EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 1.12.2021

COM(2021) 756 final

2021/0391(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av en samarbetsplattform för gemensamma utredningsgrupper och om ändring av förordning (EU) 2018/1726

{SWD(2021) 390 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

·Motiv och syfte med förslaget

Gemensamma utredningsgrupper är grupper som inrättas för särskilda brottsutredningar och för en begränsad tidsperiod. De inrättas av de behöriga myndigheterna i två eller flera medlemsstater och eventuellt länder utanför EU (tredjeländer) för att tillsammans genomföra gränsöverskridande brottsutredningar. En gemensam utredningsgrupp får i synnerhet inrättas om en medlemsstats brottsutredningar är komplicerade och krävande och har kopplingar till andra medlemsstater eller tredjeländer. Den får också inrättas om flera medlemsstater genomför brottsutredningar där omständigheterna kräver samordnade, gemensamma åtgärder i de berörda medlemsstaterna.

Den rättsliga grunden för inrättandet av en gemensam utredningsgrupp är artikel 13 i Europeiska unionens konvention om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål 1 och rådets rambeslut 2002/465/RIF av den 13 juni 2002 om gemensamma utredningsgrupper 2 . Tredjeländer kan vara parter i gemensamma utredningsgrupper om den rättsliga grunden tillåter detta. Exempelvis artikel 20 i det andra tilläggsprotokollet till Europarådets konvention från 1959 3 och artikel 5 i avtalet om ömsesidig rättslig hjälp mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater 4 .

Redan i den andra utvärderingsrapporten om gemensamma utredningsgrupper 5 , som utarbetades 2018 av nätverket för nationella experter på gemensamma utredningsgrupper (nätverket för gemensamma utredningsgrupper), ett organ som inrättats för att stödja medlemsstaterna och utbyta bästa praxis och erfarenheter på området, angavs det att gruppernas arbete skulle kunna förbättras och påskyndas genom en särskild it-plattform. It-plattformen skulle göra det möjligt för dess medlemmar att kommunicera säkert sinsemellan och utbyta information och bevis. I studien om digital straffrätt 6 bekräftades resultaten i den rapporten, och det rekommenderades att en it-plattform för gemensamma utredningsgrupper skulle inrättas så att gruppernas verksamhet blir effektivare och säkrare.

(1)se till att medlemmar och deltagare i gemensamma utredningsgrupper lättare kan utbyta information och bevis som samlas in i samband med gruppens verksamhet,

(2)se till att medlemmar och deltagare i gemensamma utredningsgrupper lättare och säkrare kan kommunicera med varandra i samband med gruppens verksamhet,

(3)underlätta den gemensamma dagliga förvaltningen av en gemensam utredningsgrupp, inbegripet planering och samordning av parallell verksamhet, förbättrad spårbarhet av delade bevis och samordning med tredjeländer, särskilt när fysiska möten är för omfattande eller tidskrävande.

För att uppnå dessa mål och ta itu med de underliggande problemen föreslås en särskild it-plattform med både centraliserade och decentraliserade komponenter – samarbetsplattformen för gemensamma utredningsgrupper. Plattformen skulle vara tillgänglig för alla aktörer som deltar i en grupps förfaranden, dvs. medlemsstaternas företrädare som är medlemmar i en viss grupp, företrädare för tredjeländer som inbjudits att samarbeta inom ramen för en viss grupp samt unionens behöriga organ och byråer, såsom Eurojust, Europol, Europeiska åklagarmyndigheten och Olaf.

De nyckelfunktioner som beskrivs i detalj nedan kommer att underlätta elektronisk kommunikation, möjliggöra utbyte av information och bevis, inbegripet stora mängder data, säkerställa bevisens spårbarhet och underlätta planeringen och samordningen av utredningsgruppernas verksamhet.

Utformning, utveckling, teknisk förvaltning och underhåll av plattformen skulle anförtros Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-Lisa), som ansvarar för stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa.

Plattformen skulle vara av frivillig karaktär, så de myndigheter som deltar i gemensamma utredningsgrupper skulle ha full frihet att välja huruvida de vill använda plattformen för en viss grupp. Dessutom skulle gruppens medlemmar och deltagare vara fria att även använda andra verktyg. Exempelvis kan de välja att överlämna bevis personligen vid ett arbetsmöte eller genom nätapplikationen för säkert informationsutbyte (Siena), som förvaltas av Europol.

Plattformens arkitektur skulle göra det möjligt att skapa (icke-driftskompatibla) sessioner i silo, ”de gemensamma utredningsgruppernas samarbetsutrymmen”, som är specifika för varje grupp och endast öppna under den tid gruppens verksamhet pågår. Det skulle inte finnas några övergripande funktioner eller någon interaktion mellan olika utredningsgrupper i plattformen.

Plattformen skulle stödja de gemensamma utredningsgruppernas verksamhet under och efter deras operativa faser. I praktiken skulle ett enskilt samarbetsutrymme kunna inrättas på plattformen så snart alla parter undertecknar överenskommelsen om gruppens inrättande. Utrymmet skulle stängas efter utvärderingsprocessens slut.

Åtkomst till plattformen skulle beviljas via vanliga datorer (stationära datorer, bärbara datorer osv.) samt via mobila enheter. Gränssnittet skulle göras tillgängligt på alla EU-språk.

Ur ett tekniskt perspektiv skulle plattformen bestå av två olika delar: i) ett centraliserat informationssystem som skulle möjliggöra tillfällig central datalagring och ii) kommunikationsprogramvara, en mobilapplikation som skulle möjliggöra kommunikation och lagring av lokala kommunikationsdata.

·Säker, ospårbar kommunikation som lagras lokalt på användarnas enheter, inklusive ett kommunikationsverktyg med ett snabbmeddelandesystem, en chattfunktion, ljud-/videokonferenser och en funktion som ersätter vanliga e-postmeddelanden.

·Utbyte av information och bevis, inklusive stora filer, genom ett system för uppladdning/nedladdning som är utformat för att lagra uppgifterna centralt endast under den begränsade tid som krävs för att tekniskt överföra uppgifterna. Så snart uppgifterna har laddats ned av alla mottagare raderas de automatiskt från plattformen.

·Spårbarhet – en avancerad loggningsmekanism som skapar en logg över vem som gjorde vad och när avseende alla bevis som utbyts via plattformen, med tanke på behovet av att bevisen ska vara tillåtliga i domstol.

·Funktioner som rör den dagliga förvaltningen av den gemensamma utredningsgruppen under dess operativa fas och därefter (utvärdering).

·Stöd till administrativa och finansiella processer.

·Olika tekniska resurser till stöd för operativa och administrativa processer, inbegripet integrering med de elektroniska tjänster för gemensamma utredningsgrupper som redan finns vid Eurojust och som förvaltas av utredningsgruppernas sekretariat, dvs. JITs Funding, JITs Evaluation och JITs Restricted Area, som gör det möjligt att erhålla relevant information och relevanta dokument utan att behöva ansluta sig separat till plattformen och de tjänster som erbjuds av sekretariatet.

Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt plattformens åtkomsträttigheter. I princip ska utrymmesadministratörer från de deltagande medlemsstaterna förvalta åtkomsträttigheterna. De kommer att ansvara för att under och efter den gemensamma utredningsgruppens operativa fas bevilja åtkomst för

·företrädare för övriga medlemsstater som deltar i utredningsgruppen,

·företrädare för tredjeländer som också är medlemmar i en viss utredningsgrupp,

·företrädare för Eurojust, Europol, Europeiska åklagarmyndigheten, Olaf och andra behöriga unionsorgan och unionsbyråer, och

·företrädare för de gemensamma utredningsgruppernas sekretariat.

Dessutom kommer utrymmesadministratörerna att kunna begränsa åtkomsten till delar av information och bevis så att endast berörda personer får tillgång till dem, bl.a. genom detaljerade åtkomsttillstånd från fall till fall. Denna begränsning skulle gälla alla användare av samarbetsplattformen, vare sig det är medlemsstaterna, tredjeländer, unionens behöriga organ och byråer eller utredningsgruppernas sekretariat.

Det måste understrykas att eu-Lisa som värdleverantör inte kommer att ha tillgång till de uppgifter som lagras eller utbyts via plattformen. Den kommer inte heller att hantera åtkomsträttigheter, med undantag för den inledande processen för att bevilja åtkomsträttigheter för utrymmesadministratörer på grundval av den undertecknade överenskommelsen om en gemensam utredningsgrupp. Plattformens arkitektur måste erbjuda tillräckliga garantier för detta.

Åtkomsträttigheterna för unionens behöriga organ och byråer bör fastställas med hänsyn till deras operativa stöd till gemensamma utredningsgrupper, som omfattar alla steg i förfarandet, från det att överenskommelsen om gruppens inrättande undertecknas till slutet av utvärderingsfasen. När det gäller utvärderingen måste plattformen tillhandahålla åtkomsträttigheter för utredningsgruppernas sekretariat, som har en viktig funktion i den processen. Sekretariatet skulle också kunna ansvara för plattformens administrativa stöd, inklusive hantering av åtkomsträttigheter, så länge utrymmesadministratörerna för varje enskild grupp räknar med en sådan funktion.

Med tanke på tredjeländernas allt viktigare funktion när det gäller att framgångsrikt lagföra grov organiserad brottslighet och terrorism kommer plattformen också att vara tillgänglig för dem, om de är parter i en överenskommelse om en gemensam utredningsgrupp. De specifika åtkomsträttigheterna kommer dock att vara beroende av deras uppgift i en viss grupp och bör fastställas av utrymmesadministratörerna för varje enskild grupp. För att garantera respekten för de grundläggande rättigheterna, inbegripet dataskyddet, och i linje med gällande förfaranden, måste utrymmesadministratörerna grundligt bedöma dataskyddsaspekterna i förhållande till de tillämpliga reglerna, särskilt direktiv 2016/680 8 , innan de beviljar åtkomst till ett visst tredjeland.

·Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

·Förenlighet med unionens politik inom andra områden

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

·Rättslig grund

·Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

·Proportionalitetsprincipen

I enlighet med proportionalitetsprincipen i artikel 5.4 i EU-fördraget är det nödvändigt att anpassa en viss åtgärds art och intensitet till det identifierade problemet.

Alla problem som beskrivs i detta dokument kräver stöd på EU-nivå för att det ska kunna hanteras effektivt. Att ta itu med problemen var för sig, till exempel genom att skapa separata verktyg för att ta itu med kommunikationsproblemet, bristen på mekanismer för datautbyte osv. skulle vara mycket dyrare och skapa en administrativ börda för de gemensamma utredningsgrupperna. Den unionsomfattande it-plattformen är enda sättet att ge grupperna en gemensam och modern teknisk lösning som effektiviserar deras gränsöverskridande utredningar.

·Val av instrument

 3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

·Samråd med berörda parter

På grund av förslagets särskilda karaktär genomfördes inga offentliga samråd, men kommissionen har genomfört en omfattande riktad samrådskampanj så att alla berörda parter kan komma med synpunkter. Kampanjen har riktat sig till

·åklagare, domare och företrädare för brottsbekämpande organ i medlemsstaterna,

·medlemsstaternas nationella myndigheter,

·experter från nätverket för gemensamma utredningsgrupper,

·akademiker och rättstillämpare på det straffrättsliga området i EU,

·dataskyddsexperter,

·företrädare för Eurojust, Europol och Olaf.

Berörda parter har haft möjlighet att yttra sig genom bilaterala kontakter, expertmöten, onlineundersökningar och skriftliga bidrag.

Vid de riktade samråden mellan mars och juli 2021 inkom synpunkter på de plattformsrelaterade delar av studien om digital straffrätt, funktioner som ska omfattas av den framtida plattformen samt tillämpliga dataskyddssystem.

Först och främst välkomnade alla berörda parter initiativet och yttrade sig positivt om inrättandet av en plattform som ett välbehövligt steg i riktning mot en digitalisering av samarbetet i de gemensamma utredningsgrupperna.

När det gäller övergripande frågor fokuserade de flesta berörda parter på följande:

·Att plattformen är enkel, så att den kan användas av alla berörda yrkesutövare – ett alltför ohanterligt verktyg med komplexa arbetsflöden skulle kunna skapa problem för användarna och vara en viktig anledning till att inte använda den.

·Att förhindra att de väsentliga eller rättsliga kraven för utredarnas arbete påverkas, så att plattformen inte äventyrar den gemensamma utredningsgruppens funktion.

·Att plattformen är säker – skyddsnivån är avgörande för att de som använder den ska kunna lita på att de nationella utredningsresultat som delas genom plattformen inte läcker ut på ett okontrollerat sätt.

Det har också diskuterats vilken enhet som ska ansvara för plattformens framtida utveckling och förvaltning. Följande scenarier övervägdes:

·Att kommissionen inrättar plattformen och gör den tillgänglig för medlemsstaterna så att de vid behov kan genomföra den inom sin egen infrastruktur.

·Att plattformen inrättas vid kommissionen.

·Att plattformen inrättas vid en av de RIF-myndigheter som direkt stöder medlemsstaternas myndigheter i brottsbekämpningen (t.ex. Eurojust).

·Att plattformen inrättas vid eu-Lisa.

Alla berörda parter, inbegripet Eurojust och Europol, förordade alternativet att anförtro plattformens utveckling och underhåll åt eu-Lisa. De erkände alla eu-Lisas sakkunskap på området samt dess erfarenhet av stora it-system som uppfyller de senaste säkerhetsnormerna. Detta alternativ tar också hänsyn till att gemensamma utredningsgrupper inte behöver ekonomiskt stöd eller operativ medverkan från Eurojust eller Europol.

Administrativ process för att inrätta en gemensam utredningsgrupp

Utgångspunkten för denna diskussion var slutrapporten från studien om digital straffrätt, där det rekommenderas att plattformen även ska omfatta den förberedande fasen, dvs. den administrativa processen för att inrätta en utredningsgrupp. Det finns många fördelar med en sådan lösning, bland annat

·möjligheten att på ett säkert och effektivt sätt utbyta handlingar över gränserna, vilket leder till att en överenskommelse om en gemensam utredningsgrupp undertecknas,

·en funktion för maskinöversättning,

·en förteckning över de förfaranden som ska följas när en gemensam utredningsgrupp inrättas,

·stöd för olika elektroniska signaturer.

Under samråden med berörda parter har det dock konstaterats att de aktörer som deltar i inrättandet av en gemensam utredningsgrupp i de flesta medlemsstater skiljer sig helt från dem som är medlemmar i gruppen när den väl har inrättats. Beslutet att ansluta sig till en utredningsgrupp fattas dessutom mycket ofta av någon som inte nödvändigtvis kommer att vara medlem av gruppen, t.ex. den allmänna åklagaren eller till och med justitieministern. Om den administrativa processen för att inrätta gruppen omfattas av plattformen skulle det därför krävas ett fullständigt avsteg från den ovan beskrivna modellen med isolerade utrymmen samt ett separat arbetsflöde för hantering av åtkomsträttigheter. Ett sådant scenario skulle i hög grad komplicera plattformens upplägg och kräva rätt obegripliga och tidskrävande administrativa arbetsflöden.

Central lagring

En av plattformens viktigaste funktioner kommer att vara utbytet av information och bevis mellan medlemmarna och andra deltagare i de gemensamma utredningsgrupperna. Denna funktion kan genomföras på tre olika sätt:

(1)En ren uppladdnings-/nedladdningsfunktion – data skulle laddas upp till plattformen av en medlem/deltagare i utredningsgruppen och endast lagras centralt tills övriga medlemmar/deltagare laddar ned dem.

(2)En tillfällig flexibel lagring – utöver ren uppladdning/nedladdning kan data lagras på plattformen under en viss tidsperiod, t.ex. en vecka, en månad osv. Den medlem/deltagare som laddar upp data skulle fastställa varaktigheten och åtkomsträttigheterna.

(3)En permanent lagring – alla utbytta data skulle lagras under den gemensamma utredningsgruppens hela livscykel och exakta åtkomsträttigheter skulle definieras av den medlem/deltagare som laddar upp data. Detta alternativ skulle utgöra en gemensam ”ärendeakt”.

Även om gemensamma utredningsgrupper möjliggör direkt kommunikation, samarbete och samordnade åtgärder förblir de underliggande nationella utredningarna separata och oberoende. Inom den nuvarande rättsliga ramen är det inte möjligt att upprätta en gemensam ärendeakt som kompletterar nationella utredningar. Därför avvisade nästan alla berörda parter alternativet med permanent lagring (alternativ 3). En sådan gemensam ärendeakt skulle väcka allvarliga frågor kring de straffrättsliga förfarandena i vissa medlemsstater, eftersom inte all information nödvändigtvis är gemensam i en utredningsgrupp. Utredare från ett land behöver ofta inte ha tillgång till all relevant information från utredningen i ett annat land som deltar i samma utredningsgrupp.

De övriga två alternativen hade ungefär samma stöd, men det föredragna alternativet är att förse plattformen med en ren uppladdnings-/nedladdningsfunktion (alternativ 1). Det skulle förhindra visning av data innan de laddas ned. Det skulle också förhindra all central lagring av utbytta data, dvs. uppgifterna skulle lagras centralt tills de laddas ned av den andra parten, dock i högst fyra veckor. Huvudskälet till detta har varit en oro över att all lagring av operativa uppgifter, utöver det tekniska kravet att skicka dem från en part till en annan, skulle leda till åtminstone en tillfällig gemensam akt och eventuella uppföljningsfrågor. Det kan exempelvis röra förfrågningar om åtkomst till akten. Detta instrument bör dock inte påverka de separata utredningar och nationella ärenden för vilka respektive nationella regler fortfarande gäller.

·Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

·Konsekvensbedömning

·Grundläggande rättigheter

Ingen större inverkan på de grundläggande rättigheterna förväntas, eftersom den rättsliga grunden för utbyte av information och bevis inom ramen för en gemensam utredningsgrupp inte skulle förändras. Som förklaras närmare nedan kommer den föreslagna lösningen dock att vara förenlig med de grundläggande rättigheterna och friheterna, särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna 16 , inbegripet rätten till skydd av personuppgifter. I detta avseende kommer den också att vara förenlig med den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och andra skyldigheter på området för mänskliga rättigheter enligt internationell rätt.

Eftersom inrättandet av plattformen på EU-nivå skulle innebära behandling av personuppgifter måste lämpliga skyddsåtgärder vidtas. Plattformen kommer att vara fullständigt förenlig med EU:s dataskyddsregler om ett lagenligt informations- och bevisutbyte. Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 skulle tillämpas på behandling av personuppgifter som utförs av behöriga nationella myndigheter i syfte att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, inklusive att skydda mot samt förebygga och förhindra hot mot den allmänna säkerheten. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer skulle också tillämpas. Dessa rättsliga garantier behöver gå hand i hand med en anpassning av dataskyddet för gemensamma utredningsgrupper till de nuvarande dataskyddsreglerna, som kommissionen föreslog den 20 januari 2021 17 .

När det gäller plattformens centraliserade del, dvs. den mekanism för uppladdning/nedladdning som gör det möjligt att tillfälligt lagra operativa data fram till den tidpunkt då de laddas ned, anses inverkan på dataskyddet vara begränsad, eftersom

·personuppgifterna skulle utbytas av en mycket begränsad grupp personer i den gemensamma utredningsgruppens isolerade samarbetsutrymme,

·personuppgifterna endast skulle lagras centralt av tekniska skäl och skulle raderas så snart de laddas ned av alla mottagare,

·lagringstiden skulle vara högst fyra veckor, varefter uppgifterna automatiskt skulle raderas,

·utbytet av personuppgifter skulle begränsas till det ändamål för vilket de inhämtats,

·eu-Lisa inte skulle ha tillgång till uppgifterna och skulle fungera som personuppgiftsbiträde,

·det skulle vara motiverat med en separat personuppgiftsansvarig för varje enhet som laddar upp personuppgifter, med undantag för tredjeländer,

·utbyte av personuppgifter som anses utgöra internationella överföringar till tredjeländer i en viss utredningsgrupp alltid skulle kräva en rättslig grund i unionens eller medlemsstaternas tillämpliga lagstiftning för sådana överföringar,

·personuppgifter som tredjeländer laddar upp till en grupps samarbetsutrymme skulle kontrolleras av en utrymmesadministratör innan de kan laddas ned av andra användare.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Förslaget till förordning om inrättande av plattformen förväntas medföra följande kostnader:

·Utveckling av plattformen – engångskostnaden för eu-Lisa.

