EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 25.11.2021

COM(2021) 718 final

2021/0382(NLE)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om bemyndigande för medlemsstaterna att i Europeiska unionens intresse underteckna det andra tilläggsprotokollet om utökat samarbete och utlämnande av elektroniska bevis till konventionen om it-brottslighet

MOTIVERING

1.FÖRSLAGETS INNEHÅLL

Detta förslag avser beslutet om bemyndigande för medlemsstaterna att i Europeiska unionens intresse underteckna det andra tilläggsprotokollet om utökat samarbete och utlämnande av elektroniska bevis till Europarådets Budapestkonvention om it-brottslighet (protokollet) 1 . Syftet med protokollet är att införa gemensamma regler på internationell nivå för att stärka samarbetet om it-relaterad brottslighet och insamling av bevis i elektronisk form för brottsutredningar eller straffrättsliga förfaranden.

Kommissionen kommer också att lägga fram ett förslag till Europeiska unionens råds (rådet) beslut om bemyndigande för medlemsstaterna att ratificera protokollet i unionens intresse.

It-relaterad brottslighet fortsätter att vara en stor utmaning för vårt samhälle. Trots de brottsbekämpande och rättsliga myndigheternas insatser ökar cyberangreppen, däribland sådana som görs med hjälp av utpressningsprogram, och blir alltmer komplexa 2 . I synnerhet internets gränslösa karaktär gör att utredningar av it-brottslighet nästan alltid blir gränsöverskridande till sin natur, vilket kräver ett nära samarbete mellan myndigheter i olika länder.

Elektroniska bevis blir allt viktigare för brottsutredningar. Kommissionen uppskattar att brottsbekämpande och rättsliga myndigheter i dag behöver tillgång till elektroniska bevis i 85 % av brottsutredningarna, inklusive it-relaterad brottslighet 3 . Bevis för brott innehas i allt högre grad i elektronisk form av tjänsteleverantörer i utländska jurisdiktioner, och en effektiv straffrättslig reaktion kräver lämpliga åtgärder för att inhämta sådana bevis och upprätthålla rättsstatsprincipen.

Insatser för att förbättra gränsöverskridande tillgång till elektroniska bevis för brottsutredningar görs runtom i världen, på nationell nivå, på unionsnivå 4 och på internationell nivå, viket kommer till uttryck bland annat genom protokollet. Det är viktigt att säkerställa kompatibla regler på internationell nivå för att undvika lagkonflikter när gränsöverskridande tillgång till elektroniska bevis begärs.

2.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

2.1.Bakgrund

Kommissionen deltog på Europeiska unionens vägnar i förhandlingarna om protokollet i enlighet med Europeiska unionens råds beslut. Kommissionen har konsekvent samrått med rådets särskilda kommitté för förhandlingarna om unionens ståndpunkt.

I enlighet med ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen 20 höll kommissionen Europaparlamentet informerat om förhandlingarna genom skriftliga rapporter och muntliga redogörelser.

2.2.Det andra tilläggsprotokollet

2.2.1.Gemensamma bestämmelser

2.2.2.Samarbetsinsatser

2.2.3.Skyddsåtgärder

2.2.4.Slutbestämmelser

I kapitel I i protokollet fastställs slutbestämmelser. Bland annat säkerställs genom artikel 15.1 a att parterna kan upprätta sina förbindelser i de frågor som anges i protokollet på annat sätt, i enlighet med artikel 39.2 i konventionen. Artikel 15.1 b säkerställer att EU-medlemsstater som är parter i protokollet kan fortsätta att tillämpa unionsrätten i sina ömsesidiga förbindelser. I artikel 15.2 fastställs också att artikel 39.3 i konventionen är tillämplig med avseende på protokollet.

I artikel 16.3 anges att protokollet kommer att träda i kraft så snart fem parter i konventionen har uttryckt sitt samtycke till att vara bundna av protokollet.

I artikel 19.1 föreskrivs att parterna kan använda förbehåll i samband med artikel 7.9 a och 7.9 b, artikel 8.13 och artikel 17. I artikel 19.2 föreskrivs att parterna får avge förklaringar om artikel 7.2 b och 7.8, artikel 8.11, artikel 9.1 b och 9.5, artikel 10.9, artikel 12.3 och artikel 18.2. I artikel 19.3 fastställs att en part ska avge sådana förklaringar, underrättelser eller meddelanden som avses i artikel 7.5 a och e, artikel 8.4 och 10 a och b, artikel 14.7 c och 14.10 b samt artikel 17.2.

Artikel 23.1 utgör en grund för samråd mellan parterna, bland annat genom kommittén för konventionen om it-relaterad brottslighet, i linje med artikel 46 i konventionen. Artikel 23.2 ger också en grund för bedömningen av användningen och genomförandet av bestämmelserna i protokollet. Artikel 23.3 säkerställer att bedömningen av användningen och genomförandet av artikel 14 om uppgiftsskydd inleds så snart tio parter har uttryckt sitt samtycke till att bindas av protokollet.

