Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Europas glasindustri vid ett vägskäl: att skapa en grönare och energieffektiv industri och samtidigt stärka konkurrenskraften och bibehålla arbetstillfällen av hög kvalitet

(yttrande på eget initiativ)

(2022/C 105/04)

Föredragande:	Aurel Laurenţiu PLOSCEANU
Medföredragande:	Gerald KREUZER

Beslut av EESK:s plenarförsamling	25.3.2021
Rättslig grund	Artikel 32.2 i arbetsordningen
	Yttrande på eget initiativ
Ansvarig sektion	Rådgivande utskottet för industriell omvandling (CCMI)
Antagande av sektionen	29.9.2021
Antagande vid plenarsessionen	21.10.2021
Plenarsession nr	564
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	142/1/3

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Den europeiska glasindustrin utgör en innovativ och mycket strategisk sektor som EU drar stor nytta av. Glasprodukter spelar en helt avgörande roll i omställningen till en klimatneutral cirkulär ekonomi, bland annat när det gäller att renovera byggnader, producera mer förnybar elektricitet, minska koldioxidutsläppen från transporter och tillverka hållbara förpackningar. Glas bidrar också till Europas digitala revolution. Kort sagt är glas framtiden.

1.2

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) uppmanar EU:s beslutsfattare att sätta glassektorn och alla dess undersektorer i centrum för de nuvarande politiska prioriteringarna, såsom 55 %-paketet, paketet om cirkulär ekonomi, den digitala agendan, agendan för strategiska värdekedjor samt EU:s internationella handelspolitik och tillhörande instrument.

1.3

EU:s renoveringsvåg skulle utgöra en enorm källa till affärsmöjligheter i fråga om glas och driva på investeringar, samt bidra avsevärt till att minska koldioxidutsläppen från byggnader. Vi uppmanar EU och de nationella beslutsfattarna att åtminstone hålla fast vid de nuvarande föreslagna målen, och att stärka dem där så är möjligt.

1.4

Det måste till en energiomställning inom sektorn med syftet att göra processen för glastillverkning, som i sig är energiintensiv, koldioxidneutral. Denna energiomställning kommer att innebära betydande kostnadsökningar i affärsverksamheten på grund av högre driftskostnader och kapitalutgifter.

1.5

För att möjliggöra omställningen rekommenderar EESK med eftertryck att EU:s politik stöder glasindustrin, genom ekonomiskt stöd för både kapitalutgifter och driftskostnader, kapacitetsuppbyggnad i fråga om förnybar energi samt prismässigt överkomlig energiförsörjning, och genom att se till att industrin inte utsätts för otillbörlig konkurrens från länder utanför EU:s marknad.

1.6

EESK stöder all EU-politik och alla nationella återhämtningsplaner som underlättar revolutionen på transportområdet till förmån för smarta och klimatneutrala bilar och den mycket omfattande utbyggnaden av kollektivtrafiksystemen. Högteknologiskt glas har en viktig roll att spela.

1.7

Kommittén rekommenderar starkt att EU klassificerar glas som ett permanent material, med tanke på att det är inert och återanvändbart och att det kan återvinnas oändligt många gånger.

1.8

EESK uppmanar till att man övergår från icke-linjära material till helt cirkulärt, återanvändbart och återvinningsbart glas för att minska beroendet av import av fossila bränslen, utvinningen av nya råvaror och resursutarmningen. Vi föreslår att EU erkänner fördelarna med glas när det gäller att bidra till hållbara förpackningssystem.

1.9

EESK förordar bestämt ett bredare genomförande av principerna för den cirkulära ekonomin, i kombination med offentligt och privat ekonomiskt stöd och partnerskap såsom initiativet ”Close the Glass Loop”, för att uppmuntra till glasåtervinning. Detta kommer att hjälpa Europa att förebygga glasavfall, minska energiförbrukningen och koldioxidutsläppen samt skapa nya arbetstillfällen inom glasåtervinningssektorn

1.10

Vi uppmanar EU att erkänna att glas är av helt avgörande betydelse för produktionen av grön energi. Glas är en viktig komponent inte bara i solcellspaneler utan också i vindturbiner, och kan användas på andra sätt för att producera grön elektricitet. Kommissionen och Europaparlamentet uppmanas att utveckla ny EU-politik i fråga om klimatmål och strategiska värdekedjor i syfte att återuppta produktionen av solceller i Europa och skydda produktionen av andra strategiska glasprodukter, liksom de värdekedjor som produkterna tillhör (t.ex. vindrutor för tillverkare av transportmedel).

