52021IP0501

EUR-Lex

Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52021IP0501 - EN

Help

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

Document 52021IP0501

Europaparlamentets resolution av den 15 december 2021 om den organiserade brottslighetens inverkan på EU:s egna medel och på missbruk av EU-medel, med särskilt fokus på delad förvaltning ur ett revisions- och kontrollperspektiv (2020/2221(INI))

EUT C 251, 30.6.2022, p. 37–47 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

HTML

PDF

Official Journal

30.6.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 251/37

P9_TA(2021)0501

Den organiserade brottslighetens inverkan på EU:s egna medel och på missbruk av EU-medel

(2022/C 251/03)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av artiklarna 310, 317 och 325 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (PIF-direktivet) (1),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/843 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, och om ändring av direktiven 2009/138/EG och 2013/36/EU (2),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (3) (budgetförordningen),

—	med beaktande av Olafs rapporter för 2019 och 2020 samt verksamhetsrapporterna för 2019 och 2020 från Olafs övervakningskommitté,

—	med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 01/2019 Kampen mot bedrägerier i samband med EU-utgifter: mer behöver göras,

—	med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 06/2019 Bekämpning av bedrägeri i EU:s sammanhållningsutgifter: förvaltande myndigheter måste bli bättre på upptäckt, motåtgärder och samordning,

—	med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 13/2021 EU:s insatser för att bekämpa penningtvätt i banksektorn är fragmenterade och genomförandet är otillräckligt,

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 april 2019Kommissionens strategi mot bedrägerier: förstärkta åtgärder för att skydda EU:s budget (COM(2019)0196) och det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om bedömning av bedrägeririsker (SWD(2019)0171),

—

med beaktande av kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet av den 3 september 202031:a årsrapporten om skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen och bedrägeribekämpning 2019 (PIF-rapporten) (COM(2020)0363) och de åtföljande arbetsdokumenten från kommissionens avdelningar (SWD(2020)0156, SWD(2020)0157, SWD(2020)0158, SWD(2020)0159 och SWD(2020)0160),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/785 av den 29 april 2021 om inrättandet av unionsprogrammet för bedrägeribekämpning och upphävande av förordning (EU) nr 250/2014 (4),

—	med beaktande av rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (5),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2019/1798 av den 23 oktober 2019 om utnämning av den europeiska chefsåklagaren vid Europeiska åklagarmyndigheten (6),

—	med beaktande av artikel 5.3 i fördraget om Europeiska unionen och protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

—	med beaktande av OECD:s (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) rapport från 2019 Fraud and corruption in European Structural and Investment Funds – a spotlight on common schemes and preventive actions (7),

—

med beaktande av de riktlinjer för nationella strategier mot bedrägerier som utarbetats av en arbetsgrupp bestående av experter från medlemsstaterna, under ledning och samordnad av enheten för förebyggande, rapportering och analys av bedrägerier vid Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) (8), offentliggjorda den 13 december 2016,

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 april 2021 om EU:s strategi för att bekämpa organiserad brottslighet 2021–2025 (COM(2021)0170),

—	med beaktande av studien The Impact of Organised Crime on the EU’s Financial Interests, som parlamentets generaldirektorat för unionens interna politik offentliggjorde den 7 juli 2021,

—	med beaktande av kommissionens paket med fyra lagstiftningsförslag för att harmonisera EU:s regler om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, som offentliggjordes den 20 juli 2021,

—	med beaktande av sin resolution av den 7 juli 2021 om skydd av EU:s ekonomiska intressen – bedrägeribekämpning – årsrapport 2019 (9),

—	med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

—	med beaktande av yttrandena från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor,

—	med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A9-0330/2021), och av följande skäl:

A.	Finansiell och ekonomisk brottslighet omfattar korruption, bedrägeri, tvång, våld, hemlig samverkan, obstruktion och hot för olovlig vinning, där medel från brottslig verksamhet döljs genom penningtvätt och möjligen används för andra olagliga ändamål, däribland finansiering av terrorism.

B.	Enligt revisionsrätten har bedrägeribekämpning inte uppmärksammats i tillräcklig utsträckning och kommissionen har ingen omfattande information om bedrägeriernas omfattning, art och orsaker.

Allt fler organiserade kriminella grupper är aktiva i EU och agerar ofta över gränserna. Detta fenomen blir alltmer komplext och globaliseringen och den nya tekniken banar väg för nya kriminella marknader och nya kriminella metoder. Maffiaorganisationer är särskilt aktiva i försöken att komma åt EU-medel i olika medlemsstater.

D.	Tekniken medför ny kapacitet för upptäckt och övervakning, vilket gör utredarnas arbete effektivare och gör det möjligt att utforma smartare verkställighetsåtgärder.

EU-medel som påverkas av den organiserade brottsligheten

Europaparlamentet betonar att organiserad brottslighet har visat på en hög grad av infiltration i medlemsstaternas sociala, politiska, ekonomiska, finansiella, företagsmässiga och administrativa strukturer, liksom en förmåga att inom den lagliga ekonomin tvätta den enorma vinningen av brott, inbegripet brott som begås mot EU:s ekonomiska intressen, vilket utgör ett allvarligt hot mot EU-medborgarnas friheter. Parlamentet betonar därför att organiserad brottslighet utgör ett allvarligt hot mot demokratin och rättsstatsprincipen, och att kampen mot korruption och den organiserade brottslighetens infiltration i den lagliga ekonomin är av största betydelse för att garantera likabehandling inför lagen, skydda medborgarnas rättigheter och välfärd, förhindra missbruk och säkerställa ansvarsskyldighet för offentliga tjänstemän. Parlamentet anser att det krävs gemensamma och samordnade insatser från EU:s och dess medlemsstaters sida.

