EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 15.11.2022

COM(2022) 592 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Mot en stark och hållbar algindustri i EU

{SWD(2022) 361 final}

1.Inledning

Det är dags att fullt ut utnyttja algernas potential som en förnybar resurs i Europa. Behovet av att säkra en trygg försörjning när det gäller råvaror och energi har blivit allt mer akut i och med Rysslands omotiverade och oprovocerade militära aggression mot Ukraina. Den påverkar tillgången till gödselmedel, djurfoderingredienser och energi, och detta eldar på de höga priserna på energi, handelsvaror och livsmedel världen över och orsakar otrygghet, vilket hämmar tillväxten och förvärrar inflationstrycket i världen 1 .

En växande världsbefolkning, krympande resurser, miljöbelastning och klimatförändringar gör att det krävs en ny strategi för livsmedelssystemen och de ekonomiska systemen. För att så ska bli fallet är det nödvändigt att utveckla nya och hållbara sätt att livnära en snabbt ökande världsbefolkning. Hur gör man det? Genom att till att börja med använda den väldiga och alltför dåligt utnyttjade resurs som haven och oceanerna utgör – just nu är det bara upp till 2 % av våra livsmedel som kommer därifrån, trots att de täcker över 70 % av jordens yta 2 .

I den europeiska gröna given 3 , från jord till bord-strategin 4 och meddelandet om en hållbar blå ekonomi 5 påvisas potentialen hos odlade marina livsmedel (sjömat) som proteinkälla för livsmedel och foder med lågt koldioxidavtryck. I från jord till bord-strategin betonas algernas betydelse som en viktig alternativ proteinkälla för ett hållbart livsmedelssystem och en global livsmedelstrygghet.

I de strategiska riktlinjerna för ett mer hållbart och konkurrenskraftigt vattenbruk i EU för perioden 2021–2030 6 (de strategiska riktlinjerna för vattenbruk i EU) betonas behovet av att främja odling av alger – både makroalger (tång) och mikroalger 7 – som ett sätt att uppnå åtskilliga av målen i den europeiska gröna given. Odlingen av alger kan bidra till uppnåendet av EU:s mål när det gäller utfasning av fossila bränslen, nollförorening, cirkularitet, bevarad och återupprättad biologisk mångfald, skydd för ekosystemen och utveckling av ekosystemtjänster. Alger kan ersätta fossilbaserade produkter och fungera som råvara till växtbiostimulanter, biobaserade kemikalier och andra material, samt biobränslen. I meddelandet om hållbara kretslopp för kol 8 fastställs algernas potential i en ekonomi för blått kol.

I rapporten Food from the Oceans 9 , konstaterar Europeiska kommissionens högnivåmekanism för vetenskaplig rådgivning att tång har potential att svara för de dryga 100 miljoner ton extra biomassa som beräknas krävas till livsmedel de närmaste 20 åren. Genom produktion och bearbetning av alger och andra nya resurser från havet (biomassa) kan man tillhandahålla hållbara livsmedels- och foderprodukter 10 , och även läkemedel, nutraceutika, växtbiostimulanter, biobaserade förpackningar, kosmetika och andra produkter som inte är livsmedel (se figur 1).

Figur 1: Användningsområden för algbiomassa 11

Men en utökad tångodling till havs bör inte påverka jämvikten i de marina ekosystemen, och vi bör undvika att göra om samma miljömisstag i haven som vi tidigare gjort på land.

Den europeiska algindustrin är visserligen liten just nu, men har potential att bli en betydande del av EU:s blå bioekonomi. En kombination av forskning och innovation i EU och entusiastiskt entreprenörskap har nu gett upphov till det momentum algindustrin i EU behövde för att utvecklas och utvidgas – i FN:s Global Compact 12 kallas det rentav för en tångrevolution 13 – och samtidigt bidra till målen i den europeiska gröna given. EU är på så vis i en bra position för att utnyttja sin algpotential det närmaste årtiondet.

Koalitionen Seaweed for Europe 14   uppskattar att EU:s efterfrågan på tång kan öka från ca 270 000 ton 15   2019 till 8 miljoner ton 2030 och uppgå till ett värde av 9 miljarder euro 16 2030 sett till alla sektorer, av vilka foder, livsmedel och växtbiostimulanter (gödselprodukter) är de största 17 . En sådan produktionsökning skulle kunna skapa 85 000 arbetstillfällen, avlägsna tusentals ton fosfor och kväve från Europas hav varje år, minska koldioxidutsläppen med upp till 5,4 miljoner ton årligen samt minska belastningen på marken16.

En blomstrande algindustri i EU skulle kunna bli en ledstjärna och inspirationskälla för andra branscher att bli mer regenerativa, innovativa och socialt föredömliga, och samtidigt skapa tusentals arbetstillfällen, i synnerhet i kustsamhällen. Som redan har sagts i meddelandet om kommissionens nya strategi för en hållbar blå ekonomi5 behandlas i det här meddelandet algernas potential i EU och det fastställs en sammanhållen strategi, med målinriktade åtgärder, som ska stödja en utvidgning av den regenerativa 18 algodlingen och algproduktionen i hela EU och utveckla och bredda marknaderna 19 för användning av alger för både livsmedelsändamål och andra ändamål.

