Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel och om ändring av förordning (EU) 2021/2115

(COM(2022) 305 final – 2022/0196 (COD))

(2023/C 100/21)

Föredragande:	José Manuel ROCHE RAMO
Medföredragande:	Arnold PUECH D’ALISSAC

Remiss	Europaparlamentet, 14.7.2022 Rådet, 6.7.2022
Rättslig grund	Artiklarna 192.1 och 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Beslut av EESK:s plenarförsamling	22.2.2022
Ansvarig sektion	Sektionen för jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö
Antagande av sektionen	24.11.2022
Antagande vid plenarsessionen	14.12.2022
Plenarsession nr	574
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	157/01/04

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Genom förslaget till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel införs en rad nya aspekter och åtgärder som syftar till att ta itu med vissa brister som har kunnat konstateras i tillämpningen och efterlevnaden av direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel (1).

1.2

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) håller med om att översynen behövs, men gläder sig dessutom över att många av de uppdagade bristerna i det nuvarande direktivet, liksom de initiativ som nu läggs fram genom det nya förslaget, är desamma som redan har behandlats i synpunkterna och rekommendationerna i kommitténs utvärderingsrapport (2). Exempel på dessa – och som förordningen är avsedd att lösa – är behovet av utökad harmonisering i genomförandet av nationella handlingsplaner och skillnader i omständigheter mellan de olika medlemsstaterna, samt en ändamålsenlig användarutbildning vid sidan av behovet av att främja ny teknik såsom precisionsjordbruk.

1.3

I linje med målen i från jord till bord-strategin och strategin för biologisk mångfald 2030 syftar förslaget till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel till att förbättra livsmedelssystemens miljömässiga, ekonomiska och sociala hållbarhet. I detta hänseende välkomnar EESK att dessa mål införs, samtidigt som man erkänner de fördelar det medför i fråga om att förbättra medborgarnas och konsumenternas hälsa och miljön.

1.4

Genom den nya EU-strategin införs kvantitativa mål för 2030 avseende minskad användning av bekämpningsmedel och lägre risker. Dessa mål är förvisso ambitiösa, och det är därför nödvändigt att införa rimliga övergångsperioder som beaktar (3) historisk minskning av användningen samt geografiska, agronomiska och socioekonomiska förhållanden i de olika medlemsstaterna. Under övergångsperioderna ska jordbrukarna ges tillträde till nya alternativa produkter. Med tanke på att det i genomsnitt tar 10 år för nuvarande lågriskverktyg att nå marknaden bör lagstiftaren vara särskilt lyhörd i fråga om den tidsplan som fastställts i arbetet mot dessa mål, genom att införa nödvändig flexibilitet med ambitionen att så långt det är möjligt se till att ingen lämnas utanför. Dessutom anges det långtgående begränsningar av användningen av växtskyddsmedel i ”känsliga områden” i kommissionens förslag. EESK påpekar att stora produktionsområden för jordbruket i EU omfattas av den föreslagna definitionen och tillämpningsområdet för bestämmelserna om ”känsliga områden”. Ett sådant krav har långtgående konsekvenser och bör därför endast baseras på en gedigen vetenskaplig och agronomisk konsekvensbedömning.

1.5

När det gäller harmoniserade riskindikatorer (HRI) är det nödvändigt att införa tydliga riktlinjer och ändamålsenliga indikatorer. På grund av att uppgifterna i dag är bristfälliga, i synnerhet när det gäller kemiska bekämpningsmedel, bör den metod som används vara ytterst varsam. Detta är nödvändigt i synnerhet då försäljningsdata används som referenslinje (HRI 1). På motsvarande sätt bör särskild uppmärksamhet riktas till den tidsperiod som tillämpas vid beräkningen. I detta sammanhang kunde uppskattningar som avser försäljning av bekämpningsmedel förbättras, t.ex. genom att göra åtskillnad på yrkesmässig användning och användning i hemmet och i trädgården (dvs. inom respektive utanför jordbruket).

