EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 18.5.2021

COM(2021) 252 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

om den globala strategin för forskning och innovation














Europas strategi för internationellt samarbete i en föränderlig värld

Den globala strategin för forskning och innovation 
Europas strategi för internationellt samarbete i en föränderlig värld

Mobiliseringen av världens forskare och innovatörer kommer att vara avgörande för medborgarnas och kommande generationers välbefinnande. Vi måste samarbeta över gränserna i en aldrig tidigare skådad omfattning för att utveckla innovativa lösningar för att åstadkomma en rättvis grön och digital omställning i linje med målen för hållbar utveckling 1 och för att främja Europas motståndskraft, välstånd, konkurrenskraft och ekonomiska och sociala välfärd.

Genom sin politik och sina program är EU en viktig katalysator för internationalisering inom forskning och innovation 2 . Ömsesidig öppenhet, fritt utbyte av idéer och gemensamt skapande av lösningar är avgörande för strävan efter och utvecklingen av grundläggande kunskaper, och är centrala beståndsdelar i ett dynamiskt innovationsekosystem.

Den öppenhet inom samarbetet som kännetecknar EU:s åtgärder äger dock rum i en förändrad global miljö. Andra stora vetenskapsmakter satsar nu mer på forskning än EU som en procentandel av bruttonationalprodukten, de geopolitiska spänningarna ökar och mänskliga rättigheter och grundläggande värden såsom akademisk frihet hotas. Vissa länder strävar i allt högre grad efter tekniskt ledarskap genom diskriminerande åtgärder och använder sig ofta av forskning och innovation för globalt inflytande och social kontroll. EU:s välstånd och ekonomiska konkurrenskraft, men även dess förmåga att självständigt anskaffa och förse sina medborgare med viktig teknik och tjänster som är säkra och tillförlitliga, måste stärkas.

Som svar på aktuella globala trender bör EU föregå med gott exempel genom att främja regelbaserad multilateralism 3 , eftersträva ömsesidig öppenhet inom forsknings- och innovationssamarbetet för att underlätta globala lösningar på globala utmaningar samt utbyta bästa praxis. EU bör stödja sina mål om öppet strategiskt oberoende 4 genom att samtidigt anpassa sitt bilaterala samarbete med tredjeländer på vissa områden.

Med detta meddelande lägger kommissionen därför fram en ny strategi som

obekräftar EU:s åtagande att föregå med gott exempel när det gäller att bevara öppenheten inom det internationella forsknings- och innovationssamarbetet och samtidigt främja lika villkor och ömsesidighet som bygger på grundläggande värden,

ostärker EU:s ledande roll när det gäller att stödja multilaterala forsknings- och innovationspartnerskap för att ta fram nya lösningar på utmaningar som rör miljö, digitala frågor, hälsa, sociala frågor och innovation.

Denna globala strategi bör genomföras genom att man

oanpassar EU:s bilaterala samarbete inom forskning och innovation för att göra det förenligt med europeiska intressen och värderingar och för att stärka EU:s öppna strategiska oberoende,

omobiliserar vetenskap, teknik och innovation för att påskynda en hållbar och inkluderande utveckling och en övergång till motståndskraftiga, kunskapsbaserade samhällen och ekonomier i låg- och medelinkomstländer, och

otar initiativ som bygger på Team Europe-strategin, som kombinerar åtgärder som vidtas av EU, finansinstitut och medlemsstaterna för att maximera åtgärdernas effektivitet och verkan.

Den kommer också att fungera som vägledning vid genomförandet av den internationella dimensionen av det nya EU-programmet för civil forskning och innovation, Horisont Europa, och dess synergier med andra EU-program, särskilt instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen.

För att främja global öppenhet och vetenskapligt utbyte bör EU öka sin attraktionskraft som ett högintensivt centrum för forskning och innovation av hög kvalitet. Den vetenskapliga forskningen blomstrar tack vare tankefrihet, utvecklingen av ett kritiskt tänkande, argument baserade på bevis och förkastande av auktoritetsargument. EU bör därför fortsätta att erbjuda forskare och innovatörer en demokratisk, inkluderande och stödjande miljö, utan politisk inblandning, som försvarar den akademiska friheten och möjligheten till forskning som drivs av nyfikenhet, med respekt för och skydd av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna.

