktober 2021 om människorättssituationen i Myanmar, inbegripet situationen för religiösa och etniska grupper (8),

—

med beaktande av rådets förordning (EU) 2022/238 av den 21 februari 2022 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Myanmar (9),

—

med beaktande av rådets slutsatser av den 22 februari 2021 om Myanmar,

—

med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2021/711 av den 29 april 2021 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Myanmar/Burma (10),

—

med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 1 februari 2022 från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik på Europeiska unionens vägnar och utrikesministrarna i Albanien, Australien, Kanada, Nya Zeeland, Norge, Republiken Korea, Schweiz, Förenade kungariket och Förenta staterna om ettårsdagen av militärkuppen i Myanmar,

—

med beaktande av uttalandena från den höga representanten på EU:s vägnar av den 31 januari 2022 om den fortsatta upptrappningen av våldet i Myanmar, av den 8 november och den 6 december 2021 om situationen i Myanmar, av den 13 oktober 2021 till stöd för det arbete som utförs av Sydostasiatiska nationers förbunds (Asean) särskilda representant och av den 30 april 2021 om resultatet av mötet mellan Aseans ledare,

—

med beaktande av uttalandet av den 11 januari 2022 från Europeiska utrikestjänstens talesperson om den dom som nyligen avkunnats mot statsrådgivare Daw Aung San Suu Kyi,

—

med beaktande av EU:s riktlinjer om främjande och skydd av religions- och trosfriheten,

—

med beaktande av Aseans fempunktssamförstånd av den 24 april 2021,

—

med beaktande av uttalandet från Aseans ordförande av den 2 februari 2022 om situationen i Myanmar,

—

med beaktande av uttalandena av den 23 september 2021 från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och av den 22 september 2021 från FN: s särskilda rapportör om människorättssituationen i Myanmar,

—

med beaktande av rapporten av den 16 september 2021 från kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter om människorättssituationen i Myanmar,

—

med beaktande av uttalande av den 29 december 2021 från FN:s säkerhetsråd om situationen i Myanmar,

—

med beaktande av pressmeddelandet från FN:s säkerhetsråd av den 2 februari 2022 om situationen i Myanmar,

—

med beaktande av uttalandet av den 30 januari 2022 från talespersonen för FN:s generalsekreterare om situationen i Myanmar,

—

med beaktande av uttalandet av den 28 januari 2022 från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter om situationen i Myanmar,

—

med beaktande av rapporterna från FN:s särskilda rapportör om situationen för de mänskliga rättigheterna i Myanmar, särskilt rapporten av den 22 februari 2022Enabling Atrocities: UN Member States’ Arms Transfers to the Myanmar Military,

—

med beaktande av slutsatserna av den 28 februari 2022 från de offentliga utfrågningarna om Myanmars preliminära invändningar i målet om tillämpningen av konventionen om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord (Gambia mot Myanmar),

—

med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 75/287 av den 18 juni 2021 om situationen i Myanmar,

—

med beaktande av rapporten från december 2021 från FN:s kontor för samordning av humanitära frågor Humanitarian Needs Overview – Myanmar,

—

med beaktande av uttalandet av den 27 december 2021 från FN:s generalsekreterares särskilda sändebud om Myanmar,

—

med beaktande av rapporten från FN:s generalsekreterare om människorättssituationen för rohingyamuslimer och andra minoriteter i Myanmar,

—

med beaktande av rapporten från 2021 från den oberoende utredningsmekanismen för Myanmar,

—

med beaktande av rapporten av den 22 augusti 2019 från FN:s oberoende internationella undersökningsuppdrag om Myanmar om sexuellt och könsrelaterat våld i Myanmar och de könsspecifika konsekvenserna av landets etniska konflikter,

—

med beaktande av rapporterna från Internationella arbetsorganisationens övervakningsmekanism om Myanmar,

—

med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

—

med beaktande av Genèvekonventionerna från 1949 och tilläggsprotokollen till dem,

—

med beaktande av FN:s konvention från 1948 om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord,

