EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 25.11.2021

COM(2021) 733 final

2021/0373(CNS)

Förslag till

RÅDETS DIREKTIV

om närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid kommunala val för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare (omarbetning)

{SEC(2021) 576 final} - {SWD(2021) 357 final} - {SWD(2021) 358 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Demokrati är ett av de värden som Europeiska unionen bygger på. Varje medborgare har rätt att delta i EU:s demokratiska liv och beslut ska fattas så öppet och så nära medborgarna som möjligt.

EU-medborgarskapet medför särskilda demokratiska rättigheter. EU-medborgare som har utövat sin rätt att bo, arbeta, studera eller forska i en medlemsstat där de inte är medborgare (rörliga EU-medborgare) har rätt att rösta och kandidera i kommunala val i den medlemsstat där de är bosatta.

I rådets direktiv 94/80/EG fastställs närmare bestämmelser för utövandet av deras rösträtt vid kommunala val i den medlemsstat där de är bosatta.

I rapporten om EU-medborgarskapet 2020 1 uttryckte kommissionen sin avsikt att föreslå en uppdatering av rådets direktiv 94/80/EG om rörliga EU-medborgares rätt att rösta och kandidera i kommunala val. Huvudsyftet är att underlätta tillhandahållandet av information till medborgarna och att uppdatera föråldrade och obsoleta bestämmelser i bilagan till rådets direktiv. I kommissionens arbetsprogram för 2021 aviserades ett lagstiftningsinitiativ för att förbättra valrättigheterna för rörliga EU-medborgare.

Trots de åtgärder som för närvarande vidtagits har rörliga EU-medborgare fortfarande svårt att utöva sina valrättigheter i kommunala val. Till problemen hör svårigheter för rörliga EU-medborgare att få korrekt information om hur de kan utöva sina valrättigheter, betungande registreringsförfaranden och effekten av avregistrering från val i ursprungsmedlemsstaten. Det är nödvändigt att se över bilagan till direktivet på grund av ändringar i vissa medlemsstaters ”grundläggande lokala förvaltningsenheter” och Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen.

Detta initiativ tar upp de konstaterade svårigheterna med att utöva valrättigheter för rörliga EU-medborgare. Den uppdaterar, förtydligar och stärker reglerna för att se till att de stöder ett brett och inkluderande deltagande av rörliga EU-medborgare i kommunala val i bosättningsmedlemsstaten.

Detta förslag bygger på långvariga och regelbundna diskussioner med medlemsstaternas behöriga myndigheter genom kommissionens särskilda genomförandegrupp för direktivet, expertgruppen för valfrågor och ytterligare två särskilda möten i det tvärvetenskapliga europeiska nätverket för valsamarbete och expertgruppen för valfrågor.

Detta är ett initiativ inom ramen för programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit).

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Förslaget är nära kopplat till förslaget till omarbetning av rådets direktiv 93/109/EG av den 6 december 1993 2 och till det pågående arbetet med andra initiativ i paketet om öppenhet och demokrati i kommissionens arbetsprogram 3 .

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Förslaget säkerställer överensstämmelse med EU:s förordning om en gemensam digital ingång 4 när det gäller tillgång till högkvalitativ information för medborgare med avseende på unionsregler och nationella bestämmelser som är tillämpliga på medborgare som utövar eller avser att utöva sina rättigheter enligt unionsrätten på den inre marknaden och med ”Jämställdhetsunionen: Strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 5 , som syftar till att garantera politiska rättigheter för personer med funktionsnedsättning på samma villkor som andra 6 . Det kompletterar också annan EU-politik som rör demokrati och den digitala världen 7 . Genom att eftersträva lika tillgång till elektronisk röstning eller internetröstning för rörliga EU-medborgare syftar förslaget till att bättre skydda deras grundläggande rättigheter och stärka det demokratiska deltagandet för samhället i stort. Initiativet är förenligt med EU:s lagstiftning om uppgiftsskydd.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

•Val av instrument

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

•Samråd med berörda parter

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

•Konsekvensbedömning

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

•Grundläggande rättigheter

4.BUDGETKONSEKVENSER

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

•Förklarande dokument

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Eftersom skyldigheten att avge en sådan försäkran i sig avskräcker från att kandidera utan att ha rätt till det, syftar detta initiativ till att avskaffa möjligheten att införa en allmän skyldighet för alla utländska kandidater i EU att uppvisa ovannämnda intyg. Samtidigt ger förslaget medlemsstaterna möjlighet att kräva ett sådant intyg efter en bedömning från fall till fall av förklaringens trovärdighet.

12. I artikel 17 fastställs införlivandet av direktivet.

🡻 94/80/EG (anpassad)

2021/0373 (CNS)

Förslag till

RÅDETS DIREKTIV

om närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid kommunala val för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare (omarbetning)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen ⌦ fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ⌫ , särskilt artikel 8b ⌦ 22.1 ⌫ i detta,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande,

i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, och

av följande skäl:

⇩ ny

(1)Flera ändringar behöver göras i direktiv 94/80/EG 21 . Det direktivet bör av tydlighetsskäl omarbetas.

(2)Artikel 20.2 b och artikel 22.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ger unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare rösträtt och valbarhet vid kommunala val i den medlemsstat där de är bosatta på samma villkor som medborgarna i värdmedlemsstaten. Denna rätt, som även fastställts i artikel 40 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan), är ett konkret uttryck för principen om jämlikhet och icke-diskriminering på grund av nationalitet i artikel 21. Den är också en naturlig följd av rätten att fritt röra sig och uppehålla sig som föreskrivs i artikel 20.2 a och artikel 21 i EUF-fördraget och artikel 45 i stadgan.

(3)De närmare bestämmelserna om rösträtt och valbarhet vid kommunala val fastställs i rådets direktiv 94/80/EG.

(4)I rapporten om EU-medborgarskapet 2020 22 betonade kommissionen behovet av att uppdatera, förtydliga och stärka reglerna om rösträtt och valbarhet i kommunala val för att säkerställa att de stöder ett brett och inkluderande deltagande av rörliga unionsmedborgare. Mot bakgrund av de erfarenheter som vunnits vid tillämpningen av direktivet över flera val, och för att ta hänsyn till ändringar av fördragen, bör flera av bestämmelserna i det direktivet uppdateras.

(5)Valförfarandet i samband med kommunala val omfattas av behörigheten för de medlemsstater som i enlighet med sina särskilda traditioner och i samklang med internationella och europeiska normer organiserar dessa val. I enlighet med den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna bör medlemsstaterna inte bara erkänna och respektera unionsmedborgarnas rösträtt och valbarhet, utan också säkerställa att de enkelt kan få tillgång till sina valrättigheter genom att undanröja så många hinder som möjligt för deras valdeltagande.