EU bör säkerställa att tekniken utvecklas till förmån för individer och samhällen, är fri från auktoritärt styre och respekterar stränga etiska normer och mänskliga rättigheter. Dessutom bör EU föregå med gott exempel genom att erbjuda ett regelbaserat innovationsekosystem med skydd av immateriella rättigheter som ett oberoende rättssystem säkerställer iakttagandet av. Skyddet av immateriella rättigheter och kontrollen av att dessa respekteras bör bidra till överföringen, främjandet och spridningen av teknisk innovation på ett sätt som gynnar den sociala och ekonomiska välfärden.

För att stärka EU:s långsiktiga värdekedjor för forskning och innovation bör EU samtidigt uppmuntra sina forskare och innovatörer att bidra till och dra nytta av globala innovationsekosystem. EU bör också ytterligare främja samarbete inom utveckling av humankapitalet genom fortbildning och rörlighet för forskare, särskilt genom Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna 5 .

För att upprätthålla detta ledarskap kommer EU:s forsknings- och innovationsprogram att förbli öppet för världen. Detta innebär att deltagare från hela världen, oavsett etableringsort eller bostadsort, kommer att kunna delta i de flesta delarna av programmet Horisont Europa. EU kommer i de flesta fall att finansiera deltagandet i åtgärder inom Horisont Europa av rättsliga enheter som är etablerade i låg- och medelinkomstländer för att stödja utvecklingen av deras forsknings- och innovationskapacitet, i samverkan med instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete.

Genom att tredjeländer associeras till Horisont Europa kan deras medborgare och organisationer delta i verksamheten på ungefär samma sätt som dem från EU:s medlemsstater 6 . Associering till Horisont Europa gör det möjligt för EU och dess partner att anpassa forsknings- och innovationspolitikens mål, slå samman resurser, dela kostnader och få ömsesidig tillgång till kunskap och know-how, talanger och expertis, till forskningsinfrastruktur och till nya marknader för innovatörer. Som ett uttryck för EU:s engagemang för internationell öppenhet erbjuder Horisont Europa nu möjligheten för länder som delar europeiska värderingar och har en stark forsknings-, teknik- och innovationsprofil samt ligger var som helst i världen att bli associerade till programmet.

Samtidigt, och för att stärka EU:s roll i ett regel- och värdebaserat samarbete genom att säkerställa samstämmighet mellan EU:s och medlemsstaternas externa forsknings- och innovationspolitik, kommer de värderingar och principer som ligger till grund för internationellt samarbete inom forskning och innovation att diskuteras med internationella partner. Dessa diskussioner kommer framför allt att äga rum i det europeiska forskningsområdets forum för omställning, som är en del av det förstärkta europeiska forskningsområdet 7 och vägleds av en europeisk pakt för forskning och innovation, som lades fram 2021.

EU bör arbeta för en samsyn och ett gemensamt genomförande av följande frågor med sina internationella partner:

Akademisk frihet. Akademisk frihet, integritet och institutionellt oberoende utgör ryggraden för universitet och högskolor i EU. EU och dess medlemsstater bör främja och skydda dessa gemensamma grundläggande värden internationellt och upprätthålla principerna i Bonndeklarationen om fri vetenskaplig forskning 8 i förhållande till tredjeländer.

Forskningsetik och forskningsintegritet. Den snabba utvecklingen av ny teknik kräver en kontinuerlig utvärdering av de nuvarande strategierna för att ta itu med etiska utmaningar och säkerställa teknisk innovation med människan i centrum. EU bör fortsätta att internationellt främja den europeiska uppförandekoden för forskningsintegritet (European Code of Conduct for Research Integrity) och den globala uppförandekoden för forskning i resursfattiga miljöer (Global Code of Conduct for Research in Resource-Poor Settings). EU kommer att utvidga sina internationella dialoger genom europeiska nätverk för etik och integritet och stödja världskonferenserna om forskningsintegritet 9 .

Jämställdhet, mångfald och delaktighet. I linje med kommissionens jämställdhetsstrategi för 2020–2025 10 och EU:s agenda för jämställdhet och kvinnors egenmakt i EU:s yttre åtgärder 11 bör EU integrera jämställdhetsdimensionen i det internationella samarbetet. Genom dialog med tredjeländer bör unionen också främja en jämn könsfördelning och jämställdhet, ungdomars medbestämmande, delaktighet och mångfald i vidare bemärkelse 12 inom forskning och innovation på global nivå.

