EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 13.10.2021

COM(2021) 660 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Ta itu med stigande energipriser: en verktygslåda för åtgärder och stöd

1.Inledning

I likhet med många andra regioner i världen upplever Europeiska unionen nu en kraftig ökning av energipriserna. Detta är ett allvarligt problem för allmänheten, företagen, EU-institutionerna och regeringarna i hela EU.

Prisstegringen beror främst på den ökade globala efterfrågan på energi i allmänhet och på gas i synnerhet till följd av återhämtningen. Energipriserna har visserligen fluktuerat tidigare, men nu håller EU på att ta sig ur covid-19-krisen. De europeiska hushållen och företagen kan ställas inför högre energikostnader vid en tidpunkt då många har drabbats av inkomstbortfall under pandemin. Detta kan hämma återhämtningen och göra den mindre rättvis och inkluderande. Detta riskerar också att undergräva förtroendet och stödet för den energiomställning som krävs inte bara för att förhindra katastrofala klimatförändringar utan också för att göra EU mindre utsatt för de starkt varierande priserna på fossila bränslen.

Europeiska kommissionen vill med hög prioritet hjälpa till och bidra till att lösa frågan om negativa konsekvenser för hushåll och företag. Efter att ha lyssnat på medlemsstaterna och Europaparlamentet har kommissionen utarbetat det här meddelandet för att vidta och stödja lämpliga åtgärder för att mildra effekterna av tillfälliga energiprisökningar.

EU:s politiska ram gör det redan nu möjligt för medlemsstaterna att omedelbart vidta en rad riktade åtgärder för att skydda utsatta konsumenter och mildra konsekvenserna för näringslivet. De flesta medlemsstater har redan aviserat åtgärder för att komma till rätta med situationen. Den verktygslåda som presenteras här möjliggör en samordnad strategi för att skydda de mest utsatta. Den är noga avvägd för att uppfylla målet att motverka de negativa effekterna av plötsliga prisökningar och säkerställa energi till rimliga priser utan att splittra EU:s inre energimarknad eller äventyra investeringarna i energisektorn och den gröna omställningen. 

Även om energiförsörjningen inte löper några omedelbara risker och marknaderna just nu räknar med att grossistpriserna på gas kommer att stabiliseras på en lägre nivå i april 2022, behöver försörjningstryggheten, lagerhållningen av gas och gasmarknadens funktion övervakas särskilt inför vintern. Förutom åtgärder i närtid redovisas i det här meddelandet även samordnade åtgärder som kommissionen överväger att vidta på medellång sikt för bättre beredskap på fluktuationer i gaspriserna och minskat beroende av fossila bränslen i EU.

2.Energipriser 

På grund av billigare bränslen, dämpad efterfrågan och en snabbt växande produktion av förnybar energi föll grossistenergipriserna kraftigt 2019 och negativa elpriser blev vanliga 2020. Denna nedåtgående tendens bröts tvärt i år. Grossistpriserna på el har stigit med 200 % på årsbasis 1 . Detta har i sin tur drivit upp detaljistpriserna, men i mycket mindre utsträckning (+ 9 % i genomsnitt i EU till och med augusti 2021 2 ).

2.1.Vad orsakar den här kraftiga ökningen?

Dagens elprisökningar beror främst på den globala efterfrågan på gas, som ökat kraftigt i och med att den ekonomiska återhämtningen tar fart. Den ökade efterfrågan har inte motsvarats av ett ökat utbud, och det har fått följdverkningar inte bara i EU utan även i övriga världen. Lägre gasvolymer än väntat har dessutom iakttagits från Ryssland, vilket anstränger marknaden inför vintern. Även om Gazprom har fullgjort sina långsiktiga avtal med sina europeiska avnämare har Gazprom erbjudit ringa eller ingen extra kapacitet för att minska trycket på EU:s gasmarknad. Försenat infrastrukturunderhåll under pandemin har också begränsat gasförsörjningen.