1.11

Kommittén anser att man bör stödja investeringar i utbildning för att ge nya och unga arbetstagare, som tar steget in i sektorn för att ersätta den åldrande arbetskraften, den kunskap och de färdigheter som krävs, och för att hjälpa nuvarande arbetstagare att hålla jämna steg med innovationen och omställningen inom industrin.

1.12

EESK uppmanar EU att skydda glasindustrin mot risken för koldioxidläckage. Höjda klimatambitioner och ökade koldioxidkostnader kräver ett förstärkt snarare än försvagat skydd mot koldioxidläckage. Glasprodukternas konkurrenskraft på exportmarknaderna och inom själva unionen kan delvis säkras genom effektiva åtgärder mot koldioxidläckage inom ramen för utsläppshandelssystemet. Detta system bör upprätthållas för att stödja industrin i omställningen för att uppnå EU:s klimatneutralitetsmål. Införandet av mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna och taxonomipaketet måste noggrant övervägas. Kommittén vill att mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna ska omfatta en lösning för exporter och att åtgärderna mot koldioxidläckage ska stärkas genom att mekanismen kompletteras med fullt riktmärkesbaserad gratis tilldelning fram till åtminstone 2030, i linje med Världshandelsorganisationens (WTO) regler.

1.13

Europas gröna och digitala omställning måste vara en rättvis omställning, inte minst inom glasindustrin. För att säkra största möjliga stöd för denna omställning menar kommittén att arbetstagare måste göras delaktiga. Därför bör den sociala dialogen på samtliga nivåer stödjas av EU-lagstiftning.

1.14

I syfte att övervaka utvecklingen inom glasindustrin när det gäller minskning av koldioxidutsläppen, produktion och andra relevanta parametrar skulle kommittén välkomna ett mer riktat stöd för och en mer riktad analys av sektorn som helhet, dess undersektorer och varje medlemsstat.

2.   Allmän beskrivning av den industriella glassektorn

2.1   Produktion

Glasproduktionen i EU uppgick 2020 till 36,8 miljoner ton enligt Glass Alliance Europe. EU är en av världens största glastillverkare. Sektorn omfattar följande fem undersektorer:

a)	Förpackningsglas – 60,4 %.

b)	Planglas – 29,2 %.

c)	Hushållsglas – 3,2 %.

d)	Glasfiber (förstärkning och isolering) – 5,3 %.

e)	Specialglas – 2,1 %.

2.2

Sysselsättning

Under 2018 sysselsatte glassektorn ca 290 000 arbetstagare i EU:s 27 medlemsstater (1). Detta inbegriper glastillverkning, glasåtervinning och glasbearbetning, då vissa sektorer, såsom i synnerhet sektorn för planglas, har komplexa värdekedjor. Glasbearbetningssektorn omfattar också ett stort antal små och medelstora företag.

2.3   Hälsa och säkerhet

2.3.1

Den europeiska glasindustrin tillhandahåller arbetstillfällen av god kvalitet med en rad olika arbetsprofiler, från kroppsarbete som inte kräver någon utbildning till högkvalificerade ingenjörsjobb.

2.3.2

Att utföra kroppsarbete inom glasindustrin kan vara fysiskt påfrestande och ibland fortfarande farligt. Hälso- och säkerhetsåtgärder, som kräver investeringar, har ofta en positiv inverkan på produktiviteten. Åtgärderna för att förebygga arbetssjukdomar förbättras kontinuerligt. Det gäller bland annat förebyggandet av silikos inom ramen för den sociala dialogen med Europeiska nätverket för kvarts (NEPSI) om respirabel kristallin kvarts. Säkerhets- och förebyggandekulturen har bidragit till kvaliteten på arbetstillfällena inom sektorn.

