—

med beaktande av led 4 i ingressen till fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), där Europeiska unionens bekännelse till demokrati bekräftas,

—

med beaktande av artikel 3.3 i EU-fördraget,

—

med beaktande av artiklarna 9, 151 och 153.1 e och f i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

—

med beaktande av artiklarna 12, 27, 28, 30 och 31 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan),

—

med beaktande av rådets direktiv 98/59/EG av den 20 juli 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar (1),

—

med beaktande av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling (2),

—

med beaktande av kommissionens förslag av den 14 november 2012 till Europaparlamentets och rådets direktiv om en jämnare könsfördelning bland icke verkställande styrelseledamöter i börsnoterade företag och därmed sammanhängande åtgärder (direktivet om kvinnor i styrelser) (COM(2012)0614),

—

med beaktande av rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (3),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 492/2011 av den 5 april 2011 om arbetskraftens fria rörlighet inom unionen (4),

—

med beaktande av rådets direktiv 2001/23/EG av den 12 mars 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller verksamheter (5),

—

med beaktande av rådets direktiv 2001/86/EG av den 8 oktober 2001 om komplettering av stadgan för europabolag vad gäller arbetstagarinflytande (6) och rådets direktiv 2003/72/EG av den 22 juli 2003 om komplettering av stadgan för europeiska kooperativa föreningar med avseende på arbetstagarinflytande (7),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG av den 11 mars 2002 om inrättande av en allmän ram för information till och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen (8),

—

med beaktande av studien från utredningsavdelningen för medborgerliga rättigheter och konstitutionella frågor från maj 2012 om förhållandet mellan företags tillsynsorgan och ledning, där det föreslås en ändring av direktiv 2002/14/EG om information till och samråd med arbetstagare för att omfatta arbetstagardeltagande i företagens styrelser,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG av den 21 april 2004 om uppköpserbjudanden (9),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/56/EG av den 26 oktober 2005 om gränsöverskridande fusioner av bolag med begränsat ansvar (10),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/38/EG av den 6 maj 2009 om inrättandet av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare (11) (direktivet om ett europeiskt företagsråd),

—

med beaktande av bedömningen av det europeiska mervärdet från januari 2021 European Works Councils (EWC) – legislative-initiative procedure: revision of European Works Councils Directive,

—

med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 9 juni 2021 om ingen grön giv utan en social giv (12),

—

med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 2 december 2020 om industriell omvandling mot en grön och digital europeisk ekonomi: lagstiftningskrav och arbetsmarknadsparternas och det civila samhällets roll (13),

—

med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 29 oktober 2020 om social dialog som en viktig pelare för ekonomisk hållbarhet och motståndskraft hos ekonomier med hänsyn tagen till inverkan av den livliga offentliga debatten i medlemsstaterna (14),

—

med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 31 augusti 2020 om en europeisk rättslig ram för skydd och stärkande av arbetstagarnas rätt till information, samråd och medverkan,

—

med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 17 oktober 2018 om paketet om europeisk bolagsrätt (15),

—

med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 16 mars 2016Att förbättra den inre marknaden: bättre möjligheter för individer och företag (16), som uppmuntrar till större arbetstagarrepresentation i företagsledningar,

—

med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 20 mars 2013 om arbetstagarnas medverkan och inflytande som viktiga faktorer för god företagsstyrning i Europa och välavvägda lösningar för att komma ut ur krisen (17),

—

med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2009 om anställdas medverkan i företag som lyder under stadgan för europabolag och andra åtföljande åtgärder (18),

—

med beaktande av sin resolution av den 14 juni 2012 om framtiden för EU:s bolagsrätt (19),

—

med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2013 med rekommendationer till kommissionen om information till och samråd med anställda, planering och hantering av omstruktureringar (20),

—

med beaktande av sin resolution av den 12 september 2013 om gränsöverskridande kollektiva avtalsförhandlingar och gränsöverskridande social dialog (21),

—

med beaktande av sin resolution av den 17 december 2020 om ett starkt socialt Europa för rättvisa omställningar (22),

