EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 13.1.2022

COM(2022) 15 final

2022/0006(NLE)

Förslag till

RÅDETS REKOMMENDATION

om unga volontärers rörlighet i Europeiska unionen

(Text av betydelse för EES)

{SWD(2022) 4 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Europeiska unionen bygger på solidaritet mellan invånarna och mellan medlemsstaterna. Detta universella och gemensamma värde vägleder unionens åtgärder och ger den enighet som krävs för att möta nuvarande och framtida samhällsutmaningar – utmaningar som unga européer måste ta itu med genom att uttrycka sin solidaritet i praktiken.

Covid-19-pandemin har haft en aldrig tidigare skådad inverkan på ungdomars utbildning, sysselsättning, sociala inkludering och psykiska hälsa. Möjligheterna till utbildning och sysselsättning har satts på paus, och många ungdomar har upplevt isolering, ångest och depression. Samtidigt har ungdomarna visat solidaritet och stöd mellan generationerna och gett prov på stor motståndskraft och gjort sitt för att mildra pandemins effekter.

Den 15 september 2021 tillkännagav ordförande Ursula von der Leyen i sitt tal om tillståndet i unionen att kommissionen skulle föreslå att 2022 ska bli Europaåret för ungdomar – ”ett år som ska ägnas åt att värdesätta och uppskatta de unga som har offrat så mycket för andra”. Hon betonade att ”Europa behöver alla sina ungdomar”. Den 14 oktober 2021 lade kommissionen fram ett utkast till förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ett Europaår för ungdomar 2022. Ett av Europaårets mål är att främja de möjligheter som den offentliga politiken på EU-nivå, nationell, regional och lokal nivå erbjuder ungdomar till stöd för deras personliga, sociala och yrkesmässiga utveckling.

Europeiska solidaritetskåren 1 är EU:s nav för möjligheter till volontärarbete för ungdomar. Ungdomar erbjuds många möjligheter att delta i solidaritetsverksamhet på många olika områden och att stödja nationella, regionala och lokala aktörer i deras ansträngningar att hantera olika utmaningar och kriser.

Volontärarbete, både i och utanför unionen, är en värdefull erfarenhet i ett sammanhang av icke-formellt och informellt lärande och stärker ungas personliga, sociala, utbildningsmässiga och yrkesmässiga utveckling, aktiva medborgarskap, medborgardeltagande och anställbarhet. Ungas initiativförmåga är en viktig tillgång för samhället och arbetsmarknaden.

Gränsöverskridande volontärarbete i hela EU har en ytterligare dimension, nämligen att hjälpa ett samhälle i ett annat land, öka den interkulturella förståelsen, lära sig och arbeta på ett främmande språk. Den europeiska arbetsmarknaden värdesätter flerspråkighet, mångkulturalism och anpassningsförmåga.

Den 20 november 2008 antog rådet en rekommendation om unga volontärers rörlighet i Europeiska unionen (rådets rekommendation från 2008) 2 . Tio år senare uppmanade rådet kommissionen att föreslå en uppdatering av rådets rekommendation från 2008 om unga volontärers rörlighet i EU som en del av sin resolution om godkännande av EU:s ungdomsstrategi (2019–2027) 3 .

I meddelandet om inrättande av ett europeiskt område för utbildning senast 2025 4 betonades följande: ”Icke-formellt lärande, inklusive volontärarbete, bidrar till livserfarenheter och yrkeskompetens. Dessa färdigheter och kompetenser behöver främjas, värderas och erkännas till fullo.” I meddelandet poängteras också följande: ”Hinder kvarstår dock fortfarande för gränsöverskridande rörlighet i volontärsyfte, bland annat är det svårt att få arbetsgivarna att erkänna sådana läranderesultat.” I meddelandet tillkännages att uppdaterad vägledning kommer att tillhandahållas för att komma till rätta med de rättsliga, ekonomiska och administrativa formaliteter som fortfarande hindrar ungdomars gränsöverskridande volontärarbete och solidaritet Denna uppdaterade vägledning kommer att bidra till att ytterligare öka inkluderingen, kvaliteten och erkännandet av gränsöverskridande erfarenheter inom ramen för Europeiska solidaritetskåren.

I sin nya strategiska ram för europeiskt utbildningssamarbete inför och bortom det europeiska området för utbildning (2021–2030) 5 bekräftade rådet under prioriterat område 1 att ”Främja, värdera och erkänna icke-formellt lärande, exempelvis volontärarbete, och öka inkluderingen inom, kvaliteten på och erkännandet av gränsöverskridande solidaritetsverksamhet” är ett område för konkreta åtgärder.

I sin rapport av den 14 oktober 2021 om genomförandet av EU:s ungdomsstrategi 6 hänvisar kommissionen till sin översyn av rådets rekommendation från 2008 om att ytterligare stödja möjligheter till rörlighet och volontärarbete. Kommissionen betonar att denna översyn är relevant och läglig mot bakgrund av pandemin och dess framväxande prioriteringar (frivilligarbetares hälsa och säkerhet, solidaritet mellan generationerna) och att nya former av volontärarbete, inbegripet digitalt volontärarbete och volontärarbete som delvis ordnas digitalt och delvis på plats, måste undersökas.

Rådets rekommendation från 2008 syftade till att undanröja hinder för volontärarbete i Europa genom att öka medvetenheten, göra det enklare att erbjuda möjligheter till volontärarbete, minska hindren för deltagande, särskilt för missgynnade grupper, och öka erkännandet av den kompetens som förvärvats. I rekommendationen uppmanades kommissionen att stödja medlemsstaterna genom åtgärder såsom ömsesidigt lärande, tillhandahållande av incitament genom rörlighetsprogram och skapande av en webbportal för att matcha efterfrågan på och erbjudanden om volontärmöjligheter. Insatserna följdes upp och är nu en integrerad del av EU:s ungdomsverksamhet. De flesta av de frågor som togs upp i rådets rekommendation från 2008 är fortfarande relevanta, och genomförandet av dem bör fortsätta. Den uppdaterade versionen bör dock återspegla förändringar som har skett sedan 2008, bland annat följande:

–Ett volontärlandskap som har utvecklats, särskilt sedan Europeiska solidaritetskåren inrättades som den främsta leverantören av gränsöverskridande solidaritetsverksamhet för ungdomar på EU-nivå, och nya nationella volontär- och tjänsteprogram, även med gränsöverskridande inslag.