(6)För att säkerställa att unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare (utländska unionsmedborgare) kan utöva sin rätt att rösta och kandidera i kommunala val på samma villkor som medborgare i värdstaten, bör villkoren för registrering och deltagande i sådana val klargöras för att säkerställa likabehandling mellan egna och utländska unionsmedborgare. I synnerhet bör unionsmedborgare som vill rösta och kandidera i kommunala val i den medlemsstat där de är bosatta likabehandlas i fråga om eventuella krav på bosättningsperioder som behöver uppfyllas för att rättigheten ska kunna utövas, liksom de bevis som kan behövas för att styrka att ett sådant krav är uppfyllt.

(7)Dessutom bör utländska unionsmedborgare inte vara skyldiga att uppfylla några särskilda villkor för att utöva rätten att rösta eller kandidera i kommunala val, såvida inte olika behandling av egna medborgare och utländska medborgare motiveras i undantagsfall av att särskilda omständigheter som gäller för de senare skiljer dem åt.

🡻 94/80/EG skäl 1 (anpassad)

Fördraget om upprättandet av Europeiska unionen markerar en ny fas i processen med att skapa en allt fastare sammanslutning mellan de europeiska folken. En av unionens uppgifter är att på ett konsekvent och solidariskt sätt organisera förbindelserna mellan medlemsstaternas folk. I dess grundläggande mål ingår att stärka skyddet av medlemsstaternas medborgares rättigheter och intressen genom att införa ett unionsmedborgarskap.

🡻 94/80/EG skäl 2 (anpassad)

I detta syfte införs genom avdelning II i Fördraget om upprättandet av Europeiska unionen ett unionsmedborgarskap för alla medlemsstaters medborgare, som därigenom tillerkänns ett antal rättigheter.

🡻 94/80/EG skäl 3 (anpassad)

Den rösträtt och valbarhet vid kommunala val i den medlemsstat där man är bosatt som garanteras genom artikel 8b.1 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen är ett exempel på tillämpningen av principen om jämlikhet mellan och lika behandling av en medlemsstats medborgare och medborgare i andra medlemsstater och en naturlig följd av den rätt att fritt röra sig och uppehålla sig som föreskrivs i artikel 8a i fördraget.

🡻 94/80/EG skäl 4 (anpassad)

Tillämpningen av artikel 8b.1 förutsätter inte en fullständig harmonisering av medlemsstaternas valsystem. Bestämmelsens mål är främst att upphäva det nationella krav som de flesta medlemsstater för närvarande ställer för utövandet av rösträtten och valbarheten vid val. Med hänsyn till principen om proportionalitet enligt artikel 3 b tredje stycket i fördraget, får gemenskapens lagstiftning på detta område dessutom inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målet i artikel 8b.1 i fördraget.

🡻 94/80/EG skäl 5 (anpassad)

Syftet med artikel 8b.1 är att säkerställa att alla unionsmedborgare, vare sig de är medborgare i den medlemsstat där de är bosatta eller inte, kan utöva sin rösträtt och sin valbarhet vid kommunala val i den staten på lika villkor. De krav, bl. a. avseende bosättningens varaktighet och bevis på denna, som tillämpas för medborgare från andra medlemsstater bör därför vara samma som de eventuella krav som tillämpas för medborgare i medlemsstaten i fråga. Det bör inte tillämpas särskilda krav för medborgare från andra medlemsstater, såvida inte olika behandling av medborgare i medlemsstaten och medborgare från andra medlemsstater berättigas av att särskilda omständigheter som gäller för de senare skiljer dem åt.

🡻 94/80/EG skäl 6 (anpassad)

Unionsmedborgarens rösträtt och valbarhet vid kommunala val i bosättningsstaten enligt artikel 8b.1 i fördraget hindrar emellertid inte utövandet av rösträtten och valbarheten vid val i hemstaten. Det är viktigt att respektera en unionsmedborgares frihet att själv bestämma om han vill delta i kommunala val i bosättningsstaten. Det är därför lämpligt att denna medborgare själv får uttrycka sin önskan att utöva sin rösträtt i bosättningsstaten. Det kan dock föreskrivas att en sådan medborgare automatiskt skall upptas i röstlängden i de medlemsstater där röstning inte är en skyldighet.

🡻 94/80/EG skäl 7 (anpassad)

Medlemsstaternas kommuner avspeglar olika politiska och juridiska traditioner och är organiserade enligt många olika strukturer. Begreppet "kommunala val" avser inte samma sak i alla medlemsstater. Detta direktivs användningsområde måste därför klargöras genom att definiera begreppet. Med kommunala val avses val genom allmänna direkta val till grundläggande lokala förvaltningsenheter och deras underordnade enheter. Begreppet omfattar allmänna direkta val både till kommunfullmäktige och till kommunstyrelser.

⇩ ny

(8)För att göra det lättare för unionsmedborgare att utöva sin rösträtt och valbarhet i det land där de är bosatta bör dessa medborgare upptas i röstlängden i tillräckligt god tid före valdagen. De formaliteter som gäller för deras registrering bör vara så enkla som möjligt. Det bör räcka med att de berörda unionsmedborgarna uppvisar ett giltigt identitetskort och en försäkran med uppgifter som styrker deras rätt att delta i valet. När utländska unionsmedborgare har registrerats bör de kvarstå i röstlängden på samma villkor som unionsmedborgare som är medborgare i den berörda medlemsstaten, så länge de uppfyller villkoren för att utöva rösträtten. Dessutom bör unionsmedborgarna förse de behöriga myndigheterna med kontaktuppgifter som gör det möjligt för dessa myndigheter att regelbundet informera dem.

(9)Även om medlemsstaterna är behöriga att fastställa rätten att rösta eller kandidera i kommunala val för medborgare som är bosatta utanför deras territorium, bör det faktum att utländska unionsmedborgare har upptagits i röstlängden i bosättningsstaten inte i sig utgöra skäl för att avföra dem från röstlängden i deras hemstat.

🡻 94/80/EG skäl 8

⇨ ny

(10)En person kan fråntas sin rätt till valbarhet genom ett enskilt beslut fattat av myndigheterna antingen i bosättningsstaten eller i hemstaten. Med hänsyn till den politiska betydelse som en kommunal befattning medför bör medlemsstaterna vara berättigade att ⇨ erhålla information från hemstaten om fråntagandet av rätten till valbarhet i kandidatens hemstat. ⇦ vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att en person som har fråntagits sin rätt till valbarhet i sin hemstat inte kan återfå denna rätt enbart till följd av att han är bosatt i en annan medlemsstat. Detta problem, som gäller medborgare från andra medlemsstater, är tillräckligt stort för att rättfärdiga en bestämmelse enligt vilken de medlemsstater som anser det vara nödvändigt tillåts att ta ifrån sådana kandidater rätten till valbarhet inte endast i bosättningsstaten utan också i hemstaten. Med hänsyn till principen om proportionalitet är det tillräckligt om rösträtten endast underställs reglerna för fråntagande av rösträtt i bosättningsstaten.