Europaparlamentet konstaterar att inkomstbedrägerier är ett område där den skada som den organiserade brottsligheten orsakar är särskilt stor, vilket även gäller tullbedrägerier. Parlamentet noterar att fusk är en väsentlig del av inkomstbedrägerierna. Parlamentet noterar att denna typ av bedrägeri ofta begås genom förfalskning av importdeklarationer, användning av falska handlingar för varudeklarationer och falsk deklaration av varors ursprung för att kringgå EU:s antidumpningstullar. Parlamentet konstaterar att revisionsrätten nyligen lyfte fram brister i lagstiftningen om tullkontroller och dess tillämpning, vilket leder till otillräcklig harmonisering, riskbedömning och informationsutbyte inom unionen och mellan medlemsstaterna. Parlamentet är oroat över att detta skapar en möjlighet för den organiserade brottsligheten att utnyttja svagheterna i det nuvarande systemet och beröva unionens och dess medlemsstater inkomster. Tullbedrägerier begås också ofta genom att värdet på varor som importeras till EU underdeklareras, vilket gör att bedragare kan undvika att betala högre importtullar. De undervärderingssystem som Olaf undersökt under de senaste åren gäller främst varor som importeras från Kina. Parlamentet gläder sig över att Olafs arbete med att utreda dessa fall har minskat en uppskattad förlust för EU:s budget från över 1 miljard euro 2017 till 180 miljoner euro 2020 (10). Trots denna positiva utveckling måste insatserna för att bekämpa undervärderingsbedrägerier fortsätta, eftersom bedrägerisystemen flyttar till nya områden och utvecklar nya mönster, särskilt inom e-handeln.

Europaparlamentet konstaterar att momsbedrägerier är en annan betydande del av inkomstbedrägerierna. Momsbedrägerier definieras som undvikande att betala mervärdesskatt eller bedräglig begäran om återbetalning av mervärdesskatt från nationella myndigheter efter en olaglig transaktionskedja. De vanligaste formerna av momsbedrägerier är gemenskapsinternt bedrägeri via skenföretag, e-handelsbedrägerier och bedrägerier i samband med tullförfarande 42. Parlamentet påpekar att bränslesektorn är en av de sektorer som är mest utsatta för momsbedrägerier, där kriminella nätverk missbrukar reglerna om momsbefrielse och prisskillnader på olika typer av bränsle, vilket leder till betydande förluster av skatteintäkter. Parlamentet oroas över att kriminella grupper har visat sig utbyta kunskap, information och underrättelser på området för momsbedrägerier, genom att i stor utsträckning utnyttja ny teknik, alternativa kryptovalutor och brister i de rättsliga affärsstrukturerna för att stärka och dölja sin brottsliga verksamhet, och på detta sätt generera vinster på flera miljarder euro från momsbedrägerier. Enligt Europols rapport om Europeiska unionens hotbildsbedömning avseende grov och organiserad brottslighet (Socta) från 2021 begås momsbedrägerier av personer som är väl insatta i momssystem, lagstiftning och skatteförfaranden. Parlamentet beklagar systembristerna i det nuvarande gemenskapsinterna systemet för mervärdesskatt och det otillräckliga informationsutbytet mellan medlemsstaterna.

Europaparlamentet beklagar att bidrag är ett område som påverkas av bedrägerier på inkomstsidan av unionens budget. Parlamentet noterar med djup oro att enligt Europols rapporter har antalet sådana fall stadigt ökat under årens lopp. Parlamentet konstaterar att bidragsbedrägerier förekommer på många områden av EU-finansieringen, såsom jordbruk, sammanhållningspolitik, forskning och utveckling samt miljöpolitik. Det är oroväckande att bedrägliga ansökningar om EU-bidrag och anbud vanligtvis bygger på falska deklarationer, lägesrapporter och fakturor. Parlamentet påpekar att en stor del av denna typ av bedrägerier utförs av organiserade kriminella ligor, även maffiaorganisationer.

Europaparlamentet noterar att utöver de uppenbara faror för den allmänna ordningen och säkerheten i samhället som skapas av de former av våld som är typiska för kriminella organisationer, kan den organiserade brottsligheten skapa lika allvarliga problem när den infiltrerar den lagliga ekonomin och mutar tjänstemän och därigenom infiltrerar institutioner och offentliga förvaltningar. Parlamentet upprepar sin uppmaning till EU att utan dröjsmål bli fullvärdig medlem av Gruppen av stater mot korruption (Greco). Parlamentet understryker behovet av att tillhandahålla tillräckliga resurser för rättsväsendet och att använda alla tillgängliga verktyg på ett enhetligt sätt i alla medlemsstater för att upptäcka och bekämpa bedrägerier och finansiell och ekonomisk brottslighet.

Europaparlamentet betonar att den gemensamma jordbrukspolitiken är den största posten i EU:s budget och står för 31 % av de totala budgetutgifterna för perioden 2021–2027. Parlamentet betonar att det är avgörande att den gemensamma jordbrukspolitikens kontrollsystem fungerar korrekt på EU-nivå och nationell nivå för att säkerställa ett effektivt skydd av EU:s och dess medborgares ekonomiska intressen mot missbruk av EU-medel. Parlamentet noterar att den organiserade brottsligheten spelar en särskild roll i missbruket av medel inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Parlamentet är fortsatt bekymrat över att det nuvarande bidragssystemet inom den gemensamma jordbrukspolitiken ger incitament till markrofferi från kriminella och oligarkiska strukturers sida. Parlamentet betonar att oligarkiska strukturer är lika eller mer ekonomiskt skadliga som organiserade kriminella ligor för den gemensamma jordbrukspolitiken. Att identifiera dessa strukturer är avgörande för att skydda riktiga jordbruksföretag. Parlamentet understryker att jordbrukare måste skyddas från hot från kriminella gäng som försöker ansöka om stöd för deras mark. Parlamentet betonar att begränsad transparens i kombination med korruption gör det möjligt för kriminella organisationer att hålla sin verksamhet utom synhåll och förhindra att EU-medel når sina avsedda mottagare. Parlamentet upprepar att det i detta sammanhang är avgörande att man utvecklar adekvata rättsliga instrument på unionsnivå mot markrofferi och möjliggör ett effektivt informationsutbyte. Parlamentet upprepar bestämt att det behövs ett bättre samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna.