2.3.Unionens lagstiftning och politik på området

Det område som regleras av protokollet omfattas till stor del av gemensamma regler som grundar sig på artiklarna 82.1 och 16 i EUF-fördraget. Europeiska unionens nuvarande rättsliga ram omfattar särskilt instrument om brottsbekämpning och straffrättsligt samarbete, såsom direktiv 2014/41/EU om en europeisk utredningsorder på det straffrättsliga området, konventionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater och rådets rambeslut 2002/465/RIF om gemensamma utredningsgrupper. Externt har Europeiska unionen ingått ett antal bilaterala avtal mellan unionen och tredjeländer, såsom avtalen om ömsesidig rättslig hjälp mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater, mellan Europeiska unionen och Japan samt mellan Europeiska unionen och Norge och Island. EU:s nuvarande rättsliga ram omfattar även förordning (EU) 2017/1939 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten. Medlemsstater som deltar i det fördjupade samarbetet bör säkerställa att Europeiska åklagarmyndigheten vid utövandet av sina befogenheter enligt artiklarna 22, 23 och 25 i förordning (EU) 2017/1939 kan söka samarbete enligt protokollet på samma sätt som nationella åklagare i dessa medlemsstater. Dessa instrument och avtal rör särskilt artiklarna 8, 9, 10, 11 och 12 i protokollet.

Dessutom har unionen antagit flera direktiv som stärker misstänkta och tilltalade personers processuella rättigheter 23 . Dessa instrument rör särskilt artiklarna 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12 och 13 i protokollet. En särskild uppsättning skyddsåtgärder gäller skyddet av personuppgifter, som är en grundläggande rättighet som fastställs i EU-fördragen och i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Personuppgifter får endast behandlas i enlighet med förordning (EU) 2016/679 (den allmänna dataskyddsförordningen) och direktiv (EU) 2016/680 (brottsbekämpningsdirektivet). I var och ens grundläggande rätt till respekt för sitt privatliv och familjeliv, sin bostad och sina kommunikationer ingår respekten för kommunikationernas integritet som en väsentlig del. Uppgifter om elektronisk kommunikation kan endast behandlas i enlighet med direktiv 2002/58/EG (direktivet om integritet och elektronisk kommunikation). Dessa instrument rör särskilt artikel 14 i protokollet.

Hänsyn måste tas inte bara till unionsrätten i dess nuvarande utformning på det berörda området, utan även till dess framtida utveckling, i den mån denna kan förutses vid tidpunkten för analysen. Det område som omfattas av protokollet har direkt relevans för den förutsebara framtida utvecklingen av unionsrätten. I detta avseende bör kommissionens förslag från april 2018 om gränsöverskridande tillgång till elektroniska bevis noteras 27 . Dessa instrument rör särskilt artiklarna 6 och 7 i protokollet.  

Kommissionen säkerställde, när den deltog i förhandlingarna på unionens vägnar, att protokollet är fullt förenligt med unionsrätten och medlemsstaternas skyldigheter enligt den. Kommissionen såg särskilt till att bestämmelserna i protokollet gör det möjligt för medlemsstaterna att respektera grundläggande rättigheter, friheter och allmänna principer i unionsrätten såsom de fastställs i EU-fördragen och stadgan om de grundläggande rättigheterna, inbegripet proportionalitet, processuella rättigheter, oskuldspresumtion och rätten till försvar för personer som är föremål för straffrättsliga förfaranden samt integritet och skydd av personuppgifter och uppgifter om elektronisk kommunikation vid behandling av sådana uppgifter, inbegripet överföringar till brottsbekämpande myndigheter i länder utanför Europeiska unionen, och alla skyldigheter som åligger brottsbekämpande och rättsliga myndigheter i detta avseende. Kommissionen har också beaktat yttrandet från Europeiska datatillsynsmannen 28 och Europeiska dataskyddsstyrelsen 29 .

Dessutom säkerställde kommissionen att bestämmelserna i protokollet och kommissionens förslag om e-bevisning är förenliga, bland annat eftersom utkastet till lagstiftning utvecklades under diskussionerna med medlagstiftarna, och protokollet ger inte upphov till lagkonflikter. Kommissionen såg särskilt till att protokollet innehåller lämpliga garantier för uppgiftsskydd och integritet, som gör det möjligt för tjänsteleverantörer i EU att fullgöra sina skyldigheter enligt EU:s data- och integritetslagstiftning, i den mån protokollet utgör en rättslig grund för överföring av uppgifter som svar på order eller begäranden från en myndighet som inte är part i protokollet och som begär att en personuppgiftsansvarig eller ett personuppgiftsbiträde i EU lämnar ut personuppgifter eller uppgifter om elektronisk kommunikation.

2.4.Förbehåll, förklaringar, underrättelser och meddelanden samt andra överväganden

Protokollet utgör en grund för parterna att utnyttja vissa förbehåll och lämna förklaringar, underrättelser eller meddelanden i samband med vissa artiklar. Medlemsstaterna bör inta en enhetlig hållning när det gäller vissa förbehåll och förklaringar, underrättelser och meddelanden enligt bilagan till detta beslut. För att säkerställa att genomförandet av protokollet är förenligt med unionsrätten bör EU:s medlemsstater inta den ståndpunkt som anges nedan med avseende på dessa förbehåll och förklaringar. Om protokollet utgör en grund för andra förbehåll, förklaringar, underrättelser eller meddelanden ger detta förslag medlemsstaterna rätt att överväga och lämna egna förbehåll, förklaringar, underrättelser eller meddelanden.