·Tekniskt underhåll och drift av plattformen – den återkommande kostnaden för eu-Lisa.

·Nödvändiga tekniska anpassningar av Eurojusts it-system, dvs. JITs Funding, JITs Evaluation och JITs Restricted Area, för att delvis integrera dem med plattformen – engångskostnaden för Eurojust.

·Tekniskt underhåll och drift av anpassningarna av Eurojusts it-system – de återkommande kostnaderna för Eurojust.

·Administrativt stöd till plattformens användare för utrymmesadministratörernas räkning – den återkommande kostnaden för Eurojust (sekretariatet för gemensamma utredningsgrupper).

På grund av den webbaserade karaktären hos plattformens centraliserade del räknar man inte med några tekniska kostnader när det gäller medlemsstaternas åtkomst till plattformen. Det skulle inte kräva några anpassningar av den nationella tekniska infrastrukturen. Detsamma gäller kommunikationsprogramvaran, som helt enkelt skulle laddas ned till användarnas enheter. Åtkomsten till plattformen för behöriga unionsorgan och unionsbyråer skulle styras av samma principer och skulle inte medföra några kostnader för dem.

Kostnaderna för eu-Lisa och Eurojust förklaras i detalj i den åtföljande finansieringsöversikten. Totalt skulle eu-Lisa behöva följande finansiella och mänskliga resurser för att utveckla, underhålla och driva plattformen:

·Engångskostnad – 8,4 miljoner euro.

·Årlig underhålls- och driftskostnad – 1,7 miljoner euro.

·Personal – 4 heltidsekvivalenter av tillfälligt anställda från och med 2024, 4 heltidsekvivalenter av tillfälligt anställda från och med 2025 och 2 heltidsekvivalenter av kontraktsanställda från och med 2026 (totalt 10).

Kostnaderna för eu-Lisa avser driften av plattformen vid dess operativa anläggning i Strasbourg (Frankrike) och reservanläggningen i Sankt Johann (Österrike).

Totalt skulle Eurojust (inklusive sekretariatet) behöva följande finansiella och mänskliga resurser:

·För utvecklingsunderhåll och drift av nödvändiga tekniska anpassningar av Eurojusts it-system, dvs. JITs Funding, JITs Evaluation och JITs Restricted Area, för att delvis integrera dem med plattformen: 0,250 miljoner euro 2025 (engångsbelopp) och 1 heltidsekvivalent – en teknisk profil – från och med 2025.

·För administrativt stöd från sekretariatet till plattformens användare för utrymmesadministratörernas räkning: 2 heltidsekvivalenter från och med 2026.

Dessa kostnader skulle belasta unionens allmänna budget och skulle behöva återspeglas i båda byråernas budget.

5.ÖVRIGA INSLAG

·Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

·Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Kapitel I Allmänna bestämmelser

Kapitel II Utveckling och operativ förvaltning

Kapitel III: Åtkomst till samarbetsplattformen för gemensamma utredningsgrupper

Kapitel IV: Säkerhet och skadeståndsansvar

Kapitel V: Dataskydd

Artikel 17 reglerar lagringstiden för operativa data, enligt definitionen i artikel 3. Sådana operativa data ska lagras i det centraliserade informationssystemet tills alla användare slutför nedladdningen. Lagringstiden får inte överskrida fyra veckor. När denna lagringstid har löpt ut ska dataposten automatiskt raderas från det centraliserade systemet.

Artikel 18 reglerar lagringstiden för icke-operativa data, enligt definitionen i artikel 3. Icke-operativa data ska lagras i det centraliserade informationssystemet tills utvärderingen har slutförts. Lagringstiden får inte överskrida fem år. När denna lagringstid har löpt ut ska dataposten automatiskt raderas från det centraliserade systemet.

Artikel 19 avser de personuppgiftsansvariga och personuppgiftsbiträdet. Det klargörs att varje medlemsstats behöriga myndighet, och i förekommande fall Eurojust, Europol, Europeiska åklagarmyndigheten, Olaf eller andra behöriga unionsorgan eller unionsbyråer, är personuppgiftsansvariga i enlighet med unionens tillämpliga dataskyddsregler för behandlingen av personuppgifter enligt denna förordning. eu-Lisa ska betraktas som personuppgiftsbiträde i enlighet med förordning (EU) 2018/1725 när det gäller de personuppgifter som utbyts genom och lagras i plattformen. När ett tredjeland laddar upp operativ information eller bevis till plattformen ska informationen eller bevisen granskas av en utrymmesadministratör innan de kan laddas ned av andra plattformsanvändare.

I artikel 20 avgränsas syftet med behandlingen av personuppgifter som förs in i plattformen. Dessa uppgifter får endast behandlas för utbyte av operativ information och bevis mellan plattformsanvändarna och utbyte av icke-operativa data mellan plattformens användare inom ramen för förvaltningen av den gemensamma utredningsgruppen. Åtkomsten till plattformen ska begränsas till bemyndigad personal vid medlemsstaternas behöriga myndigheter och myndigheter i tredjeländer, Eurojust, Europol, Europeiska åklagarmyndigheten, Olaf och andra behöriga unionsorgan eller unionsbyråer. Åtkomsten ska också begränsas till den utsträckning som är nödvändig för att utföra arbetsuppgifterna för det ändamål som avses i artikel 20.1, och till vad som är nödvändigt och proportionellt i förhållande till de mål som eftersträvas.

Artikel 21 reglerar loggar. I artikeln anges att eu-Lisa ska säkerställa att åtkomsten till det centraliserade informationssystemet och all databehandling i detta system loggas för att kontrollera att ansökningar är tillåtliga, för att övervaka dataintegriteten och datasäkerheten samt databehandlingens laglighet och för att utföra egenkontroll.

Kapitel VI: Slutbestämmelser

I artikel 22 fastställs eu-Lisas och kommissionens rapporterings- och granskningsskyldigheter. Fyra år efter det att plattformen har tagits i drift och vart fjärde år därefter kommer kommissionen att genomföra en övergripande utvärdering av samarbetsplattformen.

I artikel 23 anges att kostnaderna för att inrätta och driva plattformen ska belasta unionens allmänna budget.

I artikel 24 fastställs de villkor som måste vara uppfyllda innan kommissionen fastställer tidpunkten för när plattformen ska tas i drift.

Artikel 25 reglerar det kommittéförfarande som ska användas, på grundval av en standardbestämmelse.

Artikel 26 reglerar ändringarna av förordning (EU) 2018/1726 för eu-Lisas nya ansvarsområden och uppgifter.

I artikel 27 föreskrivs att förordningen ska träda i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

2021/0391 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av en samarbetsplattform för gemensamma utredningsgrupper och om ändring av förordning (EU) 2018/1726

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 82.1 d,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Unionen har satt som mål att erbjuda sina medborgare ett gemensamt område med frihet, säkerhet och rättvisa utan inre gränser, där den fria rörligheten för personer säkerställs. Samtidigt måste unionen se till att detta gemensamma område förblir säkert. Detta mål kan endast uppnås genom lämpliga åtgärder för att förebygga och bekämpa brottslighet, däribland organiserad brottslighet och terrorism.

(2)Detta är särskilt svårt när brottsligheten har en gränsöverskridande dimension på flera medlemsstaters och/eller tredjeländers territorium. I sådana situationer måste medlemsstaterna kunna förena sina krafter och sin verksamhet för att möjliggöra effektiva och ändamålsenliga gränsöverskridande utredningar och lagföringsförfaranden, för vilka utbyte av information och bevis är avgörande. Ett av de mest framgångsrika verktygen för sådant gränsöverskridande samarbete är gemensamma utredningsgrupper, som möjliggör direkt samarbete och kommunikation mellan rättsliga och brottsbekämpande myndigheter i flera medlemsstater och eventuellt tredjeländer så att de kan organisera sina åtgärder och utredningar så effektivt som möjligt. Gemensamma utredningsgrupper inrättas för ett särskilt ändamål och en begränsad tidsperiod av de behöriga myndigheterna i två eller flera medlemsstater och eventuellt tredjeländer, för att gemensamt genomföra brottsutredningar med gränsöverskridande konsekvenser.

(3)I unionens regelverk finns det två rättsliga ramar för att inrätta gemensamma utredningsgrupper med deltagande av minst två medlemsstater: rådets rambeslut 2002/465/RIF 19 och artikel 13 i konventionen, upprättad av rådet på grundval av artikel 34 i fördraget om Europeiska unionen, om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater 20 . Tredjeländer kan delta som parter i gemensamma utredningsgrupper om det finns en rättslig grund för ett sådant deltagande, såsom artikel 20 i det andra tilläggsprotokollet till Europarådets konvention från 1959 21 och artikel 5 i avtalet om ömsesidig rättslig hjälp mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater 22 .

(4)I de befintliga rättsliga ramarna på unionsnivå fastställs inte hur de enheter som deltar i gemensamma utredningsgrupper ska utbyta information och kommunicera. Dessa enheter når en överenskommelse om sådant utbyte och sådan kommunikation på grundval av behoven och tillgängliga medel. Det saknas emellertid en särskild säker och effektiv kanal som alla deltagare kan använda för att snabbt utbyta stora mängder information och bevis eller möjliggöra säker och effektiv kommunikation. Dessutom finns det inget system för daglig förvaltning av gemensamma utredningsgrupper, bl.a. när det gäller spårbarheten för bevis som utbyts mellan deltagarna.

