Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – En EU-strategi för solenergi

(COM(2022) 221 final)

och

Kommissionens rekommendation om påskyndande av tillståndsförfaranden för projekt för förnybar energi och underlättande av energiköpsavtal

(C(2022) 3219 final)

(2023/C 75/26)

Föredragande:	Kęstutis KUPŠYS
Medföredragande:	Alena MASTANTUONO

Remiss	Europeiska kommissionen, 28.6.2022
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället
Antagande av sektionen	4.10.2022
Antagande vid plenarsessionen	26.10.2022
Plenarsession nr	573
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	171/1/3

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) framhåller att det av flera skäl är brådskande att EU främjar solenergi och ytterligare utökar den europeiska kapaciteten på detta område, närmare bestämt för att uppnå klimatmålen, öka EU:s strategiska energioberoende, främja offentliga och privata investeringar och skapandet av anständiga arbetstillfällen, stärka den industriella basen och öppna upp affärsmöjligheter samt bidra till hushållens tillgång till energi till överkomliga priser.

1.2

Samtidigt framhåller EESK man måste ta hänsyn till skillnaderna mellan medlemsstaterna i fråga om energimixen, vilken återspeglar deras geografiska förutsättningar och klimatförhållanden samt tillgänglighet till olika förnybara energikällor. Solenergins utbyggnad måste vara förenlig med tekniska villkor och miljömässig hållbarhet. För att kunna utnyttja solenergins fulla potential i Europa krävs ett ökat samarbete mellan medlemsstaterna.

1.3

EESK välkomnar EU-strategin för solenergi (1) (nedan kallad strategin), men beklagar att det kommer att dröja så länge innan den ger resultat. Kommittén uppmanar medlemsstaterna att inte invänta antagandet av de nya EU-reglerna och att redan nu börja förenkla administrativa förfaranden och förkorta tillståndsförfarandet. Vi uppmanar medlemsstaterna att stärka upp gemensamma kontaktpunkter med integrerade och enhetliga tillståndsförfaranden samt att omedelbart påskynda fastställandet av fokusområden, så att hela genomförandeprocessen begränsas till högst två år. Solenergistrategin kräver också en kraftig utbyggnad av lagringskapaciteten och att överförings- och distributionsnäten är redo.

Beslutsfattarna bör uppmuntra, stödja och göra det möjligt för människor att bli prosumenter av solenergi och bygga upp energigemenskaper. EESK rekommenderar att de lokala myndigheterna inleder projekt för att ta itu med energifattigdomen i områden där människor inte har råd att investera via energigemenskaper. Vi efterlyser ett starkare fokus på agrivoltaiska solcellssystem för att erbjuda jordbrukarna nya möjligheter och fördelar.

1.4

Den ökade användningen av värmepumpar bör betraktas parallellt med den ökade installationen av solceller, eftersom en kombination av solceller (på tak) och en värmepump är den mest energieffektiva och ekonomiskt tillgängliga lösningen för kylning om klimatförhållandena tillåter det. EESK ser också ett behov av att främja allmännyttiga solvärmesystem.

1.5

För att säkra en storskalig utbyggnad av solceller är det nödvändigt att stärka den europeiska industriella basen och säkerställa smidiga och tillförlitliga leveranskedjor på solenergiområdet. EESK anser därför att det är absolut nödvändigt för EU att hitta sätt att producera solceller i Europa, förbättra miljön för offentliga och privata investeringar och införa företagsvänliga villkor, inbegripet lämplig tillgång till finansiering och ett starkt fokus på forskning och innovation.

1.6

Utbyggnaden av solenergi stoppas upp av den enorma bristen på kvalificerad arbetskraft, men också av lagstiftningsmässiga och till och med tekniska hinder. EESK uppmanar till en stark satsning på utbildning och kompetensutveckling i samarbete mellan berörda parter.