Öppna data och öppen vetenskap. Att göra forskningsdata så öppna, standardiserade och kompatibla som möjligt gynnar både EU och världen när andra länder och regioner gör samma sak. EU bör fortsätta att stödja organ och plattformar såsom Research Data Alliance och Committee on Data inom International Science Council samt insatser från OECD, FN och G7. Det övergripande målet är att göra dataset sökbara, tillgängliga, kompatibla och återanvändbara (FAIR). EU kommer också att stödja den internationella spridningen av det europeiska öppna forskningsmolnet.

Standarder. EU:s ledande roll som global normsättare bör också stärkas genom en större roll i det internationella samarbetet inom standardförberedande forskning och standardiseringsforskning.

Evidensbaserat beslutsfattande. EU och dess medlemsstater har blivit ledande aktörer inom evidensbaserat beslutsfattande. De bör dela med sig av sin egen vetenskap för politiska insikter och erfarenheter och samarbeta med globala nätverk.

Dessutom skulle ett starkare fokus på vetenskap och teknik i EU:s utrikes- och säkerhetspolitik i fråga om ”vetenskapsdiplomati” hjälpa EU att utveckla mjuk makt och främja våra ekonomiska intressen och värderingar på ett effektivare sätt, möta partnerländernas efterfrågan och intresse och utnyttja EU:s styrkor som forsknings- och innovationsmotor.

EU:s insatser för att främja ömsesidig öppenhet på global nivå kan äventyras av geopolitiska spänningar i en tid av ekonomisk omvandling. Konkurrens om tekniskt ledarskap driver vissa tredjeländer att anta restriktiva eller diskriminerande åtgärder som är orättvisa mot innovatörer, företag och i synnerhet nystartade företag i EU. Samtidigt kan utländsk inblandning äventyra den integritet och autonomi som forsknings- och innovationssystemen i EU bygger på.

Av dessa skäl kräver EU:s strategi en ombalansering för att bättre skydda EU:s intressen, värderingar och expertis, stärka dess motståndskraft och samtidigt bibehålla en bred öppenhet för samarbete.

EU bör främja lika villkor och ömsesidighet mer energiskt för att respektera grundläggande värden och principer, skydda användningen av immateriella rättigheter, garantera försörjningstryggheten och uppmuntra rättvisa innovationsekosystem som inte snedvrids av missriktade regler eller utländska subventioner, i enlighet med den förordning som nyligen föreslogs för att ta itu med snedvridningar genom utländska subventioner och den uppdaterade industristrategin 14 . Åtgärderna bör inriktas på fastställande av öppna standarder, icke-diskriminerande statligt stöd och avsaknad av protektionistiska lagar.

EU bör gå vidare med dessa frågor i internationella forum såsom Världshandelsorganisationen och Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten. EU bör även vid behov hantera tredjeländer direkt genom de olika dialoger och förhandlingar som äger rum inom ramen för relevanta avtal, t.ex. associeringsavtal inom ramprogrammet, EU:s vetenskapliga och tekniska avtal 15 med tredjeländer och EU:s handels- och investeringsavtal, inbegripet Tripsavtalet 16 .

Dessutom tänker kommissionen på EU:s vägnar förhandla om riktade färdplaner för samarbete inom forskning och innovation med tredjeländer med en stark forsknings- och innovationsbas. Dessa färdplaner, som kommer att vara icke-bindande instrument, bör tydligt ange de ramvillkor som båda sidor förväntas uppfylla och fastställa milstolpar och tidsfrister för genomförandet. EU bör fastställa att det bilaterala samarbetet endast kan fortsätta och utvidgas i framtiden om konkreta framsteg görs mot de mål som anges i färdplanerna, vilket övervakas på plats.

Dessutom föreskrivs det i artikel 22.5 i förordningen om Horisont Europa att arbetsprogrammet får begränsa deltagandet i åtgärder inom ramen för Horisont Europa-programmet när det finns ett motiverat behov av att skydda EU:s strategiska tillgångar 17 , intressen 18 , oberoende 19 eller säkerhet 20 . Under dessa exceptionella och motiverade omständigheter skulle EU kunna begränsa deltagandet i programmet till rättsliga enheter som är etablerade i endast medlemsstaterna, eller till rättsliga enheter som är etablerade i särskilt angivna associerade länder eller tredjeländer. Arbetsprogrammet får också utesluta rättsliga enheter som är etablerade i unionen eller i associerade länder och som direkt eller indirekt kontrolleras av icke-associerade tredjeländer.

Eventuella begränsningar bör alltid tillämpas i enlighet med det förfarande som fastställs i EU-lagstiftningen och med respekt för EU:s åtaganden enligt internationella avtal. De bör vara exceptionella och vederbörligen motiverade, så att programmen som regel kan förbli öppna.