Eftersom naturgaspriserna är en avgörande komponent av elpriserna i större delen av EU orsakar denna utveckling den största delen av den nuvarande ökningen i elpriserna. Dessutom har elpriserna också ökat på grund av säsongsmässiga väderförhållanden (lågt vattenstånd och lite vind under sommaren). Detta har lett till minskad produktion av förnybar energi i Europa.

2.2.Effekterna av höga energipriser

Den senaste tidens prisökningar påverkar visserligen alla, men energifattiga konsumenter och hushåll med låga eller medellåga inkomster påverkas mest av den senaste tidens prishöjningar, eftersom de lägger en betydligt större andel av sina inkomster på energi 7 . Energifattigdomen övervakas noga av kommissionen. Enligt de senaste tillgängliga uppgifterna kunde omkring 7 % av befolkningen i EU-27, dvs. 31 miljoner människor, under 2019 inte hålla sina hem tillräckligt varma, men betydande skillnader förelåg mellan olika inkomstgrupper och medlemsstater. Dessutom bodde 6 % av EU:s befolkning i hushåll med försenade betalningar för energi- och vattentjänster.

Sociala effekter och fördelningseffekter beror på nuvarande avtal och regelverk, inbegripet skyddsåtgärder för särskilt utsatta och energifattiga konsumenter. Skyddsåtgärderna kan omfatta socialpolitiska och allmänpolitiska åtgärder, t.ex. sociala tariffer, och andra åtgärder som är förenliga med EU:s inre energimarknad, särskilt eldirektivet 8 och gasdirektivet 9 samt kommissionens vägledning 10 .

Stigande gas- och elpriser kan också få allvarliga konsekvenser för industrin och för de små och medelstora företagen. Effekterna av de höga energipriserna är ojämnt fördelade mellan branscherna: prisökningarna hämmar produktionen i industrin medan effekterna på tjänstesektorn är mer begränsade. Situationen förvärrar likviditetsproblemen efter covid-19 för vissa företag, särskilt de små och medelstora, men konsekvenserna varierar beroende på sektor.

Höga energipriser påverkar de globala och europeiska leveranskedjorna med återverkningar på produktion, sysselsättning och priser. Energiintensiva industrier 11 drabbas hårt. Gödselmedelsbranschen illustrerar detta. Produktionen i branschen, som är starkt beroende av naturgas som råvara, har blivit olönsam och har därför skurits ned avsevärt de senaste veckorna. Detta påverkar i sin tur sysselsättningen i branschen. Den lägre produktionen av gödselmedel förväntas dessutom leda till tillfälligt högre livsmedelspriser eller lägre marginaler för livsmedelsindustrin.

Ökade energipriser har också en betydande och omedelbar inverkan på transportsektorn, som omsätts i högre kostnader för förare, passagerare och godstransportanvändare.

Höga energipriser på världsmarknaden kan också leda till lägre tillgång till råvaror och komponenter om produktionen minskas. Detta påverkar i sin tur tillfälligt de tillverkare i EU som är beroende av dessa komponenter och råvaror; som exempel kan nämnas magnesium och bilindustrin i EU.

När det gäller de makroekonomiska effekterna bidrar den kraftiga ökningen av energipriserna till ökad inflation. Efter flera år har inflationen sedan början av året ökat tydligt i EU och många andra avancerade ekonomier. Detta beror främst på övergående faktorer, bland annat vissa råvaruprisers återgång från historiskt låga nivåer tillbaka till eller över nivåerna före pandemin samt flaskhalsar i leveranserna av vissa varor. Eftersom dessa faktorer tros vara övergående, spås inflationen minska igen från och med nästa år.

På det hela taget återhämtar sig EU:s ekonomi snabbare än väntat och väntas fortsätta att växa på kort sikt. De direkta effekterna på budgetsaldona beror på i vilken utsträckning skatteinkomsterna ökar dels på grund av högre momsuppbörd på energiprodukter och oväntat höga inkomster från auktioner av utsläppsrätter, dels på grund av omfattningen på åtgärder som syftar till att skydda slutanvändarna, t.ex. offentliga transfereringar till utsatta hushåll och sänkt moms.

