Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Nästa generations handel och hållbar utveckling – översyn av handlingsplanen med 15 punkter

(yttrande på eget initiativ)

(2022/C 105/07)

Föredragande:

Tanja BUZEK

Beslut av EESK:s plenarförsamling	25.3.2021
Rättslig grund	Artikel 32.2 i arbetsordningen
	Yttrande på eget initiativ
Ansvarig sektion	Yttre förbindelser
Antagande av sektionen	28.9.2021
Antagande vid plenarsessionen	20.10.2021
Plenarsession nr	564
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	236/2/5

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Handeln behöver rätt politisk ram för att kunna driva på tillväxt, skapande av anständiga arbetstillfällen och hållbar utveckling samt stödja en hållbar ekonomisk återhämtning från covid-19-krisen, så att företagen kan återuppbygga och omorganisera sina brutna leverans- och värdekedjor. År 2021 utgör en vändpunkt för att ompröva EU:s handelsstyrning, och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) stöder dess öppna, hållbara och bestämda nya väg.

1.2

Kapitlen om handel och hållbar utveckling ger uttryck för EU:s engagemang för en ”värdebaserad handelsagenda” som samtidigt främjar ekonomisk, social och miljömässig utveckling. Att ta itu med bristande efterlevnad och förbättra genomförandet av åtaganden i fråga om handel och hållbar utveckling är avgörande för att uppnå höga arbets- och hållbarhetsnormer genom handelsverktyg. På både bilateral och global nivå bör EU fastställa ambitiösa riktmärken för handel och hållbar utveckling med likasinnade handelspartner som är redo att leda.

1.3

EESK välkomnar den tidiga översynen av handlingsplanen med 15 punkter, och förväntar sig att den övervinner den begränsade och ”silobaserade” ram som inrättades 2018. Kapitlen om handel och hållbar utveckling lever inte helt upp till sina rättsligt bindande åtaganden, vilket gör att EESK föreslår en ambitiös översyn, med en moderniserad strategi för verkställande som omfattar sanktioner och en starkare övervakning från det civila samhällets sida, med användning av innovativa instrument och ökad hävstångseffekt för handel och hållbar utveckling. Denna ”nästa generations handel och hållbar utveckling” måste utgöra en integrerad del av EU:s handelsstrategi och gälla både nuvarande och framtida förhandlingsmandat.

1.4

En nystart inleds med att silorna rivs. För ett framgångsrikt genomförande och verkställande av handel och hållbar utveckling krävs en livlig, strukturerad och mer samarbetsinriktad samverkan mellan aktörerna. Utbyte mellan institutioner, internationella organ och, viktigast av allt, alla dem och de inhemska rådgivande grupperna samt mellan de inhemska rådgivande grupperna. Som det erkända organet på internationell nivå bör Internationella arbetsorganisationen (ILO) delta i övervakningen av genomförandet av ILO:s konventioner i frihandelsavtal.

1.5

Stora problem uppstår ofta redan i början. EESK betonar vikten av att innan ett avtal ratificeras säkerställa åtaganden beträffande grundläggande internationella konventioner eller bindande och verkställbara färdplaner inom själva kapitlet om handel och hållbar utveckling, med tydliga tidsfrister för deras ratificering. Det första fallet någonsin om efterlevnad av kapitlet om handel och hållbar utveckling enligt den nuvarande modellen har bekräftat att vaga formuleringar är otillräckliga.

1.6

Alla tre dimensionerna av handel och hållbar utveckling är sammanflätade och kan inte hanteras i silor. EESK välkomnar företagens aktiva roll i arbetet med att säkerställa en hållbar handel, och ser en positiv roll för dem när det gäller att främja möjligheter till klimatåtgärder, t.ex. för industrin för ren teknik, med särskild uppmärksamhet på små och medelstora företag. Kapitlen om handel och hållbar utveckling måste utveckla djupare kopplingar till ILO:s trepartsdeklaration om principer som rör multinationella företag och socialpolitik (nedan kallad ”deklarationen om multinationella företag”), för att främja ratificeringen av ILO:s konventioner, och till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings (OECD) riktlinjer för multinationella företag, särskilt längs leveranskedjan.

1.7

Faktiska förändringar på fältet förutsätter att man går längre än de klassiska kapitlen om handel och hållbar utveckling och beaktar den stora hävstångseffekten hos ytterligare politiska instrument. EESK efterlyser villkorad tilldelning vid offentlig upphandling till företag från länder som följer ILO:s grundläggande normer och Parisavtalet. Kommittén efterlyser också ambitiös EU-lagstiftning om obligatorisk tillbörlig aktsamhet som en annan viktig kompletterande åtgärd. Utländska investerare bör ha en skyldighet att tillämpa tillbörlig aktsamhet innan de kan dra nytta av ett internationellt investeringsavtal. Åtgärderna bör kompletteras med åtgärder mot penningtvätt, skattebrott och skatteflykt samt bekämpning av korruption för att en hållbar handel ska uppnås.

1.8

Den hållbara utvecklingen måste återspegla förändringarna och driva på dem, samtidigt som arbets- och miljönormer står lika högt upp på dagordningen. Den gröna given, initiativen för en cirkulär ekonomi och mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna kompletterar relevanta frågor om handel och hållbar utveckling, såsom den biologiska mångfalden redan har gjort. För att man ska kunna fastställa konkreta skyldigheter måste miljöåtagandena omsättas i internationella normer.