2.Varför alger anses vara en outnyttjad resurs i Europa

Alger är fattiga på fett och rika på kostfibrer, mikronäringsämnen och bioaktiva föreningar, och framhålls därför ofta som nyttig och kalorisnål mat. Några arter är också kända för att innehålla särskilt mycket protein. Tack vare sina biokemiska föreningar och egenskaper är alger ett värdefullt material inom allt fler andra kommersiella användningsområden, t.ex. djurfoder/fiskfoder och fodertillsatser, läkemedel, nutraceutika, växtbiostimulanter, biobaserade förpackningar, kosmetika eller biobränslen, samt hjälpmedel vid avloppsvattenrening, t.ex. fixering av koldioxid och näringsämnen osv. Alger avlägsnar också näringsämnen från akvatiska ekosystem och minskar på så sätt övergödningen 20 . Tång som odlas till havs tar upp koldioxid och minskar därmed försurningen av haven. Alla dessa potentiella fördelar måste naturligtvis beaktas mot bakgrund av befintlig EU-lagstiftning och vägas mot de potentiella hälsoriskerna i relevanta fall (t.ex. med tanke på den höga halten tungmetaller i vissa alger).

Tångindustrin i Europa är för närvarande mer inriktad på skörd av vild tång än på odling, som i Asien, och befinner sig därför fortfarande i ett mycket tidigt utvecklingsskede 21 . Den asiatiska marknaden 22 ,14 har vuxit kraftigt det senaste årtiondet (där tång nu svarar för omkring hälften av hela världens vattenbruksproduktion), men den europeiska tångproduktionen har hittills varit försumbar (se figur 2 nedan). 

Figur 2: Produktion från havsbruk i EU och globalt 23 .

Trots sin nuvarande marginella andel av den globala tångmarknaden 24 kan EU, mot bakgrund av de gynnsamma affärsmöjligheterna, utveckla en stark algindustri inriktad på vattenbruksproduktion och nyskapande havsbruk med tång (marin permakultur 25 ). En sådan industri kan utnyttja möjligheterna i Europas väldiga hav och samtidigt skapa arbetstillfällen i lokalsamhällen, producera nyttiga koldioxidsnåla produkter, regenerera kustekosystem (t.ex. genom att koldioxid och näringsämnen binds och syre bildas) och tillhandahålla ekosystemtjänster 26 .

EU är en av världens största importörer av tångprodukter sett till värde (554 miljoner euro 2016), så det finns uppenbart en kraftig efterfrågan på tångprodukter i Europa. Denna efterfrågan förväntas öka i linje med hälso- och hållbarhetstrenderna. En växande världsbefolkning och konsumtionsmönstren kommer att medföra en ytterligare ökad efterfrågan på alger och algbaserade produkter 27 . Efterfrågan i EU på alger och algbaserade produkter förväntas öka på samma sätt de kommande åren (se figur 3). När det gäller mikroalger, som också kan produceras på land och långt från havet, ökar även efterfrågan på Chlorella 28 och cyanobakterien Spirulina 29 i EU.

Figur 3: Förväntad ökning av efterfrågan 30 på algbaserade produkter16, 31 .

Det förväntas att EU:s marknad för Chlorella och Spirulina kommer att ha en årlig tillväxttakt på 6,4 % resp. 8,7 % fram till 202530. Efterfrågan på livsmedels- och dryckesprodukter innehållande tång i EU ökade med en faktor på 2,5 mellan 2011 och 2015 32 . Det ökande antalet vegetarianer och veganer i EU, som för närvarande är uppskattningsvis 75 miljoner, och mer miljö- och hälsomedvetna konsumenter kommer också att medföra en större efterfrågan på livsmedel och andra produkter som är baserade på växter, däribland alger. 

Alla EU:s havsregioner har också konstaterats vara gynnsamma områden och områden där avsevärda miljömässiga och socioekonomiska fördelar kan uppnås genom att algindustrin utvecklas 33 . Exempelvis är naturförhållandena i Atlanten och Nordsjön idealiska för att odla tång, med sina kalla och näringsrika vatten, och forskarna anser 34 att det finns stora områden i Europa som lämpar sig för tångodling 35 . 

3.Vad har gjorts hittills och varför räcker det inte?

I slutet av 2019, efter samråd med ca 300 berörda parter, publicerade Blue Bioeconomy Forum 36 sin färdplan för den blå bioekonomin, Roadmap for the Blue Bioeconomy 37 . Där identifierade man flaskhalsar och utformade rekommendationer på fyra huvudområden, närmare bestämt 1) politik, miljö och regelverk, 2) finanser och affärsutveckling, 3) konsumenter och värdekedjor och 4) vetenskap, teknik och innovation. Angående den nuvarande algindustrin i EU och dess potential för hållbar tillväxt drog man slutsatsen att algodlingens utveckling har hindrats av sådana faktorer som höga produktionskostnader, lågskalig produktion, begränsade kunskaper om marknaderna, konsumenternas behov och algodlingens risker och miljöpåverkan, samt en fragmenterad styrningsram. I figur 4 nedan sammanfattas de största problemen, och där fastställs allmänna och specifika åtgärder för att lösa dem.