2.4   Ålder och utbildning

Till skillnad från i Central- och Östeuropa är större delen av arbetstagarna i länderna i Västeuropa äldre (50 +) och mycket erfarna. Det blir allt svårare att locka nya och yngre arbetstagare. För att äldre och erfarna arbetstagare ska kunna ersättas måste nya arbetstagare utbildas, och nuvarande arbetstagare måste få möjlighet att hålla jämna steg med innovationen och förändringarna inom industrin.

2.5   Glassektorn som en mycket innovativ sektor

2.5.1

Trender vad gäller hälsa och välbefinnande öppnar upp nya möjligheter och marknader för hållbara, hälsovänliga och återanvändbara glasförpackningar som kan återvinnas oändligt många gånger i ett slutet kretslopp. Glassektorn arbetar med designinnovation och mer omvälvande metoder för att minska koldioxidutsläppen i tillverkningsprocessen, vilket gör att glastillverkningen håller på att genomgå en betydande omvandling.

2.5.2

Glas som används inom bygg- och bilindustrin blir alltmer avancerat genom att man integrerar det med folier, gaser, beläggningar, kameror, radarer och andra material för att förbättra säkerheten, isoleringsförmågan och dataöverföringen. Solceller kan integreras i glasfasader eller panoramasoltak i bilar för att bibehålla effektiviteten och generera förnybar elektricitet.

2.5.3

Högteknologiska glasprodukter används också inom rymd- och försvarssektorerna. Likaså används glasprodukter och kompositglas i rymdfarkoster och satelliter för beläggningar, elektronik, sensorer, bildskärmar osv. Detta gör glasindustrin till en sektor som inte bara är högteknologisk och innovativ utan också mycket strategisk.

2.6   Effekterna av covid-19

Sedan pandemin bröt ut har det skett en nedgång på marknaderna inom nyckelsektorer, vilket har lett till minskad produktion med långsam återhämtning inom ett antal viktiga glassektorer (planglas, hushållsglas, glasfiber). Under 2020 låg nedgången inom glasindustrin på mellan 1 % och 14 % beroende på undersektor. Inom planglassektorn, som främst betjänar bygg- och bilindustrin, gick EU-marknaden ner med över 10 % under 2020. Medan efterfrågan inom byggindustrin har varit stabilare än väntat är nedgången på marknaden för bilglas fortfarande mycket påtaglig.

3.   Glasets bidrag till EU:s klimatneutralitet, cirkulära ekonomi, välbefinnande och digitala agenda

3.1   Klimatneutralitet

3.1.1   Renoveringsvågen

3.1.1.1

Glasprodukter står i centrum för EU:s renoveringsvåg, som syftar till att kraftigt minska byggnaders energiförbrukning och koldioxidutsläpp. Det kommer att krävas att glas som uppfyller de högsta standarderna för energiprestanda används i fönster för att isolera byggnader. Detta skulle innebära kraftiga minskningar av koldioxidutsläppen, då högpresterande glas skulle kunna minska koldioxidutsläppen från byggnader med 37,4 % fram till 2050 (2). Glasull, skumglas och andra isolerande glasfiberderivat är också av avgörande betydelse när det gäller att få till stånd en optimal isolering i byggnader.

3.1.1.2

EU:s renoveringsvåg skulle utgöra en enorm källa till affärsmöjligheter. Om takten i arbetet med att byta ut fönster fördubblades skulle marknaden för planglas kunna växa med över 60 %, vilket skulle kunna sätta fart på investeringarna.

3.1.2   Produktion av grön energi

3.1.2.1

Glas är av helt avgörande betydelse för produktionen av grön energi. Glas utgör en viktig komponent i solcellspaneler. Glasfiber används i vindturbiner för att de ska vara lätta men stabila. Grön elektricitet kan också genereras med hjälp av särskilt spegelglas som riktar ljuset mot en central komponent som är kopplad till en generator.