För att säkerställa överensstämmelse mellan protokollets bestämmelser och relevant unionsrätt och unionspolitik bör medlemsstaterna inte utnyttja de förbehåll som avses i artikel 7.9 a 30 och b 31 . Dessutom bör medlemsstaterna lämna den förklaring som avses i artikel 7.2 b 32 och den underrättelse som avses i artikel 7.5 a 33 . Frånvaron av dessa förbehåll samt lämnandet av förklaringen och underrättelsen är viktiga inslag när det gäller att säkerställa att protokollet är förenligt med kommissionens lagstiftningsförslag om e-bevisning, också efterhand som lagstiftningsutkasten utvecklas under diskussionerna med medlagstiftarna.

För att säkerställa att EU:s medlemsstater tillämpar protokollet på ett enhetligt sätt i sitt samarbete med parter som inte är EU-medlemsstater uppmanas de dessutom att inte göra bruk av förbehållet enligt artikel 8.13 34 , även på grund av att ett sådant förbehåll skulle ha ömsesidig verkan 35 . Medlemsstaterna bör avge en förklaring enligt artikel 8.4 för att säkerställa att order kan verkställas om det krävs ytterligare underlag, t.ex. om omständigheterna i det aktuella fallet för att kunna bedöma proportionalitet och nödvändighet 36  

Medlemsstaterna uppmanas också att avstå från att avge den förklaring som avses i artikel 9.1 b 37 för att säkerställa en effektiv tillämpning av protokollet.

Medlemsstaterna bör lämna de meddelanden som avses i artikel 7.5 e 38 , artikel 8.10 a och b 39 , artikel 14.7 c och 10 b för att säkerställa en övergripande effektiv tillämpning av protokollet 40 .

Slutligen bör medlemsstaterna också vidta nödvändiga åtgärder i enlighet med artikel 14.11 c för att säkerställa att den mottagande parten vid tidpunkten för överföringen informeras om den unionsrättsliga skyldigheten att underrätta den person som uppgifterna avser 41 samt ge lämpliga kontaktuppgifter så att den mottagande parten kan informera den behöriga myndigheten i EU-medlemsstaten så snart sekretessbegränsningar inte längre gäller och underrättelse kan lämnas.

2.5.Förslagets syfte

Protokollet träder i kraft när fem parter har uttryckt sitt samtycke till att vara bundna av protokollet i enlighet med bestämmelserna i artikel 16.1 och 16.2. Undertecknandet av protokollet planeras äga rum i mars 2022.

EU:s medlemsstater bör vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att protokollet snabbt träder i kraft, vilket är viktigt med hänsyn till ett antal faktorer.

För det första kommer protokollet att säkerställa att brottsbekämpande och rättsliga myndigheter är bättre rustade att inhämta de elektroniska bevis som krävs för brottsutredningar. Sett till den allt större betydelsen av elektroniska bevis i brottsutredningar finns det ett akut behov av att brottsbekämpande och rättsliga myndigheter har rätt instrument för att få tillgång till elektroniska bevis på ett effektivt sätt och därigenom säkerställa att de effektivt kan bekämpa internetbrott.

För det andra kommer protokollet att säkerställa att sådana åtgärder för att få tillgång till elektroniska bevis används på ett sätt som gör det möjligt för medlemsstaterna att respektera de grundläggande rättigheterna, inbegripet processuella rättigheter i straffrättsliga förfaranden, rätten till integritet och rätten till skydd av personuppgifter. I avsaknad av tydliga regler på internationell nivå kan befintlig praxis innebära utmaningar när det gäller rättssäkerhet, öppenhet, ansvarsskyldighet och respekt för de misstänktas grundläggande rättigheter och förfarandegarantier i samband med brottsutredningar.

För det tredje kommer protokollet att lösa och förebygga lagkonflikter som påverkar både myndigheter och tjänsteleverantörer inom den privata sektorn och andra enheter genom att tillhandahålla kompatibla regler på internationell nivå för gränsöverskridande tillgång till elektroniska bevis.

För det fjärde kommer protokollet att visa konventionens fortsatta betydelse som den viktigaste multilaterala ramen för kampen mot it-brottslighet. Detta kommer att vara av central betydelse i den process som följer på FN:s generalförsamlings resolution 74/247 från december 2019 om motverkande av användning av informations- och kommunikationsteknik för brottsliga ändamål, genom vilken en öppen mellanstatlig ad hoc-expertkommitté inrättades för att utarbeta en övergripande internationell konvention om motverkande av användningen av informations- och kommunikationsteknik för brottsliga ändamål.