1.9

Det finns ingen ”universalmedicin” för verkställande, men det börjar med att förbättra den faktiska verkställbarheten. EESK har sedan länge efterlyst en omorganiserad expertpanelsmekanism med möjlighet till ekonomiska påföljder eller sanktioner och en aktiv roll för de inhemska rådgivande grupperna i dess aktivering. Handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Förenade kungariket skulle kunna utgöra en mall för hur man kan sätta lika villkor och hållbarhet i främsta rummet, till gagn för både företag och arbetstagare.

1.10

EU:s handelspartner uppvisar nytt kreativt tänkande kring nya handelsinstrument. I en innovativ strategi för lösning av arbetsrättsliga tvister bör EU överväga att tillfälligt upphäva förmånstullar för företag som bryter mot överenskomna internationella normer. För en progressiv ekonomisk koppling stöder EESK en stegvis sänkning av tullsatserna när partnerländerna genomför åtagandena i fråga om handel och hållbar utveckling, med möjlighet till tillbakadragande i händelse av överträdelser.

1.11

Hållbarhet är inte möjligt utan det civila samhället. Inrättandet av de inhemska rådgivande grupperna var inte ett självändamål. För att kunna tas på allvar behöver de information, resurser och möjlighet att ge parterna råd om genomförande och verkställande samt en starkare institutionaliserad ram. Utöver de inhemska rådgivande grupperna anser EESK att expertgruppen för frihandelsavtal bör återinrättas.

1.12

EESK är en av de inhemska rådgivande gruppernas starkaste förespråkare och kommer att fortsätta att stödja deras arbete. Diskussionerna om att stärka de inhemska rådgivande grupperna har nyligen intensifierats, och EESK uppmuntrar kommissionen och övriga berörda parter (1) att samarbeta med de inhemska rådgivande grupperna för att förbättra deras sammansättning, organisationen av deras arbete, deras ansvarsområde och roll i mekanismerna för verkställande samt deras institutionella kanaler, såsom beskrivs i detalj i kapitel 5 i detta yttrande.

2.   Inledning

2.1

En aktiv handelspolitik måste på ett ändamålsenligt sätt driva på hållbar utveckling och gynnar företag, arbetstagare, konsumenter och människor i allmänhet, förutsatt att den skapar nya marknadsmöjligheter, anständiga arbetstillfällen och lika villkor. Den medför också inneboende risker som enbart kan minskas effektivt med hjälp av en inkluderande handelspolitik där det civila samhället, intressenterna och allmänheten i stort kan ta upp sina farhågor.

2.2

EESK har sedan länge velat att hållbarhet ska bli en av handelspolitikens drivkrafter, med tanke på den avgörande roll som handeln måste spela när det gäller att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling. I detta års nya EU-handelsstrategi fastställs ramen för de kommande åren. EESK lade fram rekommendationer om handelsaspekterna i ett separat yttrande (2), samtidigt som kommittén välkomnade hållbarhetsinriktningen och efterlyste en ambitiös förstärkning av kapitlen om handel och hållbar utveckling och den faktiska möjligheten att verkställa dem.

2.3

Detta yttrande bygger på EESK:s tidigare arbete och innehåller en bedömning från det civila samhällets sida av den nuvarande strategin i syfte att bidra med underlag till den pågående översynen av handel och hållbar utveckling. Den bygger på ett innovativt tänkesätt i fråga om hur handeln ska kunna förverkliga EU:s värden vad gäller hållbar utveckling: kapitel om handel och hållbar utveckling för kommande generationer.

3.   Handel och hållbar utveckling: en värdebaserad handelsagenda för EU

3.1

Genom att systematiskt integrera kapitel om handel och hållbar utveckling i sina frihandelsavtal betonar EU sitt engagemang för en ”värdebaserad handelsagenda” som samtidigt främjar ekonomisk, social och miljömässig utveckling. Att ta itu med bristande efterlevnad och förbättra genomförandet av åtaganden i fråga om handel och hållbar utveckling är avgörande för att uppnå höga arbets- och hållbarhetsnormer genom handelsverktyg.

3.2

Med början i en outvecklad form i 2011 års frihandelsavtal mellan EU och Sydkorea har kapitlen om handel och hållbar utveckling sedan stadigt vidareutvecklats i alla EU:s efterföljande frihandelsavtal. De omfattar en rent samrådsbaserad tvistlösningsmekanism och inhemska rådgivande grupper för institutionaliserad övervakning från det civila samhällets sida. De innehåller åtaganden om att respektera multilaterala arbets- och miljöavtal och att hindra parterna från att lätta på eller sänka arbetstagar- och miljöskyddsnivån för att locka till sig handel och investeringar. Som bilaterala forum för dialog och samarbete kan de också fungera som plattformar för att föra den multilaterala agendan för hållbar handel framåt.

3.3

EU har visserligen vidtagit åtgärder för att göra hållbarhet till kärnan i sina handelsambitioner, men de nuvarande förhandlingarna lever inte upp till detta. Genom att blåsa liv och ge slagkraft med hjälp av kreativt tänkande måste översynen hjälpa handel och hållbar utveckling att ta steget ur sin gamla ”status som icke-officiellt dokument”. Som en integrerad del av EU:s handelsstrategi måste detta även gälla för avtal som för närvarande förhandlas fram och ingå i reviderade förhandlingsmandat.