1.7

Kommittén understryker att det är viktigt att bygga upp en inhemsk industrikapacitet i EU för hållbara och rimligt prissatta solenergiprodukter och vill se ett starkt stöd till alliansen för solenergiindustrin. Det finns ett uppenbart behov av att mobilisera alla berörda parter, med stöd av offentliga myndigheter och arbetsmarknadens parter, för att säkerställa nödvändig praktisk kunskap och expertis samt ett brett stöd för utbyggnaden av solceller.

2.   Bakgrund

2.1

Mot bakgrund av kriget i Ukraina, införandet av EU-sanktioner mot Ryssland och ansträngningarna för att ta itu med frågan om energisuveränitet, lade Europeiska kommissionen den 18 maj 2022 fram ett förslag om REPowerEU-planen (2), vilken syftar till att ”snabbt minska vårt beroende av ryska fossila bränslen genom att gå vidare med den rena omställningen och samarbeta för ett mer resilient energisystem och en verklig energiunion”.

2.2

När det gäller produktionen av ren energi innehåller REPowerEU förslag på hur EU kan påskynda den gröna omställningen och sporra till massiva investeringar i förnybar energi (3). Som en del av REPowerEU-planen har kommissionen antagit en EU-strategi för solenergi (nedan kallad strategin). Strategin bygger på följande fyra initiativ: a) Ett EU-initiativ för solenergi på tak. b) Ett paket för tillståndsförfaranden. c) Ett storskaligt EU-partnerskap för kompetens. d) En EU-allians för solenergiindustrin.

2.3

Strategin bygger på de föreslagna EU-initiativen beträffande förnybara energikällor, byggnaders energiprestanda och energieffektivitet (COM(2022) 222 final (4)). Enligt det förslaget ska en längsta tillåten tid för tillståndsförfarandet för anläggningar för förnybar energi antas. Kommissionen har lagt fram ett initiativ för att höja de mål som fastställts i tidigare förslag till översyner av direktivet om förnybar energi (5) och energieffektivitetsdirektivet (6).

2.4

Detta yttrande är ett av flera EESK-yttranden på energiområdet och måste betraktas i denna helhetskontext, bland annat yttrandena om REPowerEU-planen (7), energimarknader, energitrygghet och energipriser.

3.   Allmänna kommentarer

3.1

EESK välkomnar den föreslagna strategin, särskilt det faktum att man tar itu med behovet av att vidta åtgärder på hela solenergiområdet: investeringar, innovation, energiproduktion, elektricitet, marknadsutformning, incitament, infrastruktur, kvalificerad arbetskraft, medvetandehöjande åtgärder, hållbarhet och värdekedjor.

3.2

Att öka utnyttjandet av solenergi och främja den europeiska kapaciteten på detta område är brådskande av flera skäl. Det är nödvändigt både för att uppnå klimatmålen och för att öka EU:s strategiska oberoende på energiområdet. Det stärker också offentliga och privata investeringar och skapandet av anständiga arbetstillfällen, öppnar upp affärsmöjligheter och bidrar till hushållens tillgång till energi till överkomliga priser.

3.3

För att få till stånd en enhetlig och hållbar EU-strategi för solenergi måste EU säkerställa följande: 1) Lämpliga tids- och kostnadsbesparande regelverk. 2) Konsumenternas aktiva medverkan i solenergiproduktionen. 3) Utnyttjande av stordriftsfördelar. 4) Robusta offentliga och privata investeringar i infrastruktur. 5) Incitament för forskning, utveckling och innovation. 6) Kvalificerad arbetskraft och arbetstillfällen av god kvalitet för att locka till sig denna arbetskraft. 7) God råvaruförsörjning. 8) Cirkularitet och energieffektivitet inom hela solcellssektorn. 9) Tillräcklig finansiering.

3.4

EESK påpekar också att man i strategin måste ta hänsyn till skillnaderna mellan medlemsstaterna i fråga om energimixen, vilken återspeglar deras geografiska förutsättningar och klimatförhållanden samt tillgänglighet till olika förnybara energikällor. Solenergins utbyggnad måste dessutom vara förenlig med tekniska villkor och miljöramen.

