EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 23.3.2022

COM(2022) 133 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

Säkra livsmedelsförsörjningen och stärka motståndskraften i livsmedelssystemen

1.Inledning

Den oprovocerade ryska invasionen av Ukraina har ytterligare destabiliserat redan känsliga jordbruksmarknader. Covid-19-pandemin och klimatförändringarna sätter press på jordbruket i hela världen. Den senaste IPCC-rapporten visar hur hoten mot livsmedelstryggheten och näringsförsörjningen till följd av torka, översvämningar och värmeböljor samt stigande havsnivåer redan håller på att förverkligas och kommer att öka på grund av den globala uppvärmningen, vilket särskilt drabbar sårbara regioner 1 .

Redan före invasionen upplevde råvarumarknaderna en kraftig prisökning, som visade sig på jordbruksmarknaderna genom ökade kostnader för energi och gödselmedel, och den därav följande ökningen av jordbrukspriser. EU:s livsmedelspriser har ökat med 5,6 % jämfört med februari förra året.

Livsmedelsförsörjningen i EU är i dag inte hotad. EU är i stort sett självförsörjande med viktiga jordbruksprodukter, och är en viktig exportör av vete och korn och kan till stor del täcka sin konsumtion av andra basgrödor som majs eller socker. EU är också i stort sett självförsörjande när det gäller animaliska produkter, inklusive mejeriprodukter och kött, med undantag av fisk- och skaldjursprodukter.

Invasionen av Ukraina och en global uppgång i råvarupriserna driver emellertid upp priserna på marknaderna för jordbruks-, fisk- och skaldjursprodukter och avslöjar sårbarheten i vårt livsmedelssystem: vårt beroende av import av t.ex. energi, gödselmedel och djurfoder. Detta ökar producenternas kostnader och påverkar livsmedelspriserna, vilket ger upphov till oro när det gäller konsumenternas köpkraft och producenternas inkomster.

Störningarna i handeln ger också upphov till allvarlig oro över den globala livsmedelstryggheten till följd av effekterna av kriget på kort sikt och den långsiktiga osäkerhet som omger det. Det råder dramatisk livsmedelsbrist i de belägrade ukrainska städerna. Den viktiga handeln med spannmål och oljeväxter från Svarta havet har praktiskt taget avstannat.

Kriget i Ukraina har dramatiskt förändrat marknadens förväntningar och påverkar priserna på alla råvaror, även för jordbruksråvaror. Oron för livsmedelstryggheten inriktar sig främst på den globala vetemarknaden. Priserna på terminsmarknaderna för vete har ökat med 70 % sedan invasionen. Den globala veteproduktionen hotas både av tillgångskrisen som uppstår till följd av storleken på Ukrainas och Rysslands andel av vetemarknaderna och av krisen vad gäller insatskostnader, särskilt när det gäller naturgas, kvävegödselmedel och syre. Upp till 25 miljoner ton skulle behöva ersättas för att tillgodose det globala livsmedelsbehovet under innevarande och nästa säsong 2 .

Nu mer än någonsin är det dags att visa solidaritet. I detta meddelande beskrivs kommissionens svar på Europeiska rådets uppmaning i Versaillesförklaringen av den 10 och 11 mars 2022 om att lägga fram alternativ för att ta itu med stigande livsmedelspriser och frågan om global livsmedelstrygghet. Det baseras på en bedömning av situationen (bilaga 1) och bygger på den vision för ett rättvist, hälsosamt och miljövänligt livsmedelssystem som fastställs i den europeiska gröna given och dess jord till bord-strategi. Det innehåller åtgärder för att stödja livsmedelstryggheten och jordbruket i Ukraina på kort sikt, global livsmedelstrygghet samt producenter och konsumenter i EU. Det uppmanar också till åtgärder för att ta itu med de brister som uppdagats genom den framväxande krisen på sätt som stärker omställningen till hållbara, resilienta och rättvisa livsmedelssystem i EU och globalt.

2.Global livsmedelstrygghet

Den ryska invasionen i Ukraina riskerar att få allvarliga konsekvenser för den globala livsmedelstryggheten, i Ukraina men även för många länder med livsmedelsunderskott i Afrika (inbegripet Afrika söder om Sahara), Mellanöstern och västra Balkan. Tillsammans med stigande livsmedelspriser kommer detta sannolikt att öka fattigdomen och instabiliteten i dessa länder.

Livsmedelstryggheten i det krigsdrabbade Ukraina inger stor oro, särskilt eftersom Ryssland avsiktligt verkar angripa och förstöra livsmedelslager och lagringsplatser. FN uppskattar att upp till 18 miljoner människor kommer att påverkas i Ukraina, däribland upp till 6,7 miljoner som fördrivits inom landet. Livsmedelsbrist i städer och miljontals flyktingar och fördrivna personer gör att ett akut livsmedelsbistånd till Ukraina behövs. Humanitära aktörer, såsom Världslivsmedelsprogrammet (WFP), tillhandahåller livsmedelsbistånd och utökar sina insatser. EU mobiliserar bistånd både genom sin civilskyddsmekanism och sina humanitära mekanismer. EU:s redan operativa humanitära bistånd uppgår till 93 miljoner euro till Ukraina och Moldavien, inklusive livsmedelsbistånd och stöd för grundläggande behov.

2022 års skörd i Ukraina, känt som Europas kornbod, kommer i hög grad att påverkas av krigföring och allmänt kaos. Ukrainska jordbrukare behöver utsäde, diesel, gödselmedel och växtskyddsmedel för att säkerställa produktionen. Kommissionen stöder Ukraina i arbetet med att utveckla och genomföra en strategi för livsmedelstrygghet på kort och medellång sikt för att säkerställa att insatsvaror når jordbruken om så är möjligt och att transport- och lagringsmöjligheter upprätthålls så att Ukraina kan förse sina medborgare med mat och så småningom återfå sina exportmarknader. Kommissionen samarbetar med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) på fältet i västra Ukraina för att stödja små jordbruk och säkra jordbruksproduktionen. På begäran av de ukrainska jordbruksmyndigheterna kommer kommissionen dessutom att säkerställa att tillträdet till EU:s marknader bevaras och underlättas på ett flexibelt sätt för både import till och export från ukrainska marknader. Ukrainas regering planerar att finansiera räntor på lån till jordbrukare inom ramen för ett program värt 25 miljarder hryvnia (760 miljoner euro) som en del av en rad nya åtgärder för att lindra den ekonomiska chocken från kriget. Sist men inte minst ger EU:s jordbruksorganisationer stöd och bistånd till ukrainska jordbrukare.

Kriget påverkar direkt den globala livsmedelstillgången (särskilt vad gäller vete, majs, korn och solrosolja) samt priserna på gödselmedel och energi. De nuvarande prishöjningarna bidrar till en redan svår socioekonomisk situation på grund av covid-19, torka och andra konflikter. I september 2021 led över 161 miljoner människor i 42 länder av akut osäker livsmedelsförsörjning. Nästan var tredje person i världen har inte tillgång till tillräckligt med mat och omkring 3 miljarder människor har inte råd med en hälsosam kost. Dessa tal riskerar att öka ytterligare, och därmed äventyra uppfyllandet av målen för hållbar utveckling senast 2030. Enligt en initial FAO-analys beräknas antalet undernärda människor globalt öka med mellan 7,6 miljoner människor (scenario med måttlig kris) och 13,1 miljoner människor (scenario med allvarlig kris).