För att säkerställa att EU och dess medlemsstater harmoniserar sina tillvägagångssätt för att uppnå ett öppet strategiskt oberoende på vissa forsknings- och innovationsområden genom att anpassa sitt internationella samarbete till de specifika politiska intressena föreslår kommissionen att medlemsstaterna rådfrågas i lämpliga forum.

Parallellt föreslår kommissionen, som en förebyggande åtgärd, att bestämmelserna i Horisont Europa-förordningen används på lämpligt sätt för att ytterligare minska riskerna mot EU:s intressen, t.ex. de som rör utnyttjande av resultat i icke-associerade tredjeländer (artikel 39.6), överlåtelse av äganderätten till resultat (artikel 40.4) eller säkerhetsavtal med tredjeländer (artikel 20.1).

Dessutom avser kommissionen att lägga fram riktlinjer för hantering av utländsk inblandning riktad mot EU:s forskningsorganisationer och institutioner för högre utbildning. Syftet med dessa riktlinjer är att skydda grundläggande värden genom att skydda akademisk frihet, integritet och institutionellt oberoende och att skydda studenter, forskare och innovatörer samt viktiga forskningsresultat från tvingande, dolda, bedrägliga eller korrumperande utländska aktörer.

Kommissionen kommer också att lägga fram en uppförandekod för smart användning av immateriella rättigheter 21 , i enlighet med handlingsplanen för immateriella rättigheter 22 . Syftet är att öka medvetenheten bland universitet, forskningsorganisationer och företag om vikten av att förvalta kunskap och immateriella rättigheter i en internationell miljö.

För att EU på ett oberoende sätt ska kunna reagera på globala kriser och minska riskerna för beroende av tredjeländer på området civil säkerhet bör EU slutligen stärka sin civila säkerhetsindustri genom en ambitiös och kapacitetsdriven strategi för säkerhetsforskning och innovation.

Covid-19-pandemin gav världen en viktig lärdom som även bör tillämpas på klimatförändringarna, krisen för den biologiska mångfalden och andra globala utmaningar. Den avslöjade skillnader i länders sårbarhet, visade att det är omöjligt att hålla smittspridningen inom de nationella gränserna och påvisade både behovet av och den outnyttjade potentialen att samarbeta för det allmänna bästa. Den ekonomiska kris som orsakats av pandemin erbjuder också en unik möjlighet till ”bättre återuppbyggnad” med fokus på hållbarhet i samband med en grön återhämtning.

Därför bör EU, med utgångspunkt i det regel- och värdebaserade samarbete som föreslås, ytterligare sträva efter att föra länderna runt om i världen närmare varandra i multilaterala forsknings- och innovationspartnerskap, med fokus på att hitta lösningar på globala utmaningar såsom klimatförändringarna, krisen för den biologiska mångfalden, föroreningar, resursutarmning och infektionssjukdomar, även i krissituationer 23 , och möjliggöra den gröna och digitala omställningen.

Multilaterala forsknings- och innovationspartnerskap bör inspireras av framgångsrika modeller såsom den transatlantiska havsforskningsalliansen 24 . Alliansen är resultatet av vetenskapsdiplomatiska insatser som samlar forskare, beslutsfattare och offentliga och privata intressenter för att förbättra förståelsen och förvaltningen av Atlanten. Med utgångspunkt i befintliga insatser eller genom nya initiativ bör de multilaterala partnerskapen utformas på olika sätt beroende på inriktning och mål. De skulle kunna omfatta allt från informella arrangemang mellan partner för att samordna deras oberoende investeringar på nyckelområden till partnerskap som möjliggör sammanslagning av resurser i gemensamma initiativ.

Som en global ledare som förbundit sig att bli världens första klimatneutrala block 2050 kommer EU att fortsätta att leda internationella insatser och ta itu med miljöutmaningar tillsammans med sina internationella partner, särskilt de stora världsekonomierna och de som släpper ut växthusgaser. Internationellt samarbete inom klimat- och miljövetenskap är avgörande för att stödja evidensbaserad politik för att hantera och anpassa sig till klimatkrisen och krisen för den biologiska mångfalden. Det bör också inriktas på utveckling av ren teknik i linje med Parisavtalet och den europeiska gröna given, med respekt för principen om att inte orsaka betydande skada. Som ett bidrag till uppnåendet av dessa mål omfattar de centrala strategiska riktlinjerna för Horisont Europa bland annat klimatåtgärder och minskade utsläpp, bekämpning av miljöförstöring, bekämpning av föroreningar, främjande av en cirkulär ekonomi och en rättvis omställning. Dessa kommer att eftersträvas genom särskilda forskningsområden och partnerskap som även tredjeländer kan delta i.