(5)Mot bakgrund av de ökande möjligheterna att infiltrera informationstekniska system (it-system) skulle den aktuella situationen kunna hämma de gränsöverskridande utredningarnas effektivitet och ändamålsenlighet samt äventyra och bromsa sådana utredningar och lagföringsförfaranden, vilket skulle öka kostnaderna. Särskilt domstolsväsendet och brottsbekämpningen måste se till att deras system är så säkra som möjligt och att alla medlemmar i utredningsgrupperna enkelt kan ansluta sig och interagera, oberoende av sina nationella system.

(6)Utbytena mellan de enheter som deltar i gemensamma utredningsgrupper skulle kunna göras mycket snabbare och effektivare genom inrättandet av en särskild it-plattform. Det är därför nödvändigt att fastställa regler för att på unionsnivå inrätta en centraliserad it-plattform (samarbetsplattform för gemensamma utredningsgrupper) för att främja samarbete, säker kommunikation och utbyte av information och bevis i dessa grupper.

(7)Plattformen bör endast användas om en av unionens rättsliga grunder även är en rättslig grund för utredningsgruppen. För alla utredningsgrupper som enbart bygger på internationella rättsliga grunder bör plattformen, som finansieras genom unionens budget och utvecklas på grundval av unionslagstiftningen, inte användas. Om ett tredjeland dock är part i en överenskommelse om en gemensam utredningsgrupp som bygger på både en av unionens rättsliga grunder och en internationell rättslig grund, bör tredjelandets behöriga myndigheter anses vara medlemmar i gruppen.

(8)Användningen av plattformen bör vara frivillig. Med tanke på dess mervärde för gränsöverskridande utredningar rekommenderas det dock med eftertryck att den används. Huruvida plattformen används eller ej bör inte påverka lagligheten hos andra former av kommunikation eller informationsutbyte och bör inte ändra det sätt på vilket utredningsgrupperna inrättas, organiseras eller fungerar. Inrättandet av plattformen bör inte påverka de underliggande rättsliga grunderna för gemensamma utredningsgrupper eller den tillämpliga nationella processlagstiftningen om insamling av bevis och användning av dem. Plattformen bör endast tillhandahålla ett säkert it-verktyg för förbättring av samarbetet i grupperna och deras ändamålsenlighet.

(9)Plattformen bör omfatta utredningsgruppens verksamhet under och efter dess operativa fas, från det att medlemmarna undertecknar den relevanta överenskommelsen och fram till dess att utvärderingen av utredningsgruppen avslutas. Eftersom de aktörer som deltar i inrättandet av en gemensam utredningsgrupp skiljer sig från dem som är medlemmar i gruppen när den väl har inrättats bör inrättandet, särskilt förhandlingarna om innehållet i och undertecknandet av överenskommelsen, inte ske inom ramen för plattformen. Eftersom det dock finns ett behov av ett elektroniskt verktyg för inrättandet bör kommissionen överväga att använda systemet för digitalt utbyte av elektroniska bevis (eEDES) i detta syfte.

(10)Medlemmarna i en gemensam utredningsgrupp som utnyttjar plattformen bör uppmuntras att göra en utvärdering av gruppen, antingen under den operativa fasen eller efter att den har avslutats, med hjälp av plattformens verktyg.

(11)En överenskommelse om en gemensam utredningsgrupp bör vara en förutsättning för att plattformen ska kunna användas. Innehållet i alla framtida överenskommelser bör anpassas för att ta hänsyn till de tillämpliga bestämmelserna i denna förordning.

(12)Ur ett operativt perspektiv bör plattformen bestå av isolerade samarbetsutrymmen som inrättas för varje enskild utredningsgrupp i plattformen.

(13)Ur ett tekniskt perspektiv bör plattformen vara tillgänglig via en säker internetanslutning och bestå av ett centraliserat informationssystem som är tillgängligt via en webbportal, kommunikationsprogramvara för mobila enheter och stationära enheter, och en förbindelse mellan det centraliserade informationssystemet och tillämpliga it-verktyg för gemensamma utredningsgrupper, vilka förvaltas av utredningsgruppernas sekretariat.

(14)Syftet med plattformen bör vara att underlätta den dagliga samordningen och förvaltningen av en utredningsgrupp, säkerställa utbyte och tillfällig lagring av operativ information och bevis, tillhandahålla säker kommunikation, möjliggöra spårbarhet och främja utvärderingen av gruppen. Alla enheter som deltar i utredningsgrupper bör uppmuntras att använda alla plattformens funktioner och att i så stor utsträckning som möjligt ersätta de kanaler för kommunikation och datautbyte som för närvarande används.

(15)Plattformen kompletterar de befintliga verktyg som möjliggör ett säkert datautbyte mellan rättsliga myndigheter och brottsbekämpande organ, såsom nätapplikationen för säkert informationsutbyte (Siena).

(16)Plattformens kommunikationsrelaterade funktioner bör tillhandahållas av en programvara som möjliggör icke-spårbar kommunikation som lagras lokalt på användarnas enheter.

(17)Utbyte av operativ information och bevis, däribland stora filer, bör säkerställas genom en mekanism för uppladdning/nedladdning som är utformad för att lagra uppgifterna centralt endast under den begränsade tid som krävs för att tekniskt överföra uppgifterna. Så snart uppgifterna har laddats ned av alla mottagare bör de raderas automatiskt från plattformen.

(18)Med tanke på dess erfarenhet av att förvalta stora system på området rättsliga och inrikes frågor bör Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-Lisa), som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1726 23 , anförtros uppgiften att utforma, utveckla och driva plattformen med hjälp av Sienas befintliga funktioner och andra funktioner inom Europol för att säkerställa komplementaritet och interoperabilitet. Dess mandat bör därför ändras för att återspegla dessa nya uppgifter och eu-Lisa bör ges tillräcklig finansiering och personal för att kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna förordning. I detta avseende bör regler fastställas om eu-Lisas ansvarsområden, med tanke på att byrån har anförtrotts utvecklingen, den tekniska driften och underhållet av plattformen.

(19)När eu-Lisa utformar plattformen bör den säkerställa teknisk interoperabilitet med Siena.

(20)Sedan nätverket för nationella experter på gemensamma utredningsgrupper (nätverket för gemensamma utredningsgrupper) inrättades i enlighet med rådets dokument 11037/05 24 stöder utredningsgruppernas sekretariat nätverkets arbete genom att anordna årliga möten och utbildningar, samla in och analysera utvärderingsrapporterna och förvalta Eurojusts finansieringsprogram. Sedan 2011 utgör sekretariatet en separat enhet vid Eurojust. För att göra det möjligt för sekretariatet att hjälpa användarna vid den praktiska tillämpningen av plattformen och lämna tekniskt och administrativt stöd till utrymmesadministratörerna bör Eurojust ges lämplig personal till sekretariatet.

(21)Med tanke på Eurojusts befintliga it-verktyg för de gemensamma utredningsgruppernas verksamhet, vilka förvaltas av utredningsgruppernas sekretariat, är det nödvändigt att ansluta plattformen till dessa it-verktyg för att underlätta förvaltningen av grupperna. I detta syfte bör Eurojust säkerställa den nödvändiga tekniska anpassningen av sina system för att upprätta en sådan förbindelse. Eurojust bör ges tillräcklig finansiering och personal för att kunna fullgöra sina skyldigheter i detta avseende.

(22)För att rättigheter och arbetsuppgifter ska vara tydligt fördelade bör det fastställas regler om ansvarsområdena för medlemsstaterna, Eurojust, Europol, Europeiska åklagarmyndigheten, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och andra behöriga unionsorgan och unionsbyråer, inbegripet på vilka villkor de får använda plattformen för operativa ändamål.

(23)I denna förordning fastställs närmare bestämmelser om mandatet, sammansättningen och de organisatoriska aspekterna för den programstyrelse som bör inrättas av eu-Lisas styrelse. Denna programstyrelse bör på lämpligt sätt leda utformningen och utvecklingen av plattformen. Det är också nödvändigt att fastställa närmare bestämmelser om mandatet, sammansättningen och de organisatoriska aspekterna för den rådgivande grupp som ska inrättas av eu-Lisa för att erhålla sakkunskap om plattformen, särskilt i samband med utarbetandet av det årliga arbetsprogrammet och den årliga verksamhetsrapporten.

(24)I denna förordning fastställs regler för åtkomst till plattformen och nödvändiga skyddsåtgärder. Utrymmesadministratörerna bör anförtros förvaltningen av åtkomsträttigheterna till enskilda samarbetsutrymmen. De bör ansvara för att under och efter den gemensamma utredningsgruppens operativa fas bevilja plattformens användare åtkomst. Utrymmesadministratörerna bör kunna överföra sin funktion till sekretariatet.

(25)Med tanke på känsligheten hos de operativa uppgifter som utbyts mellan plattformens användare bör plattformen garantera en hög säkerhetsnivå. eu-Lisa bör vidta alla tekniska och organisatoriska åtgärder som krävs för att säkerställa säkerheten för utbytet av uppgifter genom starka algoritmer för totalsträckskryptering av data i rörelse eller i vila.

(26)I denna förordning fastställs regler om ansvar för medlemsstaterna, eu-Lisa, Eurojust, Europol, Europeiska åklagarmyndigheten, Olaf och andra behöriga unionsorgan och unionsbyråer när det gäller materiell eller ideell skada till följd av agerande som är oförenligt med denna förordning. När det gäller tredjeländer bör ansvarsklausuler om materiell eller ideell skada ingå i respektive överenskommelse om inrättande av en gemensam utredningsgrupp.

(27)Förordningen innehåller dessutom särskilda dataskyddsbestämmelser för både operativa och icke-operativa data, vilka krävs för att komplettera de befintliga dataskyddsåtgärderna och för att sörja för en generellt tillräcklig nivå av dataskydd, datasäkerhet och skydd av de berörda personernas grundläggande rättigheter.

(28)Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 25 gäller behandling av personuppgifter som utförs av behöriga nationella myndigheter i syfte att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, inklusive att skydda mot samt förebygga och förhindra hot mot den allmänna säkerheten. När det gäller behandling som utförs av unionens institutioner, organ och byråer bör Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 26 tillämpas inom ramen för denna förordning.