För många låginkomstländer och även för lägre medelinkomstländer innebär dessa omständigheter en ökad (livsmedels)importräkning, vid en tidpunkt då skuldsättningen har ökat och växelkurserna är pressade. Länder som importerar en stor del av sina livsmedel och framför allt vete, en viktig basvara, från Ryssland och Ukraina (t.ex. i Afrika, Mellanöstern och på västra Balkan) påverkas kraftigt och kan se ökande spänningar leda till social oro, radikalisering och instabilitet. Länder som är beroende av import av gödselmedel för en betydande del av sin jordbruksproduktion, varav vissa också är beroende av veteimport, kommer att ställas inför ökande kostnader, som kan leda till en ohållbar ond cirkel och allvarligt hota livsmedelsproduktionen för de närmaste skördarna.

Både humanitära behov och kostnader kommer sannolikt att öka och sätta ytterligare press på det humanitära biståndet. Världslivsmedelsprogrammet (WFP) uppskattar till exempel att dess driftskostnader kommer att öka med 26,1 miljoner euro per månad jämfört med nuvarande nivåer, till följd av den kombinerade effekten av höjda livsmedels- och bränslepriser. Jämfört med nivåerna före pandemin uppgår sådana merkostnader till 63,8 miljoner euro per månad.

EU är en viktig aktör på det humanitära området och utvecklingsområdet när det gäller tryggad livsmedelsförsörjning och näringstillgång, och ger betydande ekonomiskt och politiskt stöd. Sedan 2015 har EU spenderat minst 350 miljoner euro i humanitärt livsmedelsbistånd per år. Under perioden 2014–2020 anslog EU dessutom över 10 miljarder euro i utvecklingssamarbete för att förbättra livsmedelstryggheten för de fattigaste och mest utsatta, bidra till att utrota hunger och ta itu med alla former av undernäring på ett bättre sätt. För perioden 2021–2024 utlovar EU minst 2,5 miljarder euro (1,4 miljarder euro för utveckling och 1,1 miljarder euro för humanitärt bistånd) för internationellt samarbete med näringstillgång som mål. Inom ramen för det internationella samarbetsprogrammet 2021–27 kommer EU att stödja livsmedelssystemen i omkring 70 partnerländer.

Den asymmetriska ökningen av terminspriserna sedan den ryska invasionen av Ukraina visar att farhågorna för den globala livsmedelstryggheten främst är koncentrerade till vetemarknaden. Ur geostrategisk synvinkel är det av avgörande betydelse att EU bidrar till att täcka produktionsgapet för att komma till rätta med den förväntade globala bristen på vete. EU är inte bara en stor nettoexportör av vete, utan har också den högsta avkastningen globalt 3 . Sedan förra sommaren har EU exporterat 19 miljoner ton vete, och ytterligare 13 miljoner ton förväntas fram till slutet av juni. Denna mängd kan öka något till följd av höga priser som driver på exportförsäljningen. Utsikterna för EU:s vinterveteskörd 2022 är goda, eftersom arealerna ökade med 1 % jämfört med förra året och grödorna inte drabbades av ogynnsamma väderförhållanden under vintern i de större producerande medlemsstaterna.

På kort sikt följer och analyserar kommissionen regelbundet livsmedelspriser och osäker livsmedelsförsörjning, och samordnar med andra globala aktörer, inbegripet lagernivåer på nationell och regional nivå, med utgångspunkt i informationssystemet för jordbruksmarknaden (Amis), där så är möjligt. Det övervakar behovet av de råvaror där de globala lagernivåerna är låga för att ge de rätta marknadssignalerna för att stimulera produktionen med hjälp av hållbara metoder. Det humanitära biståndet bör intensifieras till förmån för länder med livsmedelsunderskott samt konfliktdrabbade länder i Nordafrika och Mellanöstern, Asien och Afrika söder om Sahara. Biståndet bör, när så är relevant, utgå från en koppling mellan humanitärt bistånd, utveckling och fred och utvidga arbetet i det globala nätverket mot livsmedelskriser till nationell och lokal nivå. Vid det första europeiska forumet för humanitärt bistånd (21–23 mars 2022) uppmanades dessutom till samarbete i form av ett Team Europe för att bemöta den humanitära globala livsmedelsförsörjningskrisen. Genom att utnyttja kollektiva insatser kan EU och dess medlemsstater tillsammans öka det humanitära biståndet för katastrofhjälp och återuppbyggnad.

EU:s föreslagna krisstödsprogram till förmån för Ukraina (330 miljoner euro) syftar till att lindra lidandet för den ukrainska befolkningen till följd av den ryska invasionen genom att säkra tillgång till grundläggande varor och tjänster samt skydd. Åtgärden kommer också att bidra till att stärka landets motståndskraft och motståndskraften mot hybridhot genom att öka regeringens, de ekonomiska aktörernas, mediernas och det civila samhällets förmåga att stå emot krisens effekter och bidra till landets återhämtning. Fokus kommer också att ligga på återuppbyggnad av småskalig civil infrastruktur och dess strategiska planering samt energitrygghet.

Detta kan kompletteras med makroekonomiskt stöd, om kraven för stödberättigande är uppfyllda, för riskreducerande åtgärder till stöd för de grupper som påverkas mest av prisökningar (på livsmedel) och genom utarbetande av mekanismer för socialt skydd. EU kan också fortsätta att integrera skuldlättnader i en bredare politisk dialog, finansieringsstrategier och finansieringsåtgärder för att stödja en grön återhämtning. Föregripande mekanismer bör införas för att förhindra framtida kriser innan de inträffar och för att minska deras effekter om de inträffar, i stället för att reagera på deras konsekvenser.

Dessutom kommer EU att fortsätta att kraftfullt förespråka, även i internationella forum, att undvika exportrestriktioner och exportförbud för livsmedel, eftersom resultaten av dessa är katastrofala, vilket krisen 2007–8 tydligt visade i olika delar av världen. Samordning inom WTO kommer att vara av avgörande betydelse. För att öka motståndskraften uppmuntras importländerna att säkerställa en bättre diversifiering av livsmedelskällorna. Dessutom är välfungerande globala leveranskedjor och logistik avgörande för den globala livsmedelstryggheten.

På medellång sikt kommer EU att fortsätta att stödja länderna i övergången till motståndskraftiga och hållbara system för jordbruks- fisk- och skaldjursprodukter. Detta inbegriper analytiskt och politiskt stöd, som utarbetats i samband med uppföljningen av 2021 års toppmöte om livsmedelssystem och toppmöte om nutrition för tillväxt. I detta sammanhang kommer EU att intensifiera sitt internationella samarbete om forskning och innovation på livsmedelsområdet, bland annat genom att spela en ledande roll i den rådgivande gruppen för internationell jordbruksforskning (CGIAR), särskilt när det gäller anpassning till och begränsning av klimatförändringar samt hållbar förvaltning och skydd av naturresurser, med tillämpning av metoder som agroekologi, landskapsvård och skogsjordbruk, diversifiering av handelsflöden och produktionssystem samt minskning av livsmedelsförluster och livsmedelsslöseri. Dessutom kommer EU att stärka sitt internationella samarbete om nutrition och hälsosamma kostvanor, bland annat genom humanitärt bistånd, samt om motståndskraftiga och inkluderande värdekedjor. Vad gäller Afrika utgör handlingsplanen för omvandling av landsbygden, som överenskoms mellan Afrikanska unionen och EU 2019, en grund för fördjupat samarbete.