Europaparlamentet betonar att inrättandet av en centraliserad driftskompatibel databas med standardiserade uppgifter av hög kvalitet som visar de direkta och slutliga mottagarna av EU-stöd är avgörande för att identifiera bedragare, kriminella nätverk och oligarkiska strukturer och förhindra att de missbrukar EU-medel. Parlamentet betonar att en sådan databas avsevärt skulle kunna stärka de brottsbekämpande myndigheternas möjligheter att återkräva missbrukade medel. Parlamentet understryker att för att skapa en sådan databas måste driftskompatibiliteten mellan befintliga nationella databaser och databaser på EU-nivå förbättras. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samarbeta vid inrättandet av en sådan centraliserad databas i linje med EU-domstolens domar. Parlamentet betonar att informationen måste vara av tillräcklig kvalitet och finnas tillgänglig i ett standardiserat format, så att den kan delas och aggregeras på ett automatiserat sätt. Parlamentet understryker att stödmottagarna måste ha en unik identitetsbeteckning som säkerställer deras spårbarhet i alla medlemsstater och fonder, oberoende av förvaltningsmetod. Parlamentet betonar att användningen av ny teknik, såsom omfattande digitala fastighetsregister, är avgörande för ökad transparens, effektiv datainsamling och riskreducering, vilket i slutändan minskar möjligheterna för bedragare. Parlamentet välkomnar kommissionens insatser för att öka användningen av sådan teknik, och uppmanar alla medlemsstater att påskynda genomförandet av dessa lösningar. Parlamentet påpekar att kommissionen eller de berörda organen måste göra fler kontroller, bland annat i fråga om boskap, och särskilt vad gäller de medel som beviljas för antalet djur, vars faktiska existens måste kontrolleras ordentligt.

Europaparlamentet påpekar att koncentrationen av inkomststöd inom jordbruket främst beror på arealbaserade direktstöd. Parlamentet understryker behovet av mer riktat stöd och en bättre balans mellan stora och små stödmottagare på medlemsstatsnivå. Parlamentet beklagar att det fortfarande är frivilligt att införa tak i den nya gemensamma jordbrukspolitiken. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda de olika omfördelningsverktygen inom den nya gemensamma jordbrukspolitiken som en åtgärd för att motverka missbruk av jordbruksmedlen och åstadkomma en rättvisare fördelning av dem. Parlamentet kritiserar att medlemsstaterna vid Europeiska rådets särskilda möte i juli 2020 ensidigt beslutade att inte införa maximibelopp för fysiska personer inom den första och andra pelaren, i stället för att låta beslut fattas inom ramen för trepartsförhandlingarna om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna har ansvaret för EU:s jordbruksmedel inom ramen för delad förvaltning med kommissionen. Parlamentet anser att den nya genomförandemodellen och de nya nationella strategiska planerna kan vara ett utmärkt tillfälle att stärka medlemsstaternas och kommissionens kontroll av fördelningen och förvaltningen av medel, under förutsättning att medlemsstaterna har ändamålsenliga förvaltnings- och kontrollsystem på plats, och att se till att de myndigheter som ansvarar för att bevilja bidrag är medvetna om bedrägeririskerna. Parlamentet betonar att principen om samordnad granskning bör bidra till minskad börda för jordbrukarna och att kontrollerna inte bör medföra onödig eller ytterligare administrativ börda för små och medelstora jordbruksföretag. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av utbyten mellan europeiska brottsbekämpande aktörer och myndigheter som frigör medlen, i syfte att på förhand säkerställa största möjliga medvetenhet om bedrägeririsker.

10.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka medlemsstaternas medvetenhet om organiserad brottslighet i form av skatteundandragande, korruption och olagliga metoder (såsom ”fickavtal”) i samband med marktransaktioner, och att stödja dem i kampen mot sådan brottslighet.

11.

Europaparlamentet anser att alla ansträngningar bör göras för att se till att den nya genomförandemodellen för den gemensamma jordbrukspolitiken inte leder till att slutmottagarnas utnyttjande av jordbrukspolitiska medel minskar till följd av oavsiktliga fel, bristande transparens i reglerna eller brist på adekvat information, särskilt under den inledande genomförandeperioden.

12.

Europaparlamentet betonar behovet av ett särskilt utformat system för förebyggande av bedrägerier för att förhindra missbruk av EU:s jordbruksstöd. Parlamentet påpekar att även om antalet fall av bedrägerier har minskat avsevärt under de senaste åren bör åtgärder mot bedrägerier förbli en hög prioritering för EU och medlemsstaterna. Parlamentet understryker att EU-medel måste återkrävas utan dröjsmål och välkomnar bestämmelserna om proportionerliga straff som effektiva avskräckande medel i den övergripande förordningen om den gemensamma jordbrukspolitiken.

13.

Europaparlamentet noterar att Olaf ansvarar för att bekämpa bedrägerier i samband med betalningar inom den gemensamma jordbrukspolitiken, och att de ärenden som inleds bygger på information från medlemsstaterna eller rapporter från medborgare som har drabbats och som sedan kan utsättas för repressalier. Parlamentet betonar dessutom att Olafs ärenden är mycket konfidentiella och inte offentliggörs i större skala när de avslutas. Parlamentet anser därför att visselblåsare bör skyddas och att bedrägeriutredande myndigheter i medlemsstaterna bör utbyta bästa praxis på området.

14.

Europaparlamentet betonar behovet av att övervaka de organ som sköter jordbrukspolitiska utbetalningar i medlemsstaterna för att garantera deras såväl formella som informella oberoende och att se till att de arbetar i linje med EU:s regler. I detta sammanhang skulle bland annat kontroller på plats kunna förbättra kontrollsystemet.

15.

Europaparlamentet betonar att budgetförordningen, särskilt artikel 61, måste följas och genomföras i alla medlemsstater och tillämpas på alla utbetalningar av EU-medel, inbegripet direktstödet till jordbruket.

16.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå att en centraliserad klagomålsmekanism inrättas på EU-nivå till stöd för personer som utsätts för markrofferi och hot från kriminella organisationer, så att de snabbt kan lämna in ett klagomål till kommissionen.