🡻 94/80/EG skäl 9 (anpassad)

(11)Eftersom kommunstyrelsen i grundläggande lokala förvaltningsenheter utför uppgifter som kan innebära deltagande i officiellt maktutövande och främjande av det allmännas bästa, bör medlemsstaterna kunna reservera dessa befattningar för sina medborgare ⌦ , med full respekt för proportionalitetsprincipen⌫. Medlemsstaterna bör också kunna vidta lämpliga åtgärder för det ändamålet. Åtgärderna får inte mer än vad som är nödvändigt för att uppnå det målet begränsa möjligheten för andra medlemsstaters medborgare att bli valda.

🡻 94/80/EC skäl 10 (anpassad)

(12)På samma sätt bör kommunstyrelseledamöters rätt att delta i val till riksdagen ⌦ en parlamentarisk församling ⌫ kunna förbehållas landets egna medborgare.

🡻 94/80/EC skäl 11

(13)Om en medlemsstats lagar föreskriver att det är oförenligt att inneha en kommunal befattning samtidigt med andra befattningar, bör medlemsstaterna få möjlighet att utvidga denna oförenlighet till att omfatta likvärdiga befattningar som innehas i andra medlemsstater.

🡻 94/80/EG skäl 6 (anpassad)

(14)Utländska unionsmedborgares Unionsmedborgarens rösträtt och valbarhet vid kommunala val i bosättningsstaten enligt artikel 8b.1 i fördraget hindrar emellertid inte ⌦är inte ett substitut för⌫ utövandet av rösträtten och valbarheten vid val i hemstaten. ⌦ Det är ⌫  viktigt att respektera därför nödvändigt att säkerställa att en unionsmedborgares frihet att själva bestämma om de han vill delta i kommunala val i bosättningsstaten respekterass . Det är därför lämpligt ⌦ och ⌫ att denna dessa medborgare själva får uttrycka sin önskan att utöva sin rösträtt i bosättningsstaten. Det kan dock ⌦därför⌫ föreskrivas att en sådan medborgare automatiskt ska upptas i röstlängden i de ⌦av⌫ medlemsstater där röstning inte är en skyldighet ⌦ att sådana medborgare ska upptas automatiskt i röstlängden⌫.

⇩ ny

(15)Tillgången till information om valrättigheter och valförfaranden är en nyckelfaktor för att säkerställa ett effektivt utövande av den rättighet som fastställs i artiklarna 20.2 b och 22.1 i EUF-fördraget.

(16)Bristen på adekvat information i samband med valförfaranden påverkar medborgarna när de utövar sina valrättigheter som en del av sina rättigheter som unionsmedborgare. Den påverkar också de behöriga myndigheternas förmåga att utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter. Medlemsstaterna bör åläggas att utse myndigheter med särskilt ansvar för att ge unionsmedborgarna lämplig information om deras rättigheter enligt artikel 20.2 b och artikel 22.1 i EUF-fördraget och om nationella regler och förfaranden för deltagande i och anordnande av kommunala val. För att säkerställa en effektiv kommunikation bör informationen tillhandahållas på ett klart och begripligt språk.

(17)För att förbättra tillgången till valinformation bör sådan information göras tillgänglig på minst ett annat av unionens officiella språk än det eller de av värdstatens språk som i huvudsak förstås av största möjliga antal unionsmedborgare som är bosatta på dess territorium. Medlemsstaterna får använda olika officiella unionsspråk inom specifika delar av sitt territorium eller sina regioner, beroende på vilket språk som förstås av den största gruppen unionsmedborgare som bor där.

🡻 94/80/EG skäl 12 (anpassad)

⇨ ny

(18)Alla undantag från de allmänna bestämmelserna i detta direktiv måste i enlighet med artikel 8b⌦22⌫.1 i fördraget ⌦EUF-fördraget ⌫ vara befogade med hänsyn till speciella problem i en medlemsstat ⇨ samt vara förenliga med kraven i artikel 52 i stadgan, inbegripet kravet att alla begränsningar av utövandet av rösträtten och valbarheten vid kommunala val ska vara föreskrivna i lag och utformade med beaktande av proportionalitets- och nödvändighetsprinciperna ⇦. ⌦Dessutom måste⌫ V varje undantag måste också enligt sakens natur kunna tas upp till förnyad prövning⌦, i enlighet med artikel 47 i stadgan⌫.

🡻 94/80/EG skäl 13 (anpassad)

(19)Sådana särskilda problem kan uppstå i en medlemsstat där andelen unionsmedborgare som uppfyller ålderskravet för rösträtt och som är bosatta i medlemsstaten utan att vara medborgare där är betydligt högre än genomsnittet. Undantag är befogade Oom dessa medborgare utgör mer än 20 % av väljarkåren ⌦ är undantag befogade⌫. Dessa undantag ⌦ bör ⌫ måste baseras på kriteriet om bosättningens varaktighet.

🡻 94/80/EC skäl 14

Unionsmedborgarskapet har till syfte att underlätta unionsmedborgares integration i värdlandet. I detta sammanhang är det förenligt med fördragets avsikt att undvika polarisering mellan nationella och icke-nationella listor över kandidater.

🡻 94/80/EG skäl 15 (anpassad)

(20)Risken för polarisering gör sig särskilt gällande i en medlemsstat ⌦ Medlemsstater ⌫ där antalet unionsmedborgare som uppfyller ålderskravet för rösträtt och som bor i medlemsstaten utan att vara medborgare där överstiger 20 % av det totala antalet unionsmedborgare som uppfyller ålderskravet för rösträtt och som bor i medlemsstaten. Det är därför viktigt att medlemsstaten i fråga ⌦ bör ⌫ i enlighet med artikel 8b i fördraget kan ⌦ 22.1 i EUF-fördraget kunna ⌫ fastställa särskilda bestämmelser vad gäller kandidatlistornas sammansättning.

🡻 94/80/EG skäl 16 (anpassad)

(21)Hänsyn måste tas till det faktum att i vissa medlemsstater har personer som är bosatta där, men som är medborgare i någon annan medlemsstat, rösträtt vid val till riksdagen ⌦det nationella parlamentet⌫, och vissa bestämmelser i detta direktiv kan därför mildras.

🡻 94/80/EC skäl 17

(22)Belgien har en särställning med en egen jämvikt eftersom artiklarna 1–4 i dess grundlag föreskriver tre officiella språk och en uppdelning av dess territorium i provinser och språkgemenskaper, och till följd av detta kan en fullständig tillämpning av detta direktiv få sådana effekter i vissa kommuner att det är nödvändigt att föreskriva en möjlighet till undantag från bestämmelserna i detta direktiv för att hänsyn ska kunna tas till denna särställning och jämvikt.