4.   Handlingsplanen med 15 punkter – en utvärdering

4.1

Europaparlamentet, EESK och en stor grupp intressenter deltog i en växande offentlig debatt om ändamålsenligheten i EU:s strategi för handel och hållbar utveckling, en debatt som avbröts i början av 2018 i och med att kommissionen lade fram en handlingsplan med 15 punkter. Den var uppdelad i fyra huvudrubriker och fastställde den begränsade och ”silobaserade” ramen för de senaste årens utveckling av handel och hållbar utveckling, som nedan utvärderas mot bakgrund av dess genomförande och brister.

Arbeta tillsammans

4.2

Ingå partnerskap med medlemsstaterna och Europaparlamentet: Kommissionens expertgrupp för handel och hållbar utveckling har stärkt bandet till medlemsstaterna, men själva dess struktur leder till att viktig expertis och information går förlorad i processen. Gruppens arbete förtjänar bättre förmedling av slutsatser och rekommendationer och behöver starkare och regelbundna förbindelser med de inhemska rådgivande grupperna och EESK. GD Handels engagemang måste utvidgas till att omfatta de ledande avdelningarna för handel och hållbar utveckling i medlemsstaterna, eventuellt genom att involvera andra berörda generaldirektorat (GD) såsom EMPL och CLIMA med tanke på deras egna nätverk, och arbeta med internationella organisationer som ett led i detta informations- och återkopplingsflöde. Arbetet med att hålla Europaparlamentet uppdaterat i frågor som rör handel och hållbar utveckling bör inkludera de inhemska rådgivande grupperna på lika villkor och får inte ske bakom stängda dörrar. Europaparlamentet måste spela en roll i övervakningen och genomförandet av handel och hållbar utveckling, få fullständig information om verksamheten och delta i beslut som fattas av underkommittén för handel och hållbar utveckling och andra relevanta gemensamma styrningsorgan. Detta är särskilt viktigt inom ramen för mekanismen för lika villkor i handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Förenade kungariket.

4.3

Arbeta med internationella organisationer: EESK förespråkar en mer proaktiv och systeminriktad strategi, och anser att internationella organ såsom ILO bör delta redan under förhandlingarna om och under hela genomförandet av frihandelsavtal, inklusive i alla skeden av färdplanerna. Såsom fallet med Vietnams ratificering visar skulle ILO kunna spela en viktig roll i skedet före och i ett tidigt skede av genomförandet. Att kräva starkare samarbete mellan kommissionen, ILO och EESK är avgörande för utformningen av ILO:s tekniska bistånd och kapacitetsuppbyggnadsprojekt i partnerländerna. Åtgärderna måste gå hand i hand med en starkare integration av ILO i de inhemska rådgivande gruppernas övervakningsroll, och GD EMPL:s årliga högnivåmöten skulle kunna öppnas upp för EESK och eventuellt de inhemska rådgivande gruppernas ordförandeskap. Strategin för multilaterala miljöavtal verkar underutforskad och skulle kunna utvidgas till andra berörda internationella organisationer såsom OECD och – med tanke på att finansiering av målen för hållbar utveckling blir allt viktigare – Världsbanken och Internationella valutafonden.

Ge det civila samhället, inbegripet arbetsmarknadens parter, möjlighet att spela sin roll i genomförandet

4.4

Underlätta det civila samhällets, inbegripet arbetsmarknadsparternas, övervakande roll: EESK välkomnar EU-partnerskapsinstrumentets projekt som finansierar mötesdeltagandet för en del medlemmar i EU:s inhemska rådgivande grupper och bevarar de inhemska rådgivande gruppernas politiska oberoende. Kommittén uppmanar kommissionen att förnya finansieringen och samarbeta med de inhemska rådgivande grupperna om dess utformning. Kommittén rekommenderar större flexibilitet i det framtida logistiska och tekniska stödet. Användningen av videokonferenser kan komplettera, men inte ersätta, fysiska möten. Den framtida finansieringen bör möjliggöra årliga möten med alla medlemmar i inhemska rådgivande grupper för att diskutera övergripande frågor om handel och hållbar utveckling. Utöver att tillhandahålla ekonomiska resurser måste man ta itu med strukturella och organisatoriska utmaningar för att ge de inhemska rådgivande grupperna fullt inflytande, såsom anges i kapitel 5.

4.5

Utvidga det civila samhällets, inbegripet arbetsmarknadsparternas, ansvarsområde till hela frihandelsavtalet: EESK har sedan länge och starkt rekommenderat att de inhemska rådgivande grupperna ska ge råd om alla aspekter av EU:s handelsavtal, samtidigt som man behåller ett särskilt fokus på genomförandet av handel och hållbar utveckling och handelns inverkan på hållbar utveckling mer allmänt. Detta nya ansvarsområde kommer först att testas i handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Förenade kungariket. EESK föreslår att man utvidgar de inhemska rådgivande gruppernas nuvarande ansvarsområde i alla befintliga frihandelsavtal, genom reviderade avtalstexter eller via harmoniserad praxis i de inhemska rådgivande gruppernas arbetsordning.

4.6

Vidta åtgärder i fråga om ansvarsfullt företagande: EESK välkomnar företagens aktiva roll i arbetet med att säkerställa en hållbar handel och kommissionens åtagande att främja ansvarsfullt affärsbeteende. Kommittén beklagar dock att varken EESK eller berörda inhemska rådgivande grupper varit delaktiga i tillsynen av projekten med OECD och ILO. Kommissionen bör ta fram indikatorer för att bedöma konkreta projektresultat som går utöver ökad medvetenhet och inkludera en mer riktad och ingående översyn längs leveranskedjorna.