1.6

De negativa effekterna av de senaste kriserna – från pandemin till invasionen av och kriget i Ukraina samt kraftigt tilltagande effekter av klimatförändringarna (torka, bränder, översvämningar, nya skadegörare, värmeböljor m.m.) – gör produktion och livsmedelstrygghet till en av de främsta prioriteringarna på EU:s politiska agenda.

1.7

EU bör dock fortsätta att utveckla färdplanen för att uppfylla sina åtaganden om klimatåtgärder och hållbarhet. Med tanke på att Europa måste fortsätta att genomföra åtgärderna inom ramen för Agenda 2030 och målen för hållbar utveckling bör hänsyn också tas till återverkningarna av den nuvarande situationen och effekterna på jordbruksbaserade livsmedelssystem. I detta avseende bör det nuvarande krisscenariot ge möjlighet att under särskilda omständigheter och med måttfullhet tillämpa vissa undantag under begränsad tid (4).

1.8

Denna kris bör på motsvarande sätt vändas till en möjlighet med målet att åtgärda de strukturella orsakerna till den världsomspännande instabiliteten och skapa dynamik i distributionskedjorna genom att bringa varaktiga förbättringar för människan och planeten. Framför allt finns det ett akut behov av att inleda en djupgående debatt och reflektion över vilken modell för jordbruksbaserad livsmedelsproduktion som EU ska fastställa för de kommande årtiondena.

1.9

Samtidigt har EU en skyldighet och ett ansvar att fastställa att produktion och livsmedelstrygghet är ett viktigt strategiskt mål. Därför bör målen i den gröna given och från jord till bord-strategin, inklusive målen i det aktuella förslaget, alltid bygga på vetenskapliga rön som åtföljs av relevanta konsekvensbedömningar för att säkerställa att målen är korrekt anpassade till proportionalitetsprincipen.

1.10

I detta avseende har ett antal studier (5) redan slagit larm om de möjliga följdverkningar som plötsliga höjningar av livsmedelspriserna till följd av minskade skördar och mindre avkastning kan få runt om i världen. En minskning av jordbruksproduktionen skulle kunna göra Europeiska unionen mer beroende av livsmedelsimport från tredjeländer, vilket skulle leda till miljömässiga, sociala och ekonomiska skador.

1.11

Förslagets yttersta mål bör därför vara att satsa på alternativa lösningar (verktygslådan) som lyfter fram bättre genomförande och efterlevnad av integrerat växtskydd (IPM), som bör förbli förslagets hörnsten, samtidigt som användningen av alternativ ökar och främjas inom bekämpning, t.ex. växtskyddsmedel med låg risk eller baserade på naturliga produkter. För närvarande kan dessa lösningar dock inte ersätta användningen av kemiska bekämpningsmedel. Medlemsstaterna bör bidra till att denna verktygslåda tas i bruk så snart som möjligt och för egen del se till att det finns ändamålsenliga incitament.

1.12

Verktygslådan bör inriktas på tillämpningen av olika lösningar och åtgärder som bygger på vetenskap och innovation: användningen av mer tåliga sorter, certifierat utsäde, bevarande jordbruk, integrerad produktion, nya tekniker för genredigering, ekologiskt jordbruk, växelbruk, digital teknik eller satsningar på odling av mindre vanliga grödor. Alla dessa lösningar och åtgärder kan vägleda en framgångsrik omställning till en modell som baserar sig på minskad användning av växtskyddsmedel.

1.13

För att uppnå detta är det ytterst viktigt med hållbara växtskyddssystem som är vetenskapligt erkända, effektiva, säkra och tillgängliga och som kan erbjuda jordbrukare verktyg som är nödvändiga för oförminskad konkurrenskraft. I detta syfte bör kommissionen kräva ömsesidighet i fråga om normer så att produkter importerade från tredjeländer, som behandlats med medel som är otillåtna på den inre marknaden, åtminstone uppfyller de krav som gäller i EU.