17.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att snabbt genomföra direktiv (EU) 2019/1937 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (11) (direktivet om visselblåsare), och att som en del av genomförandeprocessen inkludera rättsliga garantier för enskilda personer och oberoende organ som avslöjar korruption, däribland journalister, visselblåsare, oberoende medier och icke-statliga organisationer som arbetar med korruptionsbekämpning. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater att inrätta omfattande ramar för skydd av visselblåsare. Parlamentet upprepar att detta krav snabbt måste uppfyllas med tanke på rapporterna om ökade fysiska angrepp mot journalister, uppgången av antalet rättegångar i syfte att skrämma allmänheten till tystnad (SLAPP-rättegångar) och användningen av påskyndat antagande av lagstiftning på säkerhetsområdet i vissa medlemsstater, som kriminaliserar spridning av bilder av eller uppgifter om brottsbekämpande myndigheter och därmed blockerar journalisters arbete och begränsar de nationella myndigheternas ansvarsskyldighet.

18.

Europaparlamentet noterar med oro att kommissionen och Olaf har identifierat bedrägerier i samband med offentlig upphandling som en större trend bland bedragare. Parlamentet konstaterar att hemlig samverkan mellan enskilda och organisationer, användning av falska fakturor, skapande av falska företag och referenser och omdirigering av medel från deras ursprungliga syfte är vanliga sätt att undergräva förfarandena för offentlig upphandling. Parlamentet påpekar att bedrägerier ofta sker över gränserna och kan omfatta flera länder (inom och utanför EU), vilket gör det svårt att identifiera dem och upplösa sådana bedrägeriarrangemang. Parlamentet beklagar att det i många medlemsstater saknas specifik lagstiftning mot organiserad brottslighet. Parlamentet betonar att ett snabbt samarbete mellan nationella brottsbekämpande myndigheter är en viktig del av en effektiv hantering av gränsöverskridande brottslighet. Parlamentet uppmanar relevanta EU-myndigheter och nationella myndigheter att förbättra driftskompatibiliteten mellan sina system, underlätta ett snabbt informationsutbyte och förbättra samarbetet och de gemensamma insatserna för att bekämpa gränsöverskridande organiserad brottslighet. Parlamentet efterlyser därför en ännu mer gränsöverskridande bedrägeribekämpning och en ökad harmonisering av strafflagstiftningen i medlemsstaterna för att bekämpa organiserad brottslighet, vilket är av avgörande betydelse. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att utarbeta ett gemensamt regelverk som gör det möjligt för medlemsstaterna att överföra lagföring i brottmål till en annan medlemsstat, i syfte att undvika parallella utredningar.

19.

Europaparlamentet konstaterar att covid-19-pandemin skapar nya möjligheter för bedragare och organiserad brottslighet. Parlamentet noterar med oro att Europol konstaterat en ökning av coronavirusrelaterad brottslig verksamhet i form av cyberbrottslighet, bedrägeri och förfalskning, även vad gäller medicinska förnödenheter och personlig skyddsutrustning. Parlamentet påminner om de vaccinbedrägerier och falska erbjudanden av vaccin som upptäckts av EU-länderna som ett av många skadliga exempel där bedragare försökt sälja över 1,1 miljarder vaccindoser till ett totalt pris på över 15,4 miljarder euro. Parlamentet framhåller att hotet från olaglig försäljning av falska digitala covidintyg växer snabbt och att många exempel på detta har konstaterats i flera medlemsstater.

20.

Europaparlamentet är oroat över bedömningen i PIF-rapporten, där det konstaterades att sju medlemsstater upptäckte bedrägerier i samband med hälso- och sjukvårdsinfrastruktur under 2019 och att hälso- och sjukvårdsinfrastruktur var särskilt utsatt för överträdelser av reglerna för offentlig upphandling. Parlamentet påpekar att beroendet av upphandlingsförfaranden i nödsituationer som en åtgärd mot covid-19-krisen kan ha tillspetsat dessa problem. Parlamentet betonar att samma standarder för transparens och ansvarsskyldighet ska gälla i förfaranden i nödsituationer som i sedvanliga förfaranden. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaternas myndigheter att komplettera dessa förfaranden genom att använda riskreducerande verktyg, med fokus på förebyggande åtgärder, samt genom omfattande efterhandskontroller och granskningar.

21.

Europaparlamentet är djupt oroat över att Europol räknar med att recessionen efter pandemin kommer att skapa nya möjligheter för den organiserade brottsligheten. Parlamentet konstaterar att den organiserade brottsligheten ”följer pengarna”, och varnar därför för att den aldrig tidigare skådade ökningen av EU:s finansiering inom ramen för återhämtningsplanen för NextGenerationEU innebär ökade möjligheter för den organiserade brottsligheten att missbruka medel. Parlamentet betonar att denna aldrig tidigare skådade ökning av utgifterna kräver tilldelning av lämpliga resurser till de relevanta institutioner som utgör EU:s och medlemsstaternas ram för bekämpning av korruption, bedrägerier och organiserad brottslighet. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att användningen av ny teknik, såsom databasen Arachne och systemet för tidig upptäckt och uteslutning (Edes-systemet), bör bli obligatoriska inslag i genomförandet av EU-budgeten. Parlamentet upprepar sin uppmaning till rådet att gå med på ytterligare 40 tjänster för revisorer vid revisionsrätten och till Olaf och Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) att anslå tillräckliga resurser till upptäckt och lagföring av brottslig verksamhet som riktar sig mot NextGenerationEU.

22.

Europaparlamentet betonar att det är känt att organiserade brottslingar, särskilt brottslingar med maffiakopplingar, redan tidigare har varit inriktade på förnybar energi. Eftersom kriminella organisationer redan är aktiva på detta område varnar parlamentet för att de enkelt kan komma åt medel som avsatts för den ekologiska omställningen, vilket utgör en betydande del av medlen inom NextGenerationEU.

23.

Europaparlamentet noterar med oro de faktorer som underlättar organiserad brottslighet, såsom penningtvätt, cyberbrottslighet, dokumentbedrägeri, korruption, falska registreringar och användning av skalbolag. Parlamentet betonar att sådan verksamhet påverkar myndigheternas förmåga att effektivt övervaka huruvida EU-medel används som planerat.

Uppskattningar av den organiserade brottslighetens finansiella konsekvenser

24.