Ge resultat

4.7

Landsprioriteringar: EESK instämmer i en strategisk och mer fokuserad strategi, men partnerländerna skiljer sig avsevärt åt, även inom ett regionalt avtal såsom det mellan EU och Centralamerika. När man fastställer prioriteringar och utvärderar måste man proaktivt och vid olika tidpunkter i processen samråda med det civila samhället, särskilt genom att involvera de inhemska rådgivande grupperna. De geografiska enheterna inom GD Handel och EU:s delegationer bör samverka mer med de inhemska rådgivande grupperna för att inhämta synpunkter och ge systematisk återkoppling. Detta kräver en regelbunden bedömning av kommissionens framsteg eller tillbakagång i förhållande till dessa prioriteringar.

4.8

Bestämt verkställande: Fallet med den arbetsrättsliga tvisten med Sydkorea ger viktiga lärdomar. För det första, att kommissionen måste bli mer proaktiv och snabbare när det gäller att aktivera tvistlösningsförfarandena i fråga om handel och hållbar utveckling, och ge de inhemska rådgivande grupperna en aktiv roll. För det andra, vikten av att ha experter på internationell arbetsrätt i panelerna, som samråder med ILO om dess rättspraxis och bindande tolkning. För det tredje bekräftar panelens rapport behovet av bindande färdplaner som omfattar sanktioner och tydliga tidsfrister för ratificering av ILO-konventioner. Den vaga formuleringen ”fortsatta och kontinuerliga ansträngningar” ger parterna för mycket manöverutrymme. Sydkorea har visserligen ratificerat tre av de fyra ILO-konventioner som saknades (inte C105 om avskaffande av tvångsarbete), men frågor kvarstår om huruvida ändringarna av den sydkoreanska lagstiftningen fullt ut genomför bestämmelserna i C29, C87 och C98. Fallet är således fortfarande oavslutat, och EESK stärker sin efterlysning av uppföljningsåtgärder. Efterlevnadsproblem finns dock inte bara i partnerländerna. EESK noterar med oro att det verkar saknas instrument för robust verkställande i EU och dess medlemsstater.

4.9

Uppmuntra till tidig ratificering av grundläggande internationella avtal: EESK stöder ratificeringen av grundläggande internationella konventioner innan ett frihandelsavtal ingås och undertecknas, för att dra största möjliga nytta av förhandlingsinflytandet och det diplomatiska inflytandet. Det senaste fallet med Vietnam visade på dessa positiva effekter eftersom landet ratificerat ILO C98 och C105. Det görs dock inga framsteg när det gäller ratificeringen av C87. EESK betonar därför vikten av att innan ett avtal ratificeras säkerställa åtaganden beträffande grundläggande internationella avtal eller bindande och verkställbara färdplaner inom själva kapitlet om handel och hållbar utveckling, med tydliga tidsfrister för deras ratificering.

4.10

Se över ändamålsenligheten i genomförandet av handel och hållbar utveckling: EESK instämmer i att det behövs regelbundna översyner och bedömningar av genomförandet av handel och hållbar utveckling. Kommittén beklagar dock att de inhemska rådgivande gruppernas arbete inte är tillräckligt synligt, liksom att gruppernas rekommendationer inte beaktas i dessa processer, särskilt i de årliga genomföranderapporterna. Framtida rapporter bör i större utsträckning återspegla de inhemska rådgivande gruppernas arbetsprogram och gemensamma förklaringar med partnerländernas inhemska rådgivande grupper. EESK beklagar i synnerhet den hittillsvarande bristen på framsteg när det gäller att göra de nuvarande kapitlen om handel och hållbar utveckling faktiskt verkställbara. När det gäller det övergripande avtalet om ekonomi och handel med Kanada (Ceta) hade EESK, EU:s inhemska rådgivande grupp och de kanadensiska inhemska rådgivande grupperna upprepade gånger efterlyst konkreta framsteg i fråga om den tidiga översynen, som parterna i det gemensamma tolkningsinstrumentet åtagit sig att genomföra i syfte att förbättra arbets- och miljöbestämmelsernas faktiska verkställbarhet. I denna översynsprocess bör man nära involvera båda parters inhemska rådgivande grupper.

4.11

Handbok för genomförande: EESK välkomnar framtagandet av handböcker för genomförande, för att hjälpa partnerna i frihandelsavtal att bättre förstå åtaganden i fråga om handel och hållbar utveckling och vägleda deras genomförande. När det gäller arbetsfrågor måste arbetsmarknadens parter ses som viktiga partner på fältet. De formella jämförande databaserna måste gå långt utöver framstegen i fråga om formuleringarna i avtalet och inriktas på den faktiska nivån på genomförandet av bestämmelserna om handel och hållbar utveckling.

4.12

Ökade resurser: EU bör rikta in en del av sina Aid for Trade-resurser på stöd till tredjeländers inhemska rådgivande gruppers och civilsamhällesorganisationers deltagande och kapacitetsuppbyggnad, vad gäller satsningar på hållbar handel och hållbara investeringar.

4.13

Klimatåtgärder: Om handeln inte driver på klimatpolitiken bör den spela sin roll när det gäller att möjliggöra den globala klimatagendan, med en positiv roll för företagen vad gäller att främja möjligheter för industrin för ren teknik, med särskild uppmärksamhet på små och medelstora företag. Att göra Parisavtalet till en väsentlig del i alla framtida övergripande handelsavtal, vilket innebär att de tillfälligt upphävs om Parisavtalet inte efterlevs, är en positiv åtgärd som bör utvidgas till att även omfatta ILO:s grundläggande och uppdaterade konventioner.