På senare år har kommissionen inlett och stöttat ett antal initiativ om alger som just nu befinner sig på genomförande- eller planeringsstadiet (2021–2023). Det rör sig om projektet EU4Algae 38 (att skapa en europeisk samarbetsplattform för berörda parter angående alger), ansökningsomgångar för EU:s forsknings- och innovationsfonder (Horisont 2020 39 , Horisont Europa 40 ), det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa 41 , investeringar inom algindustrin som möjliggjorts av Europeiska havs- och fiskerifonden 42 och Europeiska regionala utvecklingsfonden 43 , samt företagsstödmekanismer knutna till den blå ekonomin (Blue Invest 44 , mekanismen för stöd till vattenbruket ).

Figur 4: Problem, mål och föreslagna åtgärdsområden för EU:s initiativ rörande alger 45 .

Det pågår också initiativ för att öka kunskapen om alger, t.ex. det europeiska nätverket för marina observationer och datainsamling 46 (kartläggning av algföretag), kommissionens kunskapscentrum för bioekonomin 47 , det gemensamma forskningscentrumets (JRC) studie om biomassa 48 , studier om alger där man undersöker hur alger kan bidra till klimatmålen 49 och vilka näringsämnen de innehåller 50 , initiativ för ökad kunskap och medvetenhet om haven 51 , strategier för smart specialisering osv. Styrelsen för EU-uppdraget Återställ våra hav och vatten till 2030 52 konstaterar i sin senaste rapport 53 att det är avgörande för människans existens och välbefinnande och för EU-invånarnas försörjningsmöjligheter att hav och vatten regenereras. I initiativet Livsmedel 2030 54 , som genomförts genom Horisont Europa, har man infört och främjat en systematisk metod för forsknings- och innovationspolitik där land och hav, producenter och konsumenter kopplas samman i en integrerad strategi för livsmedelscykeln. Initiativet syftar till en omvandling av livsmedelssystemen så att planetens gränser respekteras, nyttig, säker och näringsrik mat och kost tillhandahålls för alla, och en mångsidig, rättvis, inkluderande och blomstrande livsmedelsekonomi främjas. Ett av de tio handlingsområdena i Livsmedel 2030 är att ta fram lösningar för livsmedel från resurserna i hav och sötvatten, där algodlingen har en central roll.

Det europeiska blå forumet för havsanvändare 55 kommer att möjliggöra diskussioner mellan sektorerna i den blå ekonomin (t.ex. algindustrin som är en viktig del av EU:s blå bioekonomi), berörda parter och forskare för att utveckla synergier och förena konkurrerande användningsområden för havet, med hänsyn till målen om klimatneutralitet, nollförorening samt skydd och bevarande av havsmiljön.

För närvarande omfattas algindustrin, i synnerhet tångvattenbruk, av en mängd regelverkstexter på både EU-nivå och nationell nivå (figur 5) 56 . I stället för den fragmentering detta leder till skulle algindustrin gynnas av en mer sammanhållen strategi.

Figur 5: EU-rättsakter som rör tångvattenbruk

Alla de åtgärder som förtecknas i avsnitt 4 bidrar var för sig till att utveckla algindustrin i EU. Dock behövs det en mer samordnad systembaserad strategi, som kompletterar den befintliga ramen med ytterligare politiska åtgärder, t.ex. samtidig tillämpning av olika nyckelåtgärder för att främja utvecklingen av en regenerativ algindustri i EU.

Kommissionen har en central roll i att skapa förhållanden som gör det möjligt att avlägsna de hinder som algindustrin i EU just nu står inför. Kommissionen bör även bemöta EU-invånarnas eventuella farhågor när det gäller hur miljömässigt hållbart det är med storskalig tångodling och hur säkra de algbaserade produkter är som släpps ut på marknaden i EU.

4.Vad behöver EU göra?

För att frigöra potentialen inom algindustrin i EU behöver den regenerativa odlingen och produktionen av alger utökas i hela EU, och marknaderna för användning av alger för både livsmedelsändamål och andra ändamål måste utvecklas och breddas. När detta har gjorts bör EU kunna frigöra sin potential att säkerställa kontinuerlig tillgång till algbiomassa, strategiskt oberoende av import och en algindustri som fungerar smidigt.

För att utnyttja hela potentialen hos algindustrin i EU har det fastställts särskilda åtgärder efter en omfattande preliminär analys av sektorn och breda samråd med berörda parter 57 . De fastställda åtgärderna bygger på befintliga initiativ (se avsnitt 3 ovan), bästa tillgängliga vetenskap, kunskap och uppgifter samt bästa företagspraxis.

I detta meddelande fastställs 23 åtgärder vars syfte är att

(1)förbättra styrningsramen och lagstiftningen, 

(2)förbättra företagsklimatet, 

(3)åtgärda kunskaps-, forsknings-, teknik- och innovationsbrister, och

(4)öka allmänhetens kännedom om alger och algbaserade produkter och acceptansen av dem på marknaden i EU.

Åtgärderna som beskrivs i detta meddelande ska föregås av samordnade pilotåtgärder. De kommer att genomföras i nära samarbete med medlemsstaterna och berörda parter.