2.3.Tendenser och utsikter

3.En verktygslåda med åtgärder för att möta utmaningen

Prisstegringen kräver snabba och samordnade insatser. Den befintliga rättsliga ramen gör det möjligt för EU och medlemsstaterna att vidta sådana åtgärder för att hantera effekterna av plötsliga prisfluktuationer.

3.1.Åtgärder i närtid till skydd för konsumenter och företag

3.1.1.Akut inkomststöd och undvikande av avstängning från nätet

Med utgångspunkt i fjolårets rekommendation om energifattigdom 19 tänker kommissionen uppmana medlemsstaternas företrädare och energitillsynsmyndigheter att verka för skydd av sårbara konsumenter. Detta gör det möjligt för medlemsstaterna att utbyta bästa praxis och bättre rikta åtgärderna mot energifattigdom – i linje med berörda EU-strategier som energieffektivitet och renoveringsvågen.

3.1.2.Beskattning

Skatter och avgifter ger inkomster som kompenserar de mest sårbara hushållen och åtgärda energifattigdomen, samtidigt som de ger incitament till investeringar i förnybara energikällor och till stöd för den gröna omställningen.

Skatter och avgifter 20 på detaljistpriserna på el och gas varierar kraftigt. I genomsnitt utgör de 41 % av hushållens elpriser och 30–34 % av industrins elpriser, samt 32 % av hushållens gaspriser och 13–16 % av industrins gaspriser. EU:s energiskattedirektiv 21 och momsdirektiv 22 ger medlemsstaterna viss flexibilitet. Energiskattedirektivet låter medlemsstaterna skattebefria eller ta ut lägre skatt på el, naturgas, kol och fasta bränslen som används av hushållen. Medlemsstaterna kan tillämpa dessa skattebefrielser eller skattenedsättningar direkt, genom differentierade skattesatser, eller genom att återbetala hela eller delar av skattebeloppet. Nedsatta skattesatser måste vara riktade och får inte innebära snedvridning. Medlemsstaterna får besluta att ta ut lägre moms på energiprodukter så länge som de håller sig inom minimisatserna i momsdirektivet 23 och samråder inom EU:s momskommitté.

Förslaget till reviderat energiskattedirektiv, som lades fram i juli 2021, är tänkt att modernisera energibeskattningen i EU genom att anpassa den till EU:s klimatmål och säkerställa social rättvisa. Det reviderade direktivet ska uppmuntra investeringar i och användning av förnybara energikällor och ge möjlighet till avgränsade undantag för att stödja sårbara och energifattiga hushåll, särskilt under omställningen till ett renare energisystem.

3.1.3.Statligt stöd

3.1.4.Skärpt marknadsövervakning

Rättvis prisbildning och integritet på den europeiska koldioxidmarknaden garanteras genom ett robust tillsynssystem som också är tillämpligt på andra finansmarknader 26 . Finansaktörernas deltagande på koldioxidmarknaden torde öka likviditeten och minskar därigenom prisvolatilitet och pristryck. För att närmare undersöka handelsmönstren och det eventuella behovet av riktade åtgärder kommer kommissionen att ge Esma i uppdrag att göra en första preliminär bedömning som ska vara färdig senast den 15 november och senast i början av 2022 ha gjort en bedömning av handeln med utsläppsrätter. Kommissionen kommer sedan att bedöma om vissa handelsbeteenden kräver ytterligare lagstiftning. 

3.1.5.Samverkan med våra internationella partner

Då prisstegringen är världsomfattande kan internationellt samarbete om försörjning, transport och förbrukning av naturgas bidra till att hålla naturgaspriserna under kontroll. Kommissionen för en dialog med de viktigaste länder som producerar och konsumerar naturgas för att underlätta handeln med naturgas. Denna dialog med våra internationella partner syftar till att öka den internationella gasmarknadens likviditet och flexibilitet för att säkerställa en tillräcklig och konkurrenskraftig naturgasförsörjning.