—

med beaktande av artikel 25 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966,

—

med beaktande av artiklarna 144.5 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

Den 1 februari 2021 begick militären i Myanmar, den så kallade Tatmadaw, ett tydligt brott mot landets konstitution och mot valresultaten från november 2020 genom att gripa president Win Myint och statsrådgivare Aung San Suu Kyi samt ledande regeringsmedlemmar, tog genom en statskupp kontrollen över den lagstiftande, dömande och verkställande makten och utlyste ett ettårigt undantagstillstånd. I augusti 2021 meddelade överbefälhavaren för militärjuntan, Min Aung Hlaing, att han utnämnt sig själv till premiärminister och att undantagstillståndet skulle förlängas till augusti 2023. Endast Win Myint, i egenskap av Myanmars president, har enligt konstitutionen rätt att utfärda undantagstillstånd.

B.

Som svar på det militära maktövertagandet bröt fredliga protester och demonstrationer ut i olika städer i Myanmar, med krav på en återgång till demokrati. Olika grupper deltog, bland annat ohörsamhetsrörelsen Civil Disobedience Movement. Säkerhetsstyrkorna använde överdrivet och dödligt våld mot demonstranterna. Folkets motstånd har fortsatt och bemöts dag för dag med alltmer våld från Tatmadaws sida.

C.

Kommittén som företräder Pyidaungsu Hluttaw och den nationella samlingsregeringen bildades för att ge uttryck för förhoppningarna om demokrati hos folket i Myanmar.

D.

Den 24 april 2021 träffade Aseans ledare i Jakarta militärjuntans överbefälhavare Min Aung Hlaing och nådde en överenskommelse i fem punkter. Militärjuntan har i dag inte vidtagit några åtgärder för att genomföra denna fempunktsöverenskommelse. Sedan fempunktsöverenskommelsen antogs har våldet i själva verket trappats upp och ökat dramatiskt.

E.

I maj 2021 tog militärjuntan de första stegen för att upplösa Aung San Suu Kyis politiska parti, i regeringsställning fram till statskuppen i februari 2021. Statsrådgivaren Aung San Suu Kyi och president Win Myint sitter fortfarande fängslade och har fått sina första domar från en rad anklagelser mot dem. Aung San Suu Kyi dömdes ursprungligen till fyra års fängelse, vilket senare sänktes till två, men står inför sammanlagt minst ett dussin åtal.

F.

Juntan har begått dödanden, påtvingade försvinnanden, tortyr, våldtäkt och andra sexuella våldsbrott. Sedan den 1 februari 2021 har politiker, regeringstjänstemän, människorättsförsvarare, företrädare för det civila samhället, religiösa aktörer, fredliga demonstranter och författare olagligen gripits eller satts i husarrest. I det senaste pressmeddelandet från kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter av den 28 januari 2022 anges att sedan kuppen har minst 1 500 personer dödats och minst 11 787 personer har gripits godtyckligt av de militära myndigheterna. Den 21 januari 2022 hade juntan fängslat 649 medlemmar av oppositionsförbundet för demokrati och 14 hade dött under eller strax efter att ha frihetsberövats. Den 4 mars 2022 hade militärdomstolarna dömt 84 personer till döden. Mellan februari 2021 och januari 2022 förekom minst 4 924 sammandrabbningar och 1 724 attacker mot civila.

G.

Juntan har riktat in sig på kvinnor genom utomrättsliga avrättningar, omfattande godtyckliga frihetsberövanden, sexuella övergrepp och könsrelaterat våld. Över 2 000 av dem som frihetsberövats sedan den 1 februari 2021 är kvinnor. I december 2021 hade juntans säkerhetsstyrkor dödat 94 kvinnor i samband med offensiver, förhör och juntafientliga möten.

H.

Kränkningar av religions- och trosfriheten och andra mänskliga rättigheter begås mot religiösa och etniska minoriteter i Myanmar. Sedan kuppen inleddes har det förekommit över 35 dokumenterade rapporter om angrepp på kyrkor och andra platser för religionsutövning och troende, däribland kristna och muslimer.