–Begränsningar i rörligheten i samband med oförutsedda omständigheter (såsom covid-19-pandemin) och behovet av att skydda och bevara volontärarbetares hälsa, säkerhet och trygghet.

–Ett ökat erkännande av att erfarenheter av volontärarbete utvecklar färdigheter och kompetens av sådant slag som arbetsmarknaden behöver. Nya verktyg har blivit tillgängliga för att dokumentera och validera läranderesultat som stöder volontärernas personliga utveckling och utbildning, liksom deras sociala, medborgerliga och yrkesmässiga utveckling och därmed deras anställbarhet, och detta måste göras fullt ut känt för volontärsamfundet och även för arbetsgivarna.

–Behovet av att inkludera fler ungdomar med begränsade möjligheter i volontärverksamhet.

–Demografiska utmaningar, bland annat den europeiska befolkningens åldrande, som skapar möjligheter till ökad solidaritet mellan generationerna.

–Framväxten av nya trender inom volontärarbete, såsom digitalt volontärarbete 7 och ”kommersiellt” volontärarbete 8 .

–Växande oro för miljöpåverkan och hållbar rörlighet.

Det finns fortfarande många hinder för gränsöverskridande volontärarbete i hela EU. Att undanröja eller minska sådana hinder är avgörande för att säkerställa att Europeiska solidaritetskårens program och motsvarande nationella volontärprogram fungerar ändamålsenligt och effektivt i hela EU. De viktigaste av dessa hinder, som har rapporterats av olika berörda parter, är följande:

–Mångfalden i de nationella administrativa och rättsliga ramarna för volontärarbete.

–Bristen på praktisk information på nätet i frågor som social trygghet för gränsöverskridande volontärer, volontärernas socialförsäkringsrättigheter, förfarandena för att ansöka om ett europeiskt sjukförsäkringskort osv 9 .

–Bristande medvetenhet om värdet av en volontärerfarenhet och underutnyttjande av system för validering av de färdigheter som en volontär förvärvar genom sitt volontärarbete.

–Brist på möjligheter till volontärarbete för ungdomar med begränsade möjligheter.

–Emellanåt otydliga regler för att stödja och skydda volontärer, även i kristider som covid-19-pandemin.

–Brist på synergi mellan EU:s och medlemsstaternas program för gränsöverskridande volontärverksamhet.

Syftet med den föreslagna rådsrekommendationen är att

–underlätta gränsöverskridande volontärarbete för ungdomar som en del av Europeiska solidaritetskåren eller andra program på nationell nivå,

–föreslå vägledning för att öka inkluderingen, kvaliteten, erkännandet och hållbarheten i gränsöverskridande volontärarbete för ungdomar,

–möjliggöra komplementaritet mellan volontärprogram i medlemsländerna och Europeiska solidaritetskåren och

–uppmuntra till ömsesidigt lärande och nätverksarbete inom gränsöverskridande volontärverksamhet för ungdomar.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom detta politikområde

·Europaåret för ungdomar 2022 13 .

·Det europeiska området för utbildning.

·EU:s strategier för jämlikhet och inkludering riktade mot specifika diskriminerade och missgynnade grupper som antogs 2020–2021: EU:s handlingsplan mot rasism för 2020–2025, EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och delaktighet, jämlikhetsstrategin för hbtqi-personer, handlingsplanen för integration och inkludering samt strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 14 .

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden och syften

·Europeiska solidaritetskåren, som ger ungdomar möjlighet att delta i solidaritetsverksamhet i Europa och humanitär biståndsrelaterad verksamhet i hela världen.

·Programmet Erasmus+, som erbjuder gränsöverskridande möjligheter till rörlighet i utbildningssyfte för ungdomar och ungdomsledare, och olika aktiviteter för ungdomars deltagande.

·Den förstärkta ungdomsgarantin som ser till att unga personer får jobberbjudanden på bra villkor, vidareutbildning, lärlingsplats eller praktikplats inom de första fyra månaderna efter att ha blivit arbetslösa eller lämnat den formella utbildningen.

·Kvalitetsramen för praktikprogram, som är ett EU-instrument för att förbättra kvaliteten på praktikprogram och bekämpa att praktiksystemet missbrukas, bl.a. genom att ersätta vanliga ingångsjobb.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

·ska rådet på förslag av kommissionen anta rekommendationer.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

•    Proportionalitetsprincipen

•Val av instrument

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

•Samråd med berörda parter

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

•Konsekvensbedömning

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

•Grundläggande rättigheter

·Artikel 8 (rätt till skydd av personuppgifter).

·Artikel 14 (rätt till utbildning).

·Artikel 15 (fritt yrkesval och rätt att arbeta).

·Artikel 21 (icke-diskriminering).

·Artikel 26 (integrering av personer med funktionsnedsättning).

·Artikel 31 (rättvisa arbetsförhållanden).

·Artikel 32 (förbud mot barnarbete och skydd av minderåriga i arbetslivet).

4.BUDGETKONSEKVENSER

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

•Sammanfattning av rekommendationen och arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar

2022/0006 (NLE)

Förslag till

RÅDETS REKOMMENDATION

om unga volontärers rörlighet i Europeiska unionen

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 165.4 och 166.4,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)Den 15 september 2021 tillkännagav ordförande Ursula von der Leyen i sitt tal om tillståndet i unionen 23 att kommissionen skulle föreslå att 2022 ska bli Europaåret för ungdomar för att värdesätta och uppskatta de unga som har offrat så mycket för andra. Europaåret för ungdomar är, bland annat, avsett att främja de möjligheter ungdomar ges genom offentlig politik på EU-nivå och på nationell, regional och lokal nivå i syfte att stödja deras personliga, sociala och yrkesmässiga utveckling i en grön, digital och inkluderande värld.