4.14

Handel och arbete: EESK välkomnar det utvidgade tillämpningsområdet för arbetsfrågor i kapitlen om handel och hållbar utveckling och uppmuntrar till en fortsatt uppdatering av åtagandena. Kapitlen om handel och hållbar utveckling måste ha djupare kopplingar till ILO-deklarationen om multinationella företag och OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Kommissionen bör främja ratificeringen av ILO-konventionerna i deklarationen om multinationella företag. Avancerad EU-lagstiftning, särskilt i fråga om hållbar företagsstyrning och obligatorisk tillbörlig aktsamhet, bör utgöra ett fortsatt sammanhang för vidareutvecklingen av kapitlen om handel och hållbar utveckling. För att göra skillnad i praktiken förutsätter dessa åtaganden dock ett mer proaktivt verkställande och förbättrad verkställbarhet.

Öppenhet och kommunikation

4.15

Ökad öppenhet och bättre kommunikation: EESK ansluter sig till alla institutioner och intressenter som understryker vikten av öppenhet och kommunikation. Offentliggörandet av omfattande protokoll utgör en användbar utgångspunkt för det civila samhällets engagemang. Kommissionens möten för dialog med det civila samhället är en viktig kanal, men de måste förbättras i riktning mot en mer strukturerad uppföljning. I detta syfte rekommenderar EESK att man river silor och ser till att kommunikationskanalerna ömsesidigt förstärker varandra – med Europaparlamentet, medlemsstaterna och det civila samhället.

4.16

Tidsbunden respons på inlagor om handel och hållbar utveckling: EESK välkomnar att man 2020 inrättade ett klagomålssystem genom att skapa den gemensamma kontaktpunkten och i synnerhet den särskilda enhet under den ansvariga för efterlevnaden av handelsbestämmelserna som uteslutande behandlar klagomål som rör handel och hållbar utveckling. Det är för tidigt att bedöma ändamålsenligheten, men EESK förväntar sig att man i den fortsatta utformningen av denna mekanism inbegriper och följer det civila samhällets rekommendationer.

5.   Nästa generations handel och hållbar utveckling

5.1

Sedan 2018 års handlingsplan har handelsvärlden gått vidare, liksom debatten om handel och hållbar utveckling. Den gröna given är ett övergripande politiskt mål, även för EU:s handelsagenda. Institutionella aktörer såsom Europaparlamentet och medlemsstaterna efterlyser i allt högre grad en ambitiös reform vad gäller handel och hållbar utveckling. Covid-19-pandemin har stört handelsflödena på ett aldrig tidigare skådat sätt och uppdagat stora problem i de globala försörjnings- och värdekedjorna som ofta är kopplade till bristande efterlevnad av åtagandena i fråga om handel och hållbar utveckling. Det första tvistlösningsärendet någonsin om handel och hållbar utveckling utgjorde ett institutionellt lackmustest för det rådande systemet. Den nya ansvariga för efterlevnaden av handelsbestämmelserna skapade höga förväntningar på större fokus, mer resurser och nya lagstiftningsverktyg för att bättre genomföra och verkställa åtagandena i fråga om handel och hållbar utveckling. Samtidigt har EU-handelspartner såsom Kanada och Förenta staterna antagit kraftfulla instrument för verkställande i sina egna frihandelsavtal eller, i likhet med Nya Zeeland, lagt fram ambitiösa förslag i handelsförhandlingarna med EU för att se till att handeln gynnar alla.

5.2

När det gäller handel och hållbar utveckling handlar det inte bara om en debatt om värden, utan om en fråga om överlevnad på både EU-nivå och global nivå. EESK förespråkar ett helhetsgrepp, stöder EU:s insatser för att driva hållbarhetsagendan på multilateral nivå och efterlyser strategiska allianser med viktiga handelspartner om prioriterade frågor såsom koldioxidläckage eller tillbörlig aktsamhet. Kommittén upprepar att EU måste visa ledarskap när det gäller en ambitiös reform av Världshandelsorganisationen (WTO) och undanröjande av tabun, t.ex. beträffande handelns sociala aspekter. Som ett positivt exempel på nytänkande välkomnade EESK det amerikanska förslaget för att ta itu med det globala problemet med tvångsarbete på fiskefartyg inom ramen för de pågående WTO-förhandlingarna om fiskesubventioner (3).

5.3

EESK har ständigt efterfrågat mer kraftfulla kapitel om handel och hållbar utveckling, eftersom kommittén ansett att handlingsplanen med 15 punkter inte gett tillräckliga resultat. På samma sätt övervägs i 2021 års översyn av handelspolitiken ytterligare åtgärder för ett faktiskt genomförande och verkställande av kapitlen om handel och hållbar utveckling, bland annat ”möjligheten till sanktioner vid bristande efterlevnad”.

5.4

Det finns nu tillräckligt med erfarenheter och lärdomar för att man ska kunna ompröva den nuvarande strategin, och EESK föreslår att man inför ett nytt tänkesätt beträffande initiativ som gör att kapitlen om handel och hållbar utveckling fullt ut kan leva upp till sina rättsligt bindande åtaganden. I den här debatten måste miljö- och arbetsnormerna sättas lika högt upp på genomförande- och verkställighetsagendan.