3.1.2.2

Den europeiska solcellsindustrins snabba uppgång och nedgång, som är en följd av otillbörlig konkurrens från kinesiska företag, kan tjäna som ett exempel på hur man inte bör hantera nya möjligheter i fråga om grön energi i en internationellt konkurrensutsatt miljö. Inom ramen för EU:s nya politik beträffande klimatmål och strategiska värdekedjor bör man ha som målsättning att väcka nytt liv i produktionen av solceller i Europa.

3.1.3   Transport

3.1.3.1

För tillverkare av rullande materiel är glassektorn en stor leverantör. På grund av covid-19-krisen har några kollektivtrafikföretag pausat eller dragit tillbaka ett antal stora order, vilket gör att flera anläggningar riskerar att stängas, något som kan resultera i ökad import. Nationella återhämtningsplaner som genomförs i rätt tid skulle effektivt kunna stödja den europeiska produktionen.

3.1.3.2

Även om bilindustrin befann sig i ett krisläge redan före covid-19 kommer det med sannolikhet att finnas en efterfrågan på mer avancerade lätta och högisolerande glas. Självkörande bilar kommer att öka efterfrågan på mer sofistikerade och specialiserade glasprodukter som kan användas för bildskärmar, kontrollpaneler, enheter för förstärkt verklighet och liknande.

3.1.4   Hållbara förpackningar

Glassektorn förser EU:s livsmedels- och dryckessektor, kosmetiksektor och läkemedelssektor (t.ex. covid-19-vacciner) med hälsovänliga och hållbara inerta förpackningar. Sektorn har en ledande ställning när det gäller en hel rad innovationer inom ekodesign, minskning av koldioxidutsläpp och processer för energieffektivitet, som syftar till att förändra sättet på vilket glas tillverkas. Varje år investeras inte mindre än 10 % av produktionskostnaderna i minskning av koldioxidutsläpp, energieffektivitet och modernisering av anläggningar. Det senaste förpackningsglasprojektet ”Furnace for the Future” (3), för vilket man har ansökt om stöd från EU:s innovationsfond för utsläppshandelssystemet, kommer att minska utsläppen med 60 %. Detta är ett av flera initiativ som syftar till att stödja sektorns mål att leverera klimatneutrala glasförpackningar, som kommer att förändra sektorn och öppna upp betydande tillväxtmöjligheter i fråga om koldioxidsnåla glasförpackningar.

3.2   Cirkulär ekonomi: glas som en idealisk cirkulär produkt

3.2.1

Glas är ett permanent, inert material som är återanvändbart och som kan återvinnas oändligt många gånger utan att förlora sina egenskaper.

3.2.2

Glas utgör ett miljövänligt alternativ till många plastprodukter, leder i fråga om faktisk återvinning och är till 100 % återanvändbart i ett helt cirkulärt system. Det är fråga om den enda förpackning som varken behöver en plastbeläggning eller en plaststomme, och som alltid är hälsovänlig och säker att använda för livsmedel, oavsett hur många gånger den återvinns. Ingen annan typ av förpackning lever upp till detta. Glas är ett av de mest återvunna förpackningsmaterialen: i dag samlas 76 % av allt glas som släpps ut på marknaden in för återvinning. Genom att använda återvunnet glas sparar vi energi samtidigt som vi släpper ut mindre koldioxid. EU-omfattande incitament för att uppmuntra berörda aktörer längs hela värdekedjan, inklusive konsumenter, att återvinna mer och bättre bör även fortsättningsvis stödjas.

3.2.3

Inom byggnadsglassektorn utgör det återvunna glaset för närvarande 26 % av råmaterialet. (4) Återvinningen skulle kunna ökas genom att man förbättrar insamlingen, sorteringen och rengöringen av glas från gamla fönster eller fasader.

3.2.4

Slutet av livscykeln för den första generationens solceller kan innebära en ny möjlighet att förnya industripolitiken för solenergi och behålla värdefulla material i Europa genom ökad återvinning. En tydlig EU-strategi och EU-politik bör främja detta.

3.3   Välbefinnande

3.3.1

Överallt omkring oss finns det glas. Det moderna livet vore inte möjligt utan det. Glassektorn är också en av de äldsta industrierna, med djupgående historiska rötter i Europa i form av dekorationsglas, konst och kultur. Denna långa tradition har format den kunskap, de metoder och den skicklighet som finns inom glastillverkningen i Europa.