(29)När så är lämpligt bör det vara möjligt för utrymmesadministratörer att bevilja tredjeländer som är parter i en överenskommelse om en gemensam utredningsgrupp åtkomst till ett samarbetsutrymme. All överföring av personuppgifter till tredjeländer eller internationella organisationer inom ramen för en överenskommelse om en gemensam utredningsgrupp förutsätter efterlevnad av bestämmelserna i kapitel V i direktiv (EU) 2016/680. Utbytet av operativa data med tredjeländer bör begränsas till dem som krävs för att uppfylla överenskommelsens syfte.

(30)När ett tredjeland laddar upp operativ information eller bevis till ett samarbetsutrymme bör utrymmesadministratören kontrollera att informationen eller bevisen tillhandahålls i överenskommelsens syfte innan de kan laddas ned av andra plattformsanvändare.

(31)Om en gemensam utredningsgrupp har flera utrymmesadministratörer bör dessa utrymmesadministratörer, så snart ett samarbetsutrymme som omfattar tredjeländer har inrättats, komma överens sinsemellan vem av dem som ska vara personuppgiftsansvarig för de uppgifter som laddas upp av dessa tredjeländer.

(32)eu-Lisa bör säkerställa att åtkomsten till det centraliserade informationssystemet och all databehandling i det centraliserade informationssystemet loggas för att övervaka dataintegriteten och datasäkerheten samt databehandlingens laglighet och för att utföra egenkontroll.

(33)Genom denna förordning införs rapporteringsskyldigheter för eu-Lisa när det gäller utvecklingen och driften av plattformen mot bakgrund av målen för planering, teknisk produktion, kostnadseffektivitet, säkerhet och tjänsternas kvalitet. Dessutom bör kommissionen genomföra en övergripande utvärdering av samarbetsplattformen fyra år efter det att plattformen har tagits i drift och vart fjärde år därefter.

(34)Varje medlemsstat samt Eurojust, Europol, Europeiska åklagarmyndigheten, Olaf och alla andra behöriga unionsorgan och unionsbyråer bör bära sina egna kostnader för användningen av plattformen.

(35)Kommissionen bör ges genomförandebefogenheter att fastställa villkor för den tekniska utvecklingen och genomförandet av plattformen. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 27 .

(36)Kommissionen bör fastställa datum för när plattformens verksamhet ska inledas, så snart de relevanta genomförandeakter som krävs för den tekniska utvecklingen av plattformen har antagits och eu-Lisa har genomfört ett omfattande test av plattformen i samarbete med medlemsstaterna.

(37)Eftersom målet för denna förordning, nämligen att göra det möjligt för medlemmar i gemensamma utredningsgrupper, Eurojust, Europol, Olaf och andra behöriga unionsorgan och unionsbyråer att på ett ändamålsenligt och effektivt sätt samarbeta, kommunicera och utbyta information och bevis, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, genom gemensamma regler, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(38)I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Danmark.

(39)Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i förordning (EU) 2018/1725 och avgav ett yttrande den XXXX.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

Allmänna bestämmelser

Artikel 1

Innehåll

Genom denna förordning

(a)inrättas en it-plattform (samarbetsplattformen) som ska användas på frivillig basis för att underlätta samarbetet mellan de behöriga myndigheter som deltar i gemensamma utredningsgrupper som inrättats på grundval av artikel 13 i konventionen, upprättad av rådet på grundval av artikel 34 i fördraget om Europeiska unionen, om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater, eller på grundval av rambeslut 2002/465/RIF,

(b)fastställs regler om ansvarsfördelningen mellan samarbetsplattformens användare och den organisation som ansvarar för att utveckla och underhålla samarbetsplattformen,

(c)fastställs på vilka villkor samarbetsplattformens användare kan beviljas åtkomst till samarbetsplattformen,

(d)fastställs särskilda dataskyddsbestämmelser som krävs för att komplettera de befintliga dataskyddsåtgärderna och för att sörja för en generellt tillräcklig nivå av dataskydd, datasäkerhet och skydd av de berörda personernas grundläggande rättigheter.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1.Denna förordning ska tillämpas på behandling av information, inbegripet personuppgifter, inom ramen för en gemensam utredningsgrupp. Detta inbegriper utbyte och lagring av operativ information och bevis samt icke-operativ information. Denna förordning ska tillämpas på en gemensam utredningsgrupps verksamhet under och efter dess operativa fas, från det att medlemmarna undertecknar den relevanta överenskommelsen om gruppens inrättande.

2.Denna förordning varken ändrar eller på annat sätt påverkar de befintliga rättsliga bestämmelserna om inrättande, genomförande eller utvärdering av gemensamma utredningsgrupper.

Artikel 3

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

(1)centraliserat informationssystem: ett centralt it-system där uppgifter om gemensamma utredningsgrupper lagras och behandlas.

(2)kommunikationsprogramvara: programvara som underlättar fjärråtkomst till system och utbyte av filer och meddelanden i text-, ljud- eller videoformat mellan samarbetsplattformens användare.

(3)behöriga myndigheter: de myndigheter som är behöriga att inrätta en gemensam utredningsgrupp som avses i artikel 1 i rambeslut 2002/465/RIF och artikel 13 i konventionen, upprättad av rådet på grundval av artikel 34 i fördraget om Europeiska unionen, om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater, Europeiska åklagarmyndigheten, när den agerar i enlighet med sina befogenheter enligt artiklarna 22, 23 och 25 i rådets förordning (EU) 2017/1939 samt de behöriga myndigheterna i ett tredjeland som är part i en överenskommelse om en gemensam utredningsgrupp på grundval av en ytterligare rättslig grund.

(4)medlemmar i en gemensam utredningsgrupp: företrädare för de behöriga myndigheter som avses i punkt 3 i denna artikel.

(5)samarbetsplattformens användare: medlemmar i en gemensam utredningsgrupp, Eurojust, Europol, Olaf och andra behöriga unionsorgan och unionsbyråer.

(6)samarbetsutrymme: ett enskilt isolerat utrymme för varje gemensam utredningsgrupp inom samarbetsplattformen.

(7)utrymmesadministratör: en företrädare för de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som ansvarar för samarbetsutrymmet.

(8)operativa data: information och bevis som behandlas av samarbetsplattformen under en gemensam utredningsgrupps operativa fas för att främja gränsöverskridande utredningar och lagföringsförfaranden.

(9)icke-operativa data: administrativa uppgifter som behandlas av samarbetsplattformen, särskilt för att underlätta förvaltningen av den gemensamma utredningsgruppen och det dagliga samarbetet mellan samarbetsplattformens användare.

Artikel 4

Samarbetsplattformens tekniska struktur

Samarbetsplattformen ska bestå av

(a)ett centraliserat informationssystem som möjliggör tillfällig central datalagring,

(b)kommunikationsprogramvara som möjliggör lokal lagring av kommunikationsdata,

(c)en förbindelse mellan det centraliserade informationssystemet och tillämpliga it-verktyg för gemensamma utredningsgrupper, vilka förvaltas av utredningsgruppernas sekretariat.

Artikel 5

Samarbetsplattformens syfte

1.Syftet med samarbetsplattformen ska vara att främja

(a)den dagliga samordningen och förvaltningen av en gemensam utredningsgrupp genom en uppsättning funktioner som stöder gruppens administrativa och finansiella processer,

(b)utbytet och den tillfälliga lagringen av operativ information och bevis, inklusive stora filer, genom en funktion för uppladdning och nedladdning,

(c)säker kommunikation genom en funktion för snabbmeddelanden, chatt samt ljud- och videokonferenser,

(d)spårbarheten genom en loggningsmekanism som gör det möjligt att hålla reda på alla bevis som utbyts genom samarbetsplattformen,

(e)utvärderingen av en gemensam utredningsgrupp genom en särskild gemensam utvärderingsprocess.

2.Det centraliserade informationssystemet ska tillhandahållas av eu-Lisas tekniska anläggningar.

KAPITEL II

Utveckling och operativ förvaltning

Artikel 6

Genomförandeakter som ska antas av kommissionen

Kommissionen ska snarast möjligt anta de genomförandeakter som är nödvändiga för den tekniska utvecklingen av samarbetsplattformen, särskilt akter om

(a)den förteckning över funktioner som krävs för den dagliga samordningen och förvaltningen av en gemensam utredningsgrupp,

(b)den förteckning över funktioner som krävs för säker kommunikation,

(c)verksamhetsspecifikationer för den förbindelse som avses i artikel 4 c, 

(d)säkerhet i enlighet med artikel 15,

(e)tekniska loggar i enlighet med artikel 21,

(f)teknisk statistik i enlighet med artikel 22,

(g)prestanda- och tillgänglighetskrav för samarbetsplattformen.

De genomförandeakter som avses i första stycket i denna artikel ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 25.

Artikel 7

eu-Lisas ansvarsområden

1.Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-Lisa) ska fastställa utformningen av samarbetsplattformens fysiska struktur, inbegripet dess tekniska specifikationer och utveckling. Denna utformning ska godkännas av eu-Lisas styrelse, med förbehåll för ett positivt yttrande från kommissionen.

2.eu-Lisa ska ansvara för utvecklingen av samarbetsplattformen i enlighet med principen om inbyggt dataskydd och dataskydd som standard. Utvecklingen ska bestå av att utarbeta och genomföra de tekniska specifikationerna, testerna och den övergripande projektsamordningen.

3.eu-Lisa ska göra kommunikationsprogramvaran tillgänglig för samarbetsplattformens användare.

4.eu-Lisa ska utveckla och genomföra samarbetsplattformen så snart som möjligt efter det att denna förordning har trätt i kraft och efter det att kommissionen har antagit genomförandeakter i enlighet med artikel 6.

5.eu-Lisa ska säkerställa att samarbetsplattformen drivs i enlighet med denna förordning, genom den genomförandeakt som avses i artikel 6, samt i enlighet med förordning (EU) 2018/1725.