Politiska instrument som ytterligare stimulerar genomförandet av handel och hållbar utveckling

5.5

I maj 2020 offentliggjorde Frankrike och Nederländerna ett icke-officiellt dokument där man uppmanade EU att förbättra sin analys av de socioekonomiska aspekterna av handelseffekter och att höja sin ambitionsnivå när det gäller kopplingen mellan handel och hållbar utveckling i alla dess dimensioner (4), mot bakgrund av den europeiska gröna given. EESK välkomnar en mer analytisk syn på handelseffekter och stöder helhjärtat rekommendationen om att ge incitament för ett faktiskt genomförande av åtagandena i fråga om handel och hållbar utveckling genom en stegvis sänkning av tullsatserna, inklusive möjligheten att dra tillbaka specifika tullpositioner i händelse av en senare överträdelse, och förtydligandet av de villkor som länderna måste uppfylla för dessa sänkningar.

5.6

EESK uppmuntrar vidare till att man tittar utanför den klassiska verktygslådan för handel för att hitta kompletterande åtgärder som skulle säkerställa verkliga förändringar i praktiken. EU bör anta ett ambitiöst direktiv om obligatorisk tillbörlig aktsamhet som erkänner ansvar baserat på nuvarande normer och erbjuder en tydlig och säker rättslig ram för europeiska företag och företag från tredjeländer som är verksamma inom EU. EESK har starkt förespråkat krav på tillbörlig aktsamhet i handelsavtal med avseende på de globala värde- och leveranskedjorna för att vägleda ledningsbeslut som syftar till hållbara företag i ekonomiskt, ekologiskt och socialt hänseende (5).

5.7

För att främja sin agenda för hållbar utveckling måste kommissionen också undersöka andra kapitel och områden än de traditionella kapitlen om handel och hållbar utveckling, såsom investeringar, och upprätta kopplingar och synergier. Utländska investerare bör ha en skyldighet att tillämpa tillbörlig aktsamhet innan de får dra nytta av ett internationellt investeringsavtal. På samma sätt bör parterna i ett frihandelsavtal säkerställa att företag som har sitt säte på deras territorier uppfyller kraven på tillbörlig aktsamhet (6).

5.8

För att få till stånd en hållbar handel måste EU absolut införa bestämmelser om samarbete mellan parterna i kampen mot penningtvätt, skattebrott och skatteflykt. Korruption undergräver också insatserna för hållbar utveckling, och jämförbara stränga normer för att utrota korruption måste införas.

5.9

Tilldelningen vid offentlig upphandling bör vara villkorad, så att kontrakt tilldelas företag från länder som följer ILO:s grundläggande normer och Parisavtalet. EU:s frihandelsavtal måste även främja bästa praxis för hur miljökriterier och sociala kriterier kan inkluderas i offentlig upphandling (7).

5.10

Miljöaspekten i kapitlen om handel och hållbar utveckling är visserligen den som har utvecklats mest under det senaste årtiondet, men två utmaningar kvarstår. För det första fastställs genomförandet av klimatskyldigheterna enligt Parisavtalet nationellt, vilket gör det svårt att identifiera överträdelser. För det andra gör bristen på internationella miljönormer, t.ex. för ren luft eller rent vatten, det svårt att fastställa skyldigheter. Det är viktigt att arbeta för att omsätta miljöåtaganden i praktiken i syfte att fastställa normer, även med koppling till tillbörlig aktsamhet. Mot bakgrund av covid-19-pandemin har den biologiska mångfalden blivit mer angelägen än någonsin. Den gröna given, EU:s lagstiftningsinitiativ om cirkulär ekonomi eller mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna (8) blir relevanta ämnen inom ramen för handel och hållbar utveckling.

5.11

En mer övergripande syn avslöjar allvarliga hållbarhetsproblem med frihandelsavtal som inte kan lösas inom ramen för kapitel om handel och hållbar utveckling. Jordbruket, en av EU:s viktigaste förhandlingsbrickor, har till exempel en tydlig inverkan på hållbarheten. EESK lägger särskild vikt vid att sätta EU:s livsmedelstrygghet och hållbara livsmedel i centrum för analysen (9). För att få till stånd en effektivare och rättvisare livsmedelskedja efterlyser EESK ett smidigt genomförande av direktivet om otillbörliga handelsmetoder i jordbruks- och livsmedelskedjan.

Förbättrad faktisk verkställbarhet

5.12

EESK har sedan länge efterlyst en omorganiserad expertpanel som kan utlösa en fördragsstadgad mellanstatlig tvistlösningsmekanism, med möjlighet till ekonomiska påföljder eller sanktioner, samt avhjälpande åtgärder för den förfördelade parten (10). De inhemska rådgivande grupperna bör spela en aktiv roll i tvistlösningsramen. Den ansvariga för efterlevnaden av handelsbestämmelsernas team bör undersöka ärenden som läggs fram av en inhemsk rådgivande grupp samt informera om och följa upp eventuella verkställighetsåtgärder och expertpanelsrapporter.

5.13

EESK välkomnar den nya strategin i handels- och samarbetsavtalen, där lika villkor och hållbarhet sätts i främsta rummet och en tvistlösningsmekanism tillämpas med tillgång till rättsmedel vid eventuella överträdelser. I denna ”hybridmodell” kombineras strategin med expertpaneler med en verkställbar del för ihållande bristande efterlevnad av upprätthållande av skyddsnivån eller inhemskt verkställande av arbets-, miljö- eller klimatbestämmelser eller sociala bestämmelser. Detta inbegriper tillfällig kompensation som parterna kommit överens om, eller ensidigt upphävande av den klagande partens skyldigheter på något område (t.ex. handelstullar, lufttrafikrättigheter, tillträde till fiskevatten) på vissa villkor.