Europaparlamentet är oroat över att det upprepade gånger framhävts att det är extremt svårt och till och med omöjligt att uppskatta hur omfattande och allvarlig den organiserade brottslighetens inverkan på EU:s budget är, bl.a. på grund av olika definitioner av organiserad brottslighet i medlemsstaterna och bristen på tillförlitliga uppskattningar när det gäller att bedöma situationen, vilket komplicerar insatserna för att samordna åtgärder och utreda och lagföra fall. Parlamentet beklagar att kommissionen och de nationella myndigheterna saknar insyn i bedrägeriernas omfattning, art och orsaker, och att de hittills inte har gjort några konsekventa bedömningar av oupptäckta bedrägerier. Parlamentet betonar att bristen på tillförlitliga uppskattningar försvårar en korrekt bedömning av situationen, vilket hindrar kampen mot organiserad brottslighet. Parlamentet uppmanar de berörda nationella myndigheterna att förbättra datainsamlingen och se till att de uppgifter som lämnas till kommissionen är tillförlitligare. Parlamentet uppmanar kommissionen att samordna och samarbeta med medlemsstaternas myndigheter för en EU-övergripande bedömning av bedrägeriernas faktiska omfattning, art och orsaker, med deltagande av relevanta EU-byråer och samarbete med partner från EU:s grannländer.

25.

Europaparlamentet noterar att det i 2019 års PIF-rapport konstaterades 514 oriktigheter med misstanke om bedrägeri på utgiftssidan för ett ekonomiskt värde av 381,4 miljoner euro och 425 oriktigheter med misstanke om bedrägeri på inkomstsidan, vilket uppgick till totalt 79,7 miljoner euro. Parlamentet betonar att dessa siffror inte visar bedrägeriernas verkliga omfattning, som sannolikt är mycket större. Parlamentet betonar vidare att inte alla bedrägerier begås av organiserade kriminella ligor, särskilt när det gäller utgiftssidan, där bedrägerier ofta begås av enskilda personer eller enskilda företag och även kan inbegripa högre offentliga tjänstemän eller regeringstjänstemän.

26.

Europaparlamentet noterar att enligt färska studier ligger den organiserade brottslighetens infiltrering i EU:s offentliga upphandling på mellan 2,7 % och 3,6 % av de totala utgifterna. Parlamentet beklagar att detta tyder på att mellan 1,9 miljarder euro och 2,6 miljarder euro skulle ha kunnat förskingras av den organiserade brottsligheten från EU:s sammanhållningsfonder under perioden 2014–2020. Parlamentet noterar att även om de begränsade uppgifterna påverkar tillförlitligheten i dessa uppskattningar, ger de dock en indikation på hur allvarligt problemet är.

27.

Europaparlamentet finner det oroväckande att korruption är en integrerad del av nästan all verksamhet inom kriminella organisationer och utgör ett allvarligt hot mot EU:s ekonomiska intressen, med en beräknad BNP-förlust på mellan 170 och 990 miljarder euro och en kostnad för EU på över 5 miljarder euro per år enbart för utgiftsposten för offentlig upphandling (12).

28.

Europaparlamentet beklagar att enligt Europol förloras uppskattningsvis 40–60 miljarder euro per år till organiserade kriminella grupper genom en särskild form av momsbedrägerier, närmare bestämt gemenskapsinternt bedrägeri via skenföretag. Parlamentet betonar att merparten av momsförlusterna belastar medlemsstaterna, eftersom endast 0,3 % av den moms som uppbärs överförs till EU:s budget. Parlamentet betonar dock att momsbaserade egna medel utgjorde 11,97 % av de totala inkomsterna i EU-budgeten under 2019, vilket tyder på att momsförluster orsakade av kriminella organisationer har en allvarlig inverkan på EU:s inkomster.

Revisions- och kontrollåtgärder mot den organiserade brottsligheten

29.

Europaparlamentet beklagar att kommissionen konstaterat brister i samband med sin insamling och analys av uppgifter för bedrägeribekämpning, brister i medlemsstaternas användning av rapporteringssystem (såsom Edes och Arachne) och brister i informationsflödet. Parlamentet noterar att EU:s lagstiftning om utbyte av information om gränsöverskridande brottslighet uppdaterades först nyligen och inte omfattar alla relevanta myndigheter, vilket hindrar ett effektivt informationsutbyte mellan EU:s organ och medlemsstater.

30.

Europaparlamentet anser att PIF-direktivet är ett viktigt steg mot att skydda EU:s budget, eftersom det innehåller en gemensam definition av brott och missbruk av medel och en harmonisering av påföljder för brott som riktar sig mot EU:s finansiella intressen. Parlamentet uppskattar att direktivet fastställer tydliga rapporterings- och utredningsförfaranden, fastställer övervakningen av ramen för hantering av bedrägeririsker och främjar medlemsstaternas användning av information, databaser och dataanalyser. Parlamentet välkomnar kommissionens nyligen gjorda bedömning av genomförandet av PIF-direktivet och det faktum att alla medlemsstater har anmält sitt fullständiga införlivande av PIF-direktivet (13). Parlamentet är dock oroat över i vilken utsträckning direktivet har införlivats i nationell lagstiftning. Parlamentet påminner om att kommissionen identifierade problem med överensstämmelsen i flera medlemsstater. Detta rör bl.a. definitionen av brott (”bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen”, ”penningtvätt”, ”korruption”, ”förskingring”), ansvar och sanktioner mot juridiska och fysiska personer samt medlemsstaternas skyldighet att årligen rapportera statistiska uppgifter till kommissionen. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att fullt ut anpassa sin nationella lagstiftning till kraven i PIF-direktivet och kommissionen att noga övervaka medlemsstaternas efterlevnad, eftersom ett korrekt införlivande är av avgörande betydelse för att Eppo ska kunna genomföra effektiva utredningar och lagföringar. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa ett korrekt och omfattande införlivande, inbegripet möjligheten till överträdelseförfaranden.

31.