3.5

Kommittén hoppas att solenergistrategin blir en hörnsten i omställningen till ett klimatneutralt energisystem där förnybar energi spelar en central roll. För att åstadkomma detta måste man lägga stor vikt vid utvecklingen av lagringsteknik, efterfrågestyrning och integreringen i det övergripande energisystemet.

3.6

EESK vill fästa uppmärksamheten på det brådskande behovet av att skapa gynnsamma villkor för forskning, produktutveckling och skapande av industrikapacitet i EU med sikte på tillverkning av hållbar solenergiutrustning till konkurrenskraftiga priser. Vi ställer oss därför helhjärtat bakom alliansen för solenergiindustrin, som förväntas komma med lösningar på det ihållande problemet med sjunkande industrikapacitet i EU. Här bör man dra nytta av erfarenheterna från andra allianser, såsom den europeiska batterialliansen, och eventuella synergier med dessa. Det civila samhällets aktörer bör involveras redan från början, eftersom de spelar en avgörande roll när det handlar om att tillhandahålla praktisk kunskap och expertis, nå ut till en bredare allmänhet och säkerställa stöd från och samråd med samhället.

Förbättra utnyttjandet av solenergi

3.7

För att få fler att börja utnyttja solenergi behöver vi en politik som uppmuntrar konsumenterna och alla berörda parter i energisystemet att anamma denna ambition i sin energiförsörjning. Samtidigt måste de uppmuntras att bli energieffektiva och vidta energibesparingsåtgärder. Detta skulle kunna ske genom att man informerar dem om de förväntade fördelarna, t.ex. lägre energiräkningar, förbättring av det dagliga välbefinnandet och ökning av fastighetens värde, och genom att man utformar lämpliga finansiella instrument.

3.8

Beslutsfattarna bör uppmuntra, stödja och göra det möjligt för människor att bli medvetna energikonsumenter, och därtill också energiprosumenter, och att bygga upp lokala energigemenskaper. På så sätt skulle de bli mer medvetna om och mindre beroende av priserna på den gemensamma marknaden. EESK rekommenderar att de lokala myndigheterna inleder kollektiva solenergiprojekt för att dra nytta av offentliga byggnader såsom kontor, skolor och sjukhus, i syfte att få bukt med energifattigdomen i områden där människor inte har råd att investera via energigemenskaper.

3.9

Med tanke på att energieffektivitet och energibesparingar är en prioriterad fråga bör medlemsstaterna underlätta införandet av smarta mätare som ger energianvändarna en tydligare bild av hur mycket de förbrukar och en bättre insikt i hur de kan hantera förbrukningen. Det är viktigt att beakta sambandet mellan förbättrad energieffektivitet och en större roll för solenergi i samband med renovering av byggnader. Medlemsstaterna uppmanas att tipsa energianvändarna om hur de kan sprida ut sina energibehov på ett klokt sätt över dygnet för att undvika höglastperioder.

3.10

Kommittén noterar att ökningen av solcellsinstallationer bör betraktas parallellt med den ökade användningen av värmepumpar, med tanke på att produktionstopparna för solenergi sammanfaller med den ökade efterfrågan på el för att kyla byggnader. Ett solcellssystem (på tak) och en värmepump i kombination är därför den energieffektivaste och billigaste lösningen för kylning (under vissa tider på dygnet) där klimatförhållandena tillåter det. Återstoden av tiden är produktionen kopplad till volatiliteten i solintensiteten, vilket innebär att en annan energikälla måste användas för att tillgodose efterfrågan på energi. Volatiliteten kan delvis mildras genom utbyggnad av en kraftig lagringskapacitet, något som vi ännu inte har tillgång till i tillräcklig utsträckning i dag, samt bättre överföringsförbindelser, vilket kräver bättre samarbete mellan medlemsstaterna.

3.11

Solvärmeenergi har i hög grad undervärderats i de flesta medlemsstater. EESK efterlyser ökad användning av allmännyttiga solvärmesystem, där så är möjligt, i planerna för energiomställning på medlemsstatsnivå och regional och kommunal nivå. I och med den rådande gasförsörjningskrisen och behovet av att ersätta naturgas, som huvudsakligen används för uppvärmning och inom industrin, kommer solvärmeenergi att vara en viktig faktor i energisystemet.