(2)Såsom framhålls i Europaparlamentets resolution om hur covid-19 inverkar på ungdomar och idrott (2020/2864 (RSP)) 24 har unga spelat en central roll i solidariska insatser som tillgodosett behov som har uppkommit i deras lokalsamhällen till följd av covid-19-pandemin. Det har handlat om allt ifrån att leda upplysningskampanjer till att arbeta i frontlinjen som en del av Europeiska solidaritetskåren och delta i andra volontärinitiativ

(3)Genom sin volontärverksamhet inom Europeiska solidaritetskåren och andra program förverkligar de unga det som förs fram i ingressen till fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), som framhäver signatärernas önskan att fördjupa solidariteten mellan de europeiska folken, och artikel 2 i EU-fördraget, där solidaritet nämns som ett av medlemsstaternas gemensamma värden.

(4)Erfarenheterna från Europeiska volontärtjänsten (1996–2018) och Europeiska solidaritetskåren har, trots framgångarna, visat på behovet av att ytterligare underlätta gränsöverskridande volontärarbete. I detta sammanhang har rådet efterlyst en översyn av rådets rekommendation av den 20 november 2008 om unga volontärers rörlighet i Europeiska unionen (rådets rekommendation från 2008) för att stärka de europeiska ungdomsprogrammens potential att nå ut till ungdomar och bidra till att bygga upp en gemenskap 25 . Detta uttrycks framförallt i bilaga 4 till handlingsplanen för EU:s ungdomsstrategi 2019–2021. I kommissionens rapport om genomförandet av EU:s ungdomsstrategi av den 14 september 2021 hänvisas 26 dessutom till översynen av rådets rekommendation från 2008.

(5)De flesta av de frågor som togs upp i rådets rekommendation från 2008 är fortfarande väsentliga och finns kvar i detta förslag. Uppdateringen av rådets rekommendation från 2008 har blivit nödvändig på grund av utvecklingen sedan 2008. En av de viktigaste förändringarna är lanseringen av Europeiska solidaritetskåren 2016 och inrättandet av nya nationella volontärprogram, även med gränsöverskridande inslag som ibland erbjuder mycket likartade möjligheter för ungdomar. I Europeiska unionens ungdomsstrategi 2019–2027 27 uppmanas medlemsstaterna och kommissionen att inom sina respektive behörighetsområden eftersträva komplementaritet och synergier mellan EU:s finansieringsinstrument och nationella, regionala och lokala program.

(6)I en utvärdering av EU:s ungdomsstrategi och rådets rekommendation från 2008 28 identifierades behovet av att inkludera personer från missgynnade miljöer som en mer angelägen fråga under 2015 än under 2008. Andra behov som identifierades men inte togs upp i 2008 års rekommendation var kvalitetssäkring av volontärprojekt, möjligheter till kapacitetsuppbyggnad för organisationer och en bättre övervakning av genomförandet av rekommendationen. En expertgrupp utarbetade ytterligare rekommendationer 29 , som även omfattar kunskapsutbyte och nätverksarbete, tillgång till volontärarbete, administrativa hinder, medvetenhet, erkännande, digitalt volontärarbete och miljöfrågor, som låg till grund för den föreslagna rekommendationen.

(7)Sedan 2008 har effekterna av kriser, till exempel kriser som hindrar volontärernas fysiska rörlighet över gränserna, varit allvarliga. Covid-19-pandemin har belyst vikten av att alltid säkerställa hälsa, säkerhet och trygghet för alla deltagare, bland annat genom att vidta åtgärder för att hantera de potentiella konsekvenserna av oförutsedda omständigheter. Under lång tid avsåg begreppet ”gränsöverskridande volontärarbete” dessutom i praktiken uteslutande verksamhet som innebär fysisk rörlighet för volontärer. I takt med de tekniska framstegen och under inverkan av covid-19-pandemin har dock nya tendenser inom volontärarbetet uppstått. Det digitala volontärarbetet har visat sig kunna komplettera det ”normala” volontärarbetet som förknippas med fysisk rörlighet eller till och med ha potential att vara en fullständigt alternativ form av volontärarbete, särskilt för ungdomar som inte kan resa fysiskt. Volontärarbetets generationsöverskridande dimension har också tydligt visat dess betydelse för hanteringen av de demografiska utmaningarna i vårt samhälle. Frågor som rör miljö och klimatförändringar står högst upp på EU:s politiska dagordning och måste återspeglas i verksamhet som inbegriper rörlighet över gränserna.

(8)I meddelandet om inrättande av ett europeiskt område för utbildning senast 2025 30 betonades vikten av inkludering, kvalitet och erkännande av de gränsöverskridande erfarenheterna inom ramen för Europeiska solidaritetskåren. Garantier för att kvaliteten upprätthålls när det gäller de möjligheter som erbjuds och att lämpligt stöd tillhandahålls deltagarna i alla skeden av deras volontärtid är en förutsättning för att volontärverksamheten ska kunna vara till nytta för samhällen och unga volontärer.

(9)En av de första svårigheterna som ungdomar som är intresserade av gränsöverskridande volontärarbete stöter på är att få tillgång till användarvänlig information om sin status och sina rättigheter som volontärer på en för ändamålet avsedd nationell webbplats, så att de kan inleda sin gränsöverskridande volontärverksamhet fullt medvetna om hur det kommer att påverka deras rättigheter i fråga om social trygghet i värdmedlemsstaten och i den medlemsstat där de är stadigvarande bosatta 31 . Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 av den 2 oktober 2018 om inrättande av en gemensam digital ingång för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster är kommissionen och medlemsstaterna redan skyldiga att tillhandahålla användarvänlig onlineinformation till EU-medborgare om rättigheter, skyldigheter och regler som fastställs i unionsrätten och nationell lagstiftning om volontärarbete i en annan medlemsstat 32 .