🡻 94/80/EG skäl 18 (anpassad)

⇨ ny

(23)⇨ Uppgifter om utövandet av rättigheter och tillämpningen av detta direktiv kan vara användbara i syfte att identifiera nödvändiga åtgärder för att säkerställa ett effektivt utövande av unionsmedborgares valrättigheter. För att förbättra insamlingen av uppgifter inför kommunala val är det nödvändigt att föreskriva att medlemsstaterna regelbundet ska övervaka och rapportera om genomförandet, vilket utöver statistiska uppgifter bör inbegripa information om de åtgärder som vidtagits för att stödja utländska unionsmedborgares valdeltagande. ⇦ Kommissionen kommer att ⌦ bör ⌫ göra en rättslig och faktisk utvärdering av tillämpningen av detta direktiv, inklusive den utveckling hos väljarkåren som har skett efter detta direktivs ikraftträdande,. I förbindelse med detta kommer kommissionen att ⌦ och ⌫ överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet.

⇩ ny

(24)Det är nödvändigt att kommissionen genomför sin egen utvärdering av tillämpningen av detta direktiv inom en rimlig tidsram från och med dess ikraftträdande, i nära samband med utvärderingen av tillämpningen av rådets direktiv 93/109/EG av den 6 december 1993 om fastställande av närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare 23 .

(25)För att säkerställa att förteckningen över grundläggande förvaltningsenheter i medlemsstaterna förblir uppdaterad och att de försäkringar som ska lämnas in av utländska unionsmedborgare som vill rösta eller kandidera i kommunala val även fortsättningsvis innehåller relevanta uppgifter i samband med unionsmedborgarnas utövande av sina valrättigheter, bör befogenheten att anta delegerade akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen för att ändra förteckningen över grundläggande förvaltningsenheter och mallen för försäkringar. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016 24 . För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(26)Genom ratificering respektive ingående 25 har medlemsstaterna och unionen åtagit sig att säkerställa efterlevnad av Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, inbegripet artikel 29 om deltagande i det politiska och offentliga livet. För att stödja ett inkluderande och likvärdigt valdeltagande för personer med funktionsnedsättning bör arrangemang för att unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare ska kunna utöva rätten att rösta och kandidera där vid kommunala val ta vederbörlig hänsyn till behoven hos medborgare med funktionsnedsättning och äldre medborgare.

(27)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 26 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 27 är tillämpliga på personuppgifter som behandlas inom ramen för detta direktiv.

(28)Detta direktiv är förenligt med de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns särskilt i stadgan, särskilt artiklarna 21 och 40 i denna. Följaktligen är det av största vikt att detta direktiv genomförs i enlighet med dessa rättigheter och principer genom säkerställande av full respekt för bland annat rätten till skydd av personuppgifter, rätten till icke-diskriminering, rösträtt och valbarhet vid kommunala val, rätten till fri rörlighet och vistelse samt rätten till ett effektivt rättsmedel.

(29)Skyldigheten att införliva detta direktiv med nationell rätt bör endast gälla de bestämmelser som utgör en innehållsmässig ändring i förhållande till de tidigare direktiven. Skyldigheten att införliva de oförändrade bestämmelserna följer av de tidigare direktiven.

(30)Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas skyldigheter vad gäller de tidsfrister för införlivande med nationell rätt av direktiven som anges i del B i bilaga IV.

🡻 94/80/EG (anpassad)

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

Allmänna bestämmelser

Artikel 1

⌦ Innehåll och tillämpningsområde ⌫

1. I detta direktiv fastställs närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid kommunala val för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare.

2.    Bestämmelserna i detta direktiv ska inte påverka medlemsstaternas bestämmelser om rösträtt och valbarhet för de av dess medborgare som bor utanför deras territorier eller för medborgare från tredje land som bor i de medlemsstaterna.

Artikel 2

⌦ Definitioner ⌫

1.    I detta direktiv avses med ⌦gäller följande definitioner:⌫

a)grundläggande lokal förvaltningsenhet: de administrativa enheter som anges i bilagan bilaga I och som i enlighet med varje medlemsstats lagar omfattar organ som har valts genom allmänna direkta val och som har befogenhet att på eget ansvar förvalta vissa lokala ärenden på lägsta nivån i den politiska och administrativa organisationen.

b)kommunala val: allmänna direkta val av medlemmar till kommunalfullmäktige och, i tillämpliga fall, ordförande och styrelseledamöter för en grundläggande lokal förvaltningsenhet inom ramen för varje enskild medlemsstats lagar.

c)bosättningsstat: en medlemsstat där en unionsmedborgare är bosatt men där han eller hon ⌦ vederbörande ⌫ inte är medborgare.

d)hemstat: den medlemsstat där unionsmedborgaren är medborgare.

e)röstlängd: antingen ett sådant officiellt register över alla röstberättigade i en grundläggande lokal förvaltningsenhet eller dess underordnade enheter som en behörig myndighet upprättar och håller aktuellt i enlighet med bosättningsstatens vallagstiftning, eller folkbokföringen, om denna innehåller uppgifter om rösträtt.

f)referensdag: den eller de dagar då unionsmedborgare enligt bosättningsstatens lagstiftning ska uppfylla villkoren för rösträtt och valbarhet i den staten.

g)försäkran: en försäkran som avges under straffansvar enligt nationell rätt.

2.    Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla om några av de ⌦ grundläggande ⌫ lokala myndigheter som anges i bilagan⌦ I ⌫ på grund av ändringar i nationella lagar ersätts med en annan myndighet som uppfyller de funktioner som avses i punkt 1 a i denna artikel, eller om en myndighet avskaffas eller skapas på grund av sådana ändringar.

⇩ ny

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 16 med avseende på ändring av bilaga I i överensstämmelse med de anmälningar som mottagits i enlighet med första stycket i denna punkt.

🡻 94/80/EG (anpassad)

⇨ ny

Inom tre månader efter det att kommissionen har mottagit en anmälan om detta samt medlemsstatens försäkran om att det inte skadar någon persons rättigheter enligt detta direktiv skall den anpassa bilagan genom att ersätta, stryka eller lägga till i den på lämpligt sätt. Den ändrade bilagan skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 3

⌦ Villkor för rösträtt och valbarhet ⌫

Den som på referensdagen ⌦Följande personer ska i bosättningsstaten ha rösträtt och vara valbara vid kommunala val i bosättningsstaten:⌫ 

(a)⌦Den som på referensdagen är unionsmedborgare enligt artikel⌫ 8 ⌦ 20⌫.1 i fördraget ⌦ EUF-fördraget ⌫.