3.2.Åtgärder på medellång sikt

Dagens oväntade prisstegring belyser vissa okända faktorer i den pågående världsomfattande omställningen till ren energi.

EU bör dra lärdom av krisen och överväga åtgärder som utan att ha någon omedelbar inverkan på nuläget stärker beredskapen inför framtida prischocker, ökar marknadsintegrationen och resiliensen, ökar konsumenternas inflytande, underlättar tillgången till energi till rimliga priser och minskar beroendet av prisvolatila fossila bränslen.

3.2.1.Lagringskapacitet och ett resilient energisystem i EU

Kommissionen planerar att i december 2021 se över förordningen om gasförsörjningstrygghet. EU-gasmarknadens resiliens kan stärkas, exempelvis genom enklare gränsöverskridande tillgång till lagringskapacitet för bland annat förnybar eller koldioxidsnål gas. Kommissionen kan bedöma nyttan med marknadsbaserade stödmekanismer (t.ex. auktioner) för att säkerställa att den tillgängliga gaslagringskapaciteten används på bästa sätt. I detta sammanhang är det också viktigt att medlemsstaterna inför de tekniska, finansiella och juridiska arrangemang som krävs för att leverera gas över gränserna.

Kommissionen kommer också att bedöma nyttan av gemensamma inköp av beredskapslager av gas av reglerade enheter eller nationella myndigheter för att möjliggöra samverkansfördelar och skapa beredskapsreserver. Det är tänkt att vara frivilligt att delta i det gemensamma inköpssystemet, och systemet bör läggas upp så att det inte stör den inre energimarknadens funktion och följer konkurrensreglerna.

Såsom tillkännagavs i kommissionens meddelande i april 2021 tänker kommissionen anta en delegerad akt för att komplettera EU:s taxonomiförordning, om verksamhet som ännu inte ingår i den delegerade akten om klimattaxonomi. Denna nya kompletterande delegerade akt ska täcka kärnenergi, beroende på hur den särskilda pågående översynen i enlighet med EU:s taxonomiförordning utfaller. Denna delegerade akt ska också omfatta naturgas och tillhörande teknik som omställningsverksamhet, i den mån de omfattas av artikel 10.2 i EU:s taxonomiförordning. Fördelarna med en klausul om tidsbegränsning för omställningsverksamhet kommer att övervägas i detta sammanhang. Kommissionen kommer att överväga att föreslå lagstiftning för att stödja finansieringen av vissa ekonomiska verksamheter, främst inom energisektorn, även gas, som bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser på ett sätt som stöder omställningen till klimatneutralitet men inte kan komma i fråga för att tas med i taxonomin.

Energilagring blir allt viktigare för EU:s elsektor och dess hållbarhet. Både kortfristig och medelfristig lagring (batterier) och mer långfristig lagring (”Power-to-X”) måste utnyttjas. Ökad ellagring gör det framför allt lättare att få in förnybar energi i systemet och jämna ut efterfrågetoppar. Detta kan också sänka elpriserna under hög förbrukning när de producenter som använder fossila bränslen ofta bestämmer priset. Betydande investeringar behövs på detta område. Kommissionen tänker utpeka centrala EU-åtgärder för att stödja utvecklingen av ellagring som ett viktigt flexibilitetsverktyg och säkerställa lika villkor och tillräckliga ekonomiska signaler.

EU:s elmarknad bygger på marginalprissättning och marknad med diskriminerande priser, vilket innebär att alla får samma pris för el i grossistledet. Eftersom gaseldade kraftverk än så länge ofta behövs för att tillgodose efterfrågan på el, påverkar gaspriset kostnaden för elproduktion, med de negativa effekter som syns nu. Det råder dock allmän enighet om att marginalprissättning är den mest effektiva modellen för avreglerade elmarknader och den lämpligaste för att främja effektiv elhandel mellan medlemsstaterna på grossistmarknaden. Modellen är också skräddarsydd för att främja integrering av förnybar energi, som pressar ner priserna eftersom den saknar driftskostnader.