I.

Militären har samtidigt ökat sitt förtryck mot medierna i Myanmar, och allt fler journalister har på godtyckliga grunder gripits, fängslats och åtalats i ett försök att tysta medierna och eliminera yttrandefriheten. Juntan använder sig allt oftare av övervaknings- och censurverktyg genom restriktioner för telekommunikation och internet. Den 21 januari 2022 hade juntan fängslat 120 journalister och dödat tre, så att Myanmar blivit det land i världen som hade det näst högsta antalet journalister som satts i fängelse. Militären har åtalat 12 nyhetsförmedlare för brott och/eller dragit in deras licenser.

J.

Sedan statskuppen har minst 27 fackföreningsaktivister dödats och 116 arbetstagare och fackföreningsmedlemmar har gripits. 16 organisationer för arbetstagares rättigheter förklarades olagliga och många av dem tvingades gå under jorden för att skydda sig själva. Två veckor efter kuppen införde militären betydande ändringar av strafflagen och straffprocesslagen, som har blivit de primära rättsliga bestämmelser som används för att åtala dem som motsätter sig militärregimen, däribland fackföreningsledare och försvarare av arbetstagares rättigheter.

K.

Juntan består av samma styrkor som inledde folkmordsattackerna 2017 och som fortsätter att bedriva folkmordspolitik och segregering av rohingyafolket. De omkring 600 000 rohingyer som finns kvar i delstaten Rakhine utsätts utan uppehåll för diskriminerande politik och praxis, systematiska kränkningar av sina grundläggande rättigheter, godtyckliga gripanden, isolering i överbefolkade läger för internflyktingar och kraftigt begränsad tillgång till utbildning och hälso- och sjukvård. Myanmars medborgarskapslag förklarar rohingyafolket vara ”utlänningar” eller ”utländska invånare” och förvägrar dem därmed medborgarskap, vilket ytterligare förvärrar deras otrygga situation. Förföljelsen av rohingyaminoriteten har inte upphört, trots många uppmaningar från det internationella samfundet.

L.

Juntan i Myanmar vägrar att ordentligt utreda brott mot rohingyernas mänskliga rättigheter och att ställa förövarna till svars. Myndigheterna vägrar att samarbeta med FN:s mekanismer. Detta föranledde Internationella brottmålsdomstolen att inleda en utredning specifikt om situationen för rohingyaminoriteten.

M.

Sedan december 2021 har militärjuntan ökat antalet flyganfall mot byar i delstaterna med etniska minoriteter, vilket fått tragiska konsekvenser för minst 200 000 civila. Enligt FN dödades flera obeväpnade personer av militären i december 2021, däribland fem minderåriga som brändes levande.

N.

FN:s generalsekreterare har slagit larm om att ”risken för en storskalig väpnad konflikt kräver en gemensam ansats för att förhindra en katastrof i flera dimensioner i hjärtat av Sydostasien och utanför”.

O.

Över 453 000 nyligen fördrivna personer, varav de flesta är kvinnor och barn, sitter fortfarande fast i konfliktområdena, förutom ytterligare 370 400 personer som redan levde i en utdragen situation av tvångsförflyttning före februari 2021 och nästan en miljon flyktingar i Myanmar som befinner sig i grannländerna. FN har uppskattat att 14,4 miljoner människor i Myanmar behöver humanitärt bistånd, varav 5 miljoner är barn och 13,3 miljoner människor hotas av osäker livsmedelsförsörjning och svält, vilket är en ökning från 2,8 miljoner före det militära övertagandet. i december 2021 offentliggjorde FN:s kontor för samordning av humanitära frågor 2022 års humanitära åtgärdsplan, enligt vilken 826 miljoner US-dollar behövs för att nå de 6,2 miljoner människor som behöver livräddande humanitärt stöd.

P.