Europaparlamentet välkomnar inrättandet av Eppo, med mandat att utreda, lagföra och väcka talan vid brott som riktar sig mot unionens budget, som ett viktigt verktyg i kampen mot bedrägeri och organiserad brottslighet i EU. Parlamentet efterlyser en ändamålsenlig finansiering och lämplig tilldelning av personalresurser för Eppo. Parlamentet anser att Eppos roll är särskilt lovande i kampen mot gränsöverskridande brottslighet med koppling till unionens budget, eftersom nationella myndigheter är begränsade av sina gränser i sin lagföring och andra EU-organ (t.ex. Eurojust, Europol och Olaf) inte har erforderliga utrednings- och lagföringsbefogenheter. Inriktningen för Eppos mandat fastställs i PIF-direktivet och omfattar bekämpning av bedrägerier som riktar sig mot EU:s utgifter och inkomster, momsbedrägerier, penningtvätt, korruption och deltagande i kriminella organisationer. Parlamentet betonar att denna inriktning är avgörande i kampen mot organiserad brottslighet och hoppas därför att Eppo kommer att bli ett effektivt verktyg för att bekämpa kriminella organisationer som påverkar EU:s budget. Parlamentet beklagar att fem medlemsstater fortfarande inte har anslutit sig till Eppo, och uppmanar dem att vidta nödvändiga åtgärder för att ansluta sig till denna myndighet. Parlamentet uppmanar kommissionen att under tiden trappa upp övervakningen av dessa medlemsstater. Parlamentet beklagar att det saknas nomineringar till europeiska delegerade åklagare, särskilt från Slovenien, och att det förekommer betydande förseningar i många andra medlemsstater. Parlamentet betonar att detta allvarligt försvagar en effektiv och ändamålsenlig alleuropeisk bekämpning av gränsöverskridande brottslighet.

32.

Europaparlamentet framhåller vikten av ökade insatser mot miljöbrott med gränsöverskridande inslag som påverkar den biologiska mångfalden och naturresurserna, exempelvis olaglig handel med växter och djur, olaglig skogsavverkning och olaglig handel med timmer och avfall. Parlamentet uppmanar kommissionen att inleda processen med att utvidga Eppos mandat så att det även omfattar gränsöverskridande miljöbrott.

33.

Europaparlamentet beklagar att kommissionen upprättat en personalplan för Eppo som inte gör det möjligt för myndigheten att effektivt fullgöra sitt mandat. Parlamentet understryker att tillräckliga personalresurser krävs för att Eppo ska kunna utföra sin huvuduppgift, dvs. att bekämpa gränsöverskridande brottslighet som påverkar EU:s budget. Parlamentet beklagar att Eppo för närvarande inte har tillräckligt många ärendeanalytiker och finansiella utredare till stöd för de europeiska delegerade åklagarnas lagföringsarbete. Parlamentet beklagar att Eppos operativa personalstyrka för närvarande främst arbetar med registrering av ärenden och inte med lagföring av dem. Det är också beklagligt att Eppo har uttryckt en akut brist på ytterligare kvalificerade juridiska experter och it-experter samt administrativ personal för att arbetet ska fungera smidigt. Utöver sin årliga hantering av 2 000 ärenden måste Eppo hantera en eftersläpning på mer än 3 000 ärenden. Det är oroande att Eppos arbetsbörda kommer att öka ytterligare under de kommande åren mot bakgrund av de aldrig tidigare skådade belopp som mobiliserats genom faciliteten för återhämtning och resiliens och påskyndandet av upphandlingsförfarandena under covid-19-krisen. Parlamentet betonar att kommissionens personalplan för Eppo för 2022 är otillräcklig för att åtgärda de brister som Eppo konstaterat. Parlamentet framhåller att när Eppo fungerar fullt ut kommer fördelarna när det gäller skyddet av EU:s budget att överstiga kostnaderna. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att öka Eppos budget och förstärka myndigheten med kvalificerad personal så att den kan förverkliga sin fulla potential i bekämpningen av brottslighet.

34.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om EU:s strategi för att bekämpa organiserad brottslighet 2021–2025 och dess fokus på att främja ett effektivt och snabbt informationsutbyte mellan EU:s organ och medlemsstater, till exempel genom bättre driftskompatibilitet mellan EU:s informationssystem och säkerställande av anslutning till relevanta databaser i alla medlemsstater. Parlamentet uppskattar kommissionens åtagande att effektivisera det brottsbekämpande samarbetet och fullt ut utnyttja befintliga verktygs potential, såsom den europeiska sektorsövergripande plattformen mot brottshot (Empact). Parlamentet välkomnar kommissionens mål att förbättra informationsutbytet och samarbetet mellan Europol, Eurojust och tredjeländer.

35.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens fokus på att förhindra att den organiserade brottsligheten infiltrerar sig i den lagliga ekonomin, till exempel genom att se över EU:s ram för bekämpning av penningtvätt och EU:s befintliga antikorruptionsregler. Parlamentet välkomnar kommissionens fokus på att anpassa brottsbekämpningen till den digitala tidsåldern.

36.

Europaparlamentet konstaterar att penningtvätt gör det möjligt för kriminella att låta sina vinster undgå upptäckt, och att erbjudandet av penningtvättjänster i sig har blivit en lönsam verksamhet för kriminella organisationer. Parlamentet betonar att detta i hög grad påverkar unionens och medlemsstaternas ekonomiska intressen, eftersom förödande 98 % av den uppskattade vinningen av brott inte beslagtas och är fortsatt tillgänglig för de kriminella. Parlamentet anser att kampen mot penningtvätt är avgörande för att förhindra kriminella organisationers missbruk av medel. Parlamentet är djupt oroat över revisionsrättens slutsatser (14) att EU:s åtgärder mot penningtvätt är fragmenterade och dåligt samordnade, att det befintliga regelverket är inkonsekvent och fortfarande inte till fullo genomförts i alla medlemsstater och att detta kan utnyttjas av brottslingar. Parlamentet lovordar kommissionen för det nya lagstiftningspaket som syftar till att revidera ramen för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och som innehåller en enda uppsättning regler, vilket utgör ett stort steg framåt i kampen mot penningtvätt och som kommer att möjliggöra en enhetlig tillämpning av lagstiftningen om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

37.

Europaparlamentet välkomnar i synnerhet förslaget om att inrätta en ny EU-byrå, Myndigheten för bekämpning av penningtvätt (Amla), och betonar att Amla måste förses med tillräckliga personalresurser och ekonomiska resurser för att bli fullt operativt. Parlamentet beklagar att inrättandet av Amla inte planerats förrän till 2023 och myndigheten inte kommer att vara fullt operativt förrän 2026. Parlamentet understryker att de aktuella problemen med penningtvätt och finansiering av terrorism är akuta och att inte mer tid får gå till spillo. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram konkreta åtgärder mot de aktuella problemen fram till dess att Amla blir fullt operativ.