1.14

Samtidigt är det ytterst viktigt att undvika en oproportionerlig ökning av jordbrukarnas administrativa börda, vilken skulle bli ännu mer kännbar för små och medelstora jordbruk samtidigt som dessa på grund av sin småskalighet har svårare att värja sig mot denna typ av konjunkturer.

1.15

Å andra sidan måste förvaltningsorgan med ansvar för statistik hantera data ytterst noggrant och framför allt till fullo respektera integritetsskyddet för personer och äganderätten till uppgifterna, som i många fall är att betrakta som sekretessbelagd information.

1.16

EESK välkomnar satsningen på en opartisk, professionell och oberoende rådgivningsmodell som ger jordbrukarna möjlighet att även framöver tillämpa hållbara metoder på fälten. Den roll som jordbruksorganisationer och kooperativ kan spela i detta avseende kommer att vara avgörande för att se till att jordbrukarna gynnas så mycket som möjligt både i produktionshänseende och när det gäller gemensam saluföring (t.ex. jordbrukskooperativ).

1.17

EESK ser även positivt på införandet av en särskild åtgärd för ekonomisk ersättning till jordbrukare för åsamkade kostnader. Kommittén anser dock att det fortfarande är nödvändigt att mer omsorgsfullt fastställa hur detta kan länkas till den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP), i synnerhet genom att klarlägga aspekter som sammanhänger med tidsplanen och genomförandet, eftersom den nya GJP och därmed sammanhängande strategiska planer för varje medlemsstat bör vara godkända och träda i kraft den 1 januari 2023.

2.   Bakgrund

2.1

Den 22 juni 2022 offentliggjorde kommissionen sitt förslag till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel i samband med översynen av direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel. Förslaget skulle ursprungligen ha offentliggjorts den 23 mars 2022, men försenades i kölvattnet av Rysslands invasion av Ukraina. Förordningen ingår tillsammans med förordningen om restaurering av natur i paketet om naturskydd. Paketet utgör ett beslutsamt steg i genomförandet av den europeiska gröna given, från jord till bord-strategin och strategin för biologisk mångfald.

2.2

I samklang med från jord till bord-strategin är kommissionens främsta mål i det aktuella förslaget följande: — Att minska den totala användningen av bekämpningsmedel med 50 % och minska riskerna med bekämpningsmedel med 50 % fram till 2030 (minskningsmål 1) och att minska användningen av farligare bekämpningsmedel med 50 % (minskningsmål 2) i förhållande till genomsnittet under perioden 2015–2017. — Att öka tillämpningen och efterlevnaden av integrerat växtskydd. — Att öka användningen av mindre farliga och icke-kemiska alternativ för bekämpning av skadegörare. — Att förbättra tillgången till övervakningsuppgifter om spridning och användning av bekämpningsmedel och riskerna med bekämpningsmedel, för hälsan och miljön. — Att förbättra genomförandet, tillämpningen och efterlevnaden av lagstiftningen i alla medlemsstater i syfte att göra politiken mer effektiv och ändamålsenlig. — Att främja införandet av ny teknik, t.ex. precisionsjordbruk, i syfte att minska den totala användningen av och riskerna med bekämpningsmedel.

2.3

En medlemsstat får sänka sitt nationella mål för användning av och risker med kemiska växtskyddsmedel enligt ett viktningssystem som beaktar det värde som avser intensitet och det värde som avser användning och risker. Denna procentsats får aldrig understiga 35 % eller överstiga 70 % fram till 2030.

2.4

För att uppnå de uppställda målen fastställer kommissionen i sitt förslag minskningsmål som är rättsligt bindande i unionen. De nya bestämmelserna innebär dessutom att medlemsstaterna ska anta bindande mål för att bidra till att EU:s övergripande mål. I förordningen medges flexibilitet för medlemsstaterna för att den nationella situationen ska kunna tas i beaktande. Varje medlemsstat får särskilt beakta tidigare framsteg och användningsintensitet i fråga om bekämpningsmedel.

2.5

Kommissionen ska årligen beräkna användningen av och riskerna med kemiska bekämpningsmedel med hjälp av en metod som baseras på statistik från medlemsstaterna över växtskyddsmedel som släpps ut på marknaden. Utgångsvärdet för beräkning av minskningen på 50 % är försäljningen under perioden 2015–2017.

