EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52021XC0805(05)

Offentliggörande av en ansökan om unionsändring av en produktspecifikation för ett namn inom vinsektorn i enlighet med artikel 97.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 2021/C 313/08

C/2021/5871

EUT C 313, 5.8.2021, p. 25–33 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

5.8.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 313/25


Offentliggörande av en ansökan om unionsändring av en produktspecifikation för ett namn inom vinsektorn i enlighet med artikel 97.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013

(2021/C 313/08)

I enlighet med artikel 98 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 (1) ges rätt att göra invändningar inom två månader från dagen för detta offentliggörande.

ANSÖKAN OM UNIONSÄNDRING AV PRODUKTSPECIFIKATION

”SOAVE”

PDO-IT-A0472-AM04

Datum för ansökan: 21 mars 2019

1.   Sökande och berättigat intresse

Consorzio Tutela Vini Soave e Recioto di Soave

Associazione di produttori della DOP Soave

2.   Rubrik i produktspecifikationen som berörs av ändringen eller ändringarna

Produktens namn

Kategori av vinprodukt

Samband

Saluföringsbegränsningar

3.   Beskrivning av och motivering till ändringen

Bestämmelser om tappning inom det avgränsade geografiska området

Rubrik i produktspecifikationen som berörs av ändringen

Artikel 5.1

Beskrivning och motivering

Ändringen gäller bestämmelsen om tappning i det avgränsade produktionsområdet.

Genom denna ändring vill producenterna av viner med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Soave” åtgärda en brist i den ursprungliga produktspecifikation som godkändes i slutet av 1968, då det i de allmänna bestämmelserna om nationella ursprungsbeteckningar och EU:s ursprungsbeteckningar angavs att tappning och förpackning måste ske i det avgränsade området. Denna allmänna regel infördes efter EG-domstolens dom av den 16 maj 2000 i mål C-388/95.

Skälet till ändringen är behovet av att bevara kvaliteten på viner med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Soave”, garantera deras ursprung och se till att kontrollerna är ändamålsenliga och snabba.

Transport och tappning utanför produktionsområdet förefaller kunna äventyra kvaliteten på vinet ”Soave”, eftersom det kan utsättas för redoxreaktioner, plötsliga temperaturförändringar och mikrobiologisk kontaminering. Dessa företeelser kan i synnerhet ha negativa effekter på de fysikalisk-kemiska egenskaperna (lägsta totala syrahalt, lägsta halt av sockerfritt extrakt osv.) och de organoleptiska egenskaperna (färg, arom och smak).

Ju längre vinerna transporteras, desto större blir risken. Tappning i ursprungsområdet bidrar däremot till att bevara produktens egenskaper och kvalitet, eftersom vinleveranserna inte transporteras alls eller endast korta sträckor.

Dessa aspekter, tillsammans med den erfarenhet och de tekniska och vetenskapliga kunskaper om vinernas särskilda egenskaper som producenterna av viner med ursprungsbeteckningen ”Soave” förvärvat under årens lopp, möjliggör tappning i ursprungsområdet med hjälp av bästa tekniska förfaranden för att bevara alla fysiska, kemiska och organoleptiska egenskaper hos de viner som omfattas av produktspecifikationen.

Ett annat syfte med tappning i produktionsområdet är att se till att det behöriga organet kan utföra sina övervakningsuppgifter på ett så ändamålsenligt, effektivt och kostnadseffektivt sätt som möjligt. Dessa krav kan inte garanteras i samma utsträckning utanför produktionsområdet.

Det kontrollorgan som utför den årliga kontrollen av efterlevnaden av bestämmelserna i produktspecifikationen kan mycket snabbt planera kontrollbesöken hos alla företag som är verksamma i produktionsområdet vid den tidpunkt då vinet ”Soave” tappas, i enlighet med respektive kontrollplan.

Målet är att systematiskt sörja för att endast de partier av vinet ”Soave” tappas som först har bekräftats uppfylla de fysikalisk-kemiska och organoleptiska tester som kontrollorganet utför. Detta gör det möjligt att uppnå effektivare kontroller till en begränsad kostnad för producenterna, i syfte att ge konsumenterna bästa möjliga garantier för vinets äkthet.

Ändringen rör punkt 1.9 i det sammanfattande dokumentet.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

1.   Produktens namn

Soave

2.   Typ av geografisk beteckning

SUB – Skyddad ursprungsbeteckning

3.   Kategorier av vinprodukter

1.

Vin

5.