EU är berett att tillsammans med internationella organisationer och inom ramen för den pågående G7-processen fastställa behoven hos nettoimportländer för livsmedel och vid behov reagera genom riktat och anpassat stöd till landsspecifika agendor (anpassade till exempelvis de nationella färdplanerna från toppmötet om livsmedelssystem och planerna från det övergripande jordbruksutvecklingsprogrammet för Afrika).

EU mobiliserar aktivt det internationella samfundet för att snabbt trappa upp multilaterala åtgärder utöver humanitärt bistånd. Detta inbegriper att säkerställa att FN-organ med mandat som är relevanta för livsmedelstryggheten kan vidta nödvändiga åtgärder. Livsmedelstrygghet är till exempel av central betydelse för FAO:s mandat. FAO har en viktig roll att spela när det gäller att analysera och hantera de konsekvenser som Rysslands invasion av Ukraina har på de internationella livsmedelssystemen och för att förhindra ytterligare försämring, med särskilt fokus på att skydda de mest utsatta. EU arbetar också för att säkerställa att livsmedelstryggheten integreras i insatserna från hela FN-systemet, inbegripet FN:s säkerhetsråd och generalförsamlingen, för att återupprätta internationell fred och säkerhet.

3.Tryggad livsmedelsförsörjning i EU

3.1.Tillgång till livsmedel till överkomliga priser

För EU står livsmedelstillgången i sig inte på spel, men däremot tillgången till för låginkomsttagare överkomliga priser.

EU är till stor del självförsörjande på många jordbruksprodukter och nettoexportör av vete. EU är dock en betydande nettoimportör av specifika produkter som kan vara svåra att (snabbt) ersätta, t.ex. foderprotein, solrosolja eller fisk- och skaldjursprodukter. Det finns ingen risk för omfattande brister för konsumenterna. Även om den stabila livsmedelstillgången i EU inte är hotad, leder dessa sårbarheter i kombination med ökade insatskostnader i livsmedelskedjan till att livsmedelspriserna stiger ytterligare. Om de betydligt högre produktionskostnaderna på gårdsnivå inte kompenseras genom högre priser kan detta påverka utbudet.

Mot denna bakgrund har kommissionen nyligen inrättat en ny europeisk mekanism för beredskap och insatser vid livsmedelsförsörjningskriser 4 som syftar till att förbättra samordningen mellan europeiska och nationella myndigheter, samt berörda länder utanför EU och privata aktörer för att trygga livsmedelstillgången och livsmedelsförsörjningen under kristider. Mekanismen, som inledde sitt arbete den 9 mars 2022, kommer att göra en grundlig kartläggning av risker och sårbarheter i EU:s livsmedelskedja, följt av rekommendationer och lämpliga riskreducerande åtgärder.

En välfungerande inre marknad är grunden för EU:s livsmedelstrygghet och livsmedelssäkerhet, även under den nuvarande krisen. Våra leveranskedjor är beroende av varandra och alla omotiverade begränsningar av den inre marknaden kan få oavsiktliga konsekvenser som kan hota vår försörjning av säkra livsmedel. Kommissionen motsätter sig starkt medlemsstaternas åtgärder att skydda den inhemska livsmedelsförsörjningen genom att förhindra export. Sådana handelssnedvridande åtgärder är i sig oförenliga med den inre marknaden och kommer i slutändan att ha en negativ inverkan på livsmedelstryggheten. Det är viktigt att medlemsstaterna samordnar åtgärder för att förbättra handelsflödena och föra råvaror och livsmedel dit de behövs mest. Inrättandet av krisinstrumentet för den inre marknaden kommer att ytterligare stärka unionens beredskap och samordningskapacitet och minska riskerna för omotiverade begränsningar. Kommissionen och medlemsstaterna granskar utländska direktinvesteringar inom ramen för förordning (EU) 2019/452, enligt vilken de kan beakta de utländska direktinvesteringarnas potentiella effekter på försörjningen av kritiska insatsvaror samt livsmedelstryggheten. Nya ärenden kommer att bli föremål för en ingående bedömning med avseende på deras eventuella inverkan på livsmedelsförsörjningen och livsmedelspriserna.

Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt de mest utsatta, däribland flyktingar från Ukraina samt låginkomsttagare som redan påverkas av de höga energipriserna och fortfarande lider av den socioekonomiska kris som orsakats av covid-19-pandemin. Studier har visat att hushållen till följd av höjningen av livsmedelspriserna 2008 i genomsnitt har köpt mindre frukt och grönsaker och gått över till billigare livsmedel som tenderar att vara kaloritäta och näringsfattiga (dvs. fattiga på vitaminer, mineraler och fibrer som är nödvändiga för hälsan).

Mot bakgrund av de stigande livsmedelspriserna är socialpolitiska åtgärder viktiga både för att skydda de mest utsatta medborgarna mot osäker livsmedelsförsörjning och för att säkerställa att alla har råd med tillräckliga mängder hälsosamma och näringsrika livsmedel, särskilt utsatta grupper som barnfamiljer, äldre och låginkomsttagare. Dessa åtgärder måste integreras i en övergripande strategi för att ta itu med de bakomliggande orsakerna till fattigdom och social utestängning. Dessutom ger den europeiska barngarantin vägledning till medlemsstaterna för att garantera effektiv tillgång till tillräcklig och hälsosam kost för behövande barn, däribland minst en gratis hälsosam måltid varje skoldag.

Medlemsstaterna kan utnyttja EU-medel från exempelvis fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead), som stöder EU-ländernas insatser för att tillhandahålla livsmedel och/eller grundläggande materiellt bistånd till dem som har det sämst ställt och som når över 15 miljoner människor med livsmedelsbistånd. Medlemsstaterna kan komplettera sina resurser genom att mobilisera återhämtningsstödet för sammanhållning och till Europas regioner (React-EU) och på bästa sätt utnyttja den ytterligare flexibilitet som finns i deras Fead-program genom den sammanhållningspolitiska insatsen för flyktingar i Europa, som nyligen föreslogs av kommissionen.

För att mildra de höga livsmedelsprisernas inverkan på de mest utsatta får medlemsstaterna tillämpa reducerade mervärdesskattesatser och uppmuntra de ekonomiska aktörerna att sänka priset för konsumenterna. I december 2021 enades rådet om en reform av mervärdesskattesatserna på EU-nivå, som gör det möjligt för medlemsstaterna att ytterligare sänka sina skattesatser till 0 % för vissa varor och tjänster som tillgodoser grundläggande behov, särskilt livsmedel. Medlemsstaterna kan redan utnyttja denna möjlighet och transferera schablonbelopp till hushållen som en effektiv och ändamålsenlig lösning för att bidra till överkomliga priser.

3.2.Stabilisering av EU:s jordbruksmarknader och stöd till producenter

Marknadsdynamiken påverkar producenternas val. För att minska trycket från höga priser skulle justeringar på kort sikt kunna minska efterfrågan på bränsle och foder och öka utbudet genom att uppmuntra till större vårveteplanteringar. Jordbrukarna använder i allt högre utsträckning hållbara metoder, och detta förtjänar ytterligare uppmuntran.

Inom den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken finns en rad åtgärder, bland annat ett prisskyddsnät och möjligheten att vidta exceptionella åtgärder. Dessa åtgärder kan vidtas för att säkerställa stabila marknader och för att hantera exceptionella omständigheter. Riktat stöd till producenter som står inför ökade insatskostnader är nödvändigt, men bör inte undergräva de långsiktiga målen för ett mer motståndskraftigt och hållbart livsmedelssystem.