5.14

Ett oberoende arbetssekretariat som tar itu med gränsöverskridande arbetsfrågor inom ramen för ett frihandelsavtal, inklusive arbetsmarknadseffekter, och övervakar och undersöker efterlevnaden av dess kapitel om arbete samt en mekanism för kollektiva klagomål bör komplettera verkställandet av kapitlen om handel och hållbar utveckling (11). Som det erkända organet på internationell nivå bör ILO delta i övervakningen av genomförandet av ILO:s konventioner i frihandelsavtal. Dess roll bör också stärkas och institutionaliseras när det gäller en korrekt tolkning av ILO-instrument vid en tvist som rör internationella arbetsnormer. ILO bör systematiskt involveras för att ge expertpanelen vägledning i dessa frågor.

5.15

EESK föreslår att man undersöker innovativa strategier för lösning av arbetsrättsliga tvister som skulle göra det möjligt för tillfälliga internationella paneler att ålägga ett företag som bryter mot överenskomna internationella arbetsnormer avhjälpande åtgärder. EU:s och Kanadas inhemska rådgivande grupper inom ramen för Ceta (12) har lyft fram exemplet med snabbinsatsmekanismen i USMCA-avtalet (13), där påföljderna omfattar tillfälligt upphävande av förmånstullar på grundval av en stegrande skala av allvarlighetsgrad och upprepade överträdelser. Syftet förblir att, när så är möjligt, uppmuntra till avhjälpande åtgärder genom bilateralt samarbete och dialog mellan parterna. Fastställandet av konsekvenser avskräcker dock företag från att inte uppfylla kraven.

5.16

Att bedöma verkställandet på grundval av framgångsrikt prövade mål ger endast en ofullständig bild, särskilt som rättstvister alltid är en sista utväg. Möjligheten till sanktioner utgör också en ”kraftfull uppmuntran” till efterlevnad, oavsett om den används eller inte. I slutändan bidrar ”icke-ärendena” och deras utveckling med övertygande berättelser som kommissionen bör överväga för att genomföra sin jämförande studie av ländernas olika tillvägagångssätt. Att bara jämföra formuleringarna i avtalen och hur de utvecklas språkligt skulle ge föga meningsfulla insikter på egen hand. Det behövs också en kvalitativ bedömning av resultaten av genomförandet, t.ex. genom att man utnyttjar det civila samhällets erfarenheter av att ge råd vid förhandlingarna och övervaka genomförandet av sådana bestämmelser.

En stödjande ram för det civila samhällets deltagande i inhemska rådgivande grupper

5.17

De inhemska rådgivande grupperna är ett viktigt resultat av den nya generationens frihandelsavtal, men de behöver en starkare institutionaliserad ram för att kunna utföra sina övervakningsuppgifter framgångsrikt, oavsett om det gäller handel och hållbar utveckling eller hela EU-frihandelsavtal.

5.18

Betydande farhågor finns när det gäller vissa organ som fungerar som inhemska rådgivande grupper i partnerländer, då de inte är aktiva eller representativa eller ens oberoende av regeringsinflytande. Problemet beror ofta på att inrättandeprocesserna inte fastställts i avtalet, att det står parterna fritt att välja befintliga organ och att det inte får några konsekvenser om åtagandena inte fullgörs. EESK befarar särskilt att strykningen av ”balanserad” i handels- och samarbetsavtalet när det gäller den inhemska rådgivande gruppens sammansättning skulle kunna få allvarliga konsekvenser för dess verksamhet.

5.19

Inom ramen för regionala handelsavtal såsom EU–Centralamerika och EU–Colombia/Peru/Ecuador, eller ett eventuellt framtida frihandelsavtal mellan EU och Mercosur, kvarstår betänkligheter beträffande inrättandet av enskilda inhemska rådgivande grupper i varje partnerland. Denna strikt ”inhemska” strategi utgör ett allvarligt hinder för meningsfullt engagemang mellan partnernas inhemska rådgivande grupper och med EU:s motsvarande inhemska rådgivande grupp.

5.20

Inom ramen för kapitlen om handel och hållbar utveckling måste det därför skapas särskilda organ som fungerar som inhemska rådgivande grupper med tydligt fastställt oberoende, representativitet och en balanserad sammansättning. Parterna måste vara ansvariga för att de inrättas och fungerar. I regionala avtal bör man inrätta gemensamma regionala organ med tillräckligt sekretariatsstöd. EU:s delegationer och EESK bör stödja inrättande- och verksamhetsprocessen, inklusive riktlinjer och bästa praxis. EESK föreslår också att man undersöker en bättre matchning av representativa organisationer i EU:s och tredjeländers inhemska rådgivande grupper, särskilt för miljö- och företagsintressenter.

5.21

För att stärka EU:s inhemska rådgivande gruppers samarbete med sin motsvarighet i det civila samhället i partnerländerna är årliga gemensamma möten mellan de inhemska rådgivande grupperna nödvändiga och bör inkluderas i själva frihandelsavtalen. EESK ser ett mervärde i att skapa gemensamma civilsamhällesorgan och bidrar i hög grad, särskilt genom att stödja det civila samhället i partnerländerna. Dess särskilda roll bör bibehållas i de gemensamma rådgivande kommittéerna som ett viktigt forum för dialog för det civila samhället på båda sidor i associeringsavtalen, t.ex. EU–Chile (14).