3.3.2

I dag möjliggör glas medicinsk teknik, bioteknik och livsvetenskaplig teknik. Det skyddar oss även mot röntgenstrålning (radiologi) och gammastrålning (kärnenergi). Inredningsglas och glasmöbler såsom speglar, skiljeväggar, räcken, bord, hyllor och lampor förbättrar våra bostads- och kontorsutrymmen.

3.3.3

Glas skyddar kvaliteten och hållbarheten hos mat och dryck. Köks- och bordsartiklar av glas möjliggör en sofistikerad bordskultur och dekorativa tillbehör. Glasfönster släpper in naturligt ljus i våra hem och kontor. Materialet används dessutom i hushållsapparater, kontorsutrustning och elektronik, t.ex. ugnsluckor, spishällar, tv-skärmar, datorskärmar och smartphones.

3.4   Ett digitalt Europa

Vid europeiska produktionsanläggningar tillverkas redan det tunnaste glas som finns, vilket används för bildskärmar, smartphones, surfplattor och andra (pek)skärmar. Glasfiberoptiska ledningar och kablar säkerställer storskalig och till och med interkontinental dataöverföring, liksom mikroanslutningar i elektroniska enheter och chipp.

4.   Glas som en energiintensiv sektor

4.1

Varje år byggs nya ugnar gradvis om eller anpassas till innovativ koldioxidsnål teknik, som är mycket mer energieffektiv. Industrin fortsätter att minska sin energiförbrukning genom teknik för återvinning av spillvärme, teknik för organisk Rankine-kretsprocess, ökad användning av krossglas och annan symbiotisk teknik. Nya energiförvaltningssystem och ny teknik som används vid glasanläggningar bidrar till ökad energieffektivitet.

4.2

Energianvändningen inom glassektorn har minskat kraftigt sedan nästan 100 år tillbaka, och är nu på väg att nå sin termodynamiska gräns.

4.3

Eftersom koldioxidutsläppen inom glassektorn är direkt kopplade till den energi som används återspeglas förbättringar avseende energieffektiviteten i en minskning av koldioxidutsläppen. Dessa förbättringar har i själva verket inneburit kraftiga minskningar av koldioxidutsläppen. Exempelvis minskade den franska glasindustrin – som är relativt diversifierad och sofistikerad – sina koldioxidutsläpp med 70 % under perioden 1960–2010.

4.4

För att de framsteg som görs inom glasindustrin, jämfört med andra energiintensiva sektorer, ska kunna övervakas bör mer fokuserat stöd utvecklas för sektorn som helhet, för dess undersektorer och för varje medlemsstat.

4.5   Vägar till klimatneutralitet och koldioxidneutralitet

4.5.1

Glassektorn har nästan nått sin termodynamiska gräns, vilket innebär att det inte längre går att göra några betydande minskningar av koldioxidutsläppen med nuvarande teknik och förbränning av naturgas. Det som krävs är en energiomställning och ännu större cirkularitet i glastillverkningen på de områden där det finns potential.

4.5.2   Grön elektricitet

Elektrifiering utgör en annan lovande väg mot att minska koldioxidutsläppen från glastillverkningen. Demonstrationsprojektet ”Furnace for the Future” håller på att ta form. Tanken är att det ska resultera i världens första storskaliga hybridelugn för förpackningsglas. Det finns redan småskaliga elektriska ugnar som är i drift inom undersektorerna för förpackningsglas och hushållsglas. Precis som i fallet med vätgas måste kapaciteten för grön elektricitet utvecklas.

4.5.3   Förnybar vätgas

Vätgas är ett mycket lovande alternativ till naturgas. Glassektorn undersöker redan möjligheten att utveckla vätgasugnar. Det kommer dock att dröja flera år innan den första vätgasdrivna ugnen kan tas i drift i en konkurrensutsatt miljö och innan det finns tillräcklig produktions- och transportkapacitet för vätgas.