För att säkerställa sitt ledarskap inom miljövänlig teknik bör EU dessutom eftersträva strategiska partnerskap med ledare på det tekniska området och samarbeta i globala forum, och samtidigt stödja den globala spridningen av EU:s gröna standarder. Detta bör ske genom olika projekt och organ, enligt vad som anges nedan. 

Den transatlantiska havsforskningsalliansen. För att stärka det internationella samarbetet inom havsforskning och marin innovation och aktivt bidra till globala initiativ såsom FN:s decennium för havsvetenskap för hållbar utveckling 2021–2030 kommer kommissionen att öka EU:s stöd till den transatlantiska havsforskningsalliansen. Samtidigt kommer arktisk forskning också att förbli en prioritering för EU som ett exempel på globalt ledarskap.

Mission Innovation 25 . Detta är ett globalt initiativ från 24 länder och Europeiska unionen för att påskynda innovationen för ren energi och därmed visa prov på globalt ledarskap när det gäller klimatambitioner vid COP26. Kommissionen föreslår att EU stärker sitt engagemang för Mission Innovation genom att bredda samarbetet till nya partner, anpassa forskningsagendorna, bygga vidare på styrkor såsom vätgasstrategin 26 och stärka kopplingarna mellan relevanta partnerskap inom ramen för Horisont Europa. I detta avseende är EU tillsammans med Australien, Chile, Förenade kungariket och Tyskland ansvariga för fastställandet av ett ”vätgasuppdrag” (Hydrogen Mission) som ska inledas vid konferensen Mission Innovation 2.0 i juni 2021.

Gruppen för jordobservation (GEO). Kommissionen är den ledande medordföranden för detta globala nätverk på området för jordobservation under 2021. GEO har kapacitet att koppla samman statliga och akademiska institutioner, dataleverantörer, företag, ingenjörer och medborgare för att skapa jordobservationsbaserade innovativa lösningar på globala miljömässiga, sociala och hälsomässiga utmaningar.

Internationellt bioekonomiskt forum. Inom ramen för bioekonomistrategin kommer kommissionen att stimulera ett mer innovativt, resurseffektivt och konkurrenskraftigt samhälle som förenar tryggad livsmedels- och näringsförsörjning med hållbar användning av förnybara resurser för industriella ändamål, samtidigt som miljöskydd säkerställs. Inom ramen för EU:s från jord till bord-strategi 27 kommer kommissionen att främja samarbete på global nivå inom jordbruksforskning på prioriterade områden såsom markhälsa 28 och livsmedelssystem 29 samt bedöma möjligheten att genomföra en internationell plattform för forskning om livsmedelssystem inför FN:s toppmöte om livsmedelssystem 2021.

EU stöder både Mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) och den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES). Kommissionen har för avsikt att lyfta fram EU:s arbete till stöd för klimatvetenskap vid FN:s klimatkonferens (COP26) för att uppmärksamma EU:s roll som en central drivkraft för omställningen till klimatneutralitet och klimatresiliens. EU bör främja synergier mellan IPCC och IPBES med tanke på samverkan mellan klimatkrisen och krisen för den biologiska mångfalden, även med beaktande av EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030.

Kommissionen kommer också att främja arbetet i den internationella resurspanelen (IRP), som den är en av ordförandena för. Den ger råd om resurseffektivitet och den cirkulära ekonomin, vilket är avgörande för EU:s nya handlingsplan för den cirkulära ekonomin, för att genomföra den globala alliansen för cirkulär ekonomi och resurseffektivitet 30 (GACERE) och bidra till G7:s och G20:s arbete.

Det nya europeiska Bauhaus-initiativet 31 har ambitionen att göra den europeiska gröna given 32 till en kulturell, människocentrerad, inkluderande, positiv och konkret erfarenhet för alla och att påskynda en hållbar miljöanpassning av den bebyggda miljön. På lokal nivå kommer initiativet att ta itu med de mest akuta utmaningarna på EU-nivå och global nivå.