—

med beaktande av sin resolution av den 21 januari 2021 om EU:s strategi för jämställdhet (23), som uppmuntrar till ett snabbt slut på dödläget i rådet för att anta förslaget till direktiv om en jämnare könsfördelning bland icke verkställande styrelseledamöter i börsnoterade företag och därmed sammanhängande åtgärder (COM(2012)0614),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 12 december 2012Handlingsplan: Europeisk bolagsrätt och företagsstyrning – ett modernt regelverk för mer engagerade aktieägare och hållbara företag (COM(2012)0740),

—

med beaktande av Europafackets resolution av den 22 oktober 2014 om en ny ram för mer demokrati på arbetsplatsen,

—

med beaktande av Europeiska fackliga samorganisationens ställningstagande av den 9–10 december 2020 till ett nytt EU-ramverk för information, samråd och styrelserepresentation för europeiska företagsformer och för företag som utnyttjar lagbestämmelserna om EU-bolag för att underlätta företagens rörlighet,

—

med beaktande av forskningsprojektet vid Leuvens universitet från maj 2016 European Works Councils on the Move: Management Perspectives on the Development of a Transnational Institution for Social Dialogue,

—

med beaktande av Europeiska fackliga samorganisationens ställningstagande av den 15–16 mars 2017 till ett modernt direktiv om europeiska företagsråd i den digitala eran,

—

med beaktande av rapporten från Europeiskt kvinnoforum från februari 2012 Women on boards in Europe: from a snail’s pace to a giant leap? Progress, gaps and good practice,

—

med beaktande av Internationella arbetsorganisationens (ILO) studie från februari 2010 A comparative overview of terms and notions on employee participation,

—

med beaktande av ILO:s studie från november 2018 om modeller för företagsstyrning: struktur, mångfald, utvärdering och framtidsutsikter,

—

med beaktande av G20:s och OECD:s principer för företagsstyrning från 2015 och uttalandet från fackföreningarnas rådgivande kommitté vid OECD av den 28 maj 2021,

—

med beaktande av Eurofounds tredje europeiska företagsundersökning av den 14 december 2015 om direkt och indirekt arbetstagarinflytande,

—

med beaktande av Eurofounds fjärde europeiska företagsundersökning av den 13 oktober 2020 om metoder för att utveckla arbetstagares potential på arbetsplatsen,

—

med beaktande av principerna 7 och 8 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter,

—

med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 4 mars 2021 om handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter (COM(2021)0102),

—

med beaktande av Portoförklaringen och det sociala åtagandet från Porto,

—

med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A9-0331/2021), och av följande skäl:

A.

Demokrati i allmänhet och särskilt demokrati i arbetslivet är grundläggande värden för Europeiska unionen och skapar en mycket solid grund när det gäller att stärka Europas motståndskraft och sociala kontrakt. Dessa grundläggande värden ingår också i gemenskapsstadgan om arbetstagares grundläggande sociala rättigheter och i stadgan och i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Arbete är en avgörande verksamhet som skapar struktur i samhället, som inte bara ger uppehälle, utan även skapar möjligheter till individuell utveckling och en koppling till samhället. Det behövs åtgärder för att säkerställa balans i förhandlingspositionerna mellan arbetsgivare och arbetstagare, och denna balans kan förbättras genom att stärka demokratin på arbetsplatsen.

B.

Socialt partnerskap och kollektivförhandlingar mellan företrädare för arbetstagare och arbetsgivare på nationell nivå och social dialog på EU-nivå är en central del av den europeiska sociala modellen, vars gemensamma tradition av social dialog, arbetstagarmedverkan, kollektiva förhandlingar, arbetstagarrepresentation i styrelser, hälso- och säkerhetsrepresentation samt trepartssystem är byggstenarna för en diversifierad och ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar framtid.

C.

Lagstiftningslandskapet i EU inom området arbetsrätt och bolagsrätt är fortfarande ytterst fragmenterat, vilket kan medföra bristande rättssäkerhet beträffande vilka regler och rättigheter som gäller för både arbetstagare och arbetsgivare. Det är mycket viktigt att EU:s verktygslåda förstärks på dessa områden genom införandet av ett ambitiöst ramdirektiv som gör den befintliga lagstiftningen smidigare och enklare och stärker arbetstagarnas rättigheter, bland annat rätten till information, samråd och deltagande.

D.