(b)⌦ Den som på referensdagen⌫ inte är medborgare i bosättningsstaten men som ändå uppfyller de villkor för rösträtt och valbarhet som enligt den statens lagstiftning gäller för de egna medborgarna.

skall i bosättningsstaten ha rösträtt och vara valbar vid kommunala val i bosättningsstaten i enlighet med detta direktiv.

Artikel 4

⌦ Krav på bosättningsperiod ⌫

1.    Om medborgare i bosättningsstaten måste ha varit bosatta på den statens territorium under en viss tid för att få rösta eller för att vara valbara, ska väljare och valbara personer enligt artikel 3 anses uppfylla det villkoret om de varit bosatta i en annan medlemsstat under den tiden.

2.    Om en medlemsstats egna medborgare enligt bosättningsstatens lagar endast har rösträtt eller är valbara i den grundläggande lokala förvaltningsenhet där de har sin huvudsakliga bostad, ska väljare och valbara personer enligt artikel 3 också underställas detta krav.

3.    Punkt 1 ska inte påverka de bestämmelser i medlemsstaterna enligt vilka ⌦ utövandet av ⌫  personer endast har ⌦ rätten att rösta eller kandidera ⌫ i en viss grundläggande lokal förvaltningsenhet endast om de ⌦ villkoras av att de berörda personerna ⌫ har varit bosatta där under en viss minsta tid.

Inte heller ska punkt 1 påverka nationella bestämmelser som redan är i kraft den dag när detta direktiv antas, och genom vilka en personer endast har rösträtt eller är valbara om han ⌦de⌫ har tillbringat en minsta tid i den valkrets i medlemsstaten som den grundläggande lokala förvaltningsenheten tillhör.

Artikel 5

⌦ Icke-valbarhet ⌫

1.    En bosättningsstat får föreskriva att en unionsmedborgare som genom ett civilrättsligt eller straffrättsligt beslut har fråntagits sin rätt till valbarhet enligt hemstatens lagstiftning, inte ska få utöva den rätten vid kommunala val.

2.    En unionsmedborgare, som i bosättningsstaten vill kandidera vid kommunala val men som inte kan visa upp den försäkran som avses i artikel 9.2 a eller det intyg som avses i artikel 9.2 b, skall ⌦ får ⌫ vägras att kandidera.

3.    Medlemsstaterna får föreskriva att endast deras egna medborgare får inneha en befattning som vald ordförande för, suppleant eller ledamot av en grundläggande lokal förvaltningsenhets kommunstyrelse om han ⌦ de ⌫ väljs för att inneha den befattningen under hela mandattiden.

Medlemsstaterna får också fastställa att endast deras egna medborgare får inneha tillfälliga eller interimistiska funktioner som ordförande för, suppleanter eller ledamöter av en grundläggande lokal förvaltningsenhets kommunstyrelse.

Med hänsyn till fördraget och till allmänna rättsprinciper får medlemsstaterna vidta lämpliga, nödvändiga och proportionella åtgärder för att säkerställa att de befattningar som avses i första stycket och de funktioner som avses i andra stycket endast kan innehas och uppfyllas av deras egna medborgare.

4.    Medlemsstaterna får också ⌦ föreskriva ⌫ fastställa att en unionsmedborgare som har valts till medlem av ett representativt råd varken ska delta i utnämningen av ombud för val av ⌦ som kan rösta ⌫ i en parlamentarisk församling eller i val av medlemmar till en sådan församling.

Artikel 6

⌦ Oförenlighet ⌫

1.    Personer med rätt att kandidera inom ramen för ⌦ enligt ⌫ artikel 3 ska underställas samma villkor rörande olämplighet som enligt bosättningsstatens lagar tillämpas för medborgare i den staten.

2.    Medlemsstaterna får fastställa att innehav av en kommunal befattning i bosättningsstaten är oförenligt med innehav av en liknande befattning i en annan medlemsstat om denna är likvärdig med den befattning som anses olämplig i bosättningsstaten.

KAPITEL II

Utövande av rösträtten och rätten att kandidera

Artikel 7

⌦ Valfrihet att rösta i bosättningsstaten ⌫

1.    En väljare ⌦ Väljare som uppfyller villkoren⌫ inom ramen för⌦ i ⌫artikel 3 ska utöva sin rösträtt vid kommunala val i bosättningsstaten om han ⌦ de ⌫ har uttryckt önskan om att få rösta.

2.    Om det är obligatoriskt att rösta i bosättningsstaten, ska också väljare ⌦ enligt ⌫ inom ramen för artikel 3 som har förts in på röstlängden där vara tvungna att rösta.

3.    Medlemsstater där det inte är obligatoriskt att rösta får föreskriva automatisk upptagning i röstlängden av väljare inom ramen för ⌦ enligt ⌫ artikel 3.

Artikel 8

⌦ Upptagande i och avförande från röstlängden ⌫

1.    Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som behövs för att väljare enligt artikel 3 ska bli upptagna i röstlängden i tillräckligt god tid före valet.

2.    För att en väljare enligt artikel 3 ska bli upptagna i röstlängden ska han ⌦ de ⌫ framvisa samma dokument som statens egna medborgare.

Bosättningsstaten får också kräva att en väljare enligt artikel 3 visar upp en giltig identitetshandling samt en ⌦ försäkran ⌫ formell deklaration med uppgift om hans nationalitet och hans adress i bosättningsstaten ⇨ som upprättats i enlighet med mallen i bilaga II ⇦.

3.    Väljare enligt artikel 3 som har upptagits i bosättningsstatens röstlängd ska stå kvar i röstlängden på samma villkor som statens egna medborgare tills han ⌦ de ⌫ automatiskt stryks från den därför att villkoren för rösträtt inte längre är uppfyllda. ⇨ Om medlemsstaterna föreskriver att medborgare ska underrättas om att de strukits från röstlängden, ska dessa bestämmelser även tillämpas på väljare enligt artikel 3. ⇦

Väljare som har upptagits i röstlängden på egen begäran kan också på egen begäran strykas från den.

Om de väljarna flyttar till en annan grundläggande lokal förvaltningsenhet i samma medlemsstat ska de upptas på röstlängden för det området på samma villkor som statens egna medborgare.

⇩ ny

4. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 16 med avseende på att ändra formen hos och innehållet i mallen för den försäkran som avses i punkt 2 i denna artikel.

5. Utan att det påverkar tillämpningen av någon medlemsstats bestämmelser om rösträtt eller valbarhet för medborgare som är bosatta utanför dess territorium, ska det faktum att väljare enligt artikel 3 har upptagits i röstlängden i bosättningsstaten inte leda till att de stryks från hemstatens röstlängd.