4.5.4   Cirkularitet

När glas smälts med hjälp av naturgasugnar kommer upp till 80 % av koldioxidutsläppen från förbränningen av naturgas, medan 20 % kommer från nya råvaror. Om de nya råvarorna ersätts med återvunnet glas (krossglas) behöver man inte utvinna nya material, samtidigt som man minskar avfallet och koldioxidutsläppen och sparar energi. Det finns möjlighet att sluta glaskretsloppet (5) och återvinna mer glas efter förbrukning. Inom undersektorerna för byggnads- och bilglas håller man på att testa flera initiativ och modeller för att förbättra insamlingen. Man bör överväga att nedmontera olika former av glas från byggnader före rivning, liksom att införa ett materialspecifikt insamlingsmål, för att komplettera det allmänna målet vad gäller bygg- och rivningsavfall, som är ineffektivt när det gäller lätta material såsom glas. Det behövs system för separat insamling för att säkerställa god kvalitet, så att en betydande andel återvunnet material kan användas i glasprodukter.

4.5.5   Hinder och utmaningar

Energiomställningen kommer att innebära högre driftskostnader och kapitalutgifter. EU:s politik måste stödja investeringar i industrin för att möjliggöra denna omställning och säkerställa att industrin inte utsätts för otillbörlig konkurrens från länder utanför EU:s marknad. Åtgärder måste dessutom vidtas nu, eftersom ugnarna har en livslängd på cirka 10–15 år (förpackningsglas) eller 15–20 år (planglas). Detta ger oss bara två generationers ugnar fram till det avgörande året 2050.

5.   Glasindustrin i EU:s politik

5.1

Grön återhämtning: Den gröna given, EU:s renoveringsvåg, satsningarna på mer förnybar energi, hållbar transportpolitik och initiativ för cirkulär ekonomi bör utgöra effektiva drivkrafter för koldioxidsnåla glasprodukter.

5.2

Nya energikällor: Här bör man stödja och bygga upp kapacitet för förnybar energi i form av grön elektricitet och förnybar vätgas samt säkra tillgången till biogas. Man bör likaså stödja vind- och solkraft i energimixen.

5.3

Forskning och utveckling (FoU): Det offentliga stödet till och finansieringen av FoU-projekt och demonstrationsprojekt (6), såsom EU:s innovationsfond för utsläppshandelssystemet, bör ökas för att minska koldioxidutsläppen från produktionen och vidareutveckla energieffektiva ugnar. I den första ansökningsomgången övertecknades fonden avsevärt, och man räknar med att detta även kommer att vara fallet i kommande ansökningsomgångar.

5.4

Spridning på marknaden: Det behövs mekanismer för att stödja spridningen av koldioxidsnåla glasprodukter på marknaden, i syfte att säkerställa avkastning på investeringar i koldioxidsnål produktion. Man bör stödja att plastprodukter ersätts med hållbara glasalternativ inom detaljhandeln, i hushållen, inom hotell- och restaurangbranschen samt för hämt- och snabbmat för att bidra till omställningen från linjära till cirkulära ekonomiska system.

5.5

Renoveringsvågen: Åtgärder inom ramen för renoveringsvågen som kan uppmuntra användningen av koldioxidsnåla produkter bör stödjas för att främja energieffektivitet och förnybar energi i såväl byggnader som transporter. Energieffektivitetsmålet bör höjas och göras bindande på EU-nivå för att uppmuntra renovering av offentliga byggnader och höja ambitionsnivån vad gäller energisparkraven. Ökad tillgång till finansiering för renovering av byggnader bör främjas genom ett antal instrument, bland annat den nya sociala klimatfonden.

5.6

Hållbara transporter: Man bör stödja transportrevolutionen till förmån för smarta och klimatneutrala bilar och utbyggnaden av kollektivtrafiksystemen. Här har högteknologiskt glas en viktig roll att spela.

5.7

Hållbara förpackningar: Övergången från icke-linjära material till helt cirkulärt, återanvändbart och återvinningsbart glas bör stödjas för att minska beroendet av import av fossila bränslen, utvinningen av nya råvaror och resursutarmningen.