För att genomföra de åtgärder som planeras i detta meddelande har det öronmärkts viss finansiering, 58 , och vissa åtgärder som rör alger i Horisont Europa har redan slutförts 59 eller pågår 60 . Kommissionen kommer att fortsätta att undersöka möjligheter att införliva algrelaterade åtgärder i ovanstående och övriga ansökningsomgångar om finansiering 61 .

4.1.Förbättra styrningsramen och lagstiftningen

För närvarande finns det viss EU-lagstiftning som gäller för tångodling till havs eller algodling på land, t.ex. lagstiftningen om livsmedelssäkerhet eller gödselprodukter (figur 5). Fragmenteringen är dock stor på områden där det inte finns något regelverk på EU-nivå utan i stället olika nationella regelverk, beroende på de specifika förhållandena i den enskilda EU-medlemsstaten (t.ex. sett till licensiering, tillträde till havsområden, arter som ska odlas).

Algindustrin i EU behöver därför en sammanhängande och förenklad styrning för hela EU, däribland förenklade förfaranden och en ram för övervakning och kvalitet, med slutmålet att säkra algbaserade biomassaprodukter från hållbara källor släpps ut på marknaden. Åtgärder för att uppnå detta kan vara att ta fram en ny verktygslåda för algodlare i medlemsstaterna, anpassad efter odlingsförhållandena i olika havsområden, och uppmuntra till att bestämmelser som rör alger integreras i ländernas styrningsramar (t.ex. havsplaner) och strategier (t.ex. bioekonomiska strategier). En särskild åtgärd bör inriktas på hur algodlare lättare kan få tillträde till havsområden för algodling och enklare erhålla licenser för algodling (t.ex. på grundval av det vägledningsdokument för tillgång till utrymme som behandlas i de strategiska riktlinjerna för vattenbruk i EU, utbyte av god praxis genom den öppna samordningsmetoden för vattenbruk osv.).

Kommissionen kommer också att uppmuntra medlemsstaterna att ta med algodling i sina nationella/regionala havsplaner enligt direktivet om havsplanering, för att främja hållbar utveckling och en samexistens mellan olika sektorer på det marina området. Bättre styrning medför även att det utvecklas nya eller förbättrade branschstandarder för algprodukter och att de rättsliga ändringar som behövs övervägs.

4.2.Understödja förbättringar i företagsklimatet

För att en regenerativ algindustri ska kunna växa är det avgörande med ett smidigt fungerande och blomstrande företagslandskap och en sund havsmiljö. Genom ett förbättrat företagsklimat kommer branschen i EU att kunna samarbeta i högre grad inom EU och med algindustrin i EU:s grannländer, för att kunna ta fram nya livsmedelstillämpningar, i lämpliga fall, och upptäcka arter som används som traditionella livsmedel i medlemsstaterna 65 . Det bör också leda till att nya algarter introduceras på EU-marknaden, så att det på marknaden finns en större variation av algarter som används som livsmedel eller foder eller för andra ändamål.

Algproduktionen bör främjas genom olika finansieringsmekanismer för att diversifiera kust- och landsbygdsområdenas ekonomiska aktivitet och inkomstkällor. I synnerhet kommer kommissionen att genom pilotprojekt uppmuntra och stödja fiskare att styra om sin yrkesverksamhet till regenerativ havsodling.

Det bör tillhandahållas riktat stöd till innovativa små och medelstora företag, som innebär att man på bästa sätt utnyttjar marknadsinformation och ökar investerarnas kapacitet att mobilisera kapital för företag/teknik med hög potential, utarbetar nya coachningspaket om hållbarhet för små och medelstora företag och ger tekniskt stöd för att påskynda samarbetet företag emellan. Man bör även bedöma möjligheten att använda och utvinna näringsämnen från algbaserade produkter och ta med algbaserade produkter i ramverken för grön märkning och grön upphandling.

4.3.Åtgärda kunskaps-, data-, teknik- och innovationsbrister

Teknisk utveckling, innovation och bättre kunskap är avgörande för att främja en regenerativ algodling och algproduktion i EU. Tillgången till pålitlig information om algindustrin i EU, däribland socioekonomiska data och miljödata, är för närvarande begränsad 70 . Detta gör att marknaderna för algproduktion utvecklas och breddas långsammare. För att avgöra algernas potential att bidra till målen i den europeiska gröna given krävs det en riktad insats för forskningssamarbete, som kan realiseras genom EU:s program Horisont Europa, däribland genom särskilda ansökningsomgångar inom partnerskapet för hållbar blå ekonomi 71 och EU-uppdraget Återställa våra hav och vatten senast 2030 72 .

De viktigaste metoderna för algproduktion håller just på att utvecklas (se figur 6), men det behöver tas fram innovativ utrustning för att öka produktiviteten inom algindustrin och kvaliteten på algbaserade produkter. Sådan utrustning kan t.ex. vara storskaliga (eventuellt automatiserade) odlings- och bearbetningssystem, övervakningssonder med kommando- och kontrollsystem osv., som kan minska oförutsägbara biomassaförluster och arbetskostnader. Innovativ utrustning kan även ha stor betydelse för att förbättra nedströmsprocesserna, t.ex. bioraffinaderier, så att man kan bearbeta hela biomassan av makroalger och mikroalger i stället för bara en liten volym aktiva komponenter medan resten av biomassan går till spillo. Vidare är det nödvändigt att avlägsna systemhinder för innovation och se till att algbaserade produkter snabbare kommer ut på marknaden 73 .