🡻 94/80/EG (anpassad)

⇨ ny

Artikel 9

⌦ Registrering som kandidat ⌫

1.    När en valbar person ⌦ valbara personer ⌫ enligt artikel 3 vill ⌦ ger in en ansökan om att ⌫ kandidera ska han ⌦ de ⌫ framvisa samma dokument som landets egna ⌦ kandidater som är ⌫ medborgare ⌦ i landet ⌫ . Bosättningsstaten får kräva att han ⌦ den berörda personen ⌫ framvisar en formell försäkran med uppgift om nationalitet och adress i bosättningsstaten ⇨ som upprättats i enlighet med mallen i bilaga III ⇦.

2.    Bosättningsstaten får också kräva att en ⌦ personer ⌫ som har rätt att kandidera enligt artikel 3

a)i den formella försäkran som han ⌦ de ⌫ framvisar i enlighet med punkt 1 när han ⌦ de ⌫ lämnar in sin ansökan om att få kandidera ska ange att hans ⌦ deras ⌫ valbarhet inte har fråntagits honom ⌦ dem ⌫ i hans ⌦ deras ⌫ hemstat,

b)i fall av tvivel angående innehållet i försäkran enligt led a, eller om det krävs enligt en medlemsstats lagar, före eller efter valet ska visa upp ett intyg från de behöriga administrativa myndigheterna i sin hemstat på att han ⌦ de ⌫ inte har fråntagits sin valbarhet i hemstaten eller att de myndigheterna inte känner till att han ⌦ de ⌫ skulle ha förlorat sin valbarhet,

c)visar upp en giltig identitetshandling,

d)i den formella försäkran som han ⌦ de ⌫ visar upp ⌦i enlighet med punkt 1⌫ anger att han ⌦ de ⌫ inte innehar någon befattning som är oförenlig i den mening som avses i artikel 6.2,

e)anger sin sista adress i hemstaten såvida han ⌦ de ⌫ har haft någon.

⇩ ny

3. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 16 med avseende på att ändra formen hos och innehållet i mallen för den försäkran som avses i punkt 1 i denna artikel.

Artikel 10

Röstningsmetoder

Medlemsstater som ger medborgare möjlighet att rösta genom förtidsröstning, poströstning och elektronisk röstning samt röstning via internet i kommunala val ska säkerställa att sådana röstningsmetoder också finns tillgängliga på samma villkor för väljare enligt artikel 3.

🡻 94/80/EG (anpassad)

⇨ ny

Artikel 1110 

⌦ Beslut om registrering och rättsmedel ⌫

1.    Bosättningsstaten ska i god tid ⇨ och på ett klart och enkelt språk ⇦ underrätta den berörda personen ⌦ de berörda personerna ⌫ om åtgärder ⇨ det beslut ⇦ som vidtas ⌦ fattas ⌫ rörande hans ⌦ deras ⌫ ansökan om att upptas i röstlängden eller beslut som fattas rörande godkännandet av hans ⌦ deras ⌫ ansökan om att få kandidera.

2.    Om en person ⌦unionsmedborgare⌫ vägras att bli upptagen ⌦ upptagna ⌫ i röstlängden eller har fått avslag på ansökan om att upptas i röstlängden eller om han ⌦ de ⌫ vägrats kandidera ska den berörda personen ha samma rätt till överprövning som lagstiftningen i bosättningsstaten föreskriver för väljare och valbara personer som är medborgare i den staten.

⇩ ny

3. Vid fel i röstlängden eller i förteckningen över kandidater i kommunala val ska den berörda personen ha liknande rätt till överprövning som lagstiftningen i bosättningsstaten föreskriver för väljare och valbara personer som är dess egna medborgare.

🡻 94/80/EG (anpassad)

Artikel 1211

⌦ Tillhandahållande av information ⌫

⇩ ny

1. Medlemsstaterna ska utse en nationell myndighet med ansvar för att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att utländska unionsmedborgare i god tid informeras om villkoren och de närmare bestämmelserna för registrering som väljare eller kandidat i kommunala val.

2. Medlemsstaterna ska säkerställa att den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 1 direkt och individuellt meddelar väljare och valbara personer enligt artikel 3 följande information:

a)Deras registreringsstatus.

b)Νär sådana uppgifter finns tillgängliga, datum för när valet ska hållas samt hur och var röstning ska ske.

c)Sätt att få ytterligare information om anordnandet av valet, inklusive förteckningen över kandidater.

3. Information om villkor och närmare bestämmelser för registrering som väljare eller kandidat i kommunala val samt den information som avses i punkt 2 ska tillhandahållas på ett klart och enkelt språk.

Den information som avses i första stycket ska, förutom att lämnas på ett eller flera av värdstatens officiella språk, också åtföljas av en översättning till minst ett annat av unionens officiella språk som i huvudsak förstås av största möjliga antal unionsmedborgare som är bosatta på dess territorium, i enlighet med kvalitetskraven i artikel 9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 28 .

4. Medlemsstaterna ska säkerställa att information om villkor och närmare bestämmelser för registrering som väljare eller kandidat i kommunala val och den information som avses i punkt 2 görs tillgänglig för personer med funktionshinder och äldre personer med hjälp av lämpliga medel, metoder och format för kommunikation.

🡻 94/80/EG (anpassad)

⇨ ny

Bosättningsstaten skall i god tid och på lämpligt sätt underrätta väljare och valbara personer enligt artikel 3 om villkor och närmare bestämmelser för utövande av rösträtten och rätten att kandidera i den staten.

KAPITEL III

Undantag och övergångsbestämmelser

Artikel 1312

⌦ Undantag ⌫

1.    Om antalet unionsmedborgare som uppfyller ålderskravet för rösträtt och som bor i en medlemsstat utan att vara medborgare där den 1 januari 1996 utgör mer än 20 % av det totala antalet ⌦ egna och utländska ⌫ unionsmedborgare som uppfyller ålderskravet för rösträtt och som är bosatta i medlemsstaten, får staten trots ⌦ genom undantag från ⌫ detta direktiv

a)begränsa rösträtten till väljare enligt artikel 3 som har varit bosatta i medlemsstaten under en minsta tid vilken inte får överstiga den period för vilken kommunens representativa råd väljs,

b)begränsa rätten till valbarhet till personer som är valbara enligt artikel 3 och som har varit bosatta i medlemsstaten under en minsta tid vilken inte får vara längre än två gånger så lång som den period för vilken kommunens representativa råd väljs,

c)vidta lämpliga åtgärder med hänsyn till kandidatlistans sammansättning för att särskilt uppmuntra integrationen av unionsmedborgare som är medborgare i en annan medlemsstat.

2.    Trots ⌦ Genom undantag från ⌫ bestämmelserna i detta direktiv får Belgien tillämpa bestämmelserna i punkt 1 a för ett begränsat antal lokala myndigheter och ska i så fall överlämna en förteckning över dessa minst ett år före de val av lokala myndigheter för vilka landet avser tillämpa undantaget.