Mousserande kvalitetsvin

4.   Beskrivning av vinet eller vinerna

”Soave” (inbegripet ”Soave” Classico och ”Soave” Colli Scaligeri)

Färg: halmgul, ibland med dragning åt grönt.

Doft: karakteristisk med intensiv, delikat arom.

Smak: torr, medelstor fyllighet och harmonisk, något bitter.

Lägsta totala alkoholhalt i volymprocent: 10,5 volymprocent för ”Soave” och 11,0 volymprocent för ”Soave Classico” och för ”Soave Colli Scaligeri”.

Lägsta halt av sockerfritt extrakt: 15,0 g/l för ”Soave” och 16,0 g/l för ”Soave Classico” och för ”Soave Colli Scaligeri”.

Analytiska parametrar som inte anges i tabellen nedan överensstämmer med gränserna i nationell lagstiftning och EU-lagstiftning.

Allmänna analytiska egenskaper

Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)

 

Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)

 

Lägsta totala syrahalt

4,5 gram per liter uttryckt som vinsyra

Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)

 

Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

 

”Soave spumante” (inbegripet ”Soave” spumante Classico och ”Soave” spumante Colli Scaligeri)

Skum: fint och varaktigt.

Färg: halmgul, ibland med dragning åt klargrönt.

Doft: karakteristisk med intensiv, delikat arom.

Smak: medelstor fyllighet, harmonisk, lätt bitter för vintyperna extra brut eller brut eller extra dry eller dry.

Lägsta totala alkoholhalt i volymprocent: 11 volymprocent.

Lägsta halt av sockerfritt extrakt: 15,0 g/l.

Analytiska parametrar som inte anges i tabellen nedan överensstämmer med gränserna i nationell lagstiftning och EU-lagstiftning.

Allmänna analytiska egenskaper

Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)

 

Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)

 

Lägsta totala syrahalt

5,0 gram per liter uttryckt som vinsyra

Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)

 

Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

 

5.   Vinframställningsmetoder

a.   Särskilda oenologiska metoder

Italiensk vinframställningsmetod (autoklav) eller klassisk metod

Särskilda oenologiska metoder

Naturlig återjäsning i autoklaver med hjälp av Charmat- eller Martinotti-metoden eller den traditionella metoden (andra jäsning på flaska), i enlighet med gällande regler för framställning av mousserande viner.

b.   Högsta avkastning

Soave, Soave spumante

15 000 kg druvor per hektar

Soave Classico och spumante, ”Soave Colli Scaligeri” och spumante

14 000 kg druvor per hektar

6.   Avgränsat geografiskt område

A

– Druvor som används för att framställa vin med den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Soave” måste vara odlade i området, vilket omfattar hela eller delar av kommunerna Soave, Monteforte d’Alpone, San Martino Buon Albergo, Mezzane di Sotto, Roncà, Montecchia di Crosara, San Giovanni Ilarione, San Bonifacio, Cazzano di Tramigna, Colognola ai Colli, Caldiero, Illasi och Lavagno i provinsen Verona.

Gränserna för detta område definieras enligt följande:

I söder, med utgångspunkt på den västra sidan, börjar avgränsningen av området på orten San Martino Buon Albergo och följer riksväg nr 11 fram till S. Pietro. Därefter viker den söderut längs vägen till Caldiero och följer därifrån kullarna Rocca och Gazzo till 40 meters höjd över havet tillbaka till riksväg nr 11, och följer den kommunala väg som korsar järnvägen Milano–Venedig via en överfartsväg. Därifrån sammanfaller avgränsningen med riksväg nr 11 fram till bron över floden Alpone nära sockerfabriken San Bonifacio, varifrån den följer vägen genom San Lorenzo fram till korsningen med motorvägen Serenissima, som i sin tur avgränsar området i kommunen San Bonifacio fram till gränsen till provinsen Vicenza. Avgränsningen sammanfaller med gränsen till provinsen Vicenza i kommunerna Monteforte, Roncà och San Giovanni Ilarione fram till den väg som korsar provinsgränsen söder om Monte Madarosa. Därefter fortsätter den längs den vägen i riktning mot San Giovanni Ilarione via Deruti, Lovati, Paludi och Rossetti fram till den ovannämnda orten, varifrån den följer vägen genom Cereghi, Fornace och Tessari på 250 m.ö.h., fortsätter längs Vaio Muni till Soejo och vidare ända till den punkt där gränserna mellan kommunerna Tregnago, San Giovanni Ilarione och Cazzano möts. Från denna punkt följer avgränsningen gränsen för kommunen Cazzano fram till Soraighe. Därifrån följer avgränsningen den väg som går nedanför M. Bastias sluttningar, först norrut och därefter österut nedanför C. Andreani. Den följer sedan vägen genom Montecchia di Crosara och möter floden Albo. Efter att ha anslutit sig till vägen från Tolotti viker den söderut på en höjd av 300 m.ö.h., passerar nedanför C. Brustoloni och ansluter sig till den väg som leder till Dami på 326 m.ö.h. Därifrån möts gränserna mellan Soave, Cazzano och Montecchia på en höjd av 418 m.ö.h., och avgränsningen följer därefter gränsen mellan Cazzano och Montecchia norrut fram tills den, efter 100 meter, korsar en stig som den följer västerut fram till C. Fontana Fora. Den följer sedan stigen söderut fram till Pissolo di Sopra och därefter vägen genom Faella, och viker sedan österut till Pissolo di Sotto. Den följer därefter stigen söderut fram till Pissolo di Sopra och fortsätter i riktning mot Pissolo di Sotto tills den passerar orten. Den fortsätter genom Chiavica och följer därefter vägen från Cazzano till Canova. Strax efter orten Canova fortsätter den västerut från en höjd på 84 m.ö.h. till 73 m.ö.h., fortsätter förbi il Pissolo och når Cantina Sociale (för närmare uppgifter, se A1*). Därifrån går den längs Via Monti, som den följer ända till Cazzano.