Kommissionen övervakar noggrant den nuvarande situationen med hjälp av de verktyg för marknadsinformation som utvecklats sedan 2008 5 . I syfte att bättre övervaka lagernivåerna i denna situation med höga priser och upplevd osäkerhet om försörjningen, kommer kommissionen att föreslå att medlemsstaterna lämnar månatliga uppgifter om privata lager av viktiga råvaror för livsmedel och foder för att ge en aktuell och korrekt bild av deras tillgänglighet.

Mot bakgrund av den rådande exceptionella situationen har kommissionen föreslagit ett stödpaket på 500 miljoner euro, bland annat genom att utnyttja krisreserven, för att stödja de producenter som drabbats hårdast av de allvarliga konsekvenserna av kriget i Ukraina. På grundval av detta kan medlemsstaterna ge ekonomiskt stöd till jordbrukare för att bidra till global livsmedelstrygghet eller åtgärda marknadsstörningar till följd av ökade insatskostnader eller handelsrestriktioner. Stöd till jordbrukare som arbetar med hållbara metoder bör prioriteras samtidigt som man säkerställer att åtgärderna riktas till de sektorer och jordbrukare som drabbats hårdast av krisen. För att hantera eventuella likviditetsproblem i höst kommer kommissionen att tillåta medlemsstaterna betala ut högre förskott på direktstöd och areal- och djurrelaterade landsbygdsutvecklingsåtgärder till jordbrukare från och med den 16 oktober 2022.

EU:s insatser på utbudssidan begränsas av tillgången på bördig mark. För att öka EU:s produktionskapacitet har kommissionen i dag antagit en genomförandeakt om att undantagsvis och tillfälligt tillåta medlemsstaterna att göra undantag från vissa miljöanpassningskrav. I synnerhet får de tillåta produktion av alla grödor för livsmedel och foder på mark i träda som ingår i arealer med ekologiskt fokus under 2022, samtidigt som hela nivån på förgröningsstödet bibehålls. Denna tillfälliga flexibilitet kommer att göra det möjligt för jordbrukarna att anpassa och utvidga sina odlingsplaner i år.

Kommissionen stöder medlemsstaternas användning av möjligheten att minska blandningsandelen av biodrivmedel, vilket skulle kunna leda till en minskning av den jordbruksmark i EU som används för produktion av råvaror för biodrivmedel och därmed minska trycket på marknaderna för livsmedels- och foderråvaror.

När det gäller fiskerisektorns aktörer överväger kommissionen att aktivera Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfondens krismekanism 6 , som är utformad för exceptionella händelser som orsakar betydande störningar på marknaderna. Den gör det möjligt för medlemsstaterna att bevilja ersättning till aktörer för inkomstbortfall och ekonomiska förluster samt till erkända producentorganisationer och producentsammanslutningar som lagrar fiskeriprodukter 7 .

För att göra det möjligt för medlemsstaterna att avhjälpa de allvarliga störningar i ekonomin som uppstått till följd av kriget i Ukraina antog kommissionen den 23 mars 2022 en ny, fristående tillfällig ram för krisstöd. Denna ram möjliggör stöd till företag som direkt eller indirekt påverkas av krisen, däribland jordbrukare och fiskare, i form av likviditetsstöd och stöd för ökade gas- och elkostnader. Denna ram tillåter stöd, inklusive direkta bidrag, till producenter som drabbats av krisen (t.ex. de som drabbats av betydande ökningar av insatskostnader, särskilt foder och gödselmedel) samt stöd till energiintensiva företag (t.ex. gödselmedelstillverkare och bearbetningsindustrin).

På kort sikt är tillgången till djurfoder också en källa till oro. Djuruppfödare och vattenbruksproducenter letar redan efter alternativa försörjningskällor för att ersätta de leveranser som gått förlorade på grund av kriget. Några medlemsstater har beslutat att utnyttja den befintliga flexibiliteten i EU-lagstiftningen 8 för undantagsmässig och tillfällig import i vederbörligen motiverade fall som inte äventyrar livsmedelssäkerheten och konsumenternas hälsa. Kommissionen övervakar sådana nationella åtgärder. Slutligen vidtas åtgärder för att skydda marknaden för griskött, mot bakgrund av de särskilda svårigheterna för denna sektor.

Höga priser på gödselmedel uppmuntrar till effektivare användning och driver på innovation när det gäller att använda mer hållbara alternativ som bidrar till målet i jord till bord-strategin att minska näringsförlusterna med 50 % fram till 2030. Ekologiskt jordbruk använder t.ex. begränsade mängder mineralgödsel och är därför mindre utsatt för prisökningar. På kort sikt måste dock kostnaden för och tillgången till mineralgödselmedel fortsätta att prioriteras, i avvaktan på övergången till användning av hållbara typer av gödselmedel eller gödselmetoder. Gödselmedelsindustrin i EU måste kunna få tillgång till den import som krävs, inklusive gas för att producera gödselmedel inom EU. Priserna på och tillgången till gödselmedel för jordbrukarna kommer att övervakas för att se till att EU:s skördar inte äventyras.

4.Säkerställande av livsmedelssystemets motståndskraft

4.1.Hållbara livsmedelssystem

Även om krisstödsåtgärder är viktiga på kort sikt uppfyller de inte behovet av att på lång sikt omorientera livsmedelssektorn mot hållbarhet och motståndskraft.

Ett hållbart livsmedelssystem är grundläggande för livsmedelstryggheten. Utan den övergång som fastställs i jord till bord-strategin och strategin för biologisk mångfald kommer livsmedelstryggheten att vara allvarligt hotad på medellång och lång sikt, med oåterkalleliga konsekvenser globalt. Vid genomförandet av dessa strategier är kommissionen angelägen om att säkerställa att den totala produktiviteten inom EU:s jordbruks-, fisk- och skaldjursproduktion inte undergrävs.

Kommissionen är mycket väl medveten om sambanden mellan hälsa, ekosystem, leveranskedjor, konsumtionsmönster och planetens begränsningar och lade fram sin vision för ett rättvist, hälsosamt och miljövänligt livsmedelssystem i jord till bord-strategin. I denna strategi underströk kommissionen vikten av att EU:s livsmedelssystem är motståndskraftigt, för att säkerställa den tillräckliga tillgången på livsmedel till överkomliga priser för medborgarna under alla omständigheter och för att genomföra en övergång till hållbara livsmedelssystem på ett rättvist och demokratiskt sätt, i linje med den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

Den nuvarande krisen blottlägger hur beroende EU:s livsmedelssystem är av importerade insatsvaror, såsom fossila bränslen, gödselmedel, foder och råvaror, vilket bekräftar behovet av en grundläggande omorientering av EU:s jordbruk och EU:s livsmedelssystem mot hållbarhet, i linje med den gröna given och den reformerade gemensamma jordbrukspolitiken och med stöd av de åtgärder som föreslås i den långsiktiga visionen för landsbygdsområden 9 .

Förbättrad och minskad användning av insatsvaror (näringsämnen, bekämpningsmedel) och ekologiskt jordbruk (som är mindre beroende av sådana insatsvaror) är hörnstenarna i övergången till ett hållbart jordbruk. Genom att sätta stopp för slöseri i form av fisk som kastas överbord och bekämpa olagligt, orapporterat och oreglerat fiske kommer fiskbestånden att nå hållbara nivåer. Den nuvarande krisen belyser också kostnaderna för uteblivna åtgärder, bland annat hur brådskande det är att ta itu med utmaningarna när det gäller jordbrukets produktivitet och miljökonsekvenserna av indirekta ändringar av markanvändningen, även i tredjeländer.