3.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

·Rättslig grund

Protokollet omfattas således av unionens exklusiva externa befogenhet. Medlemsstaternas undertecknande av protokollet i unionens intresse kan således ske på grundval av artiklarna 16, 82.1 och 218.5 i EUF-fördraget.

·Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Ej tillämpligt.

·Proportionalitetsprincipen

Unionens mål med avseende på detta förslag, som anges i avsnitt 2.5 ovan, kan endast uppnås genom att man ingår ett bindande internationellt avtal om nödvändiga samarbetsåtgärder och samtidigt säkerställer ett lämpligt skydd av de grundläggande rättigheterna. Genom protokollet uppnås detta mål. Bestämmelserna i protokollet är begränsade till vad som är nödvändigt för att uppnå dess huvudsakliga mål. Ensidiga åtgärder är inte ett alternativ, eftersom sådana inte skulle ge en tillräcklig grund för samarbetet med länder utanför EU och inte skulle kunna garantera det nödvändiga skyddet av de grundläggande rättigheterna. Att ansluta sig till ett multilateralt avtal som protokollet, som har kunnat förhandlas på unionsnivå, är också effektivare än att på bilateral nivå inleda förhandlingar med enskilda tredjeländer. Under antagandet att alla 66 parter i konventionen, liksom framtida nya parter, kommer att ratificera protokollet, kommer protokollet att utgöra en gemensam rättslig ram för EU-medlemsstaternas samarbete med sina viktigaste internationella partner i kampen mot brottslighet.

·Val av instrument

Ej tillämpligt.

4.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

·Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

·Samråd med berörda parter

I sin roll som förhandlare på unionens vägnar utbytte kommissionen också synpunkter med dataskyddsmyndigheter och anordnade riktade samrådsmöten under 2019 och 2021 med det civila samhällets organisationer, tjänsteleverantörer och branschorganisationer. Kommissionen tog hänsyn till de synpunkter som inkom vid dessa utbyten.

·Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

·Konsekvensbedömning

·Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

·Grundläggande rättigheter

5.BUDGETKONSEKVENSER

6.ÖVRIGA INSLAG

·Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

2021/0382 (NLE)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om bemyndigande för medlemsstaterna att i Europeiska unionens intresse underteckna det andra tilläggsprotokollet om utökat samarbete och utlämnande av elektroniska bevis till konventionen om it-brottslighet

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 16, 82.1 och 218.5,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

av följande skäl:

(1)Den 9 juni 2019 bemyndigade rådet kommissionen att på unionens vägnar delta i förhandlingarna om det andra tilläggsprotokollet till Europarådets Budapestkonvention om it-brottslighet.

(2)Texten till det andra tilläggsprotokollet till konventionen om it-brottslighet om utökat samarbete och utlämnande av elektroniska bevis (protokollet) antogs av Europarådets ministerkommitté den 17 november 2021 och är tänkt att öppnas för undertecknande i mars 2022.

(3)Bestämmelserna i protokollet faller inom ett område som i stor utsträckning omfattas av gemensamma regler i den mening som avses i artikel 3.2 i EUF-fördraget, inbegripet instrument som underlättar straffrättsligt samarbete och samtidigt säkerställer miniminormer för processuella rättigheter samt uppgiftsskydd och integritetsskydd.

(4)Kommissionen lade också fram lagstiftningsförslag till en förordning om europeiska utlämnandeorder och bevarandeorder för elektroniska bevis i straffrättsliga förfaranden (COM(2018) 225 final) och till ett direktiv om fastställande av harmoniserade bestämmelser för utseende av rättsliga företrädare för insamling av bevisning i straffrättsliga förfaranden (COM(2018) 226 final), varigenom man inför bindande gränsöverskridande europeiska utlämnandeorder och bevarandeorder som ska ställas direkt till en företrädare för en tjänsteleverantör i en annan medlemsstat.

(5)Genom sitt deltagande i förhandlingarna på unionens vägnar säkerställde kommissionen att det andra tilläggsprotokollet var förenligt med relevanta gemensamma unionsregler.

(6)Ett antal förbehåll, förklaringar, underrättelser och meddelanden är relevanta för att säkerställa att protokollet är förenligt med unionens lagstiftning och politik samt för att få till stånd en enhetlig tillämpning av protokollet bland EU:s medlemsstater i deras förbindelser med parter utanför EU och en effektiv tillämpning av protokollet.

(7)Eftersom protokollet föreskriver snabba förfaranden som förbättrar den gränsöverskridande tillgången till elektroniska bevis och säkerställer en hög skyddsnivå, kommer ikraftträdandet att bidra till kampen mot it-brottslighet och andra former av brottslighet på global nivå genom att underlätta samarbetet mellan EU:s medlemsstater som är parter i protokollet och icke-EU-medlemsstater som är parter i protokollet, säkerställa en hög skyddsnivå för enskilda och ge förutsättningar att lösa lagkonflikter.

(8)Med hänsyn till att protokollet innehåller lämpliga skyddsåtgärder i linje med kraven för internationella överföringar av personuppgifter enligt förordning (EU) 2016/679 och direktiv (EU) 2016/680 kommer dess ikraftträdande att bidra till att främja unionens dataskyddsstandarder på global nivå, underlätta dataflöden mellan EU:s medlemsstater som är parter i protokollet och icke-unionsmedlemsstater som är parter i protokollet och säkerställa att EU:s medlemsstater fullgör sina skyldigheter enligt unionens dataskyddsregler.