3.    Om lagarna i en medlemsstat den 1 januari 1996 föreskriver att en annan medlemsstats medborgare som är bosatta där har rätt att rösta vid val till statens riksdag ⌦ nationella parlament ⌫ och i det syftet får upptas i röstlängden i den staten på exakt samma villkor som dess egna röstberättigade medborgare, behöver den ifrågavarande staten trots ⌦ genom undantag från ⌫ detta direktiv inte tillämpa artiklarna 6–11 för sådana personer.

4.    Senast den 31 december 1998 och Vvart sjätte år därefter ⇨ efter ikraftträdandet av detta direktiv ⇦ ska kommissionen till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport i vilken den ska kontrollera huruvida beviljandet till medlemsstater av ett undantag i enlighet med artikel 8b ⌦ 22⌫.1 i fördraget ⌦ i EUF-fördraget ⌫ fortfarande är berättigat och ska föreslå nödvändiga justeringar. Medlemsstater som åberopar undantag enligt punkterna 1 och 2 ska tillhandahålla kommissionen all nödvändig bakgrundsinformation.

KAPITEL IV

Slutbestämmelser

Artikel 1413

⌦ Rapportering ⌫

⇩ ny

1. Senast tre år efter ikraftträdandet av detta direktiv och därefter vart fjärde år ska medlemsstaterna rapportera till kommissionen om tillämpningen av detta direktiv inom deras territorium, inbegripet om tillämpningen av artikel 5.3 och 5.4. Rapporten ska innehålla statistiska uppgifter om deltagandet för väljare och kandidater enligt artikel 3 i kommunala val och en sammanfattning av de åtgärder som vidtagits i detta avseende.

🡻 94/80/EG (anpassad)

⇨ ny

⇨ 2. Senast fem år efter ikraftträdandet av detta direktiv och därefter vart femte år ⇦ Kommissionen skall ska kommissionen till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport om tillämpningen av detta direktivinklusive uppgifter om ändringar i valkretsen som har ägt rum efter ikraftträdandet, inom ett år efter det att alla medlemsstater har hållit kommunala val organiserade på grundval av bestämmelserna i detta direktiv och skall i tillämpliga fall föreslå lämpliga justeringar ⇨ inbegripet på grundval av den information som medlemsstaterna tillhandahållit i enlighet med punkt 1 i denna artikel. ⇦

⇩ ny

Artikel 15

Utvärdering

Senast två år efter valet till Europaparlamentet 2029 ska kommissionen bedöma tillämpningen av detta direktiv och lägga fram en utvärderingsrapport om de framsteg som gjorts vad gäller att uppnå målen i direktivet.

Artikel 16

Utövande av delegeringen

1.    Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.    Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 2, 8 och 9 ges till kommissionen tills vidare från och med den dag då detta direktiv träder i kraft.

3.    Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 2, 8 och 9 får när som helst återkallas av rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.    Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016.

5.    Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.    En delegerad akt som antas enligt artiklarna 2, 8 och 9 ska träda i kraft endast om rådet inte har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

🡻 94/80/EG (anpassad)

⇨ ny

Artikel 1714

⌦ Införlivande ⌫

1. Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa ⇨ artiklarna 8.2, 8.3 och 8.5, 9.1 och 9.2, 10, 11.1 och 11.3, 12 och 14 samt bilagorna I, II och III senast den 31 december 2023 ⇦ detta direktiv före den 1 januari 1996. De ska genast underrätta överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. ⌦ De ska även innehålla en uppgift om att hänvisningar i befintliga lagar och andra författningar till det direktiv som upphävs genom det här direktivet ska anses som hänvisningar till det här direktivet ⌫. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ⌦ och om hur uppgiften ska formuleras⌫ska varje medlemsstat själv utfärda.

⌦ 2.    Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.⌫

⌦ Artikel 18 ⌫

⌦ Upphävande ⌫

⌦Direktiv 94/80/EG, ändrat genom de akter som anges i del A i bilaga IV, ska upphöra att gälla med verkan från och med den 31 december 2023, utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter vad gäller de tidsfrister för införlivande med nationell rätt av direktiven som anges i del B i bilaga IV. ⌫

⌦ Hänvisningar till det upphävda direktivet ska anses som hänvisningar till det här direktivet och läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga V. ⌫

Artikel 1915

⌦ Ikraftträdande och tillämpning ⌫

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas ⌦ unionens ⌫officiella tidning.

⌦ Artiklarna 1–7, 8.1, 11.2 och 13 ska tillämpas från och med den 31 december 2023. ⌫

Artikel 2016

⌦ Adressater ⌫

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

(1)    COM/2020/730 final, https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX%3A52020DC0730

(2)    Rådets direktiv 93/109/EG av den 6 december 1993 om fastställande av närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare.

(3)     https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/2021_commission_work_programme_annexes_en.pdf

(4)     EUR-Lex - 32018R1724 - EN - EUR-Lex (europa.eu) .

(5)     EUR-Lex - 52021DC0101 - EN - EUR-Lex (europa.eu) .

(6)    Se även FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som EU och medlemsstaterna är parter i.

(7)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – EU:s handlingsplan för demokrati, COM(2020) 790 final.

(8)    Rapport om tillämpningen av direktiv 94/80/EG om rösträtt och valbarhet vid kommunala val (COM(2018) 44 final); rapport om EU-medborgarskapet 2017 (COM (2017) 30 final); rapport om tillämpningen av direktiv 94/80/EG om rösträtt och valbarhet vid kommunala val för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare, COM(2012) 99 final. Direktivet har också ändrats vid fyra tillfällen (rådets direktiv 96/30/EG av den 13 maj 1996, rådets direktiv 2006/106/EG av den 20 november 2006, kommissionens genomförandebeslut av den 19 juli 2012, rådets direktiv 2013/19/EU av den 13 maj 2013) för att genomföra de ändringar som är nödvändiga till följd av en akt om anslutning till unionen.

(9)    Studie utförd 2021 till stöd för utarbetandet av en konsekvensbedömning av ett eventuellt EU-politiskt initiativ för att stödja ett brett och inkluderande deltagande av rörliga EU-medborgare i val till Europaparlamentet och i kommunala val i Europa https://ec.europa.eu/info/files/study-preparation-impact-assessment-electoral-directives , och bilagor till denna https://ec.europa.eu/info/files/annexes-study-preparation-impact-assessment-electoral-directives  

(10)     https://ec.europa.eu/info/law/better-regulation/have-your-say/initiatives/12684-Inclusive-EUParliament-elections-supporting-EU-citizens-right-to-vote-and-stand-as-candidates-in-another-EU-country/public-consultation_en

(11)    Politiskt deltagande av rörliga EU-medborgares synpunkter från pilotstudier om Österrike, Belgien, Bulgarien, Tyskland, Grekland, Ungern, Irland och Polen.