2.6

Verksamma ämnen i växtskyddsmedel som släpps ut på marknaden ska kategoriseras i en av de fyra grupperna och var och en av dem ska bli föremål för viktning, där de farligaste grupperna ska väga tyngre.

2.7

Kortfattat är de mest framträdande nya aspekterna i översynen följande: — Antagandet av en förordning som är direkt bindande och enhetligt tillämplig i samtliga medlemsstater. — Rättsligt bindande mål: att minska användningen av – och riskerna med – kemiska bekämpningsmedel och farligare bekämpningsmedel med 50 % fram till 2030. — Förenklade nationella handlingsplaner och årliga rapporter som stöder de rättsligt bindande målen. — Bekämpning av skadegörare på ett sätt som tar hänsyn till miljön och som säkerställer att alla jordbrukare tillämpar integrerad bekämpning där kemiska bekämpningsmedel används endast som en sista utväg. — Ett nytt register som stöd för kontroll av utrustning för spridning av bekämpningsmedel. — Åtagande att se över de harmoniserade riskindikatorerna med utgångspunkt i data i statistiken över insatsvaror och produkter i jordbruket. — Incitament för jordbrukare att minska bekämpningsmedlen inom ramen för den nya gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) genom särskild finansiering under fem år som stöd för att uppfylla kraven. — Utbildning: ny giltighetsperiod för utbildnings- och registreringsbevis som krävs för specifika verksamheter. — Förbud att använda bekämpningsmedel i känsliga områden eller inom tre meter från sådana områden. — Striktare kriterier när det gäller undantag avseende flygbesprutning.

2.8

Ett paket med nyckelåtgärder ska stödja jordbrukare och andra användare i omställningen till mer hållbara system för livsmedelsproduktion, framför allt följande: 1) en ökning av utbudet på marknaden av alternativ som är biologiska och behäftade med låga risker, 2) incitament för jordbrukare att minska användningen av bekämpningsmedel inom ramen för den nya GJP, 3) forskning och utveckling inom ramen för Horisont Europa 2030, och 4) handlingsplanen för ekologisk produktion.

3.   Allmänna kommentarer

3.1

Pandemin, invasionen av och kriget i Ukraina samt den kraftiga ökningen av klimatförändringarnas effekter (torka, bränder, översvämningar, nya skadegörare, värmeböljor osv.) är aktuella kriser som sätter de europeiska och globala jordbruksbaserade livsmedelssystemen under hårt tryck. Ändå bör dessa svårigheter inte utgöra ett hinder för EU:s beslutsamma åtagande att bygga vidare på åtgärder som syftar till en rättvis omställning, i enlighet med Agenda 2030 (6).

3.2

EESK har i många av sina yttranden efterlyst en övergripande livsmedelspolitik för EU som innefattar följande: 1) ekonomisk, miljömässig och sociokulturell hållbarhet, 2) integration över sektorsgränser, politikområden och styresnivåer, 3) inkluderande beslutsfattande, och 4) en kombination av tvingande åtgärder (förordningar och skatter) och incitament (prispremier, tillgång till krediter, resurser och försäkringar) med målet att påskynda omställningen till hållbara livsmedelssystem (7).

3.3

För att uppnå dessa mål är det nödvändigt att EU:s olika politikområden och regler blir mer harmoniserade och samstämmiga, t.ex. i fråga om den europeiska gröna given, från jord till bord-strategin, strategin för biologisk mångfald, handlingsplanen för nollförorening och hållbar användning av växtskyddsmedel.

3.4

Dessutom bör GJP-budgeten varken minskas eller bibehållas på nuvarande nivå, utan snarare ökas för att stödja omställningen. Godkännandet av strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken borde också villkoras med att medlemsstaterna antar övergripande planer för att förändra livsmedelsmiljön och knyta incitamenten för produktion av hälsosamma och hållbara livsmedel till skapandet av nya marknader för sådana produkter (8).