Innovation genom forskning, kunskap, teknik, agroekologi och antagande av bästa praxis kan minska trycket på insatskostnaderna utan att försämra produktionskapaciteten och leda till långsiktiga produktivitetsframsteg för att uppnå den gröna omställningen. Ännu viktigare är att den bidrar till en grundläggande samhällsförändring genom att minska matsvinnet, uppmuntra mer växtbaserade kostvanor och bygga upp partnerskap med tredjeländer för utveckling av hållbara livsmedelssystem. Bättre information om hållbarheten i vårt livsmedelssystem kommer att ge konsumenterna möjlighet att göra hållbara val. Kampen mot livsmedelsförluster och matsvinn minskar trycket på de begränsade naturresurserna och medför besparingar, och omfördelningen av överskottslivsmedel hjälper behövande. 

Åtgärder som ökar avkastningen på ett hållbart sätt genom både teknisk och agroekologisk innovation måste prioriteras. Kommissionen kommer att föreslå nya regler för att underlätta utsläppandet på marknaden av växtskyddsmedel som innehåller biologiska verksamma ämnen. Den undersöker också alternativ för nya regler om ny genomteknik med potential att skapa växtsorter som är mindre känsliga för ändrade temperaturer och klimathot, mer motståndskraftiga mot växtskadegörare och använder gödselmedel på ett mer effektivt sätt. För att skydda markens bördighet syftar Horisont Europas uppdrag En giv för den europeiska marken till att inrätta 100 levande laboratorier och demonstrationsverksamheter för att gå i bräschen för omställningen till friska marker.

Den nuvarande dramatiska krisen bekräftar att vi måste påskynda livsmedelssystemets övergång till hållbarhet för att bättre förbereda oss inför framtida kriser. Som en uppföljning av FN:s toppmöte om livsmedelssystem 2021 kommer kommissionen att engagera sig i åtta koalitioner 10 som alla syftar till omvandling av livsmedelssystem, motståndskraft och hållbar produktivitetstillväxt.

De strategiska planerna för den gemensamma jordbrukspolitiken för perioden 2023–2027 kommer att spela en avgörande roll för att stödja övergången till hållbara jordbruksmetoder och motståndskraftiga produktionssystem, framför allt genom en kombination av en mer resultatinriktad politisk ram och en effektivare uppsättning politiska instrument och mekanismer. Detta kommer att stå i fokus för kommissionens kommande synpunkter på medlemsstaternas utkast till planer.

Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att säkerställa en rättvisare fördelning av inkomststöd för att i synnerhet stärka motståndskraften hos små och medelstora jordbruksföretag som är sårbara för svängningar på marknader som kan hota kontinuiteten. Kommissionen uppmanar också medlemsstaterna att i högre grad utnyttja fonden för landsbygdsutveckling för att finansiera riskhanteringsverktyg, hjälpa jordbrukare att klara av inkomstförluster och stödja utvecklingen av korta leveranskedjor och andra typer av diversifiering av jordbruksinkomster. Kommissionen välkomnar också planerna på att underlätta tillgången till krediter för jordbrukare, så att de kan investera i hållbara produktionsmetoder, till exempel produktion och användning av förnybar energi.

I detta sammanhang förväntar sig kommissionen också att medlemsstaterna fastställer och genomför den nya villkorsmekanismen på ett sätt som maximerar klimat- och miljömålen och samtidigt minimerar dess potentiella inverkan på produktionskapaciteten på kort sikt. Exempelvis bör den minsta andel åkermark som ska anslås till biologisk mångfald snarare inriktas på underhåll och inrättande av icke-produktiva element såsom landskapselement (t.ex. häckar och träd) än på att lägga mark i träda (vilket skulle begränsa EU:s produktionspotential).

Medlemsstaterna uppmanas att se över sina strategiska planer för den gemensamma jordbrukspolitiken i syfte att hjälpa jordbrukarna att anta metoder som optimerar gödselmedlens effektivitet och på så sätt minskar användningen av dem. Detta kan särskilt ske genom precisionsjordbruk, men även ekologiskt jordbruk, agroekologi och en effektivare användning genom rådgivning och utbildning om näringsämneshantering spelar en viktig roll. Medlemsstaterna bör fullt ut utnyttja möjligheterna i sin strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken i detta avseende samt optimera och minska användningen av andra insatsvaror, såsom antibiotika och bekämpningsmedel, och bedriva kolinlagrande jordbruk.

4.2.Öka motståndskraften genom att minska beroendet av fossila bränslen och importerade insatsvaror

Motståndskraften i EU:s livsmedelssektor kräver diversifierade importkällor och avsättningsmöjligheter genom en ambitiös och robust handelspolitik, såväl multilateralt som genom handelsavtal. Behovet av att ta itu med den europeiska jordbruks- och fiskerisektorns beroende av energi och energiintensiv import avslöjades av kriget i Ukraina och marknadernas reaktion.

Att minska beroendet av mineralgödsel som produceras med fossila bränslen är ett särskilt viktigt mål. Kvävegödselmedel produceras huvudsakligen med naturgas (både som energikälla och som reaktant). Investeringar i den cirkulära bioekonomin bidrar till att ersätta fossilbaserade produkter, material och energi och bidrar därmed till att fasa ut fossila bränslen från ekonomin 11 . Att producera mineralgödsel med ren teknik är ett viktigt innovationsområde. Kommissionen stöder omställningen till grön ammoniak 12 , t.ex. för producenter av gödselmedel genom användningen av ren vätgas i enlighet med kommissionens vätgasstrategi 13 och med stöd av alliansen för ren vätgas och 800 miljoner euro i investeringar.

Fosfat och kaliumklorid är viktiga näringsämnen för att säkerställa en god avkastning på jordbruksgrödor av hög kvalitet. Det finns ett akut importberoende för båda eftersom de flesta reserverna finns i tredjeländer, däribland Ryssland, Kina, Marocko och Belarus. Exporten av kaliumklorid från Ryssland och Belarus står för 40 % av världshandeln. Till följd av de nyligen antagna sanktionerna kommer EU att behöva ersätta dessa två länders importandel, 60 % för kaliumklorid respektive 35 % för fosfater, med andra källor. Befintliga frihandelsavtal kan göra det lättare att anskaffa dessa insatsvaror från andra källor. Kommissionen kommer att noga övervaka situationen för att förutse eventuella brister och vid behov vidta tillfälliga åtgärder för att underlätta sådan anskaffning.

Genom Horisont Europa kommer unionen att investera ytterligare i forskning och innovation för att ersätta användningen av syntetiska gödselmedel och påskynda övergången till hållbara, cirkulära och resurseffektiva livsmedelssystem i EU. Under ett av Horisont Europas arbetsprogram för 2021–2022 kommer en betydande budget på 268,5 miljoner euro allokeras till cirkulära och bioekonomiska sektorer. Dessutom kommer partnerskapet för ett cirkulärt, biobaserat Europa tilldelas upp till 1 miljard euro under en period på sju år, för att stärka de primära producenternas roll. Detta utgör stöd till de lovande vägar som fastställts inom bioekonomistrategin, som att öka den hållbara användningen av biomassa, återvinningen av värdefulla näringsämnen (inbegripet fosfater 14 och näringsämnen från stallgödsel) och produktionen av biobaserade alternativ (bland annat genom användning av biprodukter, rest- och avfallsflöden) för att sluta näringscykeln, samtidigt som vatten-, luft- och markkvaliteten skyddas. Tillträdet till den inre marknaden för produkter från den cirkulära ekonomin kommer att underlättas 15 . Kommissionen kommer att överväga ytterligare säkra regleringsåtgärder för att ge större möjligheter att använda återvunna näringsämnen från stallgödsel. Dessutom kommer kommissionen att tillsammans med medlemsländerna utarbeta en integrerad handlingsplan för hantering av näringsämnen som förhindrar övergödningen vid källan och ökar hållbarheten i djurhållningssektorn.