Kunskapen bör också bli bättre om miljöpåverkan från skörd av vild tång och de mängder tång som sköljs upp på EU:s kuster. Detta för att bedöma hur mycket av detta slags biomassa som kan medför hållbara affärsmöjligheter för företag i EU. Algodlingssektorn skulle helt klart gynnas av en EU-omfattande centraliserad strategi för bevarande av de europeiska tångarterna. En sådan strategi skulle också bidra till tångens biologiska mångfald.

Figur 6: Huvudsakliga metoder för algproduktion i Europa

Trots att tången kan ta upp koldioxid och minska försurningen av haven har den fram till nu oftast förbisetts i samband med bedömningarna av blått kol. Studier visar dock att makroalger kan förflyttas av strömmar och samlas i kolsänkor utanför sina habitat 74 . Koldioxid kan också bindas genom att alger omvandlas till hållbara produkter, såsom algbaserade cirkulära material (däribland förpackningar). Om dessa processer klarläggs och kvantifieras skulle vattenbruksproducenter kunna få ytterligare incitament (t.ex. krediter för blått kol) för sådana verksamheter som regenerativ tångodling och integrerad algproduktion. 

Det behövs dock mer kunskap om genomförbara alternativ för att förbättra de politiska och rättsliga villkoren för att kunna integrera blått kol som en naturlig klimatlösning, utreda ekonomiska strategier och redovisningsverktyg för växthusgasutsläpp och upptag och bindning av koldioxid med hjälp av alger, liksom odlingens och användningens påverkan på detta, klarlägga äganderättsförhållanden, sammanställa en lista över teknik under utveckling (t.ex. sensorer) och datorverktyg (t.ex. artificiell intelligens, blockkedjor) så att man till låg kostnad kan mäta bindningen av blått kol och omsätta den i penningvärde och få en bättre uppfattning om mindre kända aspekter av det blå kolets kretslopp (t.ex. hur tången bidrar). Det krävs också en bättre kunskap om möjligheterna och perspektiven när det gäller utvecklingen av ekonomin för blått kol, i synnerhet inlagring av blått kol och certifiering av koldioxidupptag. Genom innovativa strategier för havsbruk med tång (såsom marin permakultur) skulle tångodling också kunna underlättas ute till havs i Medelhavet och Atlanten i södra EU, där vattendjupet lämpar sig för sådan verksamhet.

4.4.Öka allmänhetens kännedom om alger och algbaserade produkter och acceptansen av dem på marknaden

Konsumenter och allmänheten i EU känner ofta inte till algodlingens och de algbaserade produkternas många fördelar, som kan vara allt från att regenerera havens ekosystem till att ge koldioxidsnåla produkter och skapa arbetstillfällen i den blå ekonomin. Ökad kännedom om alger och algbaserade produkter hos allmänheten kan främja efterfrågan på dem och således även algindustrins utveckling i EU.

Det går att öka kunskaperna om den blå bioekonomin genom utbildningsprogram på skolor, matlagningsprogram där tång används, broschyrer och tidningsartiklar i ämnet samt kampanjer i sociala medier. Genom en målinriktad analys av konsumenternas beteende och preferenser när det gäller algbaserade produkter kan man också få en uppfattning om var det saknas kunskap och var det alltså behövs initiativ för att öka medvetenheten och om i vilken riktning affärsutvecklingen när det gäller alger bör gå.

5.Slutsatser

Genom att agera nu kan EU utnyttja tillfället att ta itu med potentiella brister och inte bara reagera på det ökande intresset för alger som en alternativ råvara i olika ekonomier, utan även stimulera utvecklingen av en ekonomiskt, socialt och miljömässigt säker, förnybar och konkurrenskraftig resurs för den växande marknaden för algbaserade produkter i EU och internationellt. Såsom konstateras i Horisont Europas uppdrag Återställa våra hav och vatten senast 2030 är det viktigt för vår existens och vårt välbefinnande och för EU-invånarnas försörjningsmöjligheter, i synnerhet i kustsamhällena, att hav och vatten regenereras. Här kan alger ha stor betydelse.

Mot bakgrund av den europeiska gröna given är detta initiativ viktigt för att förvandla de aktuella miljö- och klimatutmaningarna till affärsmöjligheter. Det utgör en integrerad och systembaserad strategi för att skapa synergier mellan pågående åtgärder och föreslå nya åtgärder, som beskrivs i detta meddelande. Sådan integrering och samordning krävs för att se till att EU:s budget genomförs ändamålsenligt och tillämpas på ett smart ekonomiskt sätt, genom att man säkerställer synergier och maximerar kunskapsutbytet.

Algindustrin i EU är ung, dynamisk och snabbt föränderlig, och kunskapen på området ökar hela tiden liksom antalet forskningsprojekt. Kommissionen kommer före slutet av 2027 att utarbeta en rapport där man bedömer framstegen med att genomföra detta meddelande.