5.22

EESK:s roll när det gäller att utforma och se till att de inhemska rådgivande grupperna faktiskt fungerar är avgörande och bör stärkas. I juli 2021 fastställde EESK vägen framåt genom att anordna det första #AllDAGs-mötet någonsin, som samlade alla medlemmar i de nuvarande elva inhemska rådgivande grupperna för att diskutera konkreta förbättringsåtgärder. EESK ingår i alla inhemska rådgivande grupper och utgör en viktig del av de inhemska rådgivande gruppernas ordförandeskap, som består av en ordförande och två vice ordförande, som väljs ut bland de tre grupperna och alla medlemmar i en inhemsk rådgivande grupp. Samarbetet inom de inhemska rådgivande gruppernas gemensamma ordförandeskap gynnas av sakkunskap från både inom och utanför EESK för att leda den inhemska rådgivande gruppens arbete, och denna praxis bör fortsätta. I synnerhet för de inhemska rådgivande grupperna för Ukraina, Moldavien och Georgien har det visat sig oerhört värdefullt med EESK-ledamöter som kommer från grannländer inom EU. Utöver den roll som ledamöterna spelar hjälper EESK också de inhemska rådgivande grupperna genom att ge dem värdefullt sekretariatsstöd.

5.23

Ökad synlighet och strukturerade institutionella kanaler är avgörande för att uppnå resultat. De inhemska rådgivande gruppernas ordförandeskap bör ha en stående inbjudan till mötena i parternas underkommitté för handel och hållbar utveckling och Europaparlamentets övervakningsgrupper för respektive avtal. Expertgruppen med medlemsstaterna om handel och hållbar utveckling och den ansvariga för efterlevnaden av handelsbestämmelserna bör vara nära kopplade till de inhemska rådgivande gruppernas arbete, via rapporterings- och utbytesstrukturer. Detta bör kompletteras med ett informationsutbyte med ILO om det arbetsrelaterade genomförandet av handel och hållbar utveckling, och med sekretariaten för multilaterala miljöavtal om miljö och klimat. Europeiska utrikestjänsten och EU:s delegationer i partnerländerna bör hålla regelbundna genomgångar med de inhemska rådgivande grupperna och i vissa länder stödjas av särskilda arbets- och miljöattachéer.

5.24

EESK betonar behovet av att stärka samarbetet med det civila samhället, från utformning till övervakning av handelsverktyg och handelsavtal. Expertgruppen för frihandelsavtal, som bidrog med ett exempellöst, nödvändigt och regelbundet engagemang i handelsfrågor, bör återinrättas. De inhemska rådgivande grupperna utgör också en outnyttjad källa till sakkunskap om övergripande frågor om handel och hållbar utveckling vars potential bör användas till fullo.

5.25

De växande utmaningarna för de inhemska rådgivande grupperna förutsätter systemlösningar med tillräckliga resurser, både mänskliga och ekonomiska. De inhemska rådgivande grupperna bör själva vara mer involverade i relaterade beslut.

5.26

Att rationalisera de inhemska rådgivande grupperna är inget mål i sig. I varje potentiell ny strategi, såsom att inrikta strukturerna mer på enskilda frågor, måste man garantera att de faktiskt fungerar för att hantera utmaningarna i det specifika avtalets genomförande och involvera de inhemska rådgivande grupperna själva i dess utformning. Återkommande möten mellan alla medlemmar i EU:s inhemska rådgivande grupper skulle bidra till arbetet med att finna gemensamma lösningar på övergripande frågor och utgör en plattform för att diskutera pragmatiska och praktiska sätt innan nästa nytillsättning av de inhemska rådgivande grupperna under våren 2023.

---

(1)  I en studie från Friedrich-Ebert-Stiftung (FES) från 2020 analyseras de inhemska rådgivande gruppernas brister, och en grupp av organisationer som är medlemmar i inhemska rådgivande grupper, som samordnas av CNV Internationaal, sammanställer för närvarande ett icke-officiellt dokument med rekommendationer om hur de kan stärkas.

(2)  EUT C 374, 16.9.2021, s. 73.

(3)  EUT C 374, 16.9.2021, s. 73.

(4)  Non-paper on trade, social economic effects and sustainable development, 2020.

(5)  EUT C 429, 11.12.2020, s. 136 och EUT C 429, 11.12.2020, s. 197.

(6)  Ibid.

(7)  EUT C 374, 16.9.2021, s. 73.

(8)  Det kommande yttrandet NAT/834 ”Mekanism för koldioxidjustering vid gränserna”.

(9)  Det kommande yttrandet NAT/822 ”Strategiskt oberoende, livsmedelstrygghet och hållbara livsmedel”.

(10)  EUT C 364, 28.10.2020, s. 53.

(11)  EUT C 227, 28.6.2018, s. 27.

(12)  Gemensam förklaring från EU:s och Kanadas inhemska rådgivande grupper, september 2020.

(13)  Avtalet mellan Förenta staterna, Mexiko och Kanada.

(14)  I det kommande yttrandet REX/536, som ska antas våren 2022, kommer man att undersöka ramen för det civila samhällets deltagande under hela livscykeln för handelsavtal och politiska avtal.