(10)Många frågor som rör gränsöverskridande rörlighet kan inte hanteras enbart på nationell nivå, eftersom verksamheten omfattar både utsändande och mottagande medlemsstater. Ramvillkoren, t.ex. när det gäller socialförsäkringsskydd, kan variera mellan medlemsstaterna och kan utgöra viktiga hinder för gränsöverskridande rörlighet. Redan rådets rekommendation från 2008 uppmanade till en närmare undersökning av ”relevanta bestämmelser om socialt skydd via relevanta befintliga EU-forum i syfte att fullt ut utnyttja de möjligheter som finns i EU:s och medlemsstaternas lagstiftning”.

(11)Meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om handlingsplanen för integration och inkludering för 2021–2027 33 erkänner betydelsen av volontärverksamhet när det gäller integreringen och inkluderingen av personer med begränsade möjligheter. För många av dem kan volontärverksamhet vara det mest tillgängliga alternativet för att delta i gränsöverskridande rörlighet. Tredjelandsmedborgare kan stöta på administrativa och praktiska hinder för gränsöverskridande volontärarbete om de behöver ansöka om visering för längre vistelse eller uppehållstillstånd för volontärarbete i en annan medlemsstat.

(12)En erfarenhet av volontärarbete ger volontärerna läranderesultat som ökar deras anställbarhet. Det finns nationella ramar eller EU-ramar (dvs. ungdomspasset 34 och Europass 35 ) som stöder identifiering, dokumentation och validering av läranderesultat från volontärverksamhet. I rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande 36 uppmanas arbetsgivare, ungdomsorganisationer och organisationer i det civila samhället att främja och underlätta identifiering och dokumentation av läranderesultat som förvärvats genom arbete eller volontärarbete. I utvärderingen 37 av rådets rekommendation från 2012 identifierades områden där det krävs ytterligare åtgärder för att uppnå målen i rådets rekommendation från 2012, att ge människor tillgång till fler och bättre valideringsmöjligheter, så att de kan få tillgång till vidareutbildning och utnyttja sina färdigheter på ett bra sätt i det europeiska samhället och på arbetsmarknaden. I Europass-beslutet av den 16 april 2018 definieras volontärer bland målgrupperna.

(13)Utvecklingen sedan 2008, belägg för hinder för gränsöverskridande volontärarbete och rekommendationerna från en expertgrupp för främjande av unga volontärers rörlighet påvisar behovet av en ny rådsrekommendation om volontärarbete, i syfte att underlätta och förbättra kvaliteten på gränsöverskridande volontärarbete för ungdomar och uppmuntra ömsesidigt lärande, nätverksarbete och synergier mellan volontärprogram i medlemsstaterna och Europeiska solidaritetskåren.

(14)Denna rekommendation respekterar till fullo principerna om subsidiaritet och proportionalitet.

KONSTATERAR FÖLJANDE:

1.I denna rekommendation används samma definition av volontärarbete som i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/888 av den 20 maj 2021 om inrättande av programmet för Europeiska solidaritetskåren, nämligen solidaritetsverksamhet som under en period på upp till 12 månader äger rum som en frivillig, obetald 38 verksamhet som bidrar till uppnåendet av det allmänna bästa. Om befintliga gränsöverskridande program i medlemsstaterna förutsätter solidaritetsverksamhet som varar längre än 12 månader men som i övrigt motsvarar definitionen av volontärarbete, ska denna betraktas som volontärarbete enligt denna rekommendation och därmed omfattas av dess tillämpningsområde.

2.Volontärarbete för ungdomar enligt denna rekommendation omfattar volontärarbete i hela EU som utförs av EU-medborgare eller tredjelandsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat och flyttar till en annan medlemsstat för volontärarbete, inom ramen för Europeiska solidaritetskåren eller ett nationellt gränsöverskridande volontärprogram i medlemsstaterna. I möjligaste mån bör de åtgärder som vidtas av medlemsstaterna och kommissionen som svar på denna rekommendation också ta hänsyn till volontärverksamhet mellan medlemsstater och tredjeländer. Volontärverksamhet bör inte ha en negativ effekt på potentiell eller befintlig betald anställning och bör inte heller ses som en ersättning för denna. Termerna ”ungdom” och ”ung” avser åldersgruppen 18–30 år.

3.Med unga personer med begränsade möjligheter avses unga som av ekonomiska, sociala, kulturella, geografiska eller hälsorelaterade skäl eller på grund av migrantbakgrund, funktionsnedsättning, svårigheter i utbildningen eller andra skäl, inbegripet skäl som kan leda till diskriminering enligt artikel 12 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, stöter på hinder som innebär att de inte får faktisk tillgång till möjligheter 39 .

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS MEDLEMSSTATERNA ATT GÖRA FÖLJANDE:

Fortsätta att främja gränsöverskridande volontärarbete i och utanför Europa, samtidigt som vederbörlig hänsyn tas till nationella ramar och nationell lagstiftning på området för volontärarbete och medlemsstaternas övergripande nationella prioriteringar, befintliga lokala möjligheter och system för offentliga utgifter.

I detta syfte underlätta utvecklingen av följande handlingslinjer:

1.Överväga åtgärder som bidrar till utvecklingen av en lämplig och tydlig ram för lagstiftning och genomförande för hälsa, säkerhet och trygghet för deltagare i gränsöverskridande volontärverksamhet på följande sätt:

(a)Säkerställa att organisatörer som deltar i genomförandet av volontärverksamhet har tydliga och tillförlitliga förfaranden för att ta hand om och bistå volontärer under krissituationer, nödsituationer och andra oförutsedda omständigheter.

(b)Säkerställa att alla volontärer kan dra nytta av ett adekvat och kontinuerligt socialförsäkringsskydd (bland annat genom att utveckla försäkringsalternativ för särskilda grupper av volontärer, till exempel ungdomar med funktionsnedsättning, i nära samarbete med försäkringsgivare).