Det finns än så länge inget som tyder på att en annan utformning av marknaden skulle ge lägre priser och bättre incitament, men kommissionen kommer ändå att ge Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer) i uppdrag att bedöma för- och nackdelar med dagens utformning av grossistelmarknaden, bland annat förmågan att hantera lägen med extremt volatila gaspriser och andra åtgärder för att motverka detta, säkerställa en kostnadseffektiv omställning till ett energisystem med nettonollutsläpp och lägga fram rekommendationer som kommissionen kommer att följa upp på lämpligt sätt. Under tiden kommer kommissionen att samarbeta med Acer för att få en preliminär bedömning av situationen på elmarknaden senast i mitten av november.

Om en leverantör lämnar marknaden eller går i konkurs kan det få negativa konsekvenser för konsumenterna, som de inte råder över. Stigande energipriser kan utgöra ett orimligt tryck, särskilt på små leverantörer som erbjuder avtal med fasta priser. Det är därför nödvändigt att göra det lättare för alla energileverantörer, även de små, att få tillgång till finansmarknaderna så att de kan säkra sina kontrakt mot framtidens prisutveckling. För att åtgärda detta erkänns i EU-lagstiftningen att medlemsstaterna får utse en sistahandsleverantör. Det är dock också viktigt att detta inte skapar några snedvridande incitament så att leverantörerna skyddas från sina affärsmässiga beslut på konsumentkollektivets bekostnad. Tillsammans med åtgärder för att förbättra småleverantörernas tillträde till långsiktiga marknader kommer kommissionen att förtydliga reglerna för att skydda konsumenterna från att enskilda leverantörer bortfaller och reglera driften av system med sistahandsleverantörer.

3.2.3.Öka investeringarna i förnybar energi och energieffektivitet

Ny teknik och digitalisering skapar nya möjligheter till flexibilitet på efterfrågesidan. Kommissionen kommer att i början av 2022 inleda arbetet med en nätkodex för att undanröja de juridiska hindren för flexibilitet på efterfrågesidan.

Kommissionen har nyligen föreslagit en översyn av riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd och energi för att utöka medlemsstaternas möjligheter att bevilja ekonomiskt stöd för klimatskydd och utfasning av fossila bränslen från hela ekonomin. De nya reglerna, som förväntas träda i kraft nästa år, minskar bruket av fossila bränslen, förhindrar tekniska inlåsningar och gör det möjligt att införa system för att finansiera ny teknik som energilagring och förnybar vätgas, och underlättar finansieringen av energieffektivitetsåtgärder.

4.Avslutning

De åtgärder som beskrivs i det här meddelandet syftar till att reagera på den rådande energiprisstegringen och ska bidra till att uppnå en socialt rättvis och hållbar energiomställning. Kommissionen kommer att noga följa situationen de kommande månaderna.

Medlemsstaterna kan agera och vidtar redan nu åtgärder i form av bl.a. beskattning, direkt inkomststöd och andra välriktade och tidsbegränsade åtgärder för att mildra konsekvenserna i närtid av de problem som prisstegringen skapar för vissa. På EU-nivå kan ytterligare åtgärder för lagring, marknadsintegration och energigemenskaper vidtas på medellång sikt för att säkerställa mer resilienta energimarknader, bättre förberedda på volatilitet och omställningens utmaningar. Framsteg i fråga om energieffektivitet och åtgärder för att modernisera energisystemet leder till lägre energiräkningar på längre sikt.

EU:s energi-, miljö- och klimatpolitik, finansiering i olika EU-program samt kommissionens nyligen framlagda förslag i 55 %-paketet är utformade för att skapa en långsiktigt hållbar energisektor. Europeiska unionen är fast besluten att övergå till klimatneutralitet och att fasa ut fossila bränslen i energisystemet genom att ersätta fossila bränslen med förnybar energi och därmed minska vårt beroende av importerad energi.