Den digitala kompassen för 2030 33 kommer att vägleda EU:s insatser för att främja en global strategi för den viktigaste tekniska och lagstiftningsmässiga utvecklingen, bland annat på området internationell konnektivitet och internationella standarder. EU bör främja en internationell strategi för tillförlitliga dataflöden och samtidigt främja sin modell för ett säkert, öppet och motståndskraftigt globalt internet och eftersträva ambitiösa mål när det gäller marknadstillträde. Samarbete inom forskning och innovation är ett verktyg för att främja digitala partnerskap med regioner runt om i världen. Internationella digitala partnerskap bör leda till större möjligheter för EU-företag, ökad digital handel via säkra nätverk, respekt för EU:s standarder och grundläggande rättigheter och värden samt en miljö som stöder människor internationellt för en människocentrerad digital omställning.

Internationella digitala partnerskap på följande områden kommer att främjas: i) politik och regleringar med människan i centrum, ii) anpassade och förbättrade lösningar för digital konnektivitet, iii) förstärkta innovationspartnerskap med de digitala forsknings- och innovationsekosystemen samt iv) ökat fokus på och fler forskningspartnerskap om central teknik såsom artificiell intelligens, blockkedjeteknik, sakernas internet, stordata, rymddata, tillämpning av digital teknik för den gröna omställningen samt på områdena hälsa och utbildning. Till exempel:

- En gemensam arbetsgrupp för artificiell intelligens med Indien för att skapa en gemensam grund för samarbete om särskilda användningsområden och för frågor såsom forskning och innovation inom etisk artificiell intelligens och standardisering.

- Stöd till bredbandsutbyggnad i länderna på västra Balkan och länderna i det östliga partnerskapet samt projekt för digital konnektivitet med länderna i det europeiska grannskapet, Afrika, Latinamerika, Indien och Asean, bland annat för att stödja sammanslagning av forsknings- och innovationsinsatser.

- Stöd till lanseringen av konnektivitetskomponenterna i den digitala alliansen med Latinamerika och Karibien, som bygger på den direkta fiberoptiska kabelförbindelsen mellan Sydamerika och Europa (BELLA-kabeln).

Den privata sektorn kommer att spela en nyckelroll inom forskning och innovation för den digitala omställningen. Den kommer att knytas till strategiska initiativ för att stärka EU:s expertis på flera digitala strategiska områden.

Internationella digitala partnerskap 34 kommer att ge möjlighet att bedriva gemensam forskningsverksamhet, bland annat genom gemensamma företag för industriella frågor, som kommer att stödja EU:s ledarskap inom framväxande teknik såsom 6G eller användningen av digital teknik i kampen mot klimatförändringar och miljöutmaningar.

Internationella digitala partnerskap inom forskning och innovation kommer också att främjas genom hubben Digital 4 Development 35 (D4D-hubben), EU:s globala flerpartsplattform som stöder en människocentrerad digital omställning. D4D-hubben samlar en mängd digitala initiativ och uppmuntrar till kombinering av EU:s, medlemsstaternas och finansinstitutens resurser genom Team Europe-strategin för att åstadkomma samordnade effekter. D4D-hubben kommer att bilda regionala filialer i Afrika, Asien, Latinamerika och Karibien samt i EU:s östra grannskap och omfatta alla berörda aktörer från respektive region.

Covid-19-pandemin har visat att EU och världen behöver stärka sin beredskap och socioekonomiska motståndskraft mot hälsorelaterade och andra chocker avsevärt. I låg- och medelinkomstländer samt i konfliktdrabbade områden har pandemin ytterligare belyst behovet av att stärka hälso- och sjukvårdssystemen och påmint om behovet av en global strategi för hälsosäkerhet. EU har använt sina starka internationella partnerskap för att påskynda insatserna för att besegra viruset, inleda den globala kampen mot coronaviruset, som har mobiliserat nästan 16 miljarder euro i utfästelser globalt, utveckla covid-19-dataplattformen 36 och publicera manifestet för EU:s covid-19-forskning. Tillsammans med Världshälsoorganisationen (WHO) och dess internationella partner spelade EU också en ledande roll i skapandet av Access to COVID-19 Tools Accelerator (ACT-A) 37 och Covax-mekanismen 38 . Dessa två initiativ syftar till att leda utvecklingen och den jämna fördelningen av säker och effektiv diagnostik, behandlingar och vacciner för covid-19. Dessutom ska läkemedelsstrategin för EU 39 ytterligare stärka EU:s roll på global nivå som ledande inom forskning och innovation på hälsoområdet, vilket kan gynna patienter i hela världen.