(c)Närmare undersöka relevanta bestämmelser om socialt skydd via relevanta befintliga EU-forum i syfte att fullt ut utnyttja de möjligheter som finns i EU:s och medlemsstaternas lagstiftning.

2.Tillhandahålla information och öka medvetenheten om volontärers rättigheter i enlighet med den särskilda ram som anges ovan, särskilt i fråga om följande:

(a)Tillhandahållande av praktisk och övergripande information till volontärer om de nationella rättsliga och administrativa bestämmelserna om volontärarbete och om hur volontärarbete i en annan medlemsstat påverkar volontärens befintliga och framtida sociala rättigheter och socialförsäkringsrättigheter 40 (avseende både de EU-volontärer som mottas och de som sänds ut) på en särskild nationell webbplats som är tillgänglig för personer med funktionsnedsättning.

(b)Uppmuntra organisatörer av befintliga nationella gränsöverskridande volontärprogram att hänvisa till relevanta nationella och europeiska webbplatser 41   som informerar volontärer om deras rättigheter, skyldigheter och tillämpliga regler när det gäller volontärarbete i en annan medlemsstat.

3.Förbättra kvaliteten på volontärmöjligheterna genom att stödja organisatörer av volontärverksamhet inom ramen för nationella program i deras insatser för kapacitetsuppbyggnad. Framförallt kan detta uppnås genom åtgärder av följande slag:

(a)Uppmuntra organisatörer i både sändande och mottagande medlemsstater att samarbeta, bland annat genom att tillhandahålla tillräcklig information om volontärverksamheten, dess organisatörer och volontären, så att båda parter kan fatta ett välgrundat beslut om verksamhetens hållbarhet och uppfylla eventuella rättsliga krav.

(b)Uppmuntra organisatörer av volontärverksamhet, inbegripet sådana som organiserar volontärverksamhet på kommersiell grund 42 , att lägga tonvikten på kvalitet, bland annat genom att basera anordnandet av volontärverksamhet på en analys som stöder identifierbara behov och leder till positiva resultat i lokalsamhällena.

(c)Uppmuntra organisatörer av gränsöverskridande volontärverksamhet att lägga tillräcklig vikt vid lärandedimensionen av volontärverksamhet, inbegripet språkinlärning vid gränsöverskridande volontärarbete.

(d)Stödja organisatörer av volontärverksamhet genom en mer systematisk och allmän användning av befintliga nationella ramar eller EU-ramar (t.ex. ungdomspasset och Europass) för att stödja identifiering, dokumentation och validering av läranderesultat från volontärverksamhet.

(e)Erkänna ungdomsarbete som ett av de viktigaste verktygen för kvalitetsutveckling av volontärverksamhet i EU och på detta sätt bidra till genomförandet av den europeiska agendan för ungdomsarbete 43 .

(f)Stödja utbildning av ungdomsledare genom att erkänna deras viktiga roll när det gäller att följa med och vägleda unga volontärer genom en högkvalitativ volontärerfarenhet.

(g)Uppmuntra organisatörer av gränsöverskridande volontärverksamhet att ansöka om Europeiska solidaritetskårens kvalitetsmärkning.

(h)Utveckla och främja allmänna kvalitetsnormer för volontärarbete med inspiration från det omfattande system för kvalitet, stöd, inkludering och certifiering som ingår i förordning (EU) 2021/888 44 , när så är möjligt i ett nationellt sammanhang.

(i)Vidta åtgärder för att säkerställa att volontärverksamhet inte ersätter arbetstillfällen.

4.Säkerställa att tillgång till gränsöverskridande volontärverksamhet är en realistisk möjlighet för alla ungdomar, även de med begränsade möjligheter, bland annat genom följande:

(a)Stödja inrättande och/eller drift av nationella portaler och regionala och lokala strukturer för att tillhandahålla information och vägledning om befintliga volontärmöjligheter, i format som är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, till unga potentiella volontärer, inbegripet ungdomar med begränsade möjligheter, det civila samhället/solidaritetsorganisationer och andra aktörer på området. Dessa strukturer kan omfatta alumninätverk och lokala ungdomsledare, genom att utnyttja deras kapacitet att stärka och stödja potentiella volontärkandidater, och skulle i förekommande fall kunna arbeta i samband med de nationella programkontor som genomför Europeiska solidaritetskåren.

(b)Underlätta tillgången till gränsöverskridande volontärerfarenheter för ungdomar med begränsade möjligheter genom att främja riktad information och utåtriktad verksamhet från relevanta organisationer och nätverk 45 , bland annat genom att öka medvetenheten om vikten av interkulturell kompetens och språkinlärning som en språngbräda för gränsöverskridande rörlighet.

(c)Uppmuntra organisatörer av volontärverksamhet att främja social delaktighet, särskilt för missgynnade ungdomar, bland annat genom att tillse tillhandahållandet av rimligt och lämpligt boende samt säkerställa tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.

(d)Stödja relevanta organisationer och nätverk i främjandet av korttidsarbete, deltidsarbete och lokal volontärverksamhet som ett potentiellt första steg mot deltagande i gränsöverskridande verksamhet och tillhandahålla ytterligare riktat stöd för utveckling av volontärmöjligheter för ungdomar som av olika skäl inte kan delta i fysisk gränsöverskridande rörlighet, särskilt genom att erbjuda digitala eller blandade volontärmöjligheter.

(e)Stödja organisatörer av volontärverksamhet så att de kan utveckla möjligheter till inkludering av ungdomar med begränsade möjligheter i sina projekt 46 ,  bland annat genom att sätta dem i kontakt med experter från instanser med ansvar för att främja social inkludering som skulle kunna stödja och utbilda dem.

(f)Tillhandahålla riktat stöd till utvecklingen av volontärverksamhet, särskilt genom att främja inkludering, jämlikhet och egenmakt för missgynnade grupper eller grupper som riskerar diskriminering, uppmuntra unga volontärer från dessa grupper att delta i volontärarbete och fungera som förebilder i den egna gruppen.