3.5

I detta hänseende ser kommittén positivt på beslutet att inom ramen för den nya GJP ge förtur åt sådana frivilliga metoder som tillämpas för att uppnå en hållbar användning av växtskyddsmedel samtidigt som detta stöd under inga omständigheter får missgynna eller inverka negativt på inkomster från användningen av andra alternativa metoder som också är lagliga och tillåtna enligt EU:s regler. Generellt sett har finansieringen, miljösystemen och landsbygdsutvecklingsinitiativen endast riktats till initiativ som går utöver de rättsliga kraven. Den nya ramen ger medlemsstaterna möjlighet att finansiera att jordbrukarna fullgör alla skyldigheter avseende hållbar användning av hållbara växtskyddsmedel under fem år.

3.6

I samma anda välkomnar kommittén de ansträngningar som har gjorts för att göra de nationella handlingsplanerna avseende hållbar användning av växtskyddsmedel mer effektiva. Även om de nationella handlingsplanerna avseende växtskyddsmedel kan se mycket olika ut, och även om det har varit frivilligt att uppnå målen och intresseområdena har varierat, är innehållet i dessa ändamålsenligt såtillvida att de innehåller en detaljerad förteckning över initiativ och deras anknytning till målen i från jord till bord-strategin. Alla medlemsstater ska redogöra för finansiella och andra åtgärder som syftar till att främja integrerat växtskydd och icke-kemiska alternativ. De ska redogöra för framstegen i de årliga läges- och genomföranderapporterna inom samtliga målområden och sammanställa kvantitativa uppgifter om användningen av hållbara växtskyddsmedel. Kommissionen ska vartannat år analysera de årliga läges- och genomföranderapporterna.

3.7

Det är dock mycket viktigt att denna nya styrningsmodell inte lämnar någon på efterkälken, dvs. att alla medlemsstater på ett optimalt sätt ska kunna uppnå hållbar användning av växtskyddsmedel oavsett vilket utgångsläge de har haft.

3.8

För att målen ska kunna uppnås bör civilsamhällesorganisationerna, och i synnerhet organisationer med erfarenhet av bekämpningsmedel, nära delta i utformningen, övervakningen och den framtida utvärderingen av den nya förordningen. Det är nödvändigt att förbättra kvaliteten på information om bekämpningsmedel till allmänheten, i synnerhet konsumenter, och kvaliteten på utbildning och upplysning som riktas till användare av bekämpningsmedel (9).

3.9

Skäliga livsmedelspriser (som återspeglar den verkliga produktionskostnaden för miljön och samhället) är av central betydelse för att uppnå hållbara livsmedelssystem på lång sikt. Det är mycket viktigt att EU säkerställer en faktisk ömsesidighet när det gäller normer i förmånshandelsavtal, även under den pågående krisen (10).

4.   Särskilda kommentarer

4.1

Det är avgörande att tillgången till, utbudet av och lönsamheten för alternativa lösningar och ny teknik förbättras till gagn för hållbar användning av växtskyddsmedel. Integrerat växtskydd och andra former av bekämpning med begränsad användning av bekämpningsmedel ingår i integrerad produktion samt ekologiskt jordbruk och var bland de viktigaste inslagen i direktivet och utgör kärnan i den nya förordningen (11).

4.2

I förslaget till förordning fastställs som allmän norm att yrkesmässiga användare, inklusive jordbrukare, ska använda icke-kemiska metoder innan de överväger att sprida kemiska växtbekämpningsmedel. Sådana metoder är t.ex. växelbruk, övervakning av skadegörare, integrerad bekämpning och användningen av icke-kemiska metoder för bekämpning av skadegörare, samt andra bekämpningsmedel med lägre risk (12).

4.3

Detta innebär inte att användningen av bekämpningsmedel inte skulle vara möjlig eller nödvändig under vissa omständigheter. I själva verket är det inom kommersiell livsmedelsproduktion i vissa fall endast möjligt att hålla tillbaka skadegörare på ett tillfredsställande sätt genom att använda bekämpningsmedel, förutsatt att detta är en sista utväg i samklang med den ledande principen om integrerat växtskydd. Som ett exempel kan man peka på dess betydelse för användning i mindre skala.