38.

Europaparlamentet välkomnar vidare kommissionens nya förslag om kryptotillgångar, en sektor som till stor del är oreglerad och som i stor utsträckning utnyttjas av organiserade brottslingar, som straffritt flyttar stora flöden av olagliga pengar på kryptovalutamarknaden. Parlamentet påminner om att anonymiteten kring vissa kryptovalutor leder till att de i ökad utsträckning används för olagliga verksamheter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppmuntra kryptovalutaföretag att använda analysverktyg för att bedöma potentiell brottslig verksamhet som rör destinations- och mottagaradresser, och se till att de fullt ut tillämpar lagstiftningen mot penningtvätt när användarna omvandlar kryptovalutor till verkliga valutor. Parlamentet betonar att kryptovalutor måste omfattas av samma tillsynsorgan som traditionella valutor.

39.

Europaparlamentet konstaterar att finansunderrättelseenheter spelar en viktig roll för upptäckt av gränsöverskridande fall av penningtvätt och finansiering av terrorism. Parlamentet noterar att i EU är finansunderrättelseenheterna verksamma på nationell nivå och att kommissionen konstaterat att samordningen och informationsutbytet mellan nationella finansunderrättelseenheter är otillräckligt (15). Parlamentet beklagar att omfattningen och typen av uppgifter som utbyts mellan finansunderrättelseenheterna varierar. Parlamentet noterar att detta hämmar samarbetet, vilket i sin tur inverkar negativt på deras möjligheter att snabbt upptäcka och bekämpa gränsöverskridande brottslighet.

40.

Europaparlamentet beklagar att de nationella strategierna för att bekämpa organiserad brottslighet varierar avsevärt mellan medlemsstaterna när det gäller lagstiftning, strategier och operativ kapacitet. Parlamentet noterar att detta delvis beror på varierande nivåer av antagande och genomförande av EU-lagstiftning. Parlamentet oroas över att medlemsstaternas sambandscentraler för bedrägeribekämpning har olika funktioner och kapacitet, eventuellt på grund av att deras mandat inte definieras tillräckligt exakt i EU-lagstiftningen och på grund av komplicerad samordning på nationell nivå och EU-nivå. Parlamentet uttrycker oro över att bekämpningen av bedrägerier som rör EU-medel tenderar att inte prioriteras i samma utsträckning som bedrägerier som rör nationella utgifter. Detta understryks av det faktum att mer än hälften av Olafs utredningar inte följs upp av medlemsstaterna och ännu mindre blir föremål för lagföring. Parlamentet beklagar djupt att vissa medlemsstater fortsätter att välja att inte genomföra Olafs rekommendationer efter avslutad utredning och inte vidtar rättsliga åtgärder för att återkräva förskingrade EU-medel. Parlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja sina befogenheter och vidta nödvändiga åtgärder för att EU-lagstiftningen ska genomförs korrekt och med nödvändig skyndsamhet.

41.

Europaparlamentet beklagar att aktuell forskning visar att vissa medlemsstater inte prioriterar bedrägerier som rör EU-medel i samma utsträckning som bedrägerier som rör inhemska utgifter. Parlamentet noterar att även om kommissionen har uppmuntrat medlemsstaterna att utarbeta nationella strategier för bedrägeribekämpning har endast 13 medlemsstater gjort det och ingen av dem har använt den mall som kommissionen tillhandahåller. Parlamentet noterar med oro att dessa skillnader mellan medlemsstaterna utgör hinder för ett effektivt samarbete. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att agera mer beslutsamt för att göra det obligatoriskt för medlemsstaterna att förhindra bedrägerier mot Europeiska unionen.

Slutsatser

42.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en gemensam strategi för att bedöma effekterna av den organiserade brottsligheten på EU-medel och att utvärdera hur effektiva de åtgärder som vidtagits har varit för att hantera problemet i alla medlemsstater. Parlamentet anser att det är avgörande med ett snabbt, fullständigt och effektivt informationsutbyte, och upprepar därför vikten av harmoniserade definitioner för jämförbara uppgifter mellan EU:s organ och medlemsstater för att bedöma effekterna av den organiserade brottslighetens verksamhet på EU:s finanser och omgående vidta åtgärder för att bekämpa den.

43.

Europaparlamentet är bekymrat över att det nuvarande systemet med olika nationella strategier förhindrar tillämpningen av en effektiv, gränsöverskridande strategi för att hantera problemet, vilket ger brottslingar möjlighet att fortsätta sin verksamhet utan att ställas till svars. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att föra ett nära samarbete med EU:s organ och sinsemellan samt att använda unionens verktyg och tjänster i kampen mot den organiserade brottsligheten i syfte att maximera utbytet av uppgifter och underlätta gränsöverskridande insatser mot organiserad brottslighet som riktar sig mot EU:s budget.

44.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att överväga en mer konsekvent användning av alla tillgängliga verktyg för att upptäcka och bekämpa bedrägerier, särskilt it-plattformen Arachne och Edes. Parlamentet betonar att driftskompatibilitet mellan Arachne, Edes samt institutionella och nationella databaser är avgörande för att säkerställa ett effektivt informationsutbyte som syftar till att förebygga och identifiera bedrägerier som riktar sig mot EU:s budget. Parlamentet beklagar att omfattningen och användningen av samt medvetenheten om Arachne och Edes för närvarande är begränsad i medlemsstaterna. Parlamentet betonar i detta avseende att Edes omfattar direkt och indirekt förvaltade medel, men inte medel under delad förvaltning, även om de sistnämnda utgör cirka 80 % av EU:s utgifter. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvidga tillämpningen av Edes till att omfatta dessa medel. Parlamentet uppmanar på nytt kommissionen och särskilt medlemsstaterna i rådet att göra användningen av Arachne obligatorisk. Parlamentet uppmanar kommissionen att ompröva ramen för datautbyte mellan EU-institutionerna och med medlemsstaterna för att maximera effektivt informationsutbyte samtidigt som dataskyddskraven respekteras.