(g)Ytterligare främja befintliga gränsöverskridande verktyg som kan bidra till ungdomars rörlighet, såsom mobilitetskort och uppmuntra användningen av dem i all gränsöverskridande volontärverksamhet 47 .

(h)När så är möjligt och utan att det påverkar tillämpningen av Schengenregelverket och unionslagstiftningen om tredjelandsmedborgares inresa och vistelse, lösa administrativa och praktiska frågor som skapar svårigheter med att erhålla viseringar för längre tid och/eller uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare för volontärarbete.

5.Öka medvetenheten om fördelarna med gränsöverskridande volontärverksamhet genom information, vägledning och utåtriktad verksamhet. Ägna särskild uppmärksamhet åt att i lika mån nå ut till ungdomar med begränsade möjligheter. I detta ingår att främja följande:

(a)Volontärverksamhet som ger ungdomar ett konkret sätt att bidra till att ta itu med samhällsutmaningar.

(b)Volontärerfarenheter som stärker de ungas personliga, utbildningsmässiga, sociala, medborgerliga och yrkesmässiga utveckling och hjälper dem att utveckla de färdigheter och den kompetens som arbetsmarknaden behöver och värdesätter.

(c)Ramar tillgängliga för att stödja identifiering, dokumentation och validering av läranderesultat från volontärverksamhet (inklusive ungdomspasset och Europass), särskilt genom insatser som involverar nationella aktörer inom utbildning, sysselsättning, sociala tjänster och ungdomsfrågor.

6.Stödja och främja samhällsbyggande verksamhet med anknytning till volontärarbete. Detta omfattar bland annat följande:

(a)Uppmuntra driften av volontärnätverk som är verksamma inom ramen för befintliga nationella program, särskilt sådana som har en långsiktig vision, dvs. som inte är knutna till eller begränsade av enskilda projekts varaktighet.

(b)Främja befintliga europeiska nätverk som är kopplade till volontärarbete, särskilt det europeiska solidaritetsnätverket och Europeers, samt andra resurser och plattformar som är tillgängliga via Europeiska solidaritetskårens portal på Europeiska ungdomsportalen.

(c)Uppmuntra tidigare volontärer att dela med sig av sina erfarenheter genom ungdomsnätverk, på olika utbildningsanstalter och i workshoppar i roller såsom ambassadörer eller som medlemmar i ett nätverk, samt att utbilda nuvarande eller framtida volontärer.

(d)Uppmuntra organisatörer av volontärverksamhet att stödja volontärer så att de kan integreras i värdsamhället under sin verksamhet och fortsätta att delta i volontärverksamhet efter hemkomsten, med särskilt fokus på att hjälpa ungdomar med begränsade möjligheter.

7.Utforska nya trender och alternativa omfång och former för volontärarbete, bland annat genom följande:

(a)Främja, testa olika format av och samla in bevis på digitalt volontärarbete, inbegripet i ett gränsöverskridande sammanhang, som ett komplement till fysisk rörlighet eller som ett fristående format för volontärverksamhet. Detta kan vara särskilt lämpligt för att förbättra tillgången till volontärarbete för ungdomar med begränsade möjligheter.

(b)Erkänna värdet av generationsöverskridande volontärarbete och främja denna verksamhet som ett värdefullt bidrag till de utmaningar som ett åldrande samhälle står inför samt ett sätt att engagera ungdomar i en generationsöverskridande dialog, underlätta kunskapsöverföring mellan generationerna och förbättra den sociala sammanhållningen,

8.Skapa synergier, komplementaritet och kontinuitet mellan olika volontärprogram och -initiativ på europeisk nivå och (på olika nivåer) i de enskilda medlemsstaterna. Det kan till exempel röra sig om följande:

(a)Utbyte av information mellan medlemsstaterna om befintliga volontärprogram, inbegripet nationella program för samhällstjänst där sådana finns, och överföring av sådan information till Europeiska kommissionen, i syfte att underlätta offentliggörandet på Europeiska ungdomsportalen, wikinätverket för ungdomsfrågor och utvecklingen av bästa praxis.

(b)Överväga åtgärder som främjar och stöder överföringen av bästa praxis från andra volontärprogram.

9.Stödja volontärverksamhet som på ett meningsfullt sätt bidrar till att ta itu med klimat- och miljörelaterade utmaningar genom att

(a)uppmuntra integrering av miljövänliga metoder i alla volontärprojekt och volontärverksamheter samt främja ett miljömässigt hållbart och ansvarsfullt beteende bland deltagare och deltagande organisationer,

(b)främja en minskning av volontärverksamhetens miljöavtryck, till exempel genom att minska avfallet, idka återvinning och använda hållbara transportmedel,

(c)främja utvecklingen av volontärverksamhet som behandlar miljöskydd, hållbarhet, klimatmål samt förebyggande av katastrofer  och därtill hörande återhämtningsåtgärder.

10.Inkludera information om framstegen med att följa denna rekommendation i regelbundna uppdateringar som görs inom ramen för EU:s ungdomsstrategi, särskilt som en del av den kommande nationella verksamhetsplaneringen.

HÄRIGENOM UPPMANAS KOMMISSIONEN ATT GÖRA FÖLJANDE:

1.Hjälpa medlemsstaterna att följa denna rekommendation genom samarbetsmekanismerna och samarbetsverktygen i EU:s ungdomsstrategi och EU:s ungdomsprogram, särskilt Europeiska solidaritetskåren.

2.Underlätta ömsesidigt lärande och utbyten mellan medlemsstaterna och alla berörda parter på olika nivåer genom verksamhet som peer learning, inbördes rådgivning, expertgrupper, nätverksarbete och andra samarbetsstrukturer, bland annat med fokus på synergier och komplementaritet mellan system på EU-nivå och nationell nivå, inbegripet nationella system för samhällstjänst, om sådana finns. För detta ändamål utnyttja befintliga utrymmen som wikinätverket för ungdomsfrågor och Europeiska ungdomsportalen, där resurser och kunskap kan delas mellan medlemsstaterna och icke-statliga organisationer på olika nivåer.