(9)Det snabba ikraftträdandet kommer också att bekräfta att Europarådets Budapestkonvention är den viktigaste multilaterala ramen för kampen mot it-brottslighet.

(10)Europeiska unionen kan inte bli part i protokollet, eftersom både protokollet och Europarådets konvention om it-brottslighet endast är öppen för stater.

(11)Medlemsstaterna bör därför bemyndigas att samfällt och i Europeiska unionens intresse underteckna protokollet.

(12)Medlemsstaterna uppmuntras att underteckna protokollet under undertecknandeceremonin, eller så snart som möjligt därefter.

(13)Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 och avgav ett yttrande den .... 

(14)[I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 i det protokollet, deltar Irland inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Irland.]

[ELLER]

[I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 i det protokollet, har Irland [genom sin skrivelse av den ... ] meddelat sin önskan att delta i antagandet och tillämpningen av detta beslut.]

(15)I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, deltar Danmark inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Danmark.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Medlemsstaterna bemyndigas härmed att i Europeiska unionens intresse underteckna det andra tilläggsprotokollet om utökat samarbete och utlämnande av elektroniska bevis till konventionen om it-brottslighet (protokollet).

Artikel 2

Vid undertecknandet av protokollet ska medlemsstaterna lämna de förbehåll, förklaringar, underrättelser eller meddelanden som anges i bilagan.

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Artikel 4

Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 5

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

(1)    Protokolltexten kommer att bifogas förlaget till rådets belsut om bemyndigande för medlemsstaterna att ratificera protokollet i unionens intresse.

(2)    European Union Serious and Organised Crime Threat Assessment 2021 (EU SOCTA 2021).

(3)    SWD(2018) 118 final.

(4)    COM(2018)225 och 226 final.

(5)    Alla utom Irland, som har undertecknat men inte ratificerat konventionen, men ändå har åtagit sig att fortsätta med anslutningen.

(6)    Arbetsordningen för kommittén för konventionen om it-brottslighet (T-CY (2013) 25 rev), tillgänglig på www.coe.int/cybercrime.

(7)    FN:s generalförsamlings resolution 74/247 från december 2019 om motverkande av användning av informations- och kommunikationsteknik för brottsliga ändamål.

(8)    JOIN(2020) 81 final.

(9)    Se till exempel Global Action on Cybercrime Extended (GLACY)+, via https://www.coe.int/en/web/cybercrime/glacyplus.

(10)    Slutrapport från Cloud Evidence Group inom kommittén för konventionen om it-brottslighet: ”Criminal justice access to electronic evidence in the cloud: Recommendations for consideration by the T-CY” av den 16 september 2016”.

(11)    https://rm.coe.int/t-cy-terms-of-reference-protocol/1680a03690

(12)    https://www.consilium.europa.eu/en/press/press-releases/2018/10/18/20181018-european-council-conslusions/

(13)    COM(2019) 71 final.

(14)    Se även Europeiska datatillsynsmannens yttrande om deltagande i förhandlingarna om ett andra tilläggsprotokoll till konventionen om it-relaterad brottslighet (Budapestkonventionen) av den 2 april 2019, yttrande 3/2019,

(15)    Rådets beslut (EU) 9116/19.

(16)    COM(2020) 605 final.

(17)    JOIN(2020) 81 final.

(18)    COM(2021) 170 final.

(19)    Europaparlamentets resolution av den 10 juni 2021 om EU:s strategi för cybersäkerhet för ett digitalt decennium.

(20)    Referens L 304/47.

(21)    https://rm.coe.int/0900001680a2aa42

(22)    Se punkt 2 i den förklarande rapporten till protokollet.

(23)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/64/EU av den 20 oktober 2010 om rätt till tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden, EUT L 280, 26.10.2010, s. 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/13/EU av den 22 maj 2012 om rätten till information vid straffrättsliga förfaranden, EUT L 142, 1.6.2012, s. 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/48/EU av den 22 oktober 2013 om rätt till tillgång till försvarare i straffrättsliga förfaranden och förfaranden i samband med en europeisk arresteringsorder samt om rätt att få en tredje part underrättad vid frihetsberövande och rätt att kontakta tredje parter och konsulära myndigheter under frihetsberövandet (EUT L 294, 6.11.2013, s. 1); Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1919 av den 26 oktober 2016 om rättshjälp för misstänkta och tilltalade i straffrättsliga förfaranden och för eftersökta personer i förfaranden i samband med en europeisk arresteringsorder, EUT L 297, 4.11.2016, s. 1; Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/800 av den 11 maj 2016 om rättssäkerhetsgarantier för barn som är misstänkta eller tilltalade i straffrättsliga förfaranden, EUT L 132, 21.5.2016, s. 1; Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/343 av den 9 mars 2016 om förstärkning av vissa aspekter av oskuldspresumtionen och av rätten att närvara vid rättegången i straffrättsliga förfaranden, EUT L 65, 11.3.2016, s. 1; Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/13/EU av den 22 maj 2012 om rätten till information vid straffrättsliga förfaranden.