45.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja medlemsstaterna genom att tillhandahålla de nationella myndigheterna utbildning för att förse dem med adekvata kunskaper så att de kan använda verktyg som Edes och Arachne så effektivt som möjligt och i enlighet med EU:s rapporteringsstandarder. Parlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med medlemsstaterna analysera de problem som de nationella myndigheterna stöter på när de använder Edes och Arachne, och att utfärda specifika rekommendationer och förbättra de befintliga allmänna riktlinjerna samt dessa verktygs användarvänlighet. Parlamentet beklagar att vissa medlemsstater motsätter sig dessa verktyg eftersom de fruktar en ökad byråkratisk börda. Parlamentet betonar att dessa verktyg, om de är ordentligt integrerade, faktiskt kan minska byråkratin. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ompröva sin ståndpunkt i denna fråga, och uppmanar kommissionen att fortsätta informera medlemsstaterna om fördelarna med Edes och Arachne. Parlamentet efterlyser utbildningsprogram om bekämpning av penningtvätt som gör det möjligt för myndigheterna att upptäcka risken för potentiella bedrägerier innan medlen betalas ut, särskilt inom området kundkännedom och dold inblandning av personer i politiskt utsatt ställning när det gäller subventioner, projekt och bidrag inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

46.

Europaparlamentet anser att förordningen om gemensamma bestämmelser (16), som fastställer gemensamma regler för de europeiska struktur- och investeringsfonderna, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+ och Sammanhållningsfonden, är en annan viktig faktor för att förhindra att den organiserade brottsligheten missbrukar EU-medel.

47.

Europaparlamentet framhåller att ett viktigt steg i kampen mot organiserad brottslighet är att se till att den blir mindre lönsam. Parlamentet påminner i detta sammanhang om det arbete som utförs av Olaf, vars utredningar är ett mycket viktigt verktyg i kampen mot bedrägerier. Parlamentet beklagar att andelen åtal till följd av Olafs rekommendationer till medlemsstaterna är låg och följer en nedåtgående trend, dvs. den minskade från 53 % under perioden 2007–2014 till 37 % under perioden 2016–2020. Parlamentet konstaterar dessutom att det under de senaste åren inte har gjorts någon bedömning av i vilken utsträckning de belopp som rekommenderas för återkrav faktiskt återvinns, och att den senaste bedömningen för åren 2002–2016 visar på en återvinningsgrad på 30 %. Parlamentet uppmanar Olaf och kommissionen att undersöka de bakomliggande orsakerna till detta, och uppmanar medlemsstaterna att fullgöra sina rättsliga skyldigheter att återkräva medlen och att samarbeta nära med unionens organ för att se till att medel som missbrukas av den organiserade brottsligheten verkligen återvinns, eftersom förödande 98 % av den uppskattade vinningen av brott inte beslagtagits och fortfarande är tillgänglig för de kriminella. Parlamentet uppmanar Olaf att samla in information om återvinningsgraden efter de finansiella rekommendationerna och att offentliggöra denna information i sina årsrapporter. Parlamentet anser att kraftfulla åtgärder för att återkräva medel, bl.a. genom beslagtagande i förebyggande syfte eller av motsvarande värde, kan avskräcka kriminella organisationer från att begå bedrägerier mot Europeiska unionen, och därmed kan EU:s ekonomiska intressen skyddas. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i högre grad beslagta medel i samband med bedrägerier, med större tonvikt på förebyggande åtgärder. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma möjligheten att komplettera den nuvarande fragmenterade strategin för återvinning av tillgångar genom ett EU-omfattande organ med ansvar för att säkerställa snabb och effektiv återvinning av EU-medel.

48.

Europaparlamentet anser att förebyggande av bedrägeri och bekämpning av organiserad brottslighet bör vara en prioriterad fråga för förvaltningsmyndigheter, attesterande myndigheter och revisionsmyndigheter samt vara föremål för specialiserade finansiella utredningar. Parlamentet anser att kampen mot organiserade kriminella grupper också kräver förstärkta regler och åtgärder för frysning och förverkande av tillgångar, inbegripet i förekommande fall möjligheten till tillfälliga beslag av egendom till samma värde som vinningen av brottet i syfte att förebygga överföring eller utnyttjande av dessa vinster innan det straffrättsliga förfarandet har avslutats. Parlamentet understryker att det är oerhört viktigt att göra allt som går för att återvinna EU-medel som erhållits genom bedrägeri. Parlamentet stöder starkt effektivare utredningar för att stoppa strukturer för organiserad brottslighet, och betonar att de brottsbekämpande myndigheterna måste ligga steget före brottslingarna som i allt högre grad använder ny teknik och utnyttjar alla möjligheter att utöka sin olagliga verksamhet, online eller offline.

o o

49.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 198, 28.7.2017, s. 29.

(2) EUT L 156, 19.6.2018, s. 43.

(3) EUT L 193, 30.7.2018, s. 1.

(4) EUT L 172, 17.5.2021, s. 110.

(5) EUT L 283, 31.10.2017, s. 1.

(6) EUT L 274, 28.10.2019, s. 1.

(7) https://www.oecd.org/gov/ethics/prevention-fraud-corruption-european-funds.pdf

(8) https://ec.europa.eu/sfc/sites/default/files/EN-ORI-General%20Guidelines%20on%20National%20Anti-Fraud%20Strategies%20ARES%282016%296943965.pdf

(9) Antagna texter, P9_TA(2021)0337.

(10) Olafs rapport 2020.

(11) EUT L 305, 26.11.2019, s. 17.

(12) Rand Europe, 2016, The Cost of Non-Europe in the area of Organised Crime and Corruption: Annex II: Corruption.

(13) Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (COM(2021)0536).

(14) Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 13/2021: EU:s insatser för att bekämpa penningtvätt inom banksektorn är fragmenterade och genomförandet är otillräckligt.

(15) Kommissionens interna arbetsdokument SWD(2021)0190. Konsekvensbedömning som åtföljer åtgärdspaketet mot penningtvätt, 20.7.2021.

(16) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa och för Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik (EUT L 231, 30.6.2021, s. 159).

Top

Choose the experimental features you want to try