3.12

Det finns ett behov av att ytterligare bedöma och öka potentialen för utbyggnad av solceller på tak genom att inrätta permanenta samråds- och samarbetsmekanismer som inbegriper ett brett spektrum av berörda parter. Detta skulle kräva att lokala och regionala organ och enheter för förnybar energi inrättas, och ges ordentlig finansiering, i syfte att stödja medborgare, små och medelstora företag och lokala myndigheter, samtidigt som man tar fram utbildningsinitiativ och främjar nya, anständiga arbetstillfällen.

3.13

Byggnadsintegrerade solceller (BIPV) spelar en viktig roll för att maximera produktionen av solenergi. Om inte bara taket utan även delar av byggnadens fasad täcks av solenergiproducerande ytor har användaren möjlighet att dra nytta av solen under en mycket större del av dagen. Denna modell gynnar hela energisystemet, eftersom det innebär att topparna i solenergiproduktionen kan utjämnas. Kommittén rekommenderar att man uppmuntrar till ytterligare forskning om BIPV-system och lägger till ytterligare en aspekt till initiativet för solcellsanläggningar på hustak, med extra tonvikt på stöd till installationer av solceller i öst-västlig riktning.

Snabbare tillståndsförfaranden och säkerställande av finansiering

3.14

EESK betonar att det kommer att finnas ett överhängande behov av att påskynda tillståndsförfarandena i syfte att underlätta utbyggnaden av förnybar energi, inbegripet produktion, lagring, distribution och överföring av energi. Även om beviljande av tillstånd är en fråga för medlemsstaterna stöder EESK de allmänna riktlinjerna i COM(2022) 222 final och kommissionens rekommendation C(2022) 3219 final (8), och uppmuntrar medlemsstaterna att inrikta sina insatser på att utveckla sina förfaranden.

3.15

Enligt industrins analys (9) varierar väntetiden för beviljande av tillstånd för solcellsinstallationer mellan 12 månader i Litauen och 48 månader i Kroatien. Av de tolv länderna med tillgänglig information hade endast tre väntetider som underskred EU:s gräns på 24 månader. EESK uppmanar därför medlemsstaterna att fastställa precisa och kortare tidsfrister för administrativa förfaranden och tillståndsförfaranden och att förenkla förfarandena genom att stärka upp gemensamma kontaktpunkter med integrerade och enhetliga tillståndsförfaranden. Kommittén anser att medlemsstaterna inte bör invänta antagandet av förslaget utan redan nu kan börja förkorta förfarandena. Kommittén betonar dessutom behovet av att digitalisera så många förfaranden som möjligt under de olika etapperna av tillståndsförfarandet.

3.16

EESK stöder helhjärtat avsnittet ”Underlättat deltagande av medborgare och gemenskaper” i kommissionens rekommendation (10). Att medborgare och energigemenskaper deltar i projekt för förnybar energi är väsentligt för medborgarnas engagemang och stöd för energiomställningen. Kommittén betonar att utbyggnaden av solenergi inte får vara ett privilegium för vissa konsumenter, och att utsatta konsumenter som lever i energifattigdom måste ha tillgång till solenergi, t.ex. genom anläggningar i subventionerade bostäder, energigemenskaper eller ekonomiskt stöd till enskilda anläggningar.

3.17

Enligt COM(2022) 222 final bör medlemsstaterna anta en eller flera planer för att utse ”fokusområden” för en eller flera typer av förnybara energikällor inom två år efter det att ändringarna av direktivet har trätt i kraft. Kommittén understryker att det är brådskande att få dessa planer på plats så snart det går, så att hela genomförandeprocessen begränsas till högst två år. Tak utgör ett homogent område, givetvis med undantag för kulturskyddsområden. EESK förespråkar kortare tidsfrister för att snabbt komma igång med initiativ när det handlar om tekniska lösningar som är allmänt kända, såsom i fallet med solcellsanläggningar på tak.