(24)    Se domstolens (stora avdelningen) yttrande 1/15, ECLI:EU:C:2017:592, punkt 220. Se även Europeiska dataskyddsstyrelsens bidrag till samrådet om ett utkast till ett andra tilläggsprotokoll till Europarådets konvention om it-brottslighet (Budapestkonventionen) av den 13 november 2019, s. 6 (”De behöriga nationella myndigheter som har beviljats tillgång till uppgifterna ska enligt tillämpliga nationella förfaranden underrätta de berörda personerna så snart denna underrättelse inte längre riskerar att äventyra de utredningar som genomförs av dessa myndigheter. ... Underrättelsen är nödvändig för att de berörda personerna ska kunna utöva sin rätt till rättsmedel och sin rätt till uppgiftsskydd i samband med behandlingen av deras uppgifter ”).

(25)    Därför innehåller förhandlingsdirektiven för rådets beslut av den 21 maj 2019 om bemyndigande att inleda förhandlingar med anledning av ett avtal mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater om gränsöverskridande tillgång till elektroniska bevis för straffrättsligt samarbete (9114/19) ytterligare ett antal uppgiftsskyddsgarantier. I förhandlingsdirektiven anges särskilt följande: ”Avtalet bör komplettera paraplyavtalet med ytterligare skyddsmekanismer som tar hänsyn till hur känsliga de berörda kategorierna av uppgifter är och de unika krav som måste gälla för överföring av elektroniska bevis direkt från tjänsteleverantörer snarare än mellan myndigheter och överföringar från behöriga myndigheter direkt till tjänsteleverantörer.”

(26)    Se även den förklarande rapporten till protokollet om ändring av konventionen om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter av den 10 oktober 2018, punkterna 106–107.

(27)    COM(2018)225 och 226 final.

(28)    Inbegripet Europeiska dataskyddsstyrelsens bidrag till samrådet om ett utkast till ett andra tilläggsprotokoll till konventionen mot it-brottslighet (Budapestkonventionen) av den 13 november 2019; ”Uttalande 02/201 om ett nytt utkast till bestämmelser i det andra tilläggsprotokollet till Europarådets konvention om it-brottslighet (Budapestkonventionen), som antogs den 2 februari 2021”; Europeiska dataskyddsstyrelsens bidrag till den 6:e samrådsomgången om utkastet till andra tilläggsprotokollet till Europarådets Budapestkonvention om it-brottslighet av den 4 maj 2021.

(29)    Se även Europeiska datatillsynsmannens yttrande om deltagande i förhandlingarna om ett andra tilläggsprotokoll till konventionen om it-relaterad brottslighet (Budapestkonventionen) av den 2 april 2019, yttrande 3/2019,

(30)    Tillåter parterna att förbehålla sig rätten att inte tillämpa artikel 7 (utlämnande av abonnentuppgifter).

(31)    Tillåter parterna att förbehålla sig rätten att inte tillämpa artikel 7 (utlämnande av abonnentuppgifter) på vissa typer av åtkomstnummer om detta skulle strida mot de grundläggande principerna i dess nationella rättssystem.

(32)    Tillåter parterna att förklara att ordern enligt artikel 7.1 (utlämnande av abonnentuppgifter) måste utfärdas av, eller under överinseende av, en åklagare eller annan rättslig myndighet, eller på annat sätt utfärdas under oberoende tillsyn.

(33)    Ger parterna rätt att underrätta Europarådets generalsekreterare om att när en order utfärdas enligt artikel 7.1 (utlämnande av abonnentuppgifter) till en tjänsteleverantör på dess territorium, kräver parten, i varje enskilt fall eller under fastställda omständigheter, samtidig underrättelse om ordern, kompletterande information och en sammanfattning av de sakförhållanden som har samband med undersökningen eller förfarandet.

(34)    Gör det möjligt för parterna att förbehålla sig rätten att inte tillämpa artikel 8 (genomförande av order från en annan part) på trafikuppgifter.

(35)    Se punkt 147 i den förklarande rapporten till protokollet, där det fastställs att ”[e] n part som reserverar sig för denna artikel får inte utfärda order om utlämnande av trafikuppgifter till andra parter enligt [artikel 8.1]”.

(36)    Ger parterna rätt att förklara att ytterligare stödjande uppgifter krävs för att ge verkan åt order enligt artikel 8.1 (ge verkan åt order från en annan part).

(37)    Ger parterna rätt att förklara att de inte kommer att verkställa begäranden enligt artikel 9.1 a (påskyndat utlämnande av elektroniska uppgifter i en nödsituation) som endast avser utlämnande av abonnentdata.

(38)    Ger parterna rätt att lämna kontaktuppgifter för den myndighet som den utser för att ta emot anmälningar enligt artikel 7.5 a och att utföra de åtgärder som beskrivs i artikel 7.5 b, c och d (utlämnande av abonnentuppgifter).