4.4

Klimatförändringarna bidrar till ökad spridning av skadegörare, vilket kräver att bekämpningsmedel finns tillgängliga när alla andra bekämpningsmetoder har uttömts. Detta förefaller än mer angeläget mot bakgrund av att alla prognoser visar att världens befolkning kommer att öka med mer än två miljarder personer under de närmaste 30 åren. Detta scenario bör uppmärksammas på lämpligt sätt för att säkerställa ett stabilt system för livsmedelsproduktion som kan föda en ständigt växande världsbefolkning.

4.5

Till detta bör man lägga att torka, översvämningar, värmeböljor och kraftiga temperaturförändringar under de senaste åren har blivit allt vanligare, vilket minskar möjligheterna till livsmedelsproduktion och jordbrukarnas skördar. I detta avseende, och i ett krissammanhang som först uppstod till följd av pandemin och därefter till följd av invasionen av Ukraina samt tidigare nämnda återverkningar av klimatförändringarna, är det nödvändigt att säkerställa att jordbrukens skördeutfall fortsättningsvis hålls på en stabil nivå för att världen ska ha tillgång till livsmedel av god kvalitet och i tillräcklig mängd och därmed trygga livsmedelsförsörjningen.

4.6

I förordningen betonas också den framträdande roll som ska spelas av oberoende rådgivare, som ska erbjuda professionell rådgivning i överensstämmelse med specifika bestämmelser om de grödor som ska odlas och integrerat växtskydd. I ljuset av detta är det av avgörande betydelse att förstärka och främja rådgivningen från yrkesorganisationer inom jordbruket och kooperativ som direkt stöd i form av fältarbetare på plats. I Spanien är det till exempel obligatoriskt att stödja sig på ett utlåtande från en rådgivare om de allra flesta grödor, vilket har lett till att det nu finns över 20 000 officiellt certifierade rådgivare.

4.7

I sin tidigare utvärdering av direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel betonade EESK att det är viktigt att förbättra uppföljningssystemet och att säkerställa efterlevnaden av direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel i de nationella handlingsplanerna. När det gäller hållbar användning av bekämpningsmedel ska yrkesmässiga användare dokumentera skälen till varje ingrepp (kemisk, biologisk, fysisk eller odlingsteknisk bekämpning).

4.8

I detta sammanhang ska särskild uppmärksamhet riktas till skyddade eller känsliga områden i enlighet med förslaget till förordning. Användning av växtskyddsmedel kommer inte längre att tillåtas i särskilda skyddade eller känsliga områden (grönområden i städer inklusive parker eller allmänna trädgårdar, lekplatser och områden för rekreation och idrott, vägar för allmänt bruk, skyddade Natura 2000-områden och alla ekologiskt känsliga områden som kan bevaras för utrotningshotade pollinatörer), såvida inte vissa villkor är uppfyllda och först efter det att den som yrkesmässigt använder produkterna ger en noggrann motivering till vilka produkter de avser att använda, hur, när och hur länge. Därför är det ytterst viktigt att behöriga tillståndsmyndigheter har tillräckligt med kvalificerad personal för att undvika dröjsmål som leder till att ingreppet försenas och därmed inte hinner förhindra uppkomsten av skadegörare i tid.

4.9

Samtidigt bör särskilda geografiska och klimatrelaterade villkor i medlemsstaterna beaktas i syfte att se till att användningen av växtskyddsmedel inte inskränks alltför mycket på jordbruksarealer i ekologiskt känsliga områden där uppkomsten av nya skadegörare annars inte kan hindras. I Spanien omfattar t.ex. Naturanätverket 27 % av arealen, inklusive tusentals hektar för jordbruk och boskapsuppfödning. Ett bra tillvägagångssätt kunde vara att de olika områdena delas in i zoner och att områden som utgör en integrerad reserv avgränsas och avskiljs från övriga områden. Till syvende och sist bör beslut om begränsad användning i känsliga områden fattas utifrån välgrundade vetenskapliga och agronomiska argument som motiverar varför ett givet område ska betraktas som skyddat.