På vägen, i centrum av Cazzano (100 m.ö.h.), viker den västerut till T. Tramigna och går sedan nedåt i sydlig riktning till bron på vägen till Illasi. Avgränsningen följer denna väg västerut fram till korsningen vid S. Colombano och fortsätter sedan längs vägen fram till kapellet (135 m.ö.h.). Den fortsätter söderut (för närmare uppgifter, se A2*) fram till Grisi och sedan i ost-sydostlig riktning genom Case Val dell’Oco och ända fram till Cereolo di Sopra. Den följer vägen mot Cereolo di Sotto och sedan vägen västerut och den väg som i sydväst når fram till Bocca Scaluce, och därefter först stigen norrut och sedan den väg som efter Pistoza når vägen till Illasi. Den går längs denna väg en kort bit (cirka 100 meter) västerut och följer sedan stigen i norra kanten av C. Troni, och därefter, fortfarande västerut, den väg som ansluter till vägen till Illasi. Den följer vägen söderut i omkring 250 meter, och viker sedan västerut i knappt 16 km längs den väg som passerar söder om Mormontea, i riktning mot Illasi. Den följer vägen i sydvästlig riktning och följer floden Illasi en kort bit. Den korsar floden, fortsätter genom Valnogara och sedan längs Via Montecurto, först västerut fram till korsningen med Via Cara och sedan längs en tänkt linje i väst-sydvästlig riktning (för närmare uppgifter, se A3*) som korsar Illasis kommungräns vid Montecurto di Sopra. Avgränsningen följer sedan denna gräns norrut fram till knappt 92 m.ö.h. på vägen mot Lione. Den följer denna väg norrut genom Lione, förbi C. Spiazzi, och följer sedan vid Leon S. Marco den väg som i nordost når C. Santi på 135 m.ö.h. Därifrån följer avgränsningen vägen till Fratta i ca 300 meter västerut och sedan norrut, genom Fratta och västerut fram till Mezzane di Sotto. Därefter följer den vägen söderut, längs utkanten av Casoni, Turano och Val di Mezzo, fortsätter förbi Boschetto och når en höjd av 73 m.ö.h. i Villa Alberti. Därefter följer den vägen i sydvästlig riktning fram till Barco di Sopra och fortsätter sedan först västerut och sedan mot nordväst tills den korsar vägen till S. Briccio. Den följer denna väg i nordostlig riktning fram till Casetta och därefter stigen väster om vägen en bit söder om S. Rocco, Ca’ Brusà och sedan söderut längs den väg som, efter att ha passerat l’Arcandole, når San Martino Buon Albergo där avgränsningen började.