(39)    Ger parterna rätt att förklara att ytterligare stödjande uppgifter krävs för att ge verkan åt order enligt artikel 8.1 (ge verkan åt order från en annan part). I enlighet med kraven i förordning (EU) 2017/1939 ska de medlemsstater som deltar i det fördjupade samarbetet om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten inkludera Europeiska åklagarmyndigheten i kommunikationen.

(40)    Göra det möjligt för parterna att meddela vilken eller vilka myndighet(-er)er som ska underrättas vid säkerhetsincidenter eller kontaktas vid ansökan om förhandstillstånd för vidareöverföring till en annan stat eller en internationell organisation.

(41)    Se fotnot 24 ovan.

(42)    https://www.coe.int/en/web/cybercrime/protocol-consultations

(43)    SWD(2018) 118 final.

(44)    Se t.ex. Guidance Note 10 från kommittén för konventionen om it-brottslighet av den 1 mars 2017 om utlämnandeorder för abonnentinformation (artikel 18 i Budapestkonventionen).

(45)    Se t.ex. resolutionen från styrelsen för Internet Cooperation for Assigned Names and Numbers (ICANN) av den 15 maj 2019 om rekommendationerna rörande den tillfälliga specifikationen för gTLD-registreringsuppgifter, som finns på www.icann.org.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 25.11.2021

COM(2021) 718 final

BILAGA

till

förslag till rådets beslut

om bemyndigande för medlemsstaterna att i Europeiska unionens intresse underteckna det andra tilläggsprotokollet om utökat samarbete och utlämnande av elektroniska bevis till konventionen om it-brottslighet

BILAGA

När medlemsstaterna undertecknar protokollet ska de i unionens intresse lämna följande förbehåll, förklaringar, underrättelser eller meddelanden samt andra överväganden:

1.Förbehåll

Enligt det andra tilläggsprotokollet om utökat samarbete och utlämnande av elektroniska bevis till Europarådets Budapestkonvention om it-brottslighet (protokollet) kan en part, i enlighet med artikel 19.1, förklara att den lämnar förbehåll som kan åberopas med avseende på ett antal artiklar i protokollet.

Medlemsstaterna ska avstå från att förbehålla sig rätten att inte tillämpa artikel 7 (utlämnande av abonnentuppgifter) i enlighet med artikel 7.9 a.

Medlemsstaterna ska avstå från att förbehålla sig rätten att inte tillämpa artikel 7 (utlämnande av abonnentuppgifter) på vissa typer av åtkomstnummer i enlighet med artikel 7.9 b.

Medlemsstaterna uppmanas att avstå från att förbehålla sig rätten att inte tillämpa artikel 8 (ge verkan åt order från en annan part) när det gäller trafikdata i enlighet med artikel 8.13.

I fall där artikel 19.1 utgör en grund för andra förbehåll har medlemsstaterna rätt att överväga och göra egna förbehåll.

2.Förklaringar

Protokollet ger också en part rätt att i enlighet med artikel 19.2 avge en förklaring med avseende på vissa artiklar i protokollet.

Medlemsstaterna ska avge den förklaring som avses i artikel 7.2 b med angivande av att order som riktas till tjänsteleverantörer på deras territorium ska utfärdas av, eller under överinseende av, en åklagare eller annan rättslig myndighet, eller på annat sätt utfärdas under oberoende tillsyn. Medlemsstaterna ska följaktligen avge följande förklaring när de deponerar ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrumentet:

”Den order som avses i artikel 7.1 ska utfärdas av eller under överinseende av en åklagare eller annan rättslig myndighet eller på annat sätt utfärdas under oberoende tillsyn.”

Medlemsstaterna uppmuntras att avstå från att i enlighet med artikel 9.1 b förklara att de inte kommer att verkställa begäranden enligt artikel 9.1 a (påskyndat utlämnande av datorbehandlingsbara uppgifter i en nödsituation) som endast avser utlämnande av abonnentuppgifter.

I fall där artikel 19.2 utgör en grund för andra förklaringar bemyndigas medlemsstaterna att överväga och göra egna förklaringar.

3.Förklaringar, underrättelser eller meddelanden

Protokollet ålägger också en part att i enlighet med artikel 19.3 avge förklaringar, underrättelser eller meddelanden med avseende på ett antal artiklar i protokollet.

Medlemsstaterna ska lämna underrättelse om att när en order utfärdas enligt artikel 7.1 till en tjänsteleverantör på dess territorium, krävs samtidig underrättelse om ordern, kompletterande uppgifter och en sammanfattning av de sakförhållanden som rör utredningen eller förfarandet, i enlighet med artikel 7.5 a. Följaktligen ska medlemsstaterna vid tidpunkten för undertecknandet eller deponeringen av sitt ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrument lämna följande underrättelse till Europarådets generalsekreterare:

”När en order utfärdas i enlighet med artikel 7.1 till en tjänsteleverantör på [medlemsstatens] territorium, begär vi att alltid samtidigt underrättas om ordern, kompletterande information och en sammanfattning av fakta knutna till utredningen eller förfarandet.”