Energianvändningen inom jordbruks-, fisk- och skaldjursproduktion minskar redan i industriländerna på grund av effektivitetsvinster 16 . Det finns utrymme för ytterligare vinster genom effektivare användning av kväve, tillvaratagande av biomassa och minskning av matsvinnet. Riktad forskning och innovation kommer att syfta till att ytterligare effektivisera gödselanvändningen på gårdsnivå, bland annat genom att använda metoder för precisionsjordbruk. Dessutom främjar EU-finansieringen forskning om hållbara livsmedelsproduktionssystem, inbegripet blandade, agroekologiska och ekologiska jordbruk. Baljväxter, som binder kväve och använder mindre kvävegödselmedel, spelar en viktig roll i dessa produktionssystem och kommer att ägnas särskild uppmärksamhet. En minskad användning av diesel för traktorer kan uppnås genom innovation som minskar användningen av växtskyddsmedel och mekanisk ogräsrensning.

En hållbar förvaltning av fiskbestånden i kombination med mer energieffektiva fiskefartyg kommer också att bidra till att minska användningen av fossila bränslen för att producera fisk och skaldjur.

Att påskynda produktionen och användningen av förnybar energi är en annan prioritering som de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken, Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden 17 samt NextGeneration EU bidrar till. Elproduktion på gårdsnivå genom vindkraft, solenergi eller biogas kommer inte bara att stärka motståndskraften på dessa specifika gårdar, utan också bidra till en trygg och hållbar energiförsörjning i Europa. Under denna kris måste vi undvika att användningen av livsmedels- och fodergrödor som råvara för biodrivmedel ökar. Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att öka investeringarna i biogas framställd på gårdar eller jordbrukskooperativ från hållbara biomasskällor, särskilt avfall och restprodukter från jordbruk och vattenbruk, för att förankra värdeskapandet i landsbygdsekonomin.

Att minska beroendet av foderimport är en del av den större omvandlingen av EU:s livsmedelssystem, inbegripet en övergång till mer växtbaserade kostvanor och säkerställandet av ett mer motståndskraftigt och självständigt livsmedelssystem. I sin Versaillesförklaring efterlyste Europeiska rådet en förstärkning av EU:s produktion av vegetabiliskt protein.

Minst 19 medlemsstater avser att utnyttja möjligheterna att tillhandahålla kopplat stöd för proteingrödor i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken för 2023–2027. Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att också utnyttja andra möjligheter för att stödja produktion av vegetabiliskt protein, inbegripet särskilda sektoriella interventioner, som en del av hållbara jordbrukssystem som bygger på diversifierade foderkällor. Kommissionen kommer att ägna proteingrödor särskild uppmärksamhet i sin sammanfattande bedömning av medlemsstaternas strategiska planer för den gemensamma jordbrukspolitiken 18 och se över den strategi som fastställdes i kommissionens rapport från 2018 om utvecklingen av vegetabiliska proteiner i EU 19 .

5.Avslutande anmärkningar

Ett oprovocerat krig på den europeiska kontinenten har återigen lett till osäker livsmedelsförsörjning i Ukraina, ett land med några av de mest bördiga jordarna i Europa.

I Europeiska rådets Versaillesförklaring uppmanas kommissionen att vidta brådskande åtgärder för att så snart som möjligt lägga fram alternativ för att ta itu med de stigande livsmedelspriserna och frågan om global livsmedelstrygghet. I detta meddelande beskrivs omedelbara och pågående åtgärder för att stödja livsmedelstryggheten för Ukrainas medborgare samt stöd till livsmedelstrygghet i länder med livsmedelsunderskott. I meddelandet behandlas frågan om överkomliga livsmedelspriser i EU och de särskilda utmaningarna på kort sikt för producenter som står inför höga insatskostnader. Det erinrar om kommissionens engagemang för den gröna given och jord till bord-strategin och fastställer åtgärder på medellång sikt för att stödja omställningen till ett hållbart livsmedelssystem.

Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att aktivt engagera sig och snabbt genomföra de åtgärder som krävs för att ta itu med akuta problem och långsiktiga sårbarheter. Medlemsstaterna kan införa många av dessa åtgärder utan nya EU-regler. Kommissionen uppmanar särskilt medlemsstaterna att vid behov se över sina planer för den gemensamma jordbrukspolitiken för att säkerställa livsmedelssystemens motståndskraft.

Samtidigt kommer kommissionen att förstärka sina ansträngningar och öka sitt samarbete med internationella organisationer och andra nyckelaktörer för att skyndsamt och effektivt ta itu med konsekvenserna för den globala livsmedelstryggheten av den ryska invasionen av Ukraina.

(1)   Climate Change 2022: Impacts, Adaptation and Vulnerability | Climate Change 2022: Impacts, Adaptation and Vulnerability (ipcc.ch) .

(2)    Det uppskattas att omkring 5 miljoner ton vete inte kan exporteras av Ukraina fram till slutet av juni 2022. Under regleringsåret 2022/2023 förväntades dessutom ytterligare 20 miljoner ton vete i export från Ukraina, som kanske inte kommer att förverkligas. Dessa tal tar inte hänsyn till eventuella effekter på exporten av ryskt vete.

(3)    Veteavkastningen i EU är i genomsnitt 5,3 ton/hektar, jämfört med 4,3 ton/ha i Ukraina och nära eller under 3 ton/ha på andra håll i världen.

(4)    Beredskapsplan för att trygga livsmedelstillgången och livsmedelsförsörjningen under kristider, COM(2021) 689, 12.11.2021.

(5)    EU:s marknadsobservatorier för jordbruksbaserade livsmedel: https://ec.europa.eu/info/food-farming-fisheries/farming/facts-and-figures/markets/overviews/market-observatories_en .
EU-organet för marknadsbevakning av fiskeri- och vattenbruksprodukter: https://www.eumofa.eu/.
Kortsiktig marknadsprognos för jordbruksprodukter, nästa utgåva planerad till den 4 april 2022: https://ec.europa.eu/info/food-farming-fisheries/farming/facts-and-figures/markets/outlook/short-term_en#arablecrops .

(6)    Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden, i enlighet med artikel 26.2 i förordning (EU) 2021/1139.

(7)    I enlighet med lagringsmekanismen i artiklarna 30 och 31 i förordning (EU) nr 1379/2013 om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter.

(8)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 av den 23 februari 2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG.

(9)    En långsiktig vision för EU:s landsbygdsområden – starkare, sammanlänkade, resilienta och välmående landsbygdsområden 2040, COM(2021) 345 final.

(10)    De åtta koalitioner som kommissionen kommer att delta i är Food is never waste, Healthy Diets from Sustainable Food Systems for Children & all, School Meals Coalition, Aquatic and Blue foods, Agroecology, Zero Hunger, Fighting food crises along the HDP nexus och Sustainable Productivity Growth. För mer information: https://foodsystems.community/coalitions/.

(11)    https://ec.europa.eu/info/sites/default/files/food-farming-fisheries/farming/documents/factsheet-agri-value-chains_en.pdfhttps://ec.europa.eu/info/sites/default/files/food-farming-fisheries/farming/documents/factsheet-agri-water-nutrients-waste_en.pdf.