B

– Druvor som används för att framställa vinet ”Soave” Classico måste vara odlade i det område som godkänts i ministerdekret av den 23 oktober 1931 (Italiens officiella tidning nr 289 av den 16 december 1931), vilket omfattar delar av kommunerna Soave och Monteforte d’Alpone och definieras på följande sätt: Från Porta Verona i Soave följer avgränsningen vägen Soave–Monteforte fram till byn San Lorenzo i distriktet Soave. Därifrån löper den norrut, längs Monte Tondos sluttningar, tills den når gränsen mellan kommunerna Soave och Monteforte. Den följer sedan Monte Zoppegas sluttningar, förbi orten Monteforte d’Alpone, enligt följande: Via Zoppega, Via Novella, Via San Carlo, Via 27 Aprile. Därefter korsar den floden Alpone och återförenas med Via Alpone. Den fortsätter norrut och följer slutligen Via Roma, för att inkludera området Monticello (för närmare uppgifter, se B1*). Den korsar Via Santa Croce och går sedan i nordvästlig riktning, för att innefatta Cantina Sociale di Monteforte. Den följer Via XX Settembre i sydlig riktning och fortsätter sedan bortom floden Alpone. Den följer Via della Fontana som först går västerut, sedan söderut, sedan västerut och slutligen norrut, och följer därefter Monte Riondos sluttningar (för närmare uppgifter, se B2*). Den följer Via Monte Riondo i cirka 530 meter och vänder sedan norrut så att den alluviala delen av Torrente Ponsara utesluts. Den följer sedan vägen österut och möter gränsen för fastighet 13 i kommunen Monte Forte d’Alpone, som följer Via Cervia i cirka 110 meter. Avgränsningen innefattar byn Casotti (för närmare uppgifter, se B3*), och möter sedan vägen Monteforte–Brognoligo. Den följer denna väg norrut tills den möter floden Torrente Carbonare och (för närmare uppgifter, se B4*) går västerut längs Monte Grandes sluttningar. Därefter går den nedåt i ostlig riktning, till vänster om Carbonare-dalen, och inbegriper orten Brognoligo, byarna Valle och Mezzavilla samt orten Costalunga (för närmare uppgifter, se B5*). Vid denna punkt viker den norrut längs den kommunala vägen i Sorte tills den möter den punkt där Roggia Viennega korsar floden Alpone. Den följer därefter den norra gränsen för Monteforte fram till gränsen för kommunen Soave i Moscatello. Den följer denna gräns och når Valle Crivellara vid den punkt där Soaves gräns bildar en vinkel. Därifrån skiljer sig avgränsningslinjen från gränsen, går västerut och når en höjd på 331 m.ö.h. i Villa Visco. Därefter följer den en del av stigen nedåt från Monte Campano, passerar höjden 250 m.ö.h. och når kort därefter, vid Casa Nui, den andra grenen av Anguane (för närmare uppgifter, se B6 *), som sedan fortsätter fram till provinsvägen Soave–Cazzano. Den följer provinsvägen söderut till de sista husen i Battocchi. Därifrån går avgränsningen österut och följer den kommunala stig som går genom La Carcera, tills den drygt 54 m.ö.h. korsar provinsvägen Soave–Castelcerino. Därefter går den nedåt i sydlig riktning via den kommunala stigen i Monte Foscarino och Monte Cèrcene till korsningen med provinsvägen Soave–Castelcerino. Den viker av mot sydväst så att orten Borgata Bassano innefattas och når fram till den kanaliserade floden Tramigna. Avgränsningen följer denna söderut fram till provinsvägen Soave–Borgo San Matteo, där den viker av västerut längs Soaves södra murar och når Porta di Verona, där Classica-området börjar.