Demokrati i arbetslivet spelar en viktig roll för att stärka de mänskliga rättigheterna på arbetsplatsen och i samhället, inte minst när arbetstagarrepresentanter, inbegripet fackföreningar, aktivt deltar i förfaranden för tillbörlig aktsamhet i företag. Mer demokrati i arbetslivet, tillsammans med ökad öppenhet, skulle vara ett effektivt sätt att motverka ojämlikheter i arbetslivet och i samhället. Demokrati i arbetslivet kan öka förtroendet för demokratiska värderingar och motivera arbetstagare att delta i demokratisk kultur och praxis.

E.

Främjandet av demokrati i arbetslivet kräver att olika sociala rättigheter och arbetstagarrättigheter och principer skyddas och upprätthålls, däribland rätten till kollektiv organisering och kollektiva åtgärder. En hög nivå av demokrati i arbetslivet förknippas med anställningsförhållanden av bättre kvalitet, stabilitet, högre löner och en högre nivå av hälsoskydd, däribland trakasserier på arbetsplatsen. Social rättvisa och i synnerhet demokrati i arbetslivet är fast förankrade i internationella och europeiska instrument och standarder för mänskliga rättigheter. Demokrati i arbetslivet har belyst den sociala utvecklingen i Europa och i världen i över hundra år. ILO inrättades 1919 med den fasta övertygelsen att universell fred endast kan upprättas om den bygger på social rättvisa (24). Dialogen mellan arbetsmarknadens parter, kollektiva förhandlingar och arbetstagarrepresentation utgör kärnan i ILO:s värden och rättigheter och ingår i många av ILO:s konventioner och rekommendationer23, och även Europarådet räknar demokrati i arbetslivet bland sina kärnvärden så som de uttrycks i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna24 och i Europeiska sociala stadgan25.

F.

Arbetstagarrepresentation och arbetstagarmedverkan samt kollektivavtalens täckningsgrad är väsentliga faktorer för ett bra genomförande av arbetstagares rättigheter och för att företagen ska fungera väl. Enligt Eurofound (25) underlättade färre än en tredjedel (31 %) av företagen i EU ett regelbundet direkt deltagande av arbetstagarna i organisatoriskt beslutsfattande under 2019.

G.

Enligt OECD:s och G20:s principer för företagsstyrning från 2015 beror arbetstagares rätt att delta i företagsstyrning på varje lands lagstiftning och praxis, och kan även variera från ett företag till ett annat.

H.

Fackföreningar och arbetstagarrepresentanter har spelat en viktig roll för att minska covid-19-pandemins effekter på arbetsplatser, dels att införa åtgärder för att skydda arbetstagarnas hälsa och säkerhet, särskilt för centrala arbetstagare på mycket utsatta arbetsplatser, och dels att ta i bruk system för att bevara arbetstillfällen, såsom korttidsarbete och nya former av arbetsorganisation, t.ex. distansarbete.

I.

Covid-19-pandemin har förvärrat redan befintliga ojämlikheter mellan könen på arbetsmarknaden och ökat klyftan mellan könen när det gäller deltagandet på arbetsmarknaden. Detta har särskilt påverkat starkt kvinnodominerade sektorer med låga löner och dåliga arbetsvillkor, med ett stort antal kvinnor som arbetar i främsta ledet, särskilt som hälso- och sjukvårdspersonal, omsorgspersonal, renhållningspersonal och underhållsarbetare samt hushållsarbetare, som kämpar emot viruset samtidigt som de ofta måste balansera med familjeåtaganden under nedstängningar.

J.

För närvarande pågår ett avsevärt antal omstruktureringsprocesser som en följd av covid-19 krisen. Pandemins negativa verkningar har tillfälligt påskyndat företagens omstruktureringar och ökat deras omfattning, särskilt inom vissa sektorer. Samråd med arbetstagarna och deras medverkan och kollektiva förhandlingar är avgörande för att hantera de positiva och negativa effekterna av omstruktureringar. Den tekniska utvecklingen, omställningen till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp och den ekonomiska och sociala återhämtningen från covid-19-pandemin har skapat möjligheter att omvandla arbetsplatser till arbetsorganisationsformer med en hög nivå av deltagande på alla nivåer. Enligt Eurostat klarade sig medlemsstater med väl utvecklade system för arbetsmarknadsrelationer, samarbetsavtal och system med korttidsarbete bättre än genomsnittet i EU och betydligt färre arbetstagare förlorade sitt arbete.