(1)   Europeiska rådets slutsatser, 23–24 juni 2022 .

(2) EU:s havsterritorium (5,7 miljoner km2) är större än landterritoriet (4 miljoner km2). Samtidigt är det så att av den totala mängd på 1 miljard ton (torr) biomassa som finns, kommer 69 % från jordbrukssektorn och 31 % från skogsbruk, medan fiske och vattenbruk står för mindre än 1 % ( rapport om biomassa från JRC ).

(3)

COM(2019) 640 final.

(4)  COM(2020) 381 final.

(5)  COM(2021) 240 final, 17.5.2021.

(6)   Kommissionens strategiska riktlinjer för ett mer hållbart och konkurrenskraftigt vattenbruk i EU .

(7) I den europeiska standarden EN 17399:2020 definieras alger som en funktionell grupp av organismer bestående av mikroalger, makroalger, cyanobakterier och labyrinthulomycetes. Med alger menas också växtliknande vattenlevande organismer som varierar i storlek från encelliga organismer (mikroalger och cyanobakterier) till väldiga multicellulära former som tång (makroalger).

(8)   Kommissionens meddelande om hållbara kretslopp för kol .

(9)   Food from the Oceans .

(10) Studier visar att användningen av alger eller tång som källa till protein och omega-3-fettsyror i fiskfoder har positiva effekter på fiskens tillväxttakt och överlevnadskvot, minskar foderkostnaderna och utgör en mer hållbar fiskfoderkälla; se Saleh, H., Review on use of macro algae (seaweed) in fish nutrition , 2020.

(11) Bilder © Adobe Stock: Drimafilm (bakgrund med andmat), Dewald (djurfoder), valya82 (skål med tång), Atelopus (bioremedieringsgrop), Viktor (alger på sjöbotten), chokniti (biobränslealger), Miha Creative (gödselmedel), Voyagerix (ansiktsbehandling), lovelyday12 (cement), Arsenii (bioplastgranulat), sharky1 (läkemedel).

(12) FN:s Global Compact har unika möjligheter att hjälpa företagen att anpassa sina metoder till vad som krävs för en hållbar och inkluderande framtid. Global Compact har stöd från samtliga 193 länder i FN:s generalförsamling och är alltjämt världens normgivande auktoritet och referenspunkt för åtgärder och ledarskap i den globala rörelsen för hållbara företag.

(13)   Seaweed Revolution: a Manifesto for a Sustainable Future , Lloyd’s Register Foundation, FN:s Global Compact, 2020.

(14) Seaweed for Europe är en näringslivsorganisation som vill stödja systematisk innovation och utbyte av bästa praxis för att främja investeringar och lyfta fram tångindustrin. Organisationen består av 56 berörda parter inom algindustrin.

(15)  Seaweeds and microalgae: an overview for unlocking their potential in global aquaculture development, Förenta nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO), 2021, https://doi.org/10.4060/cb5670en .

(16) Bästa tänkbara scenario, källa Seaweed for Europe.

(17)   Hidden Champion of the Ocean: Seaweed as a Growth Engine for a Sustainable European Future , Seaweed for Europe, 2021.

(18)  Regenerering är ett ekosystems, i synnerhet miljöns och dess levande varelsers, förmåga, att förnya sig och återhämta sig efter skador. Regenerering handlar om att ekosystemen fyller på nytt av det som äts, rubbas eller skördas. Den största kraften bakom är fotosyntesen, dvs. omvandlingen av solenergi och näringsämnen till växtbiomassa. Tångodling kan ge värdefulla ekosystemvaror och ekosystemtjänster, t.ex. nya habitat för fisk och rörliga ryggradslösa arter (enligt denna rapport ).

(19) Med bred marknadsföring avses marknadsföring som riktar sig till stora grupper av befolkningen. Det innebär att en marknadsföringskampanj har en mycket bred målgrupp och att nästan alla kan använda de produkter och tjänster som marknadsförs.

(20)  Claes, J., Hopman, D., Jaeger, G., Rogers, M., Blue carbon: The potential of coastal and oceanic climate action , 2022.

(21)  Araujo, R., Lusser, M., Sanchez Lopez, J. och Avraamides, M. (red.), Brief on algae biomass production , Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2019, Barbier, M. et al., Sustainable Seaweed Aquaculture Full Recommendations , 2019.

(22) Av de 35,8 miljoner ton alger som producerades i världen 2019 producerades 34,8 miljoner ton (97 % av den globala produktionen) i Asien. Samtidigt uppgick produktionen i EU till 0,085 miljoner ton (0,2 % av den globala produktionen), och av detta utgjordes bara ca 0,4 % av odlad tång medan resten skördades från vilda bestånd. Källa: FAO, 2019 (fotnot 13).

(23) Datakälla: FAO.

(24) En algproduktion i Europa på 0,3 miljoner ton per år (99 % skörd av vilda alger) kontra en global produktion på nästan 36 miljoner ton per år (99 % algvattenbruk) (uppgifter från FAO 2019).