4.10

Den gräns som måste uppnås innan ett kemiskt ingrepp kan göras återges i detalj i de grödspecifika bestämmelserna, och det ankommer på de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna att upprätta ett elektroniskt register över integrerat växtskydd och växtskyddsmedel och att se till att yrkesmässiga användare för in sina uppgifter.

4.11

Med tanke på att bristen på kunskap om hur bekämpningsmedel kan användas på ett optimalt sätt har varit ett av de främsta hindren för genomförande av direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel (13) välkomnar EESK dessutom att kommissionen har beaktat många av kommitténs rekommendationer om utbildning och kompetensutveckling.

4.12

Ett nytt centralt elektroniskt register över utbildningsbevis ska upprättas. Registret ska innehålla detaljerade uppgifter om utbildningsbevisets giltighetstid (fem år för en rådgivare och tio år för en distributör eller en yrkesmässig användare). Det krävs ett utbildningsbevis innan användaren kan köpa eller använda växtskyddsmedel som godkänts för spridningsutrustning i yrkesmässig användning och innan en rådgivare kan inleda rådgivning. Distributörerna ska ha tillräckligt med utbildad personal.

4.13

Integritetsskyddet måste garanteras då myndigheterna använder jordbruksdata, och de måste framför allt ge jordbrukarna bättre tillgång till digitala färdigheter och bredband för att undvika betydande utgifter och bördor för jordbrukarna, som ofta saknar tekniska resurser eller personalresurser för att föra in dokumentation i det elektroniska registret.

4.14

Genomförandet av förordningen skulle gynnas av ökad kunskap bland allmänheten, och i synnerhet konsumenterna, om bekämpningsmedlens betydelse och användning i enlighet med medlemsstaternas och EU:s regler. Det vore mycket värdefullt att anordna informationskampanjer och sprida kunskap för att bättre upplysa allmänheten generellt, men även politiska beslutsfattare. Information behöver bl.a. spridas om de faktorer som styr prissättningen på livsmedel samt om frågor som främst har att göra med etikettering och certifiering av produkter (14).

4.15

Slutligen bör lika villkor fortgående gälla inom internationell handel. Samstämmigheten mellan EU:s olika politikområden kräver att yttersta försiktighet tillämpas vid förbud av import av livsmedelsprodukter som har behandlats med medel som är otillåtna i EU.

---

(1)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel (EUT L 309, 24.11.2009, s. 71).

(2)  EESK:s informationsrapport ”Utvärdering av direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel”.

(3)  Eurostat, Pesticides sales in the EU.

(4)  Resolution från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Kriget i Ukraina och dess ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser (EUT C 290, 29.7.2022, s. 1).

(5)  FAO, Hunger Hotspots – FAO-WFP early warnings on acute food insecurity.

(6)  Resolution från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Kriget i Ukraina och dess ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser (EUT C 290, 29.7.2022, s. 1).

(7)  Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén – Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Från jord till bord-strategin för ett rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelssystem (COM(2020) 381 final) (EUT C 429, 11.12.2020, s. 268).

(8)  Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén – Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Från jord till bord-strategin för ett rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelssystem (COM(2020) 381 final) (EUT C 429, 11.12.2020, s. 268).

(9)  EESK:s informationsrapport ”Utvärdering av direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel”.

(10)  Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén – Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Från jord till bord-strategin för ett rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelssystem (COM(2020) 381 final) (EUT C 429, 11.12.2020, s. 268).

(11)  Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Integrerad produktion i EU” (yttrande på eget initiativ) (EUT C 214, 8.7.2014, s. 8).

(12)  EESK:s informationsrapport ”Utvärdering av direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel”.

(13)  EESK:s informationsrapport ”Utvärdering av direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel”.

(14)  EESK:s informationsrapport ”Utvärdering av direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel”.