Med utgångspunkt i denna framgång och för att stärka sitt ledarskap, och tillsammans med Italien som ordförande för G20 år 2021, anordnar kommissionen ett globalt hälsotoppmöte för att utvärdera de globala insatserna mot covid-19-pandemin, inbegripet ACT-A, så att den nuvarande och potentiella framtida pandemiberedskapen och pandemihanteringen kan förbättras. Den kommer också att sträva efter att utveckla och godkänna en uppsättning principer för ytterligare multilateralt samarbete och gemensamma åtgärder för att förebygga framtida globala hälsokriser och för ett gemensamt åtagande att bygga en sundare, säkrare, rättvisare och mer hållbar värld.

I detta avseende bör EU främja samarbete mellan de EU-finansierade europeiska plattformstesterna med ACT-A-partnerskapen, särskilt för att säkerställa ett snabbt utbyte av klinisk evidens för att bedöma behandlings- och vaccinkandidater. Detta kommer att förbättra beredskapen för att hantera nya varianter av viruset och bidra till att snabbt tillhandahålla effektiva vacciner och behandlingar i linje med EU:s strategi för vacciner mot covid-19 40 och EU:s strategi för behandling av covid-19 41 .

På medellång till lång sikt kommer kommissionen att utvidga sina åtaganden att stärka hälso- och sjukvårdssystemen och den globala hälsosäkerheten samt öka tillgången till läkemedel och hälsoprodukter, särskilt genom forskning, innovation, kapacitetsuppbyggnad och stöd till lokal produktion, med digitala innovationer i centrum för strategin. Kommissionen kommer att inrikta insatserna på forskning och innovation om sjukdomar med hög sjukdomsbörda och områden såsom överförbara och icke-överförbara sjukdomar eller mödra- och barnhälsovård.

Kommissionen kommer att bygga vidare på globala allianser på hälsoområdet som redan inletts eller som den anslutit sig till under de senaste åren inom viktiga sektorer såsom sällsynta sjukdomar 42 , kroniska icke-överförbara sjukdomar 43 , antimikrobiell resistens 44 och precisionsmedicin 45 . Kommissionen har också föreslagit stöd till partnerskapet mellan Europa och utvecklingsländerna inom området klinisk prövning (EDCTP), som syftar till att minska den individuella, sociala och ekonomiska bördan av fattigdomsrelaterade infektionssjukdomar i Afrika söder om Sahara, stöd till forskning om betydande utbrott av infektionssjukdomar 46 samt utveckling av och tillgång till vaccin mot nya infektionssjukdomar 47 .

Kommissionen deltar också aktivt tillsammans med Europeiska läkemedelsmyndigheten i de initiativ som ger strategiska riktlinjer och rekommendationer och främjar utbyte och samarbete mellan globala tillsynsmyndigheter för resultat från läkemedelsforskning 48 .

Dessa internationella partnerskap kommer att stärkas, vid behov med deltagande av Världshälsoorganisationen och andra globala hälsoaktörer.

Med ständigt ökande digital konnektivitet och digital kompetens dyker det upp innovatörer på gräsrotsnivå överallt i världen, från storstäder till avlägsna landsbygdsområden. De samverkar, delar och skapar tillsammans lösningar på alla områden för att ta itu med globala utmaningar. För att främja och utnyttja denna enorma potential och stödja EU:s konnektivitetsstrategi 49 bör EU inrätta internationella innovationspartnerskap som alla vinner på, bestående av nätverk av företagsinkubatorer och företagsacceleratorer, med länder och regioner som erbjuder ömsesidig öppenhet för entreprenörskap och investeringar. De bör bland annat främja inrättandet av mjuklandningsprogram 50 och uppstartssamarbeten mellan EU och tredjeländer, och därigenom komplettera den internationella dimensionen i europeiska klusterpartnerskap 51 och Startup Europe-initiativ 52 och nätverket av europeiska digitala innovationsknutpunkter. Som ett komplement till Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna kommer dessa partnerskap också att främja innovatörers rörlighet i båda riktningarna. Partnerskap har redan inletts i Indien och Afrika och kommissionen föreslår att de ska utvidgas till andra regioner.