(12)    Studie utförd 2021 till stöd för utarbetandet av en konsekvensbedömning av ett eventuellt EU-politiskt initiativ för att stödja ett brett och inkluderande deltagande av rörliga EU-medborgare i val till Europaparlamentet och i kommunala val i Europa https://ec.europa.eu/info/files/study-preparation-impact-assessment-electoral-directives , och bilagor till denna https://ec.europa.eu/info/files/annexes-study-preparation-impact-assessment-electoral-directives

(13)    Till stöd för studien genomfördes en onlineundersökning riktad till rörliga EU-medborgare för att bedöma de erfarenheter som rörliga EU-medborgare har av att delta politiskt i den medlemsstat där de är bosatta, samt de olika faktorer som påverkar deras deltagande.

(14)     https://ec.europa.eu/info/files/terms-reference-european-cooperation-network-elections_en .

(15)     https://ec.europa.eu/justice/grants1/programmes-2014-2020/rec/index_en.htm .

(16)     https://ec.europa.eu/info/departments/justice-and-consumers/justice-and-consumers-funding-tenders/funding-programmes/previous-programmes-2014-2020/europe-citizens-efc_en .

(17)    Expertgruppen för valfrågor inrättades 2005. Dess uppgift är att etablera ett nära samarbete mellan medlemsstaternas organ och kommissionen på områden som har anknytning till val, bistå kommissionen genom att tillhandahålla information och råd om situationen när det gäller valrättigheter inom EU och dess medlemsstater och att underlätta utbytet av information, erfarenheter och god praxis på detta område. Läs mer på Register of Commission expert groups and other similar entities (europa.eu) .

(18)    Det europeiska valsamarbetsnätverket inrättades 2019. Den sammanför företrädare för medlemsstaternas myndigheter med ansvar för valfrågor och är ett forum för konkreta och praktiska diskussioner om en rad frågor av relevans för att säkerställa fria och rättvisa val, inbegripet dataskydd, it-säkerhet, öppenhet och medvetandehöjande åtgärder. Läs mer på European cooperation network on elections | European Commission (europa.eu)

(19)    Kommissionen mot Belgien (C-543/17).

(20)    Se domarna i målen kommissionen mot Rumänien, C-549/18 och kommissionen mot Irland, C-550/18.

(21)    Rådets direktiv 94/80/EG av den 19 december 1994 om närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid kommunala val för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare (EGT L 368, 31.12.1994, s. 38).

(22)    Rapport om EU-medborgarskapet 2020 Ökad makt för medborgarna och skydd av deras rättigheter, COM/2020/730 final.

(23)    Rådets direktiv 93/109/EG av den 6 december 1993 om fastställande av närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare (omarbetning).

(24)    EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

(25)    Rådets beslut 2010/48/EG av den 26 november 2009 om ingående från Europeiska gemenskapens sida av Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (EUT L 23, 27.1.2010, s. 35).

(26)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). ((EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(27)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

(28)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 av den 2 oktober 2018 om inrättande av en gemensam digital ingång för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 (EUT L 295, 21.11.2018, s. 1).

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 25.11.2021

COM(2021) 733 final

BILAGOR

till förslaget till

RÅDETS DIREKTIV

om närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid kommunala val för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare (omarbetning)

{SEC(2021) 576 final} - {SWD(2021) 357 final} - {SWD(2021) 358 final}

🡻 94/80/EG (anpassad) (adapted)

⇨ ny

BILAGA I

”Grundläggande lokala förvaltningsenheter i den mening som avses i artikel 2.1 a i detta direktiv är någon av följande:

i Belgien:

   Commune/gemeente/Gemeinde,

i Bulgarien:

   община/кметство/Общината е основната административно-териториална единица, в която се осъществява местното самоуправление,

i Tjeckien:

   obec, městský obvod nebo městská část územně členěného statutárního města, městská část hlavního města Prahy,

i Danmark:

   kommune, region,

i Tyskland:

   kreisfreie Stadt bzw. Stadtkreis, Kreis, Gemeinde, Bezirk in der Freien und Hansestadt Hamburg und im Land Berlin, Stadtgemeinde Bremen in der Freien Hansestadt Bremen, Stadt-, Gemeinde-, oder Ortsbezirke bzw. Ortschaften,

i Estland:

   vald, linn,

i Irland:

   ð counties, cities, and cities and counties, ï City Council, County Council, Borough Council, Town Council,

i Grekland:

   δήμος, ð δημοτική κοινότητα, ï

i Spanien:

   municipio, entidad de ámbito territorial inferior al municipal,

i Frankrike:

   commune, arrondissement dans les villes déterminées par la législation interne, section de commune,

i Kroatien:

   općina, grad, županija,

i Italien:

   comune, circoscrizione,

i Cypern:

δήμος, κοινότητα,

i Lettland:

novads, republikas pilsēta, ð valstspilsēta, ï

i Litauen:

   Savivaldybė,

i Luxemburg:

   commune,

i Ungern:

   települési önkormányzat,; község, nagyközség, város, megyei jogú város, főváros, főváros kerületei; területi önkormányzat; ⇨ fővárosi önkormányzat ⇦ megye,

i Malta:

   Kunsill Lokali,

i Nederländerna:

   gemeente, deelgemeente,

i Österrike:

   Gemeinden, Bezirke in der Stadt Wien,

i Polen:

   gmina,

i Portugal:

   município, freguesia,

i Rumänien:

   comuna, orașul, municipiul, sectorul (numai în municipiul București) și județul,

i Slovenien:

   občina,

i Slovakien:

   samospráva obce: obec, mesto, hlavné mesto Slovenskej republiky Bratislava, mesto Košice, mestská časť hlavného mesta Slovenskej republiky Bratislavy, mestská časť mesta Košice; samospráva vyššieho územného celku: samosprávny kraj,

i Finland:

   kunta, kommun, kommun på Åland,

i Sverige:

   kommuner, landsting.,

i Förenade kungariket:

   counties in England; counties, county boroughs and communities in Wales; regions and Islands in Scotland; districts in England, Scotland and Northern Ireland; London boroughs; parishes in England; the City of London in relation to ward elections for common councilmen.

⇩ ny

BILAGA II

Jag.......................................................... (namn) försäkrar härmed att följande uppgifter är riktiga:

⇩ ny

BILAGA III

Jag.......................................................... (namn) försäkrar härmed att följande uppgifter är riktiga:

🡹

BILAGA IV

Del A

Upphävt direktiv och en förteckning över ändringar av detta
(som det hänvisas till i artikel 17)

Del B

Tidsfrister för införlivande med nationell rätt
(som det hänvisas till i artikel 17)

_____________

BILAGA V

Jämförelsetabell

_____________