C

– Druvor som används för att framställa viner av typen ”Soave” med den kompletterande specifikationen för delområdet ”Colli Scaligeri” måste vara odlade i det avgränsade området enligt följande: Med utgångspunkt i den västra delen av området (San Martino Buon Albergo) går avgränsningen från Marcellise i San Rocco ned till Bosco della Fratta och fram till Fenilon. Därifrån, längs den väg som skiljer slätten från berget, når den Palù och går sedan ända fram till Casette i riktning mot San Giacomo. Därifrån, förbi berget bredvid, viker den av längs provinsvägen i riktning mot Monticelli i kommunen Lavagno. Den löper genom Fontana fram till San Pietro (Lavagno). Längs den väg som utgör gränsen mellan slätten och berget går den vidare genom Villa Alberti, passerar Boschetto, Turano, tills den korsar Progno di Mezzane 92 m.ö.h. och därefter norrut tills den korsar Via Leon, som går österut och sedan söderut, i riktning mot C. Spiazzi, och sedan genom Squarzego, Montecurto di Sopra, Canova och Casotti. Därifrån fortsätter den österut till Calle i kommunen Illasi, söderut via provinsvägen till kyrkan i San Zeno och sedan österut fram till Ceriani. Därifrån går den vidare till Villa och följer den väg som skiljer bergen från slätten bredvid Naronchi. Därefter fortsätter den söderut genom San Pietro längs med vägen, tills den når Pontesello och Caneva i norr fram till Orgnano. Från Orgnano följer den bergen i nordostlig riktning och når San Vittore. Därifrån går vägen norrut genom Molini till kommunen Cazzano di Tramigna i Cantina Sociale, genom Fenil del Monte. Avgränsningen går så långt som till Via Molini (genom Cazzano di Tramigna), och innan den korsar Via Siro Conti vänder den åt sydost genom Chiavica, bortom Canova, tills den når kommunen Soave vid Costeggiola. Den stiger mot nordost längs Soave Classicos gräns, genom Casa Nui, Villa Visco, Valle Crivellara, och fortsätter sedan österut hela tiden längs gränsen till det klassiska området, genom Meggiano och Ca’ Vecchie. Avgränsningslinjen går sedan norrut genom i Motti i kommunen Montecchia di Crosara, genom Castello, tvärs genom centrala Montecchia, och passerar Biondari fram till Lauri. Därifrån korsar vägen provinsvägen till basaltstenbrottet och går sedan söderut i riktning mot Danesi di Sotto, Casarotti och Dal Cero. Den går sedan in i kommunen Roncà österut, passerar genom Prandi och når orten Roncà (för närmare uppgifter, se C1 och C2). Därifrån går den i riktning mot Vittori och, i sydlig riktning, Momello, Binello, fram till Calderina på gränsen till kommunen Gambellara. Avgränsningen sammanfaller med gränsen till provinsen Vicenza i kommunerna Monteforte, Roncà och San Giovanni Ilarione fram till den väg som korsar provinsgränsen söder om Monte Madarosa. Därefter fortsätter den längs den vägen i riktning mot San Giovanni Ilarione via Deruti, Lovati, Paludi och Rossetti fram till den ovannämnda orten, varifrån den följer vägen genom Cereghi, Fornace och Tessari på 250 m.ö.h., fortsätter längs Vaio Muni till Soejo och vidare ända till den punkt där gränserna mellan kommunerna Tregnago, San Giovanni Ilarione och Cazzano möts. Från denna punkt följer avgränsningen gränsen för kommunen Cazzano fram till Soraighe. Därifrån följer avgränsningen den väg som går nedanför M. Bastias sluttningar, först norrut och därefter österut nedanför C. Andreani. Den följer sedan vägen genom Montecchia di Crosara och möter floden Albo. Efter att ha anslutit sig till vägen från Tolotti viker den söderut på en höjd av 300 m.ö.h., passerar nedanför C. Brustoloni och ansluter sig till den väg som leder till Dami på 326 m.ö.h. Därifrån möts gränserna mellan Soave, Cazzano och Montecchia på en höjd av 418 m.ö.h., och avgränsningen följer därefter gränsen mellan Cazzano och Montecchia norrut fram tills den, efter 100 meter, korsar en stig som den följer västerut fram till C. Fontana Fora. Den följer därefter stigen söderut fram till Pissolo di Sopra och fortsätter i riktning mot Pissolo di Sotto tills den passerar orten. Den fortsätter genom Chiavica och följer därefter vägen från Canova till Cazzano di Tramigna. Den når mitten av Cazzano (100 m.ö.h.), böjer västerut till T. Tramigna och går sedan nedåt i sydlig riktning till bron på vägen till Illasi. Avgränsningen följer denna väg västerut fram till korsningen vid S. Colombano och fortsätter sedan längs vägen fram till kapellet (135 m.ö.h.). Den fortsätter söderut (för närmare uppgifter, se A2*) fram till Grisi och sedan i ost-sydostlig riktning genom Case Val dell’Oco och ända fram till Cereolo di Sopra. Den följer vägen mot Cereolo di Sotto och sedan den väg som i västlig riktning går till Bocca Scaluce, och därefter först stigen norrut och sedan den väg som efter Pistoza når vägen till Illasi. Den går längs denna väg en kort bit (cirka 100 meter) västerut och följer sedan stigen i norra kanten av C. Troni, och därefter, fortfarande västerut, den väg som ansluter till vägen till Illasi. Den följer vägen söderut i omkring 250 meter, och viker sedan västerut i knappt 16 km längs den väg som passerar söder om Mormontea, i riktning mot Illasi. Den följer vägen i sydvästlig riktning och följer floden Illasi en kort bit. Den korsar floden och fortsätter längs vägen till I Guerri, varifrån den i väster följer en tänkt linje från Montecurto di Sopra till I Guerri (för närmare uppgifter, se A3*), och längs denna linje korsar Illasis kommungräns vid Montecurto di Sopra. Avgränsningen följer sedan denna gräns norrut fram till knappt 92 m.ö.h. på vägen mot Lione. Den följer denna väg norrut genom Lione, förbi C. Spiazzi, och följer sedan vid Leon S. Marco den väg som i nordost når C. Santi på 135 m.ö.h. Därifrån följer avgränsningen vägen till Fratta i ca 300 meter västerut och sedan norrut, genom Fratta och västerut fram till Mezzane di Sotto. Därefter följer den vägen söderut, längs utkanten av Casoni, Turano och Val di Mezzo, fortsätter förbi Boschetto och når en höjd av 73 m.ö.h. i Villa Alberti. Därefter följer den vägen i sydvästlig riktning fram till Barco di Sopra och fortsätter sedan först västerut och sedan mot nordväst tills den korsar vägen till S. Briccio. Avgränsningen följer denna väg i nordostlig riktning fram till Casetta, och går därefter längs stigen västerut till den väg som den följer fram till S. Rocco.