Enligt artikel 7.5 e ska medlemsstaterna utse en enda myndighet som ska ta emot underrättelser enligt artikel 7.5 a och utföra de åtgärder som beskrivs i artikel 7.5 b, c och d, och vidarebefordra denna myndighets kontaktuppgifter.

Medlemsstaterna ska i enlighet med artikel 8.4 förklara att ytterligare styrkande uppgifter krävs för att verkställa order enligt artikel 8.1. Följaktligen ska medlemsstaterna, vid tidpunkten för undertecknandet eller deponeringen av sina ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrument, avge följande förklaring:

”Ytterligare informationsunderlag krävs för att verkställa order enligt artikel 8.1. Vilket ytterligare informationsunderlag som krävs kommer att vara beroende av omständigheterna bakom ordern och därmed sammanhängande utredning eller förfarande”.

Medlemsstaterna ska meddela och uppdatera kontaktuppgifterna för de myndigheter som enligt artikel 8.10 a utsetts att överlämna en order enligt artikel 8 och för de myndigheter som enligt artikel 8.10 b utsetts att motta en order enligt artikel 8. De medlemsstater som deltar i det fördjupade samarbete som inrättats genom förordning (EU) 2017/1939 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten ska, vad gäller utövandet av dess befogenheter enligt artiklarna 22, 23 och 25 i förordning (EU) 2017/1939, inkludera Europeiska åklagarmyndigheten bland de myndigheter som meddelas i enlighet med artikel 8.10 a och b.

Medlemsstaterna ska meddela vilken eller vilka myndigheter som ska underrättas i enlighet artikel 14.7 c i samband med en säkerhetsincident.

Medlemsstaterna ska meddela vilken eller vilka myndigheter som ska bevilja tillstånd enligt artikel 14.10 b i samband med vidare överföring till en annan stat eller internationell organisation av uppgifter som mottagits enligt protokollet.

I fall där artikel 19.3 utgör en grund för andra förklaringar, underrättelser eller meddelanden ges medlemsstaterna befogenhet att överväga och lämna egna förklaringar, underrättelser eller meddelanden.

4.Andra överväganden

Medlemsstater som deltar i det fördjupade samarbete som inrättats genom förordning (EU) 2017/1939 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten ska säkerställa att Europeiska åklagarmyndigheten, vad gäller utövandet av dess befogenheter enligt artiklarna 22, 23 och 25 i förordning (EU) 2017/1939, kan begära samarbete enligt protokollet på samma sätt som de nationella åklagarmyndigheterna i de medlemsstaterna.

Medlemsstaterna ska, när de överför uppgifter för protokollets ändamål, säkerställa att den mottagande parten informeras om att deras inhemska rättsliga regelverk kräver personlig underrättelse till den person vars uppgifter tillhandahålls, i enlighet med artikel 14.11 c i protokollet.

Vad gäller internationella överföringar på grundval av paraplyavtalet mellan EU och Förenta staterna ska medlemsstaterna i enlighet med artikel 14.1 b i protokollet meddela Förenta staternas behöriga myndigheter att avtalet är tillämpligt på ömsesidiga överföringar av personuppgifter i enlighet med protokollet mellan behöriga myndigheter. Medlemsstaterna ska dock beakta att avtalet bör kompletteras med ytterligare skyddsåtgärder som tar hänsyn till de unika kraven på överföring av elektroniska bevis direkt från tjänsteleverantörer snarare än mellan myndigheter i enlighet med protokollet. Följaktligen ska medlemsstaterna, vid tidpunkten för undertecknandet eller deponeringen av sina ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrument, lämna följande meddelande till Förenta staternas behöriga myndigheter:

”Vad gäller tillämpningen av artikel 14.1 b i det andra tilläggsprotokollet till Europarådets konvention om it-brottslighet anser vi att paraplyavtalet mellan EU och Förenta staterna är tillämpligt på ömsesidiga överföringar enligt protokollet av personuppgifter mellan behöriga myndigheter. För överföringar enligt protokollet mellan tjänsteleverantörer inom vårt territorium och myndigheter i Förenta staterna gäller avtalet endast i kombination med ytterligare ett särskilt överföringsarrangemang som behandlar de unika kraven för överföring av elektroniska bevis direkt från tjänsteleverantörer snarare än mellan myndigheter.”

Medlemsstaterna ska säkerställa att de vid tillämpning av artikel 14.1 c i protokollet endast förlitar sig på andra avtal eller arrangemang antingen om Europeiska kommissionen har antagit ett beslut om adekvat skyddsnivå i enlighet med artikel 45 i den allmänna dataskyddsförordningen (EU) 2016/679 eller artikel 36 i direktiv (EU) 2016/680 om uppgiftsskydd vid brottsbekämpning för det berörda tredjelandet vilket omfattar överföringen av uppgifter i fråga, eller om ett sådant annat avtal eller arrangemang säkerställer lämpliga dataskyddsgarantier i enlighet med artikel 46 i den allmänna dataskyddsförordningen eller artikel 37.1 a i direktivet om uppgiftsskydd vid brottsbekämpning.