6.eu-Lisa ska ansvara för den operativa förvaltningen av samarbetsplattformen. Den operativa förvaltningen av samarbetsplattformen ska bestå av alla de uppgifter som krävs för att den ska kunna fungera i enlighet med denna förordning, särskilt det underhållsarbete och den tekniska utveckling som krävs för att säkerställa att samarbetsplattformen fungerar på en tillfredsställande nivå i enlighet med de tekniska specifikationerna.

7.eu-Lisa ska säkerställa utbildning om den praktiska användningen av samarbetsplattformen.

8.eu-LISA ska inte ha åtkomst till samarbetsutrymmena.

9.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 17 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän vid Europeiska unionen, som fastställs i rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 28 , ska eu-Lisa tillämpa lämpliga regler avseende tystnadsplikt eller andra likvärdiga konfidentialitetskrav på all personal som arbetar med uppgifter som registrerats i det centraliserade informationssystemet. Denna skyldighet ska också gälla efter det att den anställde i fråga lämnat sin tjänst eller anställning eller upphört med sin yrkesverksamhet.

Artikel 8

Medlemsstaternas ansvarsområden

Varje medlemsstat ska vidta de tekniska åtgärder som är nödvändiga för att dess behöriga myndigheter ska kunna ta del av samarbetsplattformen i enlighet med denna förordning.

Artikel 9

Ansvarsområden för behöriga unionsorgan och unionsbyråer

1.Eurojust, Europol, Europeiska åklagarmyndigheten, Olaf och andra behöriga unionsorgan och unionsbyråer ska vidta nödvändiga tekniska åtgärder för att ge dem åtkomst till samarbetsplattformen.

2.Eurojust ska ansvara för den tekniska anpassning av sina system som krävs för att upprätta den förbindelse som avses i artikel 4 c.

Artikel 10

Programstyrelse

1.Innan samarbetsplattformen utformas och utvecklas ska eu-Lisas styrelse inrätta en programstyrelse.

2.Programstyrelsen ska bestå av tio ledamöter enligt följande:

(a)Åtta ledamöter som utses av styrelsen.

(b)Ordföranden för den rådgivande grupp som avses i artikel 11.

(c)En ledamot som utses av kommissionen.

3.eu-Lisas styrelse ska säkerställa att de ledamöter den utser till programstyrelsen har nödvändig erfarenhet och sakkunskap när det gäller utveckling och hantering av it-system till stöd för rättsliga myndigheter.

4.eu-Lisa ska delta i programstyrelsens arbete. I detta syfte ska företrädare för eu-Lisa närvara vid mötena i programstyrelsen, i syfte att rapportera om arbetet med utformningen och utvecklingen av samarbetsplattformen och annat närliggande arbete och annan närliggande verksamhet.

5.Programstyrelsen ska sammanträda minst en gång per kvartal, och oftare vid behov. Den ska säkerställa en lämplig förvaltning av samarbetsplattformens utformnings- och utvecklingsfas. Programstyrelsen ska regelbundet och om möjligt varje månad lämna skriftliga rapporter till eu-Lisas styrelse om hur projektet framskrider. Programstyrelsen ska varken ha befogenhet att fatta beslut eller mandat att företräda ledamöterna i eu-Lisas styrelse.

6.Programstyrelsen ska fastställa sin arbetsordning, som särskilt ska omfatta regler om ordförandeskap, mötesplatser, mötesförberedelser, mottagande av sakkunniga till mötena samt kommunikationsplaner som säkerställer att icke-deltagande ledamöter i eu-Lisas styrelse hålls fullständigt informerade.

7.Programstyrelsens ordförandeskap ska innehas av en medlemsstat.

8.Programstyrelsens sekretariat ska tillhandahållas av eu-Lisa.

Artikel 11

Rådgivande grupp

1.eu-Lisa ska inrätta en rådgivande grupp i syfte att inhämta sakkunskap om samarbetsplattformen, särskilt i samband med utarbetandet av det årliga arbetsprogrammet och den årliga verksamhetsrapporten.

2.Under samarbetsplattformens utformnings- och utvecklingsfas ska den rådgivande gruppen bestå av företrädare för medlemsstaterna, kommissionen och utredningsgruppernas sekretariat. Den ska ledas av eu-Lisa. Den ska

(a)sammanträda regelbundet, om möjligt minst en gång i månaden, fram till dess att samarbetsplattformen tas i drift,

(b)rapportera till programstyrelsen efter varje möte,

(c)tillhandahålla teknisk expertis till stöd för programstyrelsens arbetsuppgifter.

KAPITEL III

Åtkomst till samarbetsplattformen för gemensamma utredningsgrupper

Artikel 12

Åtkomst till de gemensamma utredningsgruppernas samarbetsutrymmen för medlemsstaternas behöriga myndigheter

1.Efter undertecknandet av en överenskommelse om en gemensam utredningsgrupp ska ett samarbetsutrymme inrättas för varje grupp i samarbetsplattformen.

2.Samarbetsutrymmet ska öppnas av utrymmesadministratörerna, med tekniskt stöd från eu-Lisa.

3.Utrymmesadministratörerna ska på grundval av överenskommelsen fastställa åtkomsträttigheter till samarbetsutrymmet för samarbetsplattformens användare.

Artikel 13

De behöriga unionsorganens och unionsbyråernas åtkomst till de gemensamma utredningsgruppernas samarbetsutrymmen

1.Utrymmesadministratörerna får besluta att bevilja Eurojust, inklusive utredningsgruppernas sekretariat, åtkomst till samarbetsutrymmen för att byrån ska kunna utföra de uppgifter som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1727 29 . I synnerhet får utrymmesadministratörerna besluta att ge sekretariatet åtkomst till ett samarbetsutrymme för tekniskt och administrativt stöd, inbegripet hantering av åtkomsträttigheter.

2.Utrymmesadministratörerna får besluta att bevilja Europol åtkomst till ett samarbetsutrymme för att byrån ska kunna utföra de uppgifter som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 30 .

3.Utrymmesadministratörerna får besluta att bevilja Olaf åtkomst till ett samarbetsutrymme för att byrån ska kunna utföra de uppgifter som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 31 .

4.Utrymmesadministratörerna får besluta att bevilja Europeiska åklagarmyndigheten åtkomst till ett samarbetsutrymme för att myndigheten ska kunna utföra de uppgifter som fastställs i rådets förordning (EU) 2017/1939.

5.Utrymmesadministratörerna får besluta att bevilja andra behöriga unionsorgan och unionsbyråer åtkomst till ett samarbetsutrymme för att de ska kunna utföra de uppgifter som fastställs i deras grundläggande rättsakter.

Artikel 14

Åtkomst till de gemensamma utredningsgruppernas samarbetsutrymmen för tredjeländers behöriga myndigheter

1.För de ändamål som anges i artikel 5 får utrymmesadministratörerna besluta att bevilja åtkomst till ett samarbetsutrymme åt behöriga myndigheter i tredjeländer som har undertecknat en överenskommelse om en gemensam utredningsgrupp.

2.Utrymmesadministratörerna ska säkerställa att utbytet av operativa data med de behöriga myndigheterna i tredjeländer som har beviljats åtkomst till ett samarbetsutrymme begränsas till vad som krävs för överenskommelsen om utredningsgruppens inrättande och med förbehåll för de villkor som anges däri.

3.Medlemsstaterna ska säkerställa att personuppgifter överförs till tredjeländer som har beviljats åtkomst till ett samarbetsutrymme endast när villkoren i kapitel V i direktiv (EU) 2016/680 är uppfyllda.

KAPITEL IV

Säkerhet och skadeståndsansvar

Artikel 15

Säkerhet

1.eu-Lisa ska vidta nödvändiga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa en stark it-säkerhet för samarbetsplattformen och informationssäkerheten för data i samarbetsplattformen, särskilt för att säkerställa sekretessen och integriteten för operativa och icke-operativa data som lagras i det centraliserade informationssystemet.

2.eu-Lisa ska förhindra obehörig åtkomst till samarbetsplattformen och ska säkerställa till att personer som har åtkomst till samarbetsplattformen endast har åtkomst till data som omfattas av deras behörighet.

3.Vid tillämpning av punkterna 1 och 2 ska eu-Lisa anta en säkerhetsplan, en kontinuitetsplan och en katastrofplan för att säkerställa att det centraliserade informationssystemet kan återställas vid avbrott.

4.eu-Lisa ska övervaka att de säkerhetsåtgärder som avses i denna artikel är ändamålsenliga och ska vidta nödvändiga organisatoriska åtgärder i fråga om egenkontroll och tillsyn för att säkerställa att denna förordning efterlevs.

Artikel 16

Skadeståndsansvar

1.Om en medlemsstat, Eurojust, Europol, Europeiska åklagarmyndigheten, Olaf eller andra behöriga unionsorgan eller unionsbyråer orsakar skada på samarbetsplattformen till följd av att de inte fullgör sina skyldigheter enligt denna förordning, ska den medlemsstaten, Eurojust, Europol, Europeiska åklagarmyndigheten, Olaf eller andra behöriga unionsorgan eller unionsbyråer hållas ansvariga för sådan skada, i den mån eu-Lisa inte vidtar rimliga åtgärder för att förhindra skadan eller minimera dess följder.

2.Ersättningsanspråk mot en medlemsstat för skador som avses i punkt 1 ska regleras av svarandemedlemsstatens rätt. Ersättningsanspråk mot Eurojust, Europol, Europeiska åklagarmyndigheten, Olaf eller andra behöriga unionsorgan eller unionsbyråer för skador som avses i punkt 1 ska regleras av deras respektive grundrättsakter.

KAPITEL V

Dataskydd

Artikel 17

Lagringstid för operativa data

1.Operativa data som hänför sig till ett samarbetsutrymme ska lagras i det centraliserade informationssystemet så länge som krävs för att alla berörda användare av samarbetsplattformen ska kunna slutföra nedladdningen. Lagringstiden ska inte överskrida fyra veckor.