5.8

Cirkularitet: Man bör stödja infrastruktur för separat insamling och återvinning, kapacitetsuppbyggnad och teknik för att maximera kvantiteten och kvaliteten vad gäller glas i efterkonsumentfasen för att kunna framställa nya glasprodukter genom sluten återvinning. Partnerskap bör uppmuntras mellan den offentliga och den privata sektorns värdekedjor, i likhet med plattformen ”Close the Glass Loop” för förpackningsglas (7), för att främja samarbete mellan dem.

5.8.1

Insatser krävs framför allt inom byggindustrin, bland annat i fråga om rivningsavfall, för att utnyttja potentialen hos uttjänt byggnadsglas.

5.8.2

En hög grad av återanvändning och återvinning av glasförpackningar har visat sig bidra till att minska glasförpackningssystemens miljöpåverkan och öka resurseffektiviteten. För att uppnå en hög återanvändnings- och återvinningsgrad har industrin, utöver system för utökat producentansvar för återvinning av glasförpackningar för engångsbruk, infört frivilliga pantsystem för återanvändbara glasförpackningar och vissa länder i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) har infört obligatoriska pantsystem för dryckesförpackningar för engångsbruk. Samtidigt som obligatoriska pantsystem för engångsförpackningar ses som ett effektivt sätt att förhindra nedskräpning och uppnå en hög återvinningsgrad för dryckesförpackningar anser EESK att pantsystem för engångsglas för andra glasbehållare (och inte bara dryckesbehållare) inte är förenligt med de välfungerande system för utökat producentansvar som bevisligen lämpar sig för insamling för återvinningssystem och som har uppnått en mycket hög återvinningsgrad.

5.8.3

När det gäller förpackningsglas som inte är påfyllningsbart bör system för utökat producentansvar stödjas, så att glas kan samlas in i bulk. Sådana system är mycket effektivare än retursystem för engångsförpackningar, ur både miljömässig och ekonomisk synpunkt.

5.9

Digitalisering: Man bör stödja industrier och arbetstagare som möjliggör ett digitalt Europa (fiberoptik, pekskärmar, bildskärmar, sensorer) genom en ändamålsenlig europeisk industripolitik och utveckling av ekosystem, med beaktande av alla ovannämnda utmaningar och särdragen hos de olika undersektorerna inom glasindustrin.

5.10   Konkurrenskraften på den europeiska marknaden måste säkerställas

5.10.1

Energiomställningen inom glassektorn kommer att ta tid och under omställningen skapar de mycket höga och ökande energikostnaderna en ytterst svår situation inom sektorn. Dessa kostnader utgör för närvarande omkring 25–30 % av produktionskostnaderna för glas, beroende på produkt och prissvängningar.

5.10.2   Statligt stöd

Alla undersektorer inom glasindustrin bör omfattas av stödinstrument för kapitalutgifter och driftskostnader, såsom bland annat moderniseringsfonden, EU:s strukturfonder och EU:s innovationsfond för utsläppshandelssystemet. De bör undantas från energiskattedirektivet, men omfattas av gruppundantaget för elkompensation samt av differenskontrakt, så att de kan investera i koldioxidsnåla produktionsprocesser. I synnerhet bör specialglas läggas till i förteckningen beträffande statligt stöd för klimatet.

5.10.3

Konkurrenskraft på internationell nivå

5.10.3.1

Illojala handelsmetoder som tillämpas av tredjeländer måste tacklas utan dröjsmål med hjälp av ändamålsenliga handelspolitiska instrument.

5.10.3.2

Sektorn för ändlösa glasfiberfilament har drabbats av en snedvridning av marknaden som en följd av den omfattande importen av dumpade och subventionerade glasfibrer från Asien. Det finns ett brådskande behov av åtgärder mot kringgående, med avseende på exempelvis importer från Egypten och Bahrain.

5.10.3.3

Den glassektor som tillverkar vindrutor för bilindustrin står också inför hård konkurrens, främst från kinesiska tillverkare. Lägre standarder i fråga om miljö och koldioxidutsläpp i kombination med lägre löner och sämre arbetsvillkor skapar otillbörlig konkurrens som kan få europeiska bilmonteringsföretag att öka importen från Östasien, vilket skulle leda till större koldioxidutsläpp globalt.