K.

Forskning visar att delaktighet på arbetsplatsen bidrar till företagens resultat, arbetskvalitet och välbefinnande. Enligt Eurofound (26) möjliggjorde färre än en tredjedel (31 %) av företagen i EU27 regelbundet en direkt arbetstagarmedverkan vid organisatoriskt beslutsfattande 2019, och arbetstagarinflytandet har blivit allt svagare i EU under det senaste årtiondet (27). Mer än hälften av företagen i Sverige (56 %) och Danmark (55 %) kännetecknades av att de anställda hade ett regelbundet, direkt engagemang med stort inflytande. Detsamma kan sägas om endast omkring en femtedel av företagen i Polen (20 %) och Nederländerna (21 %).

L.

En hållbar företagsstyrning kan endast uppnås med medverkan av arbetstagarna.

M.

Enligt ILO:s studie från 2010 A comparative overview of terms and notions on employee participation (En jämförande studie av begreppet arbetstagares medverkan) finns ett stort antal modeller för arbetstagares medverkan och i vissa nationella system har arbetstagare rätt att välja sina företrädare till företagens tillsynsorgan och förvaltningsinstanser.

N.

Hållbara företag kännetecknas av att de har mekanismer där arbetstagarnas röster kommer till uttryck och att de tar hänsyn till arbetstagarnas synpunkter i strategiska beslutsprocesser som påverkar arbetskraften och hela samhällen och regioner (28).

O.

Undersökningar har visat att arbetstagarmedverkan främjar produktiviteten, arbetstagarnas deltagande, innovation och arbetsorganisation, stöder omställningen till en koldioxidneutral, klimatneutral, resurseffektiv och cirkulär ekonomi (29) samt främjar jämställdheten, förbättrar arbetsorganisationen och beslutsfattandet och erbjuder alternativ till krisbetingad minskning av sysselsättningen.

P.

Köns- och löneklyftor förekommer fortfarande i beslutsfattande instanser och hindrar kvinnors fulla deltagande i och bidrag till det ekonomiska livet och samhällslivet, med fortsatta höga undersysselsättningsnivåer för kvinnor, vilket får tungt vägande följder för samhället och för den ekonomiska tillväxten.

Q.

Enligt yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 17 oktober 2018 om paketet om europeisk bolagsrätt bör europeiska företagsråds roll stärkas vid stora bolagsomvandlingar i enlighet med direktiv 2009/38/EG.

R.

De anställda är inte bara ”intressenter” i företag, utan ”parter” tillsammans med aktieägare och chefer. Arbetstagarmedverkan i företag är en avgörande del av en pluralistisk modell för företagsstyrning som bygger på demokratiska principer, rättvisa och effektivitet (30).

S.

En aktiv inkludering av arbetstagarna i företagens beslutsprocesser kommer att vara avgörande för att säkerställa de snabba, betydande och hållbara politiska och strategiska förändringar som krävs för den gröna och digitala omställningen, som kommer att leda till betydande förändringar i arbetslivet. Den kommer också att medföra att de mest utsatta arbetstagarna blir bättre inkluderade i omställningsprocessen till en grön och digital ekonomi.

T.

Återhämtningsplanen erbjuder en helt ny möjlighet för både arbetsgivare och arbetstagare till innovationer för att finansiera hållbara och digitala investeringar och projekt. Arbetstagarnas effektiva medverkan i rätt tid vid planeringen och genomförandet av dessa projekt är av största vikt för att man på rätt sätt ska kunna identifiera, förutsäga och hantera deras potentiella omdanande effekter på arbetsplatsen och i relationerna mellan arbetsmarknadens partner.

U.

Covid-19-pandemin har visat att det finns ett akut behov av ett mycket bredare och starkare deltagande av arbetsmarknadens partner, särskilt om den gröna och digitala omställningen till en hållbar, rättvis och social framtid för EU ska uppnås.

V.

Konferensen om Europas framtid erbjuder en möjlighet att lösgöra sig från krisläget och göra EU:s medborgare delaktiga i utformningen av dess framtid och stärka demokratin på alla nivåer.

W.

Små och medelstora företag skapar 6 av 10 arbetstillfällen i EU.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

17.

18.

19.

20.

21.

22.

23.

24.

25.

26.

27.

28.

29.

30.

31.