(12)    Projekt i storleksordningen 30–35 miljarder euro kan tas i drift på kort till medellång sikt i t.ex. Spanien, Nederländerna, Österrike och Sverige.

(13)    COM(2020) 301 final.

(14)    Exempelvis följande: “Phos4You: deploying phosphorus recycling from wastewater in North-West Europe”  Phos4You - PHOSphorus Recovery from waste water FOR YOUr Life | Interreg NWE (nweurope.eu)

(15)    Efter ikraftträdandet den 15 juli 2022 av förordning (EU) 2019/1009 om tillhandahållande på marknaden av EU-gödselprodukter.

(16)    Crippa et al. (2021) Nature Food. http://www.nature.com/articles/s43016-021-00225-9 .

(17)    Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden.

(18)    Artikel 141.2 i förordning (EU) 2021/2115.

(19)    COM(2018) 757 final.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 23.3.2022

COM(2022) 133 final

BILAGOR

till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

Säkra livsmedelsförsörjningen och stärka motståndskraften i livsmedelssystemen

Bilaga 1

Global livsmedelstrygghet och EU:s jordbruksbaserade livsmedelskedja

Situationen i EU

EU är i stort sett självförsörjande när det gäller viktiga livsmedelsprodukter. EU är en viktig exportör av vete och korn och kan till stor del täcka sin konsumtion av andra basgrödor som majs eller socker. EU är också i stort sett självförsörjande när det gäller animaliska produkter, både mejeriprodukter och köttprodukter (utom får- och getkött), fisk och skaldjur, frukt och grönsaker (persikor, nektariner, äpplen, tomater och apelsiner).

För vissa specifika produkter är EU dock en betydande nettoimportör. I vissa fall är det svårt att ersätta importerade produkter, oavsett om det gäller volym, importkällor, kvalitet eller kostnader. Detta gäller för tropiska produkter (tropiska frukter, kaffe, kakao), fiskprodukter, foder och en rad olika tillsatser, såsom vitaminer och aminosyror som är avgörande för produktionen av foderprodukter eller livsmedel. Framför allt kommer under 2021/22 22 % av foderproteinet från länder utanför EU, medan denna andel uppgår till 75 % för mjöl av oljeväxtfrön 1 (främst soja).

Effekterna av den globala ökningen av råvarupriserna

Den nuvarande allmänna ökningen av råvarupriserna har vissa likheter med 2008 års prisökning för livsmedelsråvaror när det gäller dess allmänna karaktär av höga nivåer, samverkande rörelser och hög volatilitet för alla råvarupriser. Då som nu är prisökningen på insatsvaror för jordbruksprodukter en multiplikator för prisökningar på livsmedel, och uppvisar än en gång det problem som producenterna står inför när det gäller flaskhalsar och eftersläpningar i prisöverföringen i livsmedelskedjan, samtidigt som det ändå leder till betydande prisökningar på livsmedel.

Figur 1. Råvaruprisrörelser

Det finns dock vissa stora skillnader mellan de två episoderna. De relativa lagernivåerna för viktiga jordbruksråvaror är högre idag. Även om lagren av viktiga basråvaror har minskat något under de senaste fyra åren ligger lagerkvoten i förhållande till förbrukningen inte ens nära den nivå som föregick prishöjningen 2008–10, även om man tar hänsyn till att Ukraina och Ryssland inte kommer att försörja marknaderna fullt ut under detta regleringsår.

Regleringen av och insynen på råvarumarknaderna har förbättrats avsevärt sedan 2008 års meddelande om livsmedelspriser i Europa 2 , som utarbetades i efterdyningarna av livsmedelsprishöjningen 2007/2008. Vid den tidpunkten rekommenderade kommissionen att man skulle främja konkurrenskraften i livsmedelskedjan, kraftfullt genomdriva konkurrens- och konsumentskyddsregler, se över och vid behov förbättra lagstiftningen om livsmedelskedjans funktion, förbättra konsumentinformationen och motverka spekulation på marknaderna för jordbruksråvaror och derivat. Alla dessa rekommendationer har omsatts i lagstiftning och politiska åtgärder (se bilaga 2), och utgör en stabil utgångspunkt för att hantera dagens kris.

De höga energiprisernas inverkan på EU:s jordbruk och fiske

Förutom den direkta exponeringen för ökningen av energipriser är livsmedelssektorn exponerad för inflationseffekterna från en rad produkter och tjänster. Livsmedelssektorn är den största konsumenten av gödselmedel och fytosanitära produkter, men också av maskiner och livsmedelsförpackningsmaterial, och påverkas av de ökade transportkostnaderna.

Effekterna av de ökade kostnaderna för gödselmedel har varit särskilt akuta. Gödselmedel utgör 18 % av insatskostnaderna för gårdar med jordbruksgrödor (genomsnitt 2017–19). Naturgas är den viktigaste bestämmande faktorn för priset på kvävebaserade gödselmedel. Den utgör 60–80 % av de rörliga insatskostnaderna för deras produktion. Höga grossistpriser på naturgas leder till höga priser på gödselmedel (priserna för kvävebaserade gödselmedel som urea nådde en topp på ungefär samma nivåer som under finanskrisen 2007–2008). Vissa producenter av gödselmedel i EU stoppade tillfälligt sin produktion eftersom energikostnaderna var för höga. Priserna på stenbaserade gödselmedel (fosfat och i ännu högre grad kalium) är mindre korrelerade med energipriserna, även om de också är utsatta för tryck på grund av Rysslands och Belarus betydelse för världsproduktionen.

Även om EU importerar gödselmedel till ett värde av 3 miljarder euro från Ryssland är beroendet av import av kvävebaserade gödselmedel fortfarande begränsat, och mer än 90 % av EU:s förbrukning tillhandahålls av EU:s inhemska industri. Industrin är dock starkt beroende av gas av ryskt ursprung.

Fiskerisektorn drabbas också hårt av de ökade priserna på marina bränslen. Priset på marina bränslen är för närvarande rekordhögt jämfört med de senaste två årtiondena och har ökat med 100 % jämfört med genomsnittspriset 2021. Med bränslepriser på denna nivå ligger de flesta av EU:s flottsegment under sin brytpunkt för intäkter och täcker inte sina driftskostnader. Ökade elkostnader är ett stort problem för vattenbrukssektorn (för vattenpumpning och vattencirkulation) och beredningssektorerna (produktionslinjer och lagrings- och frysanläggningar).

Inkomstsituationen för jordbruket

Goda produktionsnivåer och priser för EU:s jordbruk ledde till en förbättring av 2021 års jordbruksinkomst per anställd jämfört med genomsnittet för 2017–19. Den mycket kraftiga ökningen av insatskostnaderna sätter press på marginalerna, särskilt vid djurhållning, framför allt för griskött, och vattenbruksproducenter, som redan har mycket högre foderkostnader. Den genomsnittliga jordbruksinkomsten per anställd förväntas därför minska under 2022 och 2023, vilket innebär att de vinster som gjorts under 2020 och 2021 försvinner, med en kraftigare minskning för djuruppfödare.

Ökade kostnader för logistik och andra insatsfaktorer

Livsmedelstillverkare, handlare och återförsäljare står inför ökade kostnader för transport och logistik (bulk, container eller med flyg). Covid-19-utbrottet och den starka ekonomiska återhämtning som följde har överbelastat godstransportkapaciteten till sjöss. Med ytterligare störningar i Svarta havet kommer sjöfarten att utsättas för ytterligare påfrestningar. Kostnaderna för andra insatsvaror ökar också: detta gäller t.ex. förpackningskostnader (träförpackningar + 37 %, papper och pappersmassa + 26 %, plast + 13 %) 3 . Brist på arbetskraft och svårigheter att rekrytera till EU:s livsmedelsindustri rapporteras också spela en roll (+ 62 % lediga platser inom livsmedelsindustrin).