(25) Marin permakultur är en form av odling i havet som sker efter samma principer som permakulturen (en strategi för design av markskötsel och fysisk planering som bygger på mönster som observeras i blomstrande naturliga ekosystem ), genom återskapande av tångskogshabitat och andra ekosystem både i kustnära miljöer och ute till havs. På så vis möjliggörs en regenerativ och långsiktig skörd av tång och sjömat , samtidigt som livet i havet regenereras. Inom marin permakultur används bevattningsteknik där vatten hämtas från stora djup för att det ska vara kallt och näringsrikt. Inom EU skulle man kunna främja tångodling inom marin permakultur i Medelhavet och Atlanten i EU:s södra delar. 

(26) Tångvattenbruk har potential att tillhandahålla många ekosystemtjänster, däribland begränsning av klimatförändringarna, kustskydd, bevarande av den biologiska mångfalden och förbättring av vattenkvaliteten ( expertutlåtande från EKLIPSE ).

(27)

Summary for policymakers of the thematic assessment of the sustainable use of wild species of the Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES), juli 2022.

(28)  Chlorella är en vanlig encellig grönalg med habitat både på land och i vatten, som odlas för att användas som livsmedel eller livsmedelsingrediens på EU-marknaden. Den är rik på näringsämnen och en bra källa till flera vitaminer, mineraler och antioxidanter.

(29)  Spirulina är en mikroskopisk, trådbildande och vattenlevande cyanobakterie (släktet Spirulina) som odlas för att användas som kosttillskott. Den är ett av de populäraste algbaserade kosttillskotten. Spirulina har hög proteinhalt och är rik på vitaminer (B1, B2 och B3), mikroelement (koppar, järn, magnesium osv.) och innehåller de essentiella fettsyrorna omega-3 och omega-6. Jung, F., Kruger-Gengte, A., Spirulina platensis, a super food? , Journal of Cellular Biotechnology, 2019.

(30) I ett vidare perspektiv beräknas efterfrågan på biomassa i EU vara 40–100 % högre än tillgången( rapporten EU Biomass in a net zero economy (climate-kic.org) ).

(31)   The European Market Potential for Seaweed of Marine Algae , CBI, 2021.

(32) Mintel 2016.

(33)  Theuerkauf, S. J., Morris, J. A., Waters, T. J., Wickliffe, L. C., Alleway, H. K., Jones, R. C., A global spatial analysis reveals where marine aquaculture can benefit nature and people , 2019.

(34)  Lehahn, Y., Nivrutti, I., Golberg, A., Global Potential of Offshore and Shallow Waters Macroalgal Biorefineries to Provide for Food, Chemicals and Energy: Feasibility and Sustainability , 2016.

(35)

 Det finns uppgifter som visar att Kina, med en kuststräcka på 13 000 km och ett odlingsbart område på 136 223 hektar (1 362 km2), odlade 20,1 miljoner ton alger 2019. De 27 EU-länderna, med sin 66 000 km långa kuststräcka och ett havsområde på 5,7 miljoner km2 (varav 141 000 km2 är kustnära vatten (0–1 nautiska mil från kusten) och 715 000 km2 är territorialvatten (0–12 nautiska mil från kusten)), odlar däremot mindre än 1 000 ton tång om året. Om EU frigjorde sin algpotential till år 2030 skulle leverantörer i EU kunna producera en tredjedel av marknadens behov.16

(36) Kommissionen lanserade 2018 forumet för den blå bioekonomin så att näringsliv, offentliga myndigheter, den akademiska världen, finansvärlden och civilsamhället tillsammans ska kunna stärka EU:s konkurrenssituation, utnyttja de förnybara resursernas potential och säkerställa att den framväxande blå bioekonomins resurser används hållbart. Tanken med forumet är att nå en gemensam uppfattning om den blå bioekonomins aktuella status i EU och utforma rekommendationer om strategisk utveckling, marknadsmöjligheter, lämpligt ekonomiskt bistånd, regelverksåtgärder och prioriteringar i forskningen.

(37)   Blue Bioeconomy Forum Roadmap .

(38)   Projektet EU4Algae .

(39)   Horisont 2020 .

(40)   Horisont Europa .

(41)   Gemensamma företaget för biobaserade industrier (BBI) .

(42)   Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) .

(43)   Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) .

(44)   Blue Invest .

(45) Information grundad på arbetet inom generaldirektoratet för havsfrågor och fiske (GD Havsfrågor och fiske) (offentliga samråd, riktade samråd med berörda parter osv.) för att utarbeta detta dokument.

(46) Emodnet human activities . 

(47)   Kommissionens kunskapscentrum för bioekonomin .

(48)   JRC:s studie om biomassa .

(49)   Studie, Algae and Climate .

(50)   Studie, Algae, shellfish and nutrients .

(51)   EU4Ocean Coalition for Ocean Literacy . 

(52)   EU Mission: restore our ocean and waters . 

(53)  Regenerating our ocean and waters by 2030: interim report of the mission board healthy oceans, seas, coastal and inland waters, Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för forskning och innovation, Publikationsbyrån, 2020, https://data.europa.eu/doi/10.2777/885438.

(54) https://research-and-innovation.ec.europa.eu/research-area/environment/bioeconomy/food-systems/food-2030_sv.