5.10.3.4

Europa är världens främsta producent av glasförpackningar. Sektorn tjänar EU:s viktiga livsmedels- och dryckessektor, som är den största sektorn i unionen. Glasindustrin bidrar också till utrikeshandeln med produkter till ett uppskattat värde av 250 miljarder euro, som är förpackade eller sannolikt kommer att förpackas med glas, vilket ger EU större exportinkomster än för plastharts och plastpellets, organiska kemikalier samt flygplan.

5.11   Säkra en rättvis omställning

Livslångt lärande bör uppmuntras och stödjas för att se till att arbetskraften anpassar sig till ny teknik och nya processer och öka anställningstryggheten, både inom sektorn som sådan och på den bredare arbetsmarknaden. Arbetstagare bör göras delaktiga i omställningen, och den sociala dialogen på alla nivåer bör således stödjas av EU-lagstiftning.

5.12   Lagstiftningsstabilitet och rättssäkerhet

5.12.1

Koldioxidläckage: Effektiva åtgärder mot koldioxidläckage bör bibehållas inom ramen för utsläppshandelssystemet för att stödja industrin i omställningen för att uppnå EU:s klimatneutralitetsmål samt skapa och upprätthålla lika villkor på europeisk och internationell nivå.

5.12.2

Mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna: EESK stöder ett aktsamt införande av mekanismen, i linje med WTO:s regler, men den bör omfatta en lösning för exporter och utgöra ett komplement till gratis tilldelning vid uppnående av full riktmärkesnivå fram till åtminstone 2030, så att företagen kan fokusera på koldioxidsnåla investeringar och effektiviteten i mekanismen kan bedömas.

5.12.3

Taxonomi: Kommittén välkomnar arbetet med EU:s taxonomipaket, som syftar till att styra privat finansiering mot hållbar verksamhet, men anser att glastillverkningens roll och bidrag till anpassningen till och begränsningen av klimatförändringarna bör beaktas.

5.12.4

Cirkularitet: Kommittén välkomnar handlingsplanen för den cirkulära ekonomin och vill att glas fullt ut ska erkännas som ett permanent material som förblir produktivt i våra ekonomier och att initiativ som syftar till att öka glasets cirkularitet ska ges fullt stöd.

5.12.5

55 %-paketet: Detta paket lades fram under utarbetandet av föreliggande yttrande. Paketet omfattar ändringar av ett dussin befintliga förslag (direktivet om handel med utsläppsrätter, energiskattedirektivet, direktivet om förnybar energi osv.) och några nya förslag (t.ex. förslaget om en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna). Kommissionen uppmanas att noggrant bedöma hur paketet påverkar glasindustrin. Med tanke på omfattningen av de ändringar som införs på många olika områden är det av yttersta vikt att säkerställa samstämmighet mellan de olika lagstiftningsakterna och att undvika potentiella konflikter. Paketet bör stödja industrins energiomställning och samtidigt säkerställa lika villkor i förhållande till konkurrenter utanför EU som inte omfattas av samma koldioxidkostnader.

---

(1)  Källa: Eurostat och FERVER (europeiska sammanslutningen av glasåtervinnare).

(2)  Källa: TNO:s (den nederländska organisationen för tillämpad vetenskaplig forskning) rapport ”Glazing potential: energy savings and CO2 emission reduction” – Glass for Europe (2019).

(3)  Furnace for the Future: https://feve.org/about-glass/furnace-for-the-future/.

(4)  Glass for Europe (2019). ”2050: Flat glass in climate-neutral Europe”. https://glassforeurope.com/wp-content/uploads/2020/01/flat-glass-climate-neutral-europe.pdf.

(5)  Close the Glass Loop: https://closetheglassloop.eu/.

(6)  Glasindustrin har flera strategier för minskade koldioxidutsläpp, bland annat i fråga om omställning till förnybara energikällor, energieffektivitetsåtgärder, koldioxidsnåla råvaror, användning av återvunnet glas, transporter och logistik.

(7)  Close the Glass Loop: www.closetheglassloop.eu.