—

med beaktande av sina tidigare resolutioner om Kuba, särskilt resolutionen av den 16 september 2021 om regeringens tillslag mot protester och medborgare i Kuba (1),

—

med beaktande av avtalet om politisk dialog och samarbete mellan Europeiska unionen och Kuba, som undertecknades i december 2016 och tillämpas provisoriskt sedan den 1 november 2017 (2),

—

med beaktande av uttalandet av den 14 november 2021 från Europeiska utrikestjänstens talesperson om beslutet att dra tillbaka ackrediteringen för journalister från nyhetsbyrån EFE,

—

med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och andra internationella fördrag och instrument på människorättsområdet,

—

med beaktande av uttalandet av den 29 november 2021 från den interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna och kontoret för den särskilda rapportören för yttrandefrihet om de repressiva åtgärder från statens sida som hindrade den medborgarmarsch i Kuba som utlysts för den 15 november 2021,

—

med beaktande av uttalandet av den 8 december 2021 från flera konstnärer tillsammans med PEN International, PEN America’s Artists at Risk Connection och Human Rights Watch om att få ett slut på förtrycket av konstnärer i Kuba,

—

med beaktande av FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, som Kuba är part i,

—

med beaktande av skrivelsen av den 10 maj 2021 från Europeiska utrikestjänstens biträdande verkställande direktör för Nord-, Central- och Sydamerika till företrädare för det civila samhället om deras deltagande i genomförandet av avtalet om politisk dialog och samarbete (ARES(2021)247104),

—

med beaktande av den definition av en ”organisation i det civila samhället” som offentliggjorts på webbplatsen för Europeiska unionens officiella tidning (EUR-Lex),

—

med beaktande av den kubanska konstitutionen och dess strafflag,

—

med beaktande av artiklarna 144.5 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

Den 11 juli 2021 ägde banbrytande demonstrationer rum i mer än 50 städer på ön för att fredligt protestera mot den svåra socioekonomiska krisen, den kroniska bristen på läkemedel och andra nödvändiga varor samt de systematiska begränsningarna av de mänskliga rättigheterna. Detta missnöje, i kombination med covid-19, har gett upphov till ökade krav på medborgerliga och politiska rättigheter och på demokrati. Som svar på demonstrationerna har den kubanska regeringen systematiskt riktat in sig på demonstranter, politiska dissidenter, religiösa ledare, människorättsaktivister och oberoende konstnärer och andra, varav några är Sacharovpristagare, för deras fredliga demokrati- och människorättsaktivism. Enligt uppgift har dussintals personer godtyckligt gripits, fängslats eller satts i husarrest under ständig övervakning och de anklagas på kränkande sätt för falska brott.

B.

José Daniel Ferrer, Aymara Nieto från Kvinnor i vitt, Maykel Castillo, Luis Robles, Félix Navarro, Luis Manuel Otero, pastor Lorenzo Rosales Fajardo, Andy Dunier García och Yunior García Aguilera är bara några exempel på de hundratals kubaner som utsätts för orättvisor och förtryck av den kubanska regimen.

C.

De som godtyckligt fängslats utsätts för konstant isolering, bland annat i bestraffningsceller, och grym tortyr och omänsklig och förnedrande behandling, utan tillgång till sina advokater och korrekt medicinsk behandling. Vissa av de frihetsberövade sätts i fängelser långt från sina hem, vilket hindrar deras familjer från att besöka dem. Flera av de frihetsberövade har hälsoproblem, vilket gör det särskilt angeläget att de friges.

D.

Många andra som har flytt eller tvingats lämna landet har inte tillåtits återvända och kommer att förbli i exil under överskådlig framtid. Fyra FN-rapportörer har redan fördömt brottet påtvingad landsflykt av oliktänkande i Kuba.

E.

Den 21 september 2021 begärde plattformen Archipiélago och andra grupper i det civila samhället på ett offentligt och transparent sätt tillstånd från de behöriga myndigheterna att den 15 november 2021 få genomföra en fredlig demonstration för att de mänskliga rättigheterna ska respekteras och för att politiska fångar i landet ska friges. De kubanska myndigheterna förbjöd de planerade protesterna, betraktade dem som olagliga och erkände inte legitimiteten i de skäl som angetts för demonstrationen.

F.

Dagen före de fredliga demonstrationer som planerats till den 15 november 2021 återkallade de kubanska myndigheterna ackrediteringen för de journalister som arbetade för den spanska nyhetsbyrån EFE i landet, i en tydlig manöver för att hejda flödet av öppna och korrekta nyheter från ön.

G.

Den kubanska staten är skyldig att erkänna, skydda och säkerställa rätten till fredliga sammankomster och yttrandefrihet, utan diskriminering på grundval av politiska åsikter. Det är mycket viktigt att statens brottsbekämpande tjänstemän handlar i strikt överensstämmelse med internationella människorättsnormer när det gäller principerna om laglighet, undantag, proportionalitet och nödvändighet.

H.

Den 5 juli 2017 gav parlamentet sitt godkännande till avtalet om politisk dialog och samarbete, med tydliga villkor kopplade till förbättring av mänskliga rättigheter och demokrati i Kuba, vilket inbegriper en upphävandeklausul i händelse av överträdelse av människorättsbestämmelserna. Den 26 februari 2021 höll EU och Kuba sin tredje formella människorättsdialog inom ramen för avtalet om politisk dialog och samarbete mellan EU och Kuba. De två parterna diskuterade frågan om frihet att delta i fredliga sammankomster och föreningsfrihet. EU betonade, i linje med internationell människorättslagstiftning, hur viktigt det är att låta alla medborgare delta aktivt i samhället via organisationer och sammanslutningar i det civila samhället. EU påminde om behovet av att respektera skyldigheterna enligt internationell människorättslagstiftning.

I.

Varje politisk dialog måste inbegripa ett direkt och intensivt deltagande av det oberoende civila samhället och alla politiska aktörer inom oppositionen utan några begränsningar, vilket betonas i artikel 36 i avtalet om politisk dialog och samarbete.

J.

Europaparlamentet har upprepade gånger fördömt kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Kuba och understrukit överträdelserna av bestämmelserna i artiklarna 1.5, 2 c, 5, 22 och 43.2 i avtalet om politisk dialog och samarbete mellan EU och Kuba, som undertecknades 2016, där den kubanska regeringen åtar sig att respektera de mänskliga rättigheterna.

K.

Vid tre tillfällen har Europaparlamentets Sacharovpris för tankefrihet tilldelats kubanska aktivister: Oswaldo Payá 2002, Kvinnor i vitt 2005 och Guillermo Fariñas 2010. Sacharovpristagare och deras anhöriga trakasseras och hotas fortfarande regelbundet och hindras från att lämna landet och delta i internationella evenemang. Den 8 december 2021 skickade Sacharovpristagarna Berta Soler, ledare för Kvinnor i vitt, och Guillermo Fariñas en skrivelse till unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik där de föreslog att deras pris skulle dras tillbaka om det civila samhället även framöver lämnas i sticket av Europeiska utrikestjänsten, samtidigt som brott mot mänskligheten begås i Kuba. Den 9 december 2021 kidnappades Guillermo Fariñas och fördes till ett sjukhus mot sin vilja.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

17.

18.

19.