3.Utforska nya trender och format för volontärarbete genom insamling av information, utveckling av bästa praxis och utarbetande av vägledning och handböcker, särskilt när det gäller digitalt eller blandat volontärarbete och generationsöverskridande volontärarbete.

4.Främja och informera om europeiska möjligheter till volontärarbete för ungdomar, även för personer med begränsade möjligheter, via Europeiska ungdomsportalen, som innehåller ett registreringsverktyg för solidaritetsverksamhet inom Europeiska solidaritetskåren. Förse den europeiska ungdomsportalen med länkar till relevanta nationella webbplatser i samarbete med medlemsstaterna 48 .

5.Underlätta gränsöverskridande volontärarbete för ungdomar med funktionsnedsättning genom att före utgången av 2023 föreslå ett EU-intyg om funktionsnedsättning som ska erkännas i alla EU:s medlemsstater. I förslaget bygga vidare på erfarenheten av det pågående pilotprojektet avseende EU-intyget om funktionsnedsättning i åtta medlemsstater 49 och på EU-parkeringstillståndet för personer med funktionsnedsättning.

6.Vidareutveckla, främja och stödja användningen av befintliga EU-verktyg som stöder validering av resultat av icke-formellt och informellt lärande, särskilt ungdomspasset och Europass-plattformen, bland annat genom europeiska digitala meriter för lärande.

7.Stödja forskning och datainsamling om hur volontärarbete och solidaritetsverksamhet på lång sikt inverkar på både enskilda personer och organisationer samt på samhällsnivå, inbegripet lärdomar och insikter från covid-19-pandemin vad gäller volontärsektorn och dess beredskap för liknande kriser, genom studier, enkäter, statistik, forskning och dataanalys.

8.Använda den kommande nationella verksamhetsplaneringen för att samla in information om medlemsstaternas framsteg med att följa denna rekommendation.

9.Rapportera om användningen av denna rådsrekommendation i samband med arbetet med genomförandet av EU:s ungdomsstrategi och den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete inför och bortom det europeiska området för utbildning,

Denna rekommendation ersätter rådets rekommendation av den 20 november 2008 om unga volontärers rörlighet i Europeiska unionen.

Utfärdad i Bryssel den

(1)     Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/888 av den 20 maj 2021 om inrättande av programmet för Europeiska solidaritetskåren och om upphävande av förordningarna (EU) 2018/1475 och (EU) nr 375/2014 (europa.eu) .

(2)    EUT C 319, 13.12.2008, s. 8.

(3)    EUT C 456, 18.12.2018, s. 1.

(4)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om att förverkliga det europeiska området för utbildning senast 2025 COM(2020) 625 final, som finns tillgänglig på följande adress: EUR-Lex - 52020DC0625 - SV - EUR-Lex (europa.eu) .

(5)    Rådets resolution om en strategisk ram för det europeiska utbildningssamarbetet inför och bortom ett europeiskt område för utbildning (2021–2030), EUT C 66, 26.2.2021, som finns tillgänglig på följande adress: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/ALL/?uri=CELEX:32021G0226(01)

(6)     https://europa.eu/youth/d8/sites/default/files/inline-files/1_EN_ACT_part1_v3.pdf

(7)    Digitalt volontärarbete, även kallat virtuellt volontärarbete eller volontärarbete online, innebär volontärverksamhet som genomförs med hjälp av internetbaserad teknik och internetbaserade verktyg, och innebär i allmänhet ingen fysisk rörlighet.

(8)    En kombination av volontärarbete och semester, dvs. att personer deltar i solidaritetsverksamhet som en integrerad del av en semesterupplevelse, vilket de betalar för (även kallat volontärturism inom forskning och media).

(9)    Det bör erinras om att Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen föreskriver samordning av rättigheter till social trygghet, inbegripet förmåner vid sjukdom, i gränsöverskridande situationer och är tillämplig på volontärer som flyttar mellan medlemsstater.

(10)    Mellan åren 2018 och 2020 grundade Europeiska solidaritetskåren sig på Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1475 av den 2 oktober 2018 om fastställande av den rättsliga ramen för den europeiska solidaritetskåren och om ändring av förordning (EU) nr 1288/2013, förordning (EU) nr 1293/2013 och beslut nr 1313/2013/EU (EUT L 250, 4.10.2018, s. 1). Under perioden 2021–2027 grundar Europeiska solidaritetskåren sig på Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/888 av den 20 maj 2021 om inrättande av programmet för Europeiska solidaritetskåren och om upphävande av förordningarna (EU) 2018/1475 och (EU) nr 375/2014 (EUT L 202, 8.6.2021, s. 32).

(11)     Kommissionens genomförandebeslut – ramen för inkluderingsåtgärder i programmen Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren för 2021–2027| Erasmus+ (europa.eu) , antaget den 22 oktober 2021.

(12)     Ungdomspasset

(13)     Register över kommissionens handlingar -–COM(2021)634 (europa.eu)

(14)    COM(2020) 565 final, 18.9.2020, COM(2020) 620 final, 9.10.2020, COM(2020) 698 final, 12.11.2020, COM(2021) 101 final, 3.32021).

(15)     Evaluation of the EU Youth Strategy and the Council Recommendation on the mobility of young volunteers (europa.eu)  SWD (2017) 281

(16)     Volontärarbete för unga – projekt i andra EU-länder (uppdaterad rekommendation)(europa.eu)

(17)    Study on removing obstacles to cross-border solidarity activities, PPMI Group i samarbete med EPRD, 2020, https://op.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/1a7042cb-e678-11ea-ad25-01aa75ed71a1

(18)     https://ec.europa.eu/info/law/better-regulation/have-your-say/initiatives/12774-Youth-volunteering-working-on-projects-in-other-EU-countries-update-/public-consultation_sv

(19)    Se fotnot 18.