För att ytterligare uppmuntra europeiska innovatörer att utnyttja det globala innovationsekosystemet kommer Europeiska innovationsrådets tjänster för företagsacceleration att erbjuda europeiska nystartade företag och expanderande företag som det stöder möjligheten att delta i internationella handelsmässor. För att ytterligare öka EU:s attraktionskraft och innovationskapacitet kommer utländska innovatörer som vill starta företag i EU samtidigt att kunna ansöka om stöd från Europeiska innovationsrådet. Dessutom kommer Europeiska institutet för innovation och teknik att inleda samordnade åtgärder genom sina kunskaps- och innovationsgrupper i utvalda tredjeländer.

EU bör samarbeta med tredjeländer på ett nyanserat och differentierat sätt som bygger på ömsesidighet, lika villkor och respekt för grundläggande rättigheter och gemensamma värderingar. EU bör förbli en stark och öppen partner och samtidigt sträva efter att stärka sin egen expertis på viktiga framväxande områden genom ett välriktat samarbete. Samtidigt bör EU gemensamt utforma initiativ för att stödja länder som vill uppgradera sina forsknings- och innovationsekosystem.

5.1    Stärka samarbetet med industrialiserade länder utanför EU och framväxande ekonomier

Även om en stor del av samarbetet med specifika länder kommer att äga rum inom ramen för multilaterala globala partnerskap bör EU också sträva efter att stärka det bilaterala samarbetet för att öka kunskaperna och samla resurser, särskilt på områden av intresse för EU.

Förenta staterna. Samarbetet med Förenta staterna, som EU delar en hög forsknings- och innovationskapacitet och gemensamma värderingar och principer med, säkerställer att forskare, innovatörer och de bästa anläggningarna kombineras i sökandet efter lösningar på globala utmaningar. I synnerhet ger Förenta staternas förnyade åtagande till klimatmålen och stärkandet av den multilaterala ordningen möjlighet till förnyade förbindelser inom forskning och innovation. Det gemensamma meddelandet Agenda för global förändring 53 innehåller ett antal förslag till samarbete med Förenta staterna, särskilt en uppmaning att bilda en allians för grön teknik och att inrätta ett nytt handels- och teknikråd mellan EU och Förenta staterna. Med utgångspunkt i denna text föreslår kommissionen också att man ökar ömsesidigheten i det bilaterala samarbetet samt samordningen och samstämmigheten mellan EU:s och Förenta staternas investeringar i forskning och innovation, i första hand avseende utmaningar som rör klimat, digitalisering, energi, miljö och hälsa.

EU bör också sträva efter att stärka sitt samarbete med viktiga vetenskapsmakter såsom Kanada, Japan, Sydkorea, Singapore, Australien och Nya Zeeland, bland annat genom att utforska nya möjligheter till närmare samarbete, såsom associering till Horisont Europa.

Kina. Som ett kraftcentrum för forskning och innovation är Kina en partner för EU när det gäller att ta itu med globala utmaningar. Samtidigt kräver Kinas ställning som ekonomisk konkurrent och systemrival till EU en ombalansering av forsknings- och innovationssamarbetet. EU har inlett diskussioner med Kina om en gemensam färdplan för att fastställa överenskomna ramvillkor och vägledande principer för samarbete för att uppnå lika villkor och ömsesidighet, samtidigt som grundläggande värden och höga etiska och vetenskapliga integritetsstandarder respekteras. På grundval av detta kommer EU också att identifiera de forskningsområden där samarbete skulle kunna vara till ömsesidig nytta, såsom klimatvetenskap och skydd av den biologiska mångfalden, cirkulär ekonomi, hälsa, livsmedel, jordbruk, vattenbruk och havsobservation. En förutsättning för att lika villkor och ömsesidighet ska uppnås är att samarbetet med Kina utvecklas.

EU finansierar ett EU-kunskapsnätverk om Kina för forskning och innovation, som sammanför medlemsstaterna och EU för att diskutera och utbyta bästa praxis och strategier och enas om en gemensam strategi. Samtidigt bör EU vidta åtgärder för att utnyttja Kinas nya forsknings- och innovationspotential. EU bör uppmuntra universitet och forskningsinstitut att säkerställa en högre grad av ömsesidighet och ömsesidig nytta i samarbetet med kinesiska motparter.

Indien. I linje med EU-India Strategic Partnership: A Roadmap to 2025 kommer samarbetet med Indien att intensifieras för att man tillsammans ska kunna ta itu med globala utmaningar och hållbar modernisering. Hälso- och sjukvårdssamarbete, inbegripet motståndskraft mot hälsokriser, åtgärder för en rättvis miljöanpassning av ekonomin och strävan efter en människocentrerad digitalisering kommer alla att betraktas som prioriteringar. