A. Behov av åtgärder

Vad är problemet och varför är det ett problem på EU-nivå?

EU har för närvarande ett energisparmål på minst 32,5 % senast år 2030, vilket är förenligt med en minskning av växthusgasutsläppen med 40 %. I klimatmålsplanen föreslås ett EU-mål för 2030 på en nettominskning på minst 55 % av växthusgasutsläppen jämfört med 1990 års nivåer som ska genomföras på ett kostnadsoptimalt vis. För att uppnå detta bör EU:s slutliga och primära energianvändning minska med minst 36–37 % respektive 39–41 % jämfört med den förväntade energianvändningen.

Med tanke på att förbränning av bränslen för energi står för 75 % av EU:s nuvarande utsläpp av växthusgaser är det, för att uppnå EU:s mål, avgörande med en minskning av energianvändningen tillsammans med en utfasning av fossila bränslen. De breda åtgärderna för att uppnå en minskning av växthusgasutsläppen med 55 % senast 2030 undersöktes i klimatmålsplanen. För närvarande är EU:s energisparinsatser otillräckliga för att uppnå växthusgasmålet för 2030 på ett optimalt sätt, och problemet är därför hur de kan stärkas. Det är viktigt för EU att visa att det är möjligt och önskvärt att vidta åtgärder för att minska växthusgasutsläppen som en del av den europeiska gröna given på det mest kostnadseffektiva sättet.

Vad vill man uppnå?

De ökade energibesparingar som krävs innebär att energieffektivitetsdirektivet bör stärkas. Detta kommer, tillsammans med annan EU-lagstiftning, att säkerställa tillräckliga energibesparingar för att uppnå EU:s klimatmål för 2030 på ett kostnadseffektivt sätt. Energibesparingarna bör uppnås inom de sektorer där detta är mest meningsfullt ur ekonomisk, social och miljömässig synvinkel. Sidovinster såsom från minskad miljöpåverkan och undvikande av ökad ojämlikhet bör optimeras.

Vad är mervärdet med åtgärder på EU-nivå (subsidiaritet)?

I fördraget om Europeiska unionens funktionssätt fastställs att ett mål för EU:s energipolitik är att främja energieffektivitet och energibesparingar. De underliggande problem som orsakar en brist på energibesparingar är desamma i hela EU. Åtgärder på EU-nivå kan möjliggöra och öka medlemsstaternas insatser och säkerställa en mer samordnad och harmoniserad strategi för att undvika snedvridning av den inre marknaden. Detta kommer att bidra till att skapa fler marknader för material och produkter som bidrar till att förbättra energieffektiviteten. Erfarenheter visar att en gemensam EU-ram minskar kostnader, ökar fördelarna med den inre marknaden och gör det möjligt för nationella beslutsfattare att lära av varandra. EU:s åtgärder kompletterar och katalyserar de nationella åtgärderna på ett effektivt sätt.

B. Lösningar

Vilka alternativ finns för att nå målen? Finns det något rekommenderat alternativ? Om inte, varför?

Den viktigaste mekanismen för att uppnå målen är att öka EU:s övergripande energisparmål och öka dess bindande verkan. Detta kan kompletteras med särskilda krav som leder till energibesparingar, till exempel genom att utvidga åtgärderna för offentlig upphandling och byggnadsrenoveringar och höja ambitionsnivån för energisparkraven. Det finns ett behov av att stärka och förbättra det breda utbudet av underlättande åtgärder och stödåtgärder för att skapa en miljö där det är lättare att främja energieffektivitet och uppnå energibesparingar. Alternativen måste utvärderas för att säkerställa deras samstämmighet med andra åtgärder föreslagna som en del av 55 %-paketet.

En stor majoritet av de berörda parterna är överens om att energieffektivitetspolitiken spelar en viktig roll när det gäller att uppnå högre klimatambitioner för 2030, samtidigt som en hållbar tillväxt som inte lämnar någon utanför möjliggörs. Deras åsikter skiljer sig något åt när det gäller vilka åtgärder som är lämpliga för att uppnå detta, men det finns ingen slående skillnad när det gäller de slutliga målen.

Nästan hälften föredrar ett högre EU-mål och mer än hälften stöder att det ska vara bindande. Omkring hälften stöder bindande nationella mål. Det finns ganska varierande åsikter om de olika alternativen. I allmänhet är det civila samhället mer positivt till vad de föreslagna åtgärderna skulle kunna vara. I många fall är företagen mycket positiva. Offentliga myndigheter verkar ha en mer försiktig inställning.

C. Det rekommenderade alternativets konsekvenser

Vilka är fördelarna med det rekommenderade alternativet (om ett sådant finns, annars för huvudalternativen)?

Det rekommenderade alternativet består av ett paket som på ett effektivt sätt uppnår en hög nivå av energibesparingar, samtidigt som man undviker de mest betungande alternativ som övervägts.

Vad är kostnaderna för det rekommenderade alternativet (om ett sådant finns, annars för de huvudsakliga alternativen)?

De största kostnaderna är de investeringar som krävs för att öka energieffektiviteten. Ekonomiskt stöd från Next Generation EU och andra offentliga källor förväntas spela en avgörande roll för spridning av investeringar inom energieffektivitet. Kapitalkostnader för mer energieffektiv utrustning och eftermontering av byggnader beaktas.

Hur påverkas små och medelstora företag och konkurrenskraften?

Inga större konsekvenser för små och medelstora företag förväntas. Det finns ett stort utrymme för kostnadseffektiva energibesparingar inom tjänstesektorn och industrin som inte kommer att leda till någon total kostnadsökning. Genomförandet av dessa bör minska företagens exponering för fluktuationer i energipriserna och tillsammans med de minskade driftskostnaderna öka företagens konkurrenskraft.

Påverkas medlemsstaternas budgetar och förvaltningar i betydande grad?

Det finns genomförandekostnader i samband med det rekommenderade alternativet för offentliga förvaltningar, även om de bygger på redan befintliga åtgärder. Dessa merkostnader förväntas dock bli små jämfört med de betydande kostnadsbesparingar som kommer att uppnås genom energibesparande investeringar. Pengar som inte spenderas på energi kommer att användas för andra ändamål och leda till ökad sysselsättning och ekonomisk aktivitet.

Dessa kostnader kan variera beroende på hur medlemsstaterna väljer att genomföra kraven. Samordnade åtgärder för genomförande av direktivet om energieffektivitet (EED Concerted Action) utgör ett forum där medlemsstaterna kan utbyta bästa praxis och identifiera effektiva sätt att uppnå de önskade målen. Kommissionen är beredd att ytterligare stödja medlemsstaterna med tekniskt bistånd.

Uppstår andra betydande konsekvenser?

Minskad energianvändning kommer att medföra betydande miljöfördelar, särskilt i form av minskade luftföroreningar. Den kommer också att leda till andra miljöfördelar, såsom minskade utsläpp till vatten från kraftverk och minskade miljöskador till följd av det lägre behovet av infrastruktur och mindre resursutvinning. Detta sänker resursförbrukningen och bidrar positivt till den cirkulära ekonomin.

Ett minskat energibehov kommer också att minska EU:s beroende av energiimport och geopolitisk volatilitet, vilket bidrar till att isolera ekonomin från externa energiprischocker.

Genom väl utformade åtgärder kommer det också att leda till betydande sociala fördelar. Exempelvis kommer energiuppgradering av bostäder att leda till bättre levnadsvillkor och hälsa samt lägre energiutgifter. Energibesparingsåtgärder leder till en hög sysselsättningsnivå.

Proportionalitetsprincipen

Proportionalitetsprincipen respekteras fullt ut. De föreslagna åtgärderna är de minsta möjliga åtgärder som krävs för att man ska kunna uppnå de mål som är avgörande för att uppnå EU:s klimatambitioner för 2030.

D. Uppföljning

När kommer åtgärderna att ses över?

Kommissionen avser att se över genomförandet av lagstiftningen för att bedöma i vilken utsträckning de politiska målen har uppnåtts vart femte år.