Stigande livsmedelspriser i EU

Sist men inte minst har konsumentpriserna för livsmedel ökat sedan sommaren 2021 med 5,6 % på årsbasis i februari 2022, vilket är den högsta ökningen sedan början av covid-19-pandemin. Livsmedel är en viktig komponent i den totala inflationstakten (HIKP 4 ), med en genomsnittlig andel på 16 % i EU-27, till vilken ytterligare 6 % för hotell- och restaurangbranschen kan läggas till. Som jämförelse utgör energikostnaderna för bostäder och transporter en andel på 10 % av den genomsnittliga inköpskorgen för hushåll.

Medlemsstaterna påverkas på olika sätt, beroende på deras respektive nationella ekonomiska situation, på strukturen i deras livsmedelskedjor och på nationella konsumtionsmönster.

Figur 2. Inflation i livsmedelspriser efter medlemsstat

Källa: Eurostat (utvalda medlemsstater).

Ukraina, Ryssland och den globala livsmedelstryggheten

Effekten av den ryska invasionen av Ukraina kom utöver redan ansträngda (energi)råvarumarknader och inflationstryck 5 . Dessutom påverkas den globala livsmedelstryggheten: Ukraina och Ryssland är viktiga aktörer på den globala marknaden för spannmål och oljeväxter. Ukraina står för 10 % av världsmarknaden för vete, 13 % av kornmarknaden och 15 % av majsmarknaden och är den viktigaste aktören på marknaden för solrosolja (över 50 % av världshandeln). För Rysslands del är dessa tal 24 % (vete), 14 % (korn) och 23 % (solrosolja). Ryssland är också en stor exportör av vit fisk, särskilt alaska pollock för beredningsindustrin (16 % av utbudet).

Nordafrika och Mellanöstern importerar mer än 50 % av sitt spannmålsbehov från Ukraina och Ryssland. Länderna i östra Afrika importerar 72 % av sin spannmål från Ryssland och 18 % från Ukraina. Ukraina är också en viktig leverantör av (foder)majs till Europeiska unionen och Kina.

Ukraina är EU:s fjärde största leverantör av livsmedel och en viktig källa till spannmål (52 % av EU:s majsimport, 19 % av vete), vegetabiliska oljor (23 % av EU:s import) och oljeväxter (22 % av EU:s import, särskilt 72 % av EU:s import av raps). Ryssland exporterar mindre till EU.

Med tanke på Ukrainas betydelse i den internationella handeln får störningar i Ukrainas jordbruksproduktion och logistik, i kombination med ökade frakt- och försäkringskostnader, stora återverkningar på världsmarknaden och därmed på spannmålspriserna. Sedan början av konflikten har en kraftig ökning av världsmarknadspriserna på spannmål redan noterats, som är högre än 2007/2008. Denna situation äventyrar inte bara livsmedelsförsörjningen till den ukrainska befolkningen, utan även livsmedelsförsörjningen i de länder utanför EU som är beroende av import av råvaror från Ukraina.

Ukrainas jordbruksproduktionspotential påverkas kraftigt av den ryska invasionen av landet. Utöver det mänskliga lidandet, förstörelsen och farorna med krigföringen råder det brist på arbetskraft för jordbruk och fält, även i angränsande medlemsstater. De viktigaste insatsvarorna är knappa och svåra eller omöjliga att få tag på. I Ukraina kommer förmågan att så vårgrödor och skörda både vår- och vintergrödor under 2022 att vara avgörande, och krigets effekter kommer sannolikt att sträcka sig över flera år, inte minst på grund av krigsskadorna på infrastruktur och logistiska anläggningar. Även om produktionen i Ryssland inte skadas av kriget, kvarstår osäkerheten om landets förmåga att exportera stora mängder via Svarta havet.

Tryggad livsmedelsförsörjning i ett globalt sammanhang

Oron för en osäker livsmedelsförsörjning fortsätter att växa globalt sett. FN har betonat att klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald utgör det största globala hotet mot livsmedelstryggheten 6 . FAO rapporterar att 811 miljoner människor fortfarande är kroniskt undernärda och att en kombination av bakomliggande orsaker hindrar framsteg mot att nå det andra målet för hållbar utveckling, ”ingen hunger”. Klimatförändringarna förväntas förvärra situationen i avsaknad av effektiva begränsnings- och anpassningsåtgärder. Stigande livsmedelspriser har en omedelbar effekt på medborgarna i både utvecklingsländer och de minst utvecklade länder som är beroende av livsmedelsinköp. FAO:s livsmedelsprisindex, som följer månatliga förändringar i internationella råvarupriser, visar på en allt svårare situation: det uppgick till i genomsnitt 140,7 punkter i februari 2022, dess högsta punktantal någonsin, 3,1 punkter över föregående toppnotering i februari 2011.

Medan viktiga mottagare av ukrainskt och ryskt vete enligt uppgift har lager för några månader, märks prisökningar redan i länder som befinner sig i en utsatt situation, såsom Syrien och Libanon, samt Algeriet.

Under 2021 uppnådde den globala osäkra livsmedelsförsörjningen aldrig tidigare skådade nivåer, med över 161 miljoner människor som behöver akut livsmedelsbistånd och nästan 0,6 miljoner människor som lever i svältliknande förhållanden. Denna situation kan förvärras ytterligare om livsmedelspriserna fortsätter att stiga.

Bilaga 2

Uppföljning till 2008 års meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om livsmedelspriser i Europa (KOM(2008) 821 slutlig)

(1)      EU protein feed balance sheet, GD Jordbruk och landsbygdsutveckling.

(2)      KOM(2008) 821 slutlig.

(3)       https://www.fooddrinkeurope.eu/wp-content/uploads/2022/03/Economic-Bulletin-on-Input-Costs-NovDec-2021-FINAL-public-version.pdf

(4)    Harmoniserat konsumentprisindex.

(5)    En omfattande analys finns i informationsmeddelandet från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation “The importance of Ukraine and the Russian Federation for global agricultural markets and the risks associated with the current conflict”, av den 11 mars 2022,  https://www.fao.org/3/cb9013en/cb9013en.pdf , eller i “The Ukraine Conflict and Global Food Price Scares”, R. Vos, J. Glauber, M. Hernandez, and D. Laborde, av den 1 mars 2022, https://www.foodsecurityportal.org/node/1921.

(6)     https://www.ipcc.ch/srccl/chapter/chapter-5/ , https://www.fao.org/documents/card/en/c/ca3129en/ .

(I)

     https://ec.europa.eu/competition/sectors/agriculture/retail_study_report_en.pdf .

(II)

     https://ec.europa.eu/info/sites/default/files/food-farming-fisheries/farming/documents/amtf-report-improving-markets-outcomes_en.pdf

(III)

   Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter.

(IV)   https://ec.europa.eu/info/food-farming-fisheries/farming/facts-and-figures/markets/overviews/market-observatories_en  

(V)

      https://ec.europa.eu/info/food-farming-fisheries/farming/facts-and-figures/markets/outlook/short-term_en  

(VI)

      https://ec.europa.eu/growth/sectors/food-and-drink-industry/competitiveness-european-food-industry/european-food-prices-monitoring-tool_en