3.18

EESK noterar också att solcellsmoduler som flyter på sjöar och vattenytor ger upphov till mindre vattenförlust genom avdunstning samtidigt som solcellernas omvandlingsverkningsgrad förbättras på grund av vattnets inneboende kylning. När det gäller dammar kan el under dagtid tillhandahållas av flytande solceller och nattetid genom att vatten släpps ut från dammen, allt med användning av den befintliga nätanslutningen.

3.19

Ett försiktigt tillvägagångssätt är dock nödvändigt i fall där de tekniska lösningarna är mindre avancerade och där effekterna på den biologiska mångfalden inte har undersökts fullt ut. Ett exempel på detta skulle kunna vara flytande solcellsprojekt, särskilt i icke-konstgjorda vattenförekomster. En av få brister i det ovannämnda förslaget är just denna brist på detaljerade tillvägagångssätt.

3.20

Vi efterlyser ett starkare fokus på agrivoltaiska solcellssystem, eventuellt i form av ytterligare en rekommendation från kommissionen. Medlemsstaternas åtgärder på detta område får inte äventyra användningen av produktiv jordbruksmark eller livsmedelsproduktionen (därav behovet av att stimulera produktion av solenergi på mindre värdefull mark). Samtidigt bör de möjligheter som är förknippade med extrainkomster från energiproduktion för jordbrukare och bättre skydd av grödor och djur (skugg- och kylningseffekter, minskad värmestress, skydd mot hagel och frost) betonas inom jordbrukspolitiken. Den sistnämnda faktorn bör också betraktas i ljuset av en förbättrad anpassning till klimatförändringarna. Anläggning av storskaliga solfångarparker bör prioriteras på marginalmarker och tidigare exploaterad mark.

3.21

Att öka utnyttjandet av solenergi är en brådskande fråga och det är därför nödvändigt att respektive projekt som ingår i de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna prioriteras. Eftersom kapaciteten att producera grön energi, och i synnerhet solenergi, varierar kraftigt mellan regioner kan och bör sammanhållningspolitiken på ett betydande sätt bidra till EU:s övergripande energiförsörjning. InvestEU eller ett liknande program bör också spela en viktig roll. EESK välkomnar strategins fokus på återanvändning av tidigare industri- eller gruvmark, eftersom sådan mark kan utnyttjas i samband med utbyggnaden av solenergisystem. Vi stöder därför användningen av moderniseringsfonden och Fonden för en rättvis omställning i fokusområden.

Förstärkning av produktions- och installationskapaciteten

3.22

EU:s nuvarande solcellsmål om en produktion på 320 GW senast 2025 och 600 GW senast 2030 (enbart Tyskland vill uppnå 215 GW) är mycket ambitiöst, men nödvändigt för att uppnå EU:s klimatmål. Enligt REPowerEU-planen måste kapaciteten byggas ut med 42 GW varje år fram till 2025, med en takt på upp till 53 GW per år efter 2025. Enligt denna plan måste EU fördubbla den installationstakt för solcellspaneler som uppnåddes 2021: ett språng från 21 GW per år till 42 GW per år krävs omedelbart.

3.23

På grund av bristande tillverkningskapacitet klarar den europeiska ekonomin i dag inte att tillhandahålla de komponenter som krävs för en sådan massiv utbyggnad av solcellsanläggningar. Utbyggnaden stoppas också upp av den enorma bristen på kvalificerad arbetskraft, men också av lagstiftningsmässiga och till och med tekniska hinder. Som jämförelse, och i skarp kontrast till EU, förväntas Kina installera ytterligare 100 GW solcellskapacitet under 2022, och därmed nästan fördubbla installationstakten (11), samtidigt som landet täcker hela värdekedjan för sin solcellsindustri.