Detta område omfattar även bergen Monte Rocca och Monte Gazzo i kommunen Caldiero och Monte Bisson i kommunen Soave, som avgränsas enligt följande:

Avgränsningen ”Monte Gazzo” – ”Monte Rocca” – kommunen Caldiero.

Från riksväg nr 11 (Padana), vid de termiska baden i Giunone, följer avgränsningen den väg som leder till de termiska baden, längs Monte Gazzos sluttningar, till en höjd av 53 m.ö.h. Därifrån viker den till vänster längs med det berg som utgör gränsen för Monte Rocca, tills den möter den kommunala vägen. Den viker av åt vänster mot centrum av Caldiero, fram till torget. Den fortsätter sedan högerut tills den ansluter sig till Zecconellis kommunala väg till vänster, och viker nästan omedelbart av från denna norrut på samma höjd tills den når järnvägen. Härifrån följer den järnvägen österut fram till avgränsningens början.

Avgränsning ”Monte Bisson” – kommunen Soave.

Avgränsningen börjar i huvudstaden Fornello, går medurs mot norr och fortsätter längs Bissons kommunala väg till korsningen med den väg som leder till orten San Vittore. Den fortsätter till höger och följer bergets södra sluttningar till en höjd på 42 m.ö.h. fram till gården Bisson, och därifrån, fortfarande på 42 m.ö.h., västerut mot den kommunala väg som leder till Fornello i kommunen Colognola ai Colli.

7.   Huvudsakliga druvsorter

Chardonnay B.

Garganega B.

Trebbiano di Soave B. – trebbiano

8.   Beskrivning av samband

Soave SUB – för alla kategorier (vin och mousserande kvalitetsvin)

Uppgifter om det geografiska området

Naturliga faktorer som är relevanta för sambandet

Produktionsområdet för viner med den kontrollerade ursprungsbeteckningen Soave ligger i den västra centrala delen av regionen Monti Lessini nära Podalen. De basaltiska tuffjordarna av vulkaniskt ursprung består huvudsakligen av substrat av eroderade basaltiska bergarter som har gett upphov till ler- och lersandjordar med typiskt mörk färg, lågt alkaliinnehåll, som är rika på mineralämnen och har god dränering men god vattenlagringskapacitet under hela året. Jordens mineralkaraktär gynnar jäsningsprocessen hos must från druvsorterna garganega och trebbiano di soave.

När det gäller klimatet gynnas Soave av ett milt och tempererat klimat med en årlig nederbörd på mellan 700 och 1 000 mm, som huvudsakligen är koncentrerad till våren och hösten. Klimatet är normalt tempererat och fuktigt med varma somrar.

Vinodlingarnas höjd varierar från 35 m över havet vid bergens fot till 380 meter över havet på de högsta höjderna, med varierande stigningar och exponering främst i öster, söder och väster.

Historiska och mänskliga faktorer som är relevanta för sambandet

Redan under romartiden var Soave ett ”pagus”, dvs. ett avgränsat vinodlingsdistrikt som noterades för sitt goda läge och sin intensiva odling. Dess druvor användes för att framställa särskilda viner kallade ”acinatici” med hjälp av en traditionell metod för att torka druvorna. Detta nämndes i vissa brev från tiden för den gotiske kungen Theoderik (503 e.Kr.), där det rekommenderades att producenterna i Verona skulle skaffa fram dessa ”mycket milda och fylliga” viner till de kungliga måltiderna, och att de inte skulle glömma bort det vin som framställs av de gröna druvorna, som ”skimrar som en mjölkdryck och som är klart och rent ... jovialiskt uppriktigt och har en otroligt fyllig smak”. I skrifter från 680 e.Kr. nämns användningen av pergola veronese, en traditionell metod för vinuppbindning som ännu i dag används i området.