(20)    ”Promoting the mobility of young volunteers and cross-border solidarity, a practical toolbox for actors and stakeholders in the field of youth and recommendations for policymakers”, utarbetad av den expertgrupp som inrättades av Europeiska kommissionen för att stödja översynen av rådets rekommendation från 2008 om unga volontärers rörlighet, 2021 (arbetet utfördes mellan september 2019 och september 2020).

(21)    Expertgrupp för unga volontärers rörlighet och gränsöverskridande solidaritet, diskussionsunderlag för att stödja kommissionen vid översynen av rådets rekommendation från 2008 om unga volontärers rörlighet, Ecorys, februari 2020.

(22)    EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna (EUT C 326, 26.10.2012, s. 391).

(23)     https://ec.europa.eu/info/sites/default/files/soteu_2021_address_sv_0.pdf

(24)     Antagna texter – Hur covid-19 påverkar ungdomar och idrott – onsdagen den 10 februari 2021 (europa.eu)

(25)    EUT C 456, 18.12.2018, s. 1.

(26)     https://europa.eu/youth/d8/sites/default/files/inline-files/1_EN_ACT_part1_v3.pdf

(27)    https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:42018Y1218(01)&qid=1578414694481&from=SV

(28)    Evaluation of the EU Youth Strategy and the Council Recommendation on the mobility of young volunteers, 2017.

(29)    ”Promoting the mobility of young volunteers and cross-border solidarity, a practical toolbox for actors and stakeholders in the field of youth and recommendations for policymakers”, utarbetad av den expertgrupp som inrättades av Europeiska kommissionen för att stödja översynen av rådets rekommendation från 2008 om unga volontärers rörlighet, 2021 (arbetet utfördes från september 2019 till september 2020).

(30)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om att förverkliga det europeiska området för utbildning senast 2025 COM(2020) 625 final, som finns tillgänglig på följande adress: EUR-Lex - 52020DC0625 - SV - EUR-Lex (europa.eu) .

(31)    Det bör erinras om att Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen föreskriver samordning av rättigheter till social trygghet, inbegripet förmåner vid sjukdom, i gränsöverskridande situationer och är tillämplig på volontärer som flyttar mellan medlemsstater.

(32)    EUT L 295, 21.11.2018, s. 32, bilaga I, avsnitt E. via portalen ”Your Europe” (välj svenska som språk): Your Europe (europa.eu)

(33)    COM(2020) 758 final.

(34)    Ungdomspasset är det viktigaste instrument för erkännande och validering som finns tillgängligt för alla deltagare i Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren för att återspegla lärandeprocessen och dokumentera läranderesultaten

(35)    Genom Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2018/646 av den 18 april 2018 om en gemensam ram för tillhandahållande av bättre tjänster för kompetens och kvalifikationer (Europass) och om upphävande av beslut 2241/2004/EG (EUT L 112, 2.5.2018, s. 42) inrättas en europeisk ram för att främja öppenhet och förståelse av färdigheter och kvalifikationer som förvärvats i formella, icke-formella och informella sammanhang, bland annat genom praktiska erfarenheter, rörlighet och volontärarbete.

(36)    EUT C 398, 22.12.2012, s. 1.

(37)     Evaluation of the EU Youth Strategy and the Council Recommendation on the mobility of young volunteers (europa.eu) från mars 2016

(38)    Volontärer får ingen ersättning för sin tid, men kostnader som vanligtvis är begränsade till resor, mat eller logi och/eller andra mindre personliga utgifter kan ersättas.

(39)    Se samma definition i artikel 2.4 i förordning (EU) 2021/888.

(40)    Inbegripet information om förfarandena för att ansöka om ett europeiskt sjukförsäkringskort och detaljerad information om vad som omfattas och inte omfattas av de nationella hälso- och sjukvårdssystemen.

(41)    Den flerspråkiga portalen ”Ditt Europa” enligt förordning (EU) 2018/1724, EUT L 295, avsnittet ”Youth Wiki” på Europeiska ungdomsportalen, information på Europa-portalen, t.ex. om det europeiska sjukförsäkringskortet:     Ansökan om ett kort - Sysselsättning, socialpolitik och inkludering - Europeiska kommissionen (europa.eu) .

(42)    En kombination av volontärarbete och semester, dvs. att personer deltar i solidaritetsverksamhet som en integrerad del av en semesterupplevelse, vilket de betalar för .

(43)    Resolution från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om ramen för inrättandet av en europeisk agenda för ungdomsarbete (2020/C 415/01).

(44)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/888 av den 20 maj 2021 om inrättande av programmet för Europeiska solidaritetskåren och om upphävande av förordningarna (EU) 2018/1475 och (EU) nr 375/2014 (EUT L 202, 8.6.2021, s. 32).

(45)    Se strategin för inkludering och mångfald inom Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren för vägledning om hur detta ska göras: https://ec.europa.eu/programmes/erasmus-plus/resources/implementation-guidelines-erasmus-and-european-solidarity-corps-inclusion-and-diversity_sv .

(46)     I linje med EU:s strategier för jämlikhet och inkludering riktade mot särskilda diskriminerade och missgynnade grupper som antogs 2020–2021: EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025 (COM(2020) 565 final, 18.9.2020), EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och delaktighet (COM(2020) 620 final, 9.10.2020), jämlikhetsstrategin för hbtqi-personer (COM(2020) 698 final, 12.11.2020), handlingsplanen för integration och inkludering (COM(2020) 758 final, 24.11.2020), strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning (COM(2021) 101 final, 3.3.2021).

(47)    Detta är redan god praxis inom den tidigare europeiska volontärtjänsten och nu Europeiska solidaritetskåren, som ger varje volontär ett kostnadsfritt europeiskt ungdomskort.

(48)    Med information enligt punkt 2 a i denna rekommendation samt information om nationella volontärprogram.

(49)     EU-intyget om funktionsnedsättning - Sysselsättning, socialpolitik och inkludering - Europeiska kommissionen (europa.eu) .