Tillgången till och distributionen av humanitärt bistånd har allvarligt begränsats och avsiktligt hindrats av regimen, som har förstört infrastruktur i behövande områden, gripit hälso- och sjukvårdspersonal, berövat människor deras tillgång till läkemedel och syre samt gripit och dödat kyrkliga ledare och lokala frivilligarbetare som tillhandahåller humanitärt stöd.

Q.

Den humanitära situationen i Myanmar har också förvärrats av juntans försummerlser vid hanteringen av covid-19-krisen. Militären har utnyttjat covid-19-åtgärder för att slå till mot demokratiförespråkare, människorättsförsvarare och journalister. Juntan har stängt sjukhus och angripit sjukvårdspersonal, vilket har lett till att hälso- och sjukvårdssystemet kollapsat samtidigt som covid-19 härjar runt om i landet. Militären har förstört medicinska förnödenheter och medicinsk utrustning och har ockuperat dussintals sjukvårdsinrättningar, vilket har fått befolkningen i Myanmar att hålla sig borta från sjukvårdsinrättningar av rädsla för att gripas eller skjutas. Överfulla fängelser tillsammans med att fångarnas hälsa överlag försummats har bidragit till att öka antalet covid-19-infektioner.

R.

Tatmadaw och dess generaler tillskansar sig medel i strid med lagen genom olaglig försäljning av timmer, ädelstenar, gas och olja och är föremål för omfattande anklagelser om korruption. Det finns ännu inga lämpliga åtgärder för tillbörlig aktsamhet för att fastställa källorna till de ädelstenar som europeiska företag och konsumenter köper. Gasintäkter är militärens största källa till inkomster i utländsk valuta och uppgår till uppskattningsvis en miljard US-dollar per år i tullar, skatter, royalties, avgifter, tariffer och andra vinster. 19 internationellt verksamma banker har investerat över 65 miljarder US-dollar i 18 företag som har direkta och långvariga kommersiella band antingen till Myanmars militär eller till statliga enheter som militären försöker kontrollera till följd av kuppen.

S.

Den 21 februari 2022 tillkännagav EU att ytterligare sanktioner skulle antas mot enskilda personer och enheter för deras inblandning i allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Myanmar. Myanmar Oil and Gas Enterprise (MOGE), en av de förtecknade enheterna, är ett statsägt företag som har stått under militärjuntans kontroll sedan förra årets kupp. Ett undantag från sanktionssystemet gör det uttryckligen möjligt för EU:s olje- och gasoperatörer som stannar kvar i Myanmar att genomföra finansiella transaktioner med MOGE.

T.

Militärjuntan tar emot stridsflygplan och pansarfordon från Kina och Ryssland. Dessa har använts mot civilbefolkningen sedan kuppen förra året. Serbien har godkänt raketer och artilleri för export till Myanmars militär. Kina och Ryssland har gjort många politiska, militära och ekonomiska ansträngningar för att legitimera juntan. Båda har kopplingar till Myanmars väpnade styrkor, eftersom de är de största leverantörerna av vapen till landet. Båda länderna har upprepade gånger blockerat FN:s säkerhetsråds försök att enas om förklaringar om situationen i Myanmar.

U.

Juntan i Myanmar har uttryckt sitt stöd för Putins krig mot Ukraina.

V.

FN:s särskilda rapportör om situationen för de mänskliga rättigheterna i Myanmar har i ett formellt uttalande uppgett att militärens omfattande och systematiska angrepp på befolkningen i Myanmar sannolikt utgör brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser enligt internationell rätt. FN:s särskilda rapportör har uttryckligen förklarat att de som ligger bakom och har utfört kuppen och dessa kränkningar måste ställas till svars.

W.

Hittills har kommissionen ännu inte inlett någon undersökning enligt artikel 19.1 a i förordningen om det allmänna preferenssystemet (11) i syfte att upphäva de handelsförmåner som Myanmar åtnjuter, vilket parlamentet formellt begärde, av en mycket stor majoritet, i juni 2018, i september 2018, i september 2019, i februari 2021 och i oktober 2021.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

17.

18.

19.

20.

21.

22.