2.När den lagringstid som avses i punkt 1 har löpt ut ska dataposten automatiskt raderas från det centraliserade systemet.

Artikel 18

Lagringstid för icke-operativa data

1.Om en utvärdering av den gemensamma utredningsgruppen planeras ska icke-operativa data som hänför sig till ett samarbetsutrymme lagras i det centraliserade informationssystemet tills utvärderingen av utredningsgruppen har slutförts. Lagringstiden ska inte överskrida fem år.

2.När den lagringstid som avses i punkt 1 har löpt ut ska dataposten automatiskt raderas från det centraliserade systemet.

Artikel 19

Personuppgiftsansvarig och personuppgiftsbiträde

1.Varje behörig myndighet i en medlemsstat, och i förekommande fall Eurojust, Europol, Europeiska åklagarmyndigheten, Olaf eller andra behöriga unionsorgan eller unionsbyråer, ska anses vara personuppgiftsansvariga i enlighet med unionens tillämpliga dataskyddsregler för behandlingen av personuppgifter enligt denna förordning.

2.När det gäller data som tredjeländers behöriga myndigheter laddar upp till samarbetsplattformen ska en av utrymmesadministratörerna anses vara personuppgiftsansvarig när det gäller de personuppgifter som utbyts genom och lagras i samarbetsplattformen.

3.eu-Lisa ska betraktas som personuppgiftsbiträde i enlighet med förordning (EU) 2018/1725 när det gäller de personuppgifter som utbyts genom och lagras i samarbetsplattformen.

4.Samarbetsplattformens användare ska vara gemensamt ansvariga för hanteringen av icke-operativa data i samarbetsplattformen.

Artikel 20

Syfte med behandlingen av personuppgifter

1.De uppgifter som förs in i samarbetsplattformen ska endast behandlas för

(a)utbyte av operativ information och bevis mellan samarbetsplattformens användare,

(b)utbyte av icke-operativa data mellan samarbetsplattformens användare inom ramen för förvaltningen av den gemensamma utredningsgruppen.

2.Åtkomsten till samarbetsplattformen ska begränsas till vederbörligen bemyndigad personal vid medlemsstaternas och tredjeländers behöriga myndigheter, Eurojust, Europol, Europeiska åklagarmyndigheten, Olaf och andra behöriga unionsorgan eller unionsbyråer, till den utsträckning som är nödvändig för att utföra arbetsuppgifterna för de ändamål som avses i punkt 1, och till vad som är nödvändigt och proportionellt i förhållande till de mål som eftersträvas.

Artikel 21

Tekniska loggar 

1.eu-Lisa ska säkerställa att det finns en logg för all åtkomst till det centraliserade informationssystemet och all databehandling i det centraliserade informationssystemet i enlighet med punkt 2.

2.Följande ska framgå av loggarna:

(a)Datum, tidszon och exakt tidpunkt för åtkomsten till det centraliserade informationssystemet.

(b)Den identifierande beteckningen för den plattformsanvändare som fick åtkomst till det centraliserade informationssystemet.

(c)Datum, tidszon och åtkomsttid för den åtgärd som utfördes av samarbetsplattformens användare.

(d)Den åtgärd som utfördes av samarbetsplattformens användare.

3.Loggarna ska skyddas mot obehörig åtkomst genom lämpliga tekniska åtgärder och ska bevaras i tre år eller under en längre period som krävs för att de pågående övervakningsförfarandena ska kunna avslutas.

4.På begäran ska eu-Lisa utan onödigt dröjsmål göra loggarna tillgängliga för medlemsstaternas behöriga myndigheter.

5.Inom ramen för sina befogenheter och i syfte att fullgöra sina uppgifter ska de nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för att övervaka databehandlingens laglighet på begäran ges åtkomst till loggar.

6.Europeiska datatillsynsmannen ska inom ramen för sina befogenheter och i syfte att fullgöra sina tillsynsuppgifter i enlighet med förordning (EU) 2018/1725 på begäran ges åtkomst till loggar.

KAPITEL VI

Slutbestämmelser

Artikel 22

Övervakning och utvärdering

1.eu-Lisa ska införa förfaranden för att övervaka samarbetsplattformens utveckling mot bakgrund av målen vad gäller planering och kostnader samt för att övervaka samarbetsplattformens funktion med beaktande av målen avseende produktivitet, kostnadseffektivitet, säkerhet och tjänsternas kvalitet.

2.De förfaranden som avses i punkt 1 ska ge möjlighet att ta fram regelbunden teknisk statistik för övervakningsändamål.

3.Om det uppstår kraftiga förseningar i utvecklingsprocessen ska eu-Lisa snarast möjligt informera Europaparlamentet och rådet om orsakerna till dessa förseningar och vilka tidsmässiga och ekonomiska konsekvenser de får.

4.Så snart utvecklingen av samarbetsplattformen har slutförts ska eu-Lisa lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet med en redogörelse för hur målen avseende framför allt planering och kostnader har uppfyllts samt vad eventuella avvikelser beror på.

5.I händelse av en teknisk uppgradering av samarbetsplattformen, som skulle kunna leda till betydande kostnader, ska eu-Lisa informera Europaparlamentet och rådet innan uppgraderingen genomförs.

6.Två år efter det att samarbetsplattformen har tagits i drift och varje år därefter ska eu-Lisa överlämna en rapport till kommissionen om hur samarbetsplattformen fungerar tekniskt, inklusive dess säkerhet.

7.Fyra år efter det att samarbetsplattformen har tagits i drift och vart fjärde år därefter ska kommissionen genomföra en övergripande utvärdering av samarbetsplattformen. Kommissionen ska översända den övergripande utvärderingsrapporten till Europaparlamentet och rådet.

8.Medlemsstaternas behöriga myndigheter, Eurojust, Europol, Europeiska åklagarmyndigheten, Olaf och andra behöriga unionsorgan och unionsbyråer ska tillhandahålla eu-Lisa och kommissionen den information som krävs för att utarbeta de rapporter som avses i punkterna 4 och 7. Denna information får inte äventyra arbetsmetoder eller innehålla uppgifter som röjer källor, anställdas namn eller utredningar.

9.eu-Lisa ska ge kommissionen den information som den behöver för att kunna utarbeta den övergripande utvärdering som avses i punkt 7.

Artikel 23

Kostnader

Kostnaderna i samband med samarbetsplattformens inrättande och verksamhet ska belasta unionens allmänna budget.

Artikel 24

Driftsstart

1.Kommissionen ska fastställa datum för när samarbetsplattformen ska tas i drift, när den har försäkrat sig om att följande villkor är uppfyllda:

(a)De relevanta genomförandeakter som avses i artikel 6 har antagits.

(b)eu-Lisa har i samarbete med medlemsstaterna genomfört ett omfattande test av samarbetsplattformen med hjälp av anonyma testdata.

2.Om kommissionen har fastställt vilken dag plattformen ska tas i drift i enlighet med punkt 1 ska den meddela detta till medlemsstaterna, Eurojust, Europol, Europeiska åklagarmyndigheten och Olaf.

3.Kommissionens beslut om vilken dag samarbetsplattformen ska tas i drift enligt punkt 1 ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

4.Samarbetsplattformens användare ska börja använda samarbetsplattformen från och med det datum som kommissionen fastställer i enlighet med punkt 1.

Artikel 25

Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna artikel ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

3.Om kommittén inte avger något yttrande, ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt och artikel 5.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 182/2011 ska tillämpas.

Artikel 26

Ändringar av förordning (EU) 2018/1726

Förordning (EU) 2018/1726 ska ändras på följande sätt:

1. I artikel 1 ska följande punkt införas som punkt 4a:

”4a. Byrån ska ansvara för utvecklingen och den operativa förvaltningen, inbegripet den tekniska utvecklingen, av samarbetsplattformen för gemensamma utredningsgrupper”.

2. Följande artikel ska införas som artikel 8b:

”Artikel 8b

Uppgifter som rör samarbetsplattformen för gemensamma utredningsgrupper

När det gäller samarbetsplattformen för gemensamma utredningsgrupper ska byrån utföra

a) de uppgifter som den tilldelas genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 20XX/XXX*,

b) uppgifter som gäller utbildning i den tekniska användningen av samarbetsplattformen, däribland tillhandahållande av utbildningsmaterial online.

__________

* Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 20XX/XXX om inrättande av en samarbetsplattform för gemensamma utredningsgrupper och om ändring av förordning (EU) 2018/1726 (EUT L …).”.

3. I artikel 14 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1. Byrån ska följa utvecklingen av forskning som är av relevans för den operativa förvaltningen av SIS II, VIS, Eurodac, in- och utresesystemet, Etias, DubliNet, Ecris-TCN, e-Codex, samarbetsplattformen för gemensamma utredningsgrupper och andra stora it-system i enlighet med vad som avses i artikel 1.5.”.

4. I artikel 19.1 ska led ff ersättas med följande:

”ff) Anta rapporter om den tekniska funktionen hos följande:

i) SIS i enlighet med artikel 60.7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1861* och artikel 74.8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1862**.

ii) VIS i enlighet med artikel 50.3 i förordning (EG) nr 767/2008 och artikel 17.3 i beslut 2008/633/RIF.

iii) In- och utresesystemet i enlighet med artikel 72.4 i förordning (EU) 2017/2226.

iv) Etias i enlighet med artikel 92.4 i förordning (EU) 2018/1240.

v) Ecris-TCN och Ecris genomförandehänvisning enligt artikel 36.8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/816***.

vi) Interoperabilitetskomponenterna i enlighet med artikel 78.3 i förordning (EU) 2019/817 och artikel 74.3 i förordning (EU) 2019/818.

vii) e‑Codex-systemet i enlighet med artikel 14.1 i förordning (EU) XXX****.

viii) Samarbetsplattformen för gemensamma utredningsgrupper i enlighet med artikel xx i förordning (EU) XXX***** [denna förordning].

__________

* Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1861 av den 28 november 2018 om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området in- och utresekontroller, om ändring av konventionen om tillämpning av Schengenavtalet och om ändring och upphävande av förordning (EG) nr 1987/2006 (EUT L 312, 7.12.2018, s. 14).

** Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1862 av den 28 november 2018 om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete, om ändring och upphävande av rådets beslut 2007/533/RIF och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1986/2006 och kommissionens beslut 2010/261/EU (EUT L 312, 7.12.2018, s. 56).

*** Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/816 av den 17 april 2019 om inrättande av ett centraliserat system för identifiering av medlemsstater som innehar uppgifter om fällande domar mot tredjelandsmedborgare och statslösa personer (Ecris-TCN) för att komplettera det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister och om ändring av förordning (EU) 2018/1726 (EUT L 135, 22.5.2019, s. 1).

**** Förordning (EU) XXX av den …(EUT …).

***** Förordning (EU) XXX av den …(EUT …).

5. I artikel 27.1 ska följande led införas som led dc:

”dc) Den rådgivande gruppen för samarbetsplattformen för gemensamma utredningsgrupper.”.

Artikel 27

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater i enlighet med fördragen.

Utfärdad i Bryssel den

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

Innehåll

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

1.2.Berörda politikområden

1.3.Förslaget avser

1.4.Mål

1.4.1.Allmänt/allmänna mål:

1.4.2.Specifikt/specifika mål:

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

1.4.4.Prestationsindikatorer

1.5.Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet i unionens intervention” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

1.5.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

1.5.5.En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

1.6.Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

1.7.Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av beräknad inverkan på utgifterna

3.2.2.Beräknad inverkan på Eurojusts anslag

3.2.3.Beräknad inverkan på eu-Lisas anslag

3.2.4.Beräknad inverkan på Eurojusts personalresurser

3.2.5.Beräknad inverkan på eu-Lisas personalresurser

3.2.6.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.7.Bidrag från tredje part

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 

1.1.Förslagets eller initiativets titel

1.2.Berörda politikområden 

1.3.Förslaget avser 

☑ en ny åtgärd 

◻ en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 32  

◻ en förlängning av en befintlig åtgärd 

◻ en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd 

1.4.Mål

1.4.1.Allmänt/allmänna mål:

1.4.2.Specifikt/specifika mål:

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas 

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

1.4.4.Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

1.5.Grunder för förslaget eller initiativet 

1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet i unionens intervention” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

1.5.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

1.5.5.En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

1.6.Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

◻ begränsad varaktighet

–◻    verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ

–◻    budgetkonsekvenser från och med YYYY till och med YYYY för åtagandebemyndiganden och från och med YYYY till och med YYYY för betalningsbemyndiganden.

☑ obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad metod för genomförandet 

◻ Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–◻ av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer

–◻    av genomförandeorgan

◻ Delad förvaltning med medlemsstaterna

☑ Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

–◻ tredjeländer eller organ som de har utsett

–◻ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

–◻ EIB och Europeiska investeringsfonden

–☑ organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

–◻ offentligrättsliga organ

–◻ privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har tilldelats tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har tilldelats tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den relevanta grundläggande rättsakten

2.FÖRVALTNING 

2.1.Regler om uppföljning och rapportering 

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem 

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande) 

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter 

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategin för bedrägeribekämpning.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel 

·Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

·Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna 

3.2.1.Sammanfattning av beräknad inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.2.2.Beräknad inverkan på Eurojusts anslag 

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

–☑    Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.2.3.Beräknad inverkan på eu-Lisas anslag 

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

–☑    Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.2.4.Beräknad inverkan på Eurojusts personalresurser 

3.2.4.1.Sammanfattning

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–☑    Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande 39 :

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Personalbehov 40 (heltidsekvivalenter):

Rekryteringsdatum planeras i början av året. Inga antaganden har gjorts om en eventuell ökning av löneindexeringen eller den korrigeringskoefficient som gäller för Nederländerna.

Personal som krävs för SPECIFIKT MÅL nr 1 – utveckla nödvändiga tekniska anpassningar av Eurojusts relevanta it-system:

Personal som krävs för SPECIFIKT MÅL nr 2 – ge administrativt stöd till samarbetsplattformens användare

Beskrivning av profilerna:

3.2.5.Beräknad inverkan på eu-Lisas personalresurser 

3.2.5.1.Sammanfattning

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–☑    Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande 41 :

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Personalbehov 42 (heltidsekvivalenter):

Rekryteringsdatum planeras i början av året. Inga antaganden har gjorts om en eventuell ökning av löneindexeringen eller den korrigeringskoefficient som gäller för Estland och Frankrike.

Personal som krävs för SPECIFIKT MÅL nr 1 – utveckla samarbetsplattformen:

Personal som krävs för SPECIFIKT MÅL nr 2 – underhålla och driva samarbetsplattformen:

Beskrivning av profilerna:

3.2.5.2.Beräknat personalbehov för det ansvariga generaldirektoratet

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

–☑    Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltal (eller med högst en decimal)

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

En beskrivning av beräkningen av kostnaden för heltidsekvivalenten bör införas i avsnitt 3 i bilaga V.

3.2.6.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen 

–☑    Förslaget/initiativet kan delvis finansieras genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

–☑    Förslaget/initiativet kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen.

3.2.7.Bidrag från tredje part 

–☑ Det ingår ingen samfinansiering från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet.

–◻ Förslaget eller initiativet kommer att samfinansieras enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna 

–☑    Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

–◻    Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

–◻    Påverkan på egna medel

–◻    Påverkan på andra inkomster

–ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter ◻    

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

(1)    EGT C 197, 12.7.2000, s. 3.

(2)    EGT L 162, 20.6.2002, s. 1.

(3)    CET nr 182.

(4)    EUT L 181, 19.7.2003, s. 34.

(5)     https://www.eurojust.europa.eu/sites/default/files/Partners/JITs/2018-02_2nd-Report-JIT-Evaluation_EN.pdf

(6)     https://op.europa.eu/sv/publication-detail/-/publication/e38795b5-f633-11ea-991b-01aa75ed71a1 .

(7)    Kommissionens meddelande Digitalisering av rättskipningen i Europeiska unionen – En verktygslåda med möjligheter, COM(2020) 710 final, 2.12.2020.

(8)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter.

(9)    Kommissionens meddelande Digitalisering av rättskipningen i Europeiska unionen – En verktygslåda med möjligheter, COM(2020) 710 final, 2.12.2020.

(10)    Kommissionens meddelande Kommissionens arbetsprogram 2021 – Ett livskraftigt EU i en känslig omvärld, COM(2020) 690 final.

(11)    Kommissionens meddelande Strategi för EU:s säkerhetsunion, COM(2020) 605 final.

(12)    Kommissionens meddelande En agenda för terrorismbekämpning för EU, COM(2020) 795 final.

(13)    Kommissionens meddelande om EU:s strategi för att bekämpa organiserad brottslighet 2021–2025, COM(2021) 170 final.

(14)    Gränsöverskridande digital straffrätt, slutrapport, https://op.europa.eu/sv/publication-detail/-/publication/e38795b5-f633-11ea-991b-01aa75ed71a1 .

(15)    SWD(2021) 390 final.

(16)    EUT C 326, 26.10.2012, s. 391.

(17)    Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 2014/41/EU vad gäller dess anpassning till EU:s regler om skydd av personuppgifter (COM(2021) 21 final).

(18)     https://europa.eu/european-union/sites/default/files/docs/body/joint_statement_and_common_approach_2012_en.pdf .

(19)    Rådets rambeslut 2002/465/RIF av den 13 juni 2002 om gemensamma utredningsgrupper (EGT L 162, 20.6.2002, s. 1).

(20)    EGT C 197, 12.7.2000, s. 3.

(21)    CET nr 182.

(22)    EUT L 181, 19.7.2003, s. 34.

(23)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1726 av den 14 november 2018 om Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA), om ändring av förordning (EG) nr 1987/2006 och rådets beslut 2007/533/RIF och om upphävande av förordning (EU) nr 1077/2011 (EUT L 295, 21.11.2018, s. 99).

(24)    Europeiska unionens råd, lägesrapport från samordningskommittén på området för polissamarbete och straffrättsligt samarbete av den 7 och 8 juli 2005, Item 7 of the Agenda: Joint Investigation Teams – Proposal for designation of national experts, 11037/05.

(25)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF (EUT L 119, 4.5.2016, s. 89).

(26)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

(27)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(28)    Rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 av den 29 februari 1968 om fastställande av tjänsteföreskrifter för tjänstemännen i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkor för övriga anställda i dessa gemenskaper samt om införande av särskilda tillfälliga åtgärder beträffande kommissionens tjänstemän (EGT L 56, 4.3.1968, s. 1).

(29)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1727 av den 14 november 2018 om Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust) (EUT L 295, 21.11.2018, s. 138).

(30)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 av den 11 maj 2016 om Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) (EUT L 135, 24.5.2016, s. 53).

(31)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

(32)    I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

(33)    Diff. = differentierade anslag/Icke-diff. = icke-differentierade anslag.

(34)    Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(35)    Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

(36)    År 2024 är det år då genomförandet av förslaget inleds – efter det planerade antagandet 2023.

(37)    År 2024 är det år då genomförandet av förslaget inleds – efter det planerade antagandet 2023.

(38)    År 2024 är det år då genomförandet av förslaget inleds – efter det planerade antagandet 2023.

(39)    Kostnadsberäkningarna för personalen är kumulativa och har gjorts på grundval av de genomsnittliga kostnaderna för tillfälligt anställda, indexerade till den korrigeringskoefficient som gällde för Nederländerna 07/2020 (113,9 %).

(40)    Kumulativa. Det antal som anges under varje år är antalet anställda från föregående år och nyanställd personal.

(41)    Kostnadsberäkningarna för personalen är kumulativa och har gjorts på grundval av de genomsnittliga kostnaderna för tillfälligt anställda och kontraktsanställda.

(42)    Kumulativa. Det antal som anges under varje år är antalet anställda från föregående år och nyanställd personal.

(43)    [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen.]

(44)    Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

(45)    Huvudsakligen för EU:s sammanhållningspolitik, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och Europeiska havs-, fiske- och vattenbruksfonden (EMFAF).

(46)    Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.