Den ökade produktionen av ”Soave”-viner och deras ökade anseende ledde 1924 till den första åtgärden för att skydda och ta till vara typiska viner. Detta följdes av bildandet av Consorzio per la difesa del Vino Tipico Soave (sammanslutningen för skydd av typiskt ”Soave”-vin). År 1931 erkände den italienska ministern det första avgränsade området för framställning av ”Vino Tipico Soave” (vin av typen ”Soave”). Den skyddade ursprungsbeteckningen erkändes 1968.

Vinodlarna har i århundraden ansett att pergola veronese är det idealiska vinuppbindningssystemet. Detta odlingssystem är inte bara ett kännetecken för landskapet, utan är också avgörande för vinernas kvalitet och kontinuiteten i produktionen av dem.

Under de senaste åren har utvecklingen av detta vinuppbindningssystem lett till förändringar av vissa parametrar med avseende på de oenologiska mål som eftersträvas: vinodlarna har gått från uppbindningar med 4,5–5 meters avstånd mellan raderna och ett avstånd på 0,8–1,5 meter inom raderna (där utrymmet mellan raderna normalt var helt täckt av växtlighet) till uppbindningar med mindre planteringsavstånd och vinstockar som beskärs mycket kortare och med ett mycket lägre antal skott per vinstock.

Systemet med pergola veronese gör det möjligt för druvorna att uppnå optimal mognad och hälsa.

Förutom detta traditionella system för vinuppbindning finns det också vägg- eller spaljémetoder, särskilt i slättbygder där det är lättare att använda mekaniska metoder vid beskärning av vinstockarna och under skörden.

Eftersom det är svårt att mekanisera verksamheten på branta sluttningar skördas i kuperad terräng den vanligtvis sena skörden huvudsakligen för hand.

I området Soave produceras för närvarande ett stort antal utmärkta viner som varje år tilldelas priser av sektorns viktigaste internationella guider. Det får också framstående och återkommande priser i de viktigaste vinodlingstävlingarna runtom i världen.

Soave SUB – Kategorin vin

Orsakssamband mellan kvalitet, produktens egenskaper och den geografiska miljön samt naturliga och mänskliga faktorer.

Vin med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Soave”, inklusive de varianter som bär beteckningarna ”Classico” och ”Colli Scaligeri”, har halmgul färg som ibland drar åt grönt, med en intensiv, behaglig doft och en rik smak med välbalanserad syra. Mer specifikt har det markanta inslag av mandel och vita blommor, exotiska frukter, citrusfrukter och kryddor.

Bergen i området Verona utgör en idealisk miljö för produkterna med den skyddade ursprungsbeteckningen Soave och de som bär beteckningarna ”Classico” och ”Colli Scaligeri”. Den kalkhaltiga och vulkaniska jordmånen är rik på näringsämnen, och de svala strömmar som rinner ner från Monti Lessini gör det möjligt att uppnå optimal mognad samtidigt som man bibehåller den syra som krävs för vita viner. Den traditionella metoden för vinuppbindning, vinodlarnas tekniska kunnande, århundraden av tradition och investeringar i modern teknik kombineras alla för att producera viner som är mycket komplexa i fråga om arom och smak, med en medelhög sockerhalt och en välbalanserad syra.

Mer specifikt är vin med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Soave” med beteckningen ”Classico” det vin som har längst tradition i området och har organoleptiska egenskaper med inslag av mineraler, en fyllig och väl avrundad smak och en doft och retronasal aromer med svagt vegetabiliska inslag.

Soave SUB – Kategorin mousserande kvalitetsvin

Orsakssamband mellan kvalitet, produktens egenskaper och den geografiska miljön samt naturliga och mänskliga faktorer.

Mousserande viner med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Soave” och de viner som bär beteckningarna ”Classico” och ”Colli Scaligeri” har fint och långvarigt skum. De är halmgula, ibland med dragning åt klargrönt, med en delikat arom och en behaglig balans mellan extrakt och sockerarter när det gäller smak. Sockerhalten varierar från extra brut till torr.

Det tempererade klimatet och temperaturvariationerna mellan dagtid och natt, som är typiska i Soave, bidrar till att producera ett stort antal aromatiska prekursorer som förstärker de organoleptiska egenskaperna och de typiska tonerna hos de olika druvsorter som används för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Soave”.

Det mousserande vinet är också angenämt livligt, med frisk syra och en behaglig smakbalans mellan extrakt och sockerarter. Druvorna skördas tidigare än dem som är avsedda för framställning av icke-mousserande vin med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Soave”, för att säkerställa att syrahalten är tillräckligt hög. Syrahalten garanteras också av jordens låga pH-värde och de temperaturvariationer som är typiska för området.