(55) Aviserat av kommissionen i dess meddelande om en ny strategi för en hållbar blå ekonomi i EU, och tänkt att inrättas under de kommande månaderna efter en ansökningsomgång: https://ted.europa.eu/udl?uri=TED:NOTICE:351341-2022:TEXT:SV:HTML&tabId=1 .  

(56) Kommissionen klarlägger i vägledande dokument, t.ex. arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om tillämpningen av vattendirektivet och ramdirektivet om en marin strategi för vattenbruk ( länk ) och Guidance on aquaculture and NATURA 2000 , hur EU:s miljölagstiftning ska tillämpas på vattenbrukssektorn.

(57)   Sammanfattning av det öppna offentliga samrådet . 

(58) Exempelvis två projekt som ingår i GD Havsfrågor och fiskes arbetsprogram 2023 (till stöd för upprättandet av en regenerativ algindustri i EU och pilotprojekt för regenerativa havsodlingar).

(59) ”Unlocking the potential of algae for a thriving European blue bioeconomy”, HORIZON-CL6-2021-CIRCBIO-01-09, avslutat 6.10.2021.

(60) ”Lighthouse in the Baltic and the North Sea basins – bringing sustainable algae-based products and solutions to the market”, HORIZON-MISS-2022-OCEAN-01-06 (sista ansökningsdag 27.9.2022). ”Towards local community-driven business models: regenerative ocean farming”, HORIZON-MISS-2022-OCEAN-01-10, (sista ansökningsdag 27.9.2022).

(61) Exempelvis Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden, EU:s Life-program, programmet Interreg Europa, Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT livsmedel) etc.).

(62) T.ex. genom stödmekanismen för havsplaner och medlemsstaternas expertgrupp, plus den öppna samordningsmetoden för vattenbruk.

(63) T.ex. tillgång till områden, val av arter som ska odlas, nationella hälsoaspekter (t.ex. jodnivåer) osv.

(64) Kommissionen kommer att understödja denna process genom att utarbeta ett vägledningsdokument om god praxis för administrativa förfaranden och genom att möjliggöra utbyte av god licensierings- och styrningspraxis för algodling i samband med den öppna samordningsmetoden för vattenbruk.

(65) Före 15 maj 1997 (datumet då förordningen om nya livsmedel trädde i kraft).

(66) Hit hör att använda sekundära näringsämnen (från avloppsvatten) eller överskott av näringsämnen från eutrofiskt ytvatten till odling av mikroalger och cyanobakterier i slutna cirklar.

(67) T.ex. att producera näringsämnen för växtbiostimulanter (biologiska gödningsämnen), med fokus på bearbetad biomassa (t.ex. kvarvarande biomassa efter utvinning av aktiva beståndsdelar eller biomassa från avloppsreningsverk eller tång som spolats i land).

(68) Detta kan innefatta att tillhandahålla marknadsinformation och att öka investerarnas kapacitet att mobilisera kapital åt företag/teknik med hög potential, nya coachningspaket om hållbarhet för små och medelstora företag samt tekniskt stöd för att sluta avtal snabbare.

(69)   Smart Specialization Platform . 

(70)   Report on the Community of Practice Workshop: Algae production in Europe: status, challenges and future developments , Europeiska kommissionens kunskapscentrum för bioekonomin.

(71) Det europeiska partnerskapet för en klimatneutral, hållbar och produktiv blå ekonomi är ett offentligt-offentligt partnerskap mellan Europeiska kommissionen och medlemsstaterna, upprättat inom ramen för Horisont Europa.

(72)

 I EU-uppdraget Återställa våra hav och vatten har det satts upp ett mål för att utveckla lösningar för ett koldioxidfritt och skonsamt vattenbruk.

(73) Exempelvis att ytterligare förbättra algdrivna batterier och få ut dem på marknaden, tack vare upptäckten att blågröna alger utför fotosyntes och alstrar en mindre mängd elektrisk ström som ”interagerar med en aluminiumelektrod och används för att driva en mikroprocessor”, Bombelli, P et al, ”Powering a Microprocessor by Photosynthesis” , Energy & Environmental Science, maj 2022. DOI: 10.1039/D2EE00233G. 

(74) Macreadie, P.I., Anton, A., Raven, J.A. et al, ”The future of Blue Carbon science”, Nat Commun 10, 3998 (2019).

(75) Mot bakgrund av hälsoriskerna i samband med eventuellt höga koncentrationer av tungmetaller i vissa algarter, kommer diskussionerna om maximinivåer och övervakning också att kopplas till diskussionerna om behovet av konsumtionsrådgivning när det gäller konsumtion av vissa tångarter.

(76) Från olika källor såsom EU-organet för marknadsbevakning av fiskeri- och vattenbruksprodukter (Eumofa), Eurostat, datainsamlingsramen, industrin etc.

(77) T.ex. med hjälp av Eurobarometer – en samling landsöverskridande undersökningar av den allmänna opinionen som utförs regelbundet åt EU-institutionerna sedan 1974.

(78) Skulle kunna kombineras med riktade åtgärder för att öka medvetenheten, t.ex. en algmatlagningstävling för att göra konsumenterna mer engagerade och medvetna.