Tydliga åtaganden om att investera i klimatneutrala energilösningar i medlemsstaterna bidrar till att minska volatiliteten i energipriserna och obalansen mellan tillgång och efterfrågan på energi till följd av förändringar i världsmarknadspriserna på fossila bränslen och andra externa faktorer. De är avgörande för att energin ska hålla överkomliga priser för alla konsumenter.

En framgångsrik grön omställning leder inte bara till ren energi utan även till ökad energieffektivitet och andra användningsområden. EU:s beslutsamhet att avsevärt minska sina utsläpp av växthusgaser och sin förbrukning av fossila bränslen kan inte annat än stärkas av den senaste tidens händelser. Åtgärderna måste påskyndas, både i fråga om lagstiftning och investeringar. Omställningen till ren energi är den bästa försäkringen mot sådana prischocker som EU står inför i dag. Det är dags att skynda på.

(1)

      Jämfört med genomsnittspriset 2019 hade priserna i början av oktober 2021 ökat med 166 % för indexet EP5 (Tyskland, Spanien, Frankrike, Nederländerna) och Nordpool (Norge, Danmark, Finland, Sverige, Estland, Lettland, Litauen).  

(2)

      VaasaETT (https://www.vaasaett.com/)

(3)

     Från januari 2021 till september 2021 ökade priset på utsläppsrätter med cirka 30 euro/ton koldioxid, en kostnadsökning på cirka 10 euro/MWh el producerad av gas (om man antar en verkningsgrad på 50 %) och cirka 25 euro/MWh för el producerad från kol (verkningsgrad på 40 %). Detta uppvägs med råge av ökningen av gaspriset på cirka 45 euro/MWh under samma period, vilket innebär en extra elproduktionskostnad på cirka 90 euro/MWh.

(4)

     Om priset på utsläppsrätter under mer än sex på varandra följande månader är mer än tre gånger det genomsnittliga priset på utsläppsrätter på den europeiska koldioxidmarknaden under de två föregående åren, ska kommissionen enligt artikel 29a i ETS-direktivet omedelbart sammankalla en kommitté med medlemsstaternas företrädare för att diskutera möjliga åtgärder.

(5)

     Naturgas kan importeras till EU antingen via rörledningar från källan eller transporteras som flytande naturgas (LNG). Gasen måste lagras för att balansera variationer i den dagliga och säsongsvisa efterfrågan. Detta tryggar också gasförsörjningen i händelse av försörjningsavbrott eller särskilt hög efterfrågan. Den största fördelen med lagrad gas är att den finns tillgänglig nära konsumenterna och kan levereras utan dröjsmål.

(6)

     Olja (97 %), kol (44 %) och gas (90 %).

(7)

     Under covid-19-pandemin ökade energifattigdomen i 8 medlemsstater (av de 21 för vilka uppgifter finns tillgängliga) på årsbasis under 2020, medan den minskade i 13 länder, inklusive de 5 medlemsstater där andelen 2019 var högre än 15 % (Bulgarien, Grekland, Cypern, Litauen och Portugal).

(8)

     Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/944 av den 5 juni 2019 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om ändring av direktiv 2012/27/EU.

(9)

     Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas och om upphävande av direktiv 2003/55/EG

(10)

      Kommissionens rekommendation (EU) 2020/1563 av den 14 oktober 2020 om energifattigdom

(11)

     Energikostnaderna står för en betydande del av produktionskostnaderna i vissa branscher, t.ex. 71 % av produktionskostnaderna för gödselmedel, 40 % för primärt aluminium, 31 % för zink och 25 % för planglas.

(12)

     Det nederländska indexet TTF Gas Futures, som för närvarande ligger på omkring 90 euro/MWh, räknar med omkring 50 euro/MWh i april 2022.

(13)

     Ett år framåt. 42 euro/MWh, två år framåt: 35 euro/MWh, tre år framåt: 32 euro/MWh.