3.24

Kommittén betonar därför behovet av att stärka den europeiska industriella basen och ekonomin, värna det strategiska oberoendet (särskilt en oberoende energiförsörjning) och säkerställa smidiga och tillförlitliga leveranskedjor. EU kan endast spela en ledande roll inom solenergiindustrin om det finns förutsättningar för affärsnytta, och EESK framhåller det uppenbara behovet av att mobilisera alla berörda aktörer med stöd av offentliga myndigheter och arbetsmarknadens parter.

3.25

EESK uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skapa alla förutsättningar som krävs för kommersialisering av europeiska innovativa solcellslösningar genom viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse längs hela värdekedjan för solenergi. En sådan ram skulle säkerställa långsiktigt hållbara konkurrensvillkor för den europeiska solcellstillverkningen, inbegripet ett ledarskap för EU inom solcellsteknik, hållbarhet, återvinning och integrerade solcellslösningar.

3.26

EESK anser att det är absolut nödvändigt att EU ökar de offentliga och privata investeringarna och skapar gynnsamma villkor för solenergisektorn, till exempel genom att främja utbildning på detta område och genom att säkerställa ordentlig tillgång till finansiering, bland annat genom verktygen i EU-taxonomin för hållbar verksamhet. I linje med den förmodade omvandlingen av Europeiska investeringsbanken till Europas klimatbank efterfrågar vi en tonvikt på stöd till solcellstillverkning i de finansieringsprogram som denna bank tillhandahåller.

3.27

EESK efterlyser incitament till forskning om ny solcellsteknik, t.ex. teknik som bygger på alternativa material. För att komma till rätta med problemet med brist på kvalificerad arbetskraft är det mycket viktigt att främja utbildning och kompetensutveckling i samverkan med berörda parter. EESK uppmanar därför de behöriga institutionerna att hitta sätt att få fram en arbetskraft som har de kunskaper, färdigheter och kompetenser som krävs för att alla tillgängliga möjligheter till energieffektivitet och förnybar teknik ska kunna tas i drift.

4.   Särskilda kommentarer om produktionskedjorna

4.1

Det finns betydande strategiska beroenden i tillverkningssegmenten i tidigare led, vilket skulle kunna lägga hinder i vägen för en snabb utbyggnad av solenergi. Det största hindret är alltjämt den begränsade kapaciteten att leverera de material som krävs för att uppnå strategins ambitiösa mål. I nästan alla delar av solcellsvärdekedjan spelar Europa – som tidigare var ledande inom solcellsproduktion – ingen synlig roll, trots att Europa fortfarande är ledande inom solcellsforskningen, med viktiga forskningsanläggningar.

4.2

I industrins värdekedja har EU begränsad kapacitet att anskaffa den underliggande råvaran polykisel. Problemen med att anskaffa denna råvara förvärras av det faktum att de fyra största fabrikerna för polykisel för solceller, som står för nästan hälften av världsproduktionen, är belägna i Xinjiang-regionen i Kina.

4.3

EESK välkomnar kommissionens lagstiftningsinitiativ (12) om att förbjuda produkter som framställs genom tvångsarbete på den inre marknaden. Detta är en åtgärd som liknar Förenta staterna:s Uyghur Forced Labor Prevention Act, som hade en direkt inverkan på marknadsdistributionen av polykisel, eftersom priset på denna råvara, som huvudsakligen framställs i Kina, förväntas öka för hela solcellsindustrin. EESK noterar dock att en sådan åtgärd, som genomförs på global nivå, bidrar till uppnåendet av mål nr 8 (anständigt arbete) för hållbar utveckling.

4.4

Ett möjligt, om än förenklat, svar på utmaningen är att bygga upp kapacitet i Europa. Den nuvarande tekniken för produktion av ”rå” polykisel och göt från detta är dock paradoxalt nog mycket energiintensiv. Det är dock faktiskt genomförbart och kan göras på platser med billig och pålitlig energiförsörjning, inklusive energi från förnybara energikällor (t.ex. via hybridkraftverk som kombinerar vindkraft, solenergi och lagring). På det hela taget gör bristen på råvaror och komponenter och de strikta EU-reglerna kring bland annat energieffektivitet att industrin i EU, som även har svårt att få tillgång till finansiering, betraktar affärsnyttan med den som mindre attraktiv.