9.   Väsentliga ytterligare villkor (förpackning, märkning, andra krav)

Soave SUB

Rättslig ram:

EU-lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Undantag från produktion i det avgränsade geografiska området.

Beskrivning av villkoret:

I enlighet med artikel 5.1 b i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 får vinet framställas i provinsen Verona och i kommunerna Gambellara och Montebello i provinsen Vicenza.

Soave SUB

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Tappning i det avgränsade geografiska området

Beskrivning av villkoret:

Skälet till att tappningen ska ske inom det avgränsade produktionsområdet är behovet av att bevara kvaliteten på viner med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Soave”, garantera deras ursprung och se till att effektiva och kostnadseffektiva kontroller kan utföras i tid.

Transport och tappning utanför produktionsområdet förefaller kunna äventyra kvaliteten på vinet ”Soave”, eftersom det kan utsättas för redoxreaktioner, plötsliga temperaturförändringar och mikrobiologisk kontaminering, vilket kan få negativa effekter på de fysikalisk-kemiska egenskaperna (lägsta totala syrahalt, lägsta halt av sockerfritt extrakt osv.) och de organoleptiska egenskaperna (färg, arom och smak).

Ju längre vinerna transporteras, desto större blir risken.

Tappning i ursprungsområdet bidrar däremot till att bevara produktens egenskaper och kvalitet, eftersom vinleveranserna inte transporteras alls eller endast korta sträckor.

Dessa aspekter, tillsammans med den erfarenhet och de tekniska och vetenskapliga kunskaper om vinernas särskilda egenskaper som producenterna av viner med ursprungsbeteckningen ”Soave” förvärvat under årens lopp, möjliggör tappning i ursprungsområdet med hjälp av bästa tekniska förfaranden för att bevara alla fysiska, kemiska och organoleptiska egenskaper hos de viner som omfattas av produktspecifikationen.

Ett annat syfte med tappning i produktionsområdet är att se till att det behöriga organet kan utföra sina övervakningsuppgifter på ett så ändamålsenligt, effektivt och kostnadseffektivt sätt som möjligt. Dessa krav kan inte garanteras i samma utsträckning utanför produktionsområdet.

Kontrollorganet kan mycket snabbt planera kontrollbesöken hos alla företag som är verksamma i produktionsområdet vid den tidpunkt då ”Soave” tappas, i enlighet med respektive kontrollplan.

Målet är att systematiskt säkerställa att endast partier med vin med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Soave” tappas. Detta gör det möjligt att uppnå effektivare kontroller till en begränsad kostnad för producenterna, i syfte att ge konsumenterna bästa möjliga garantier för vinets äkthet.

Tappningsföretag kan, i enlighet med gällande nationell lagstiftning och för att skydda befintliga rättigheter, ansöka om ett undantag för fortsatt tappning i sina lokaler utanför det avgränsade området, under förutsättning att de lämnar in en ansökan om detta till ministeriet för jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukspolitik och tillhandahåller dokumentation som styrker att de har tappat viner med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Soave” under minst två av de fem år som föregår ikraftträdandet av den ändring som inför kravet på att tappning ska äga rum i området (perioden behöver inte vara en sammanhängande tvåårsperiod).

Soave SUB – Användning av kompletterande geografiska beteckningar

Rättslig ram:

EU-lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Följande kompletterande geografiska beteckningar får användas vid namngivning och presentation av viner av typerna ”Soave”, ”Soave” Classico och ”Soave” Colli Scaligeri:

1.

Brognoligo

2.

Broia

3.

Ca’ del vento

4.

Campagnola

5.

Carbonare

6.

Casarsa

7.

Castelcerino

8.

Castellaro

9.

Colombara

10.

Corte del Durlo

11.

Costalta

12.

Costalunga

13.

Coste

14.

Costeggiola

15.

Croce

16.

Duello

17.

Fittà

18.

Froscà

19.

Foscarino

20.

Menini

21.

Monte di Colognola

22.

Monte Grande

23.

Paradiso

24.

Pigno

25.

Ponsara

26.

Pressoni

27.

Roncà – Monte Calvarina

28.

Rugate

29.

Sengialta

30.

Tenda

31.

Tremenalto

32.

Volpare

33.

Zoppega

Länk till produktspecifikationen

https://www.politicheagricole.it/flex/cm/pages/ServeBLOB.php/L/IT/IDPagina/16389


(1)  EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.


Top