(14)

     EU:s nuvarande gaslagringsnivåer ligger på drygt 75 %, under de 90 % som noterats i genomsnitt de senaste tio åren. Per 3 oktober 2021. 

(15)

     Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1938 av den 25 oktober 2017 om åtgärder för att säkerställa försörjningstryggheten för gas och om upphävande av förordning (EU) nr 994/2010. 

(16)

     Medlen från utsläppshandelssystemet bör i första hand stödja ytterligare utsläppsminskningar, särskilt genom investeringar i energieffektivitet, energiomställning och innovation inom ren teknik, får medlemsstaterna enligt artikel 10.3 i direktivet om utsläppshandel (direktiv 2009/29/EG) använda inkomsterna från utsläppshandelssystemet för att ge ekonomiskt stöd för att hantera sociala aspekter som berör hushåll som består av låg- eller medelinkomsttagare. 

(17)

     Reglerade detaljistpriser för energifattiga och sårbara hushåll är enligt EU-lagstiftningen tillåtet endast i undantagsfall och på stränga villkor. Reglerade priser snedvrider investeringsincitamenten i produktionen och minskar konsumenternas inflytande.

(18)

     Särskilda covid-19-åtgärder för att skydda sårbara konsumenter: Nationella regeringar och energitillsynsmyndigheter har tillfälligt förbjudit avstängningar på grund av utebliven betalning av energiräkningar. Utöver offentliga åtgärder har ett antal energiföretag i hela EU tagit frivilliga initiativ för att stödja kunderna, t.ex. betalningsarrangemang och policyer om att inte stänga av kunder.

(19)

     Kommissionens rekommendation (EU) 2020/1563 av den 14 oktober 2020 om energifattigdom.

(20)

     Som exempel på sådana skatter och avgifter kan nämnas punktskatter på energiprodukter och el samt moms, som är harmoniserade på EU-nivå, men även andra inhemska miljöskatter och miljöavgifter för att finansiera sådana investeringar i förnybar energi som krävs för den gröna omställningen.

(21)

   Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet.

(22)

     Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt

(23)

Momsreglerna håller på att ses över av rådet.

(24)

.     I enlighet med gruppundantagsförordningarna och riktlinjerna för statligt stöd bör alla statliga ingripanden utformas på ett öppet och icke-diskriminerande sätt på grundval av objektiva och proportionerliga kriterier.

(25)

     Med affärsmässigt beteende menas att företag självständigt får fatta beslut utan att vara tvungna att agera på ett visst sätt enligt lag. 

(26)

     Marknaden övervakas av finanstillsynsmyndigheter i de 27 medlemsstaterna, samordnade av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma).

(27)

     COM(2020) 823 final, förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen, och om upphävande av direktiv (EU) 2016/1148.

(28)

      https://ec.europa.eu/info/news/commission-publishes-report-barriers-eu-retail-energy-markets-2021-feb-23_en

(29)

     COM(2021) 550 final. Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, 55 %-paketet (”Fit for 55”): nå EU:s klimatmål 2030 för klimatneutralitet

(30)

   Om vissa oflexibla kraftverk måste fortsätta att producera trots negativa priser.

(31)

     Det uppskattas till exempel att ökningen av förnybar el, allt annat lika, drev ned spotelpriserna med 24 % i Tyskland 2008–2015 och med 35 % i Sverige 2010–2015 (Hirth, 2018).

(32)

     IRENA, Power Generation Costs in 2020 

(33)

     Utgifterna för faciliteten för återhämtning och resiliens är kommissionens skattningar baserade på uppgifter om klimat som offentliggjorts i kommissionens bedömningar av återhämtnings- och resiliensplanerna. Beloppet omfattar de 22 nationella återhämtnings- och resiliensplaner som kommissionen hade bedömt och godkänt den 5 oktober. Beloppet kommer att ändras när fler planer har bedömts.

(34)

      https://ec.europa.eu/energy/topics/infrastructure/projects-common-interest_en  

(35)

   https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-169-2014-INIT/sv/pdf