4.5

Kommittén är fast övertygad om att europeiskt samarbete inom innovation som syftar till att ta fram helt återvinningsbara solcellssystem är nödvändigt för att bygga upp en blomstrande europeisk solenergiindustri på hemmaplan. Ansträngningar måste till för att undersöka användningen av råvaror som är mer lovande än kisel för, bland annat, användning av solceller på folie eller solceller som kan göras genomskinliga, t.ex. i elproducerande fönster.

4.6

När det gäller de senare faserna i värdekedjan, dvs. kiselskivor och kiselceller, befinner sig Europeiska unionen i en ännu sämre position. Endast 1 % av kiselskivorna och 0,4 % av cellerna tillverkas i Europa. Enligt branschorganisationen SolarPower Europe står vi inför en kritisk kapacitetsbrist i fråga om tillverkning av göt och skivor.

4.7

Enligt uppgifter från European Solar Manufacturing Council (ESMC) tillverkas endast 3 % av solcellsmodulerna i Europa, av 29 olika företag. Detta innebär att endast en av cirka 30 moduler som monteras i Europa har europeiskt ursprung. År 2020 uppgick handelsunderskottet inom solenergiprodukter till 8,7 miljarder US-dollar.

4.8

Andra insatsvaror för solcellsanläggningar är också knappa, men de kritiska brister som vi står inför där är mindre allvarliga. Monteringsstrukturer är enkla produkter och kan importeras med färre kritiska beroendeförhållanden eller produceras lokalt om efterfrågan är hög.

4.9

Solfångarglas, som är en viktig komponent för lokalt tillverkade solcellspaneler, är ett paradexempel på kortsiktigheten i EU:s handelspolitik, där de defensiva handelstullarna för färdiga produkter (solcellspaneler) som kom till EU från Kina hävdes, vilket gjorde att de europeiska tillverkarna utsattes för hård konkurrens från utlandet, samtidigt som liknande defensiva åtgärder för mellanprodukterna, såsom solfångarglas, kvarstod. Det ledde till att europeiska solcellsproducenter tvingades betala ett oproportionerligt högt pris för solfångarglas som anskaffats i Europa, jämfört med jämförbara producenter i andra delar av världen. Detta ledde i sin tur också till ett pristryck på importerat solfångarglas.

4.10

Solpaneler kan på ett verkningsfullt sätt bidra till hållbarhet om cykeln i sin helhet inte är alltför krävande i fråga om energi, inklusive återvinning och återanvändning. Tillverkning, transport och bortskaffande av all slags teknik genererar utsläpp. Hur en panel tillverkas och återvinns hjälper till att avgöra hur användbar den verkligen är för att minska utsläppen överlag. EESK anser dessutom att det är viktigt att målen för hållbar utveckling följs längs med hela försörjningskedjan.

---

(1)  Förslag COM(2022) 221.

(2)  COM(2022) 230 final.

(3)  EESK:s yttrande ”REPowerEU: Gemensamma europeiska åtgärder för säkrare och hållbarare energi till ett mer överkomligt pris” (EUT C 323, 26.8.2022, s. 123) och EESK:s yttrande ”Planen REPowerEU” (EUT C 486, 21.12.2022, s. 185).

(4)  COM(2022) 222 final.

(5)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82).

(6)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1).

(7)  EESK:s yttrande ”Planen REPowerEU” (EUT C 486, 21.12.2022, s. 185).

(8)  Kommissionens rekommendation av den 18 maj 2022 om påskyndande av tillståndsförfaranden för projekt för förnybar energi och underlättande av energiköpsavtal (C(2022) 3219 final).

(9)  https://ember-climate.org/insights/research/europes-race-for-wind-and-solar/

(10)  C(2022) 3219 final.

(11)  https://www.pv-magazine.com/2022/05/31/chinese-pv-industry-brief-chinas-nea-predicts-108-gw-of-solar-in-2022/

(12)  COM(2022) 71, COM(2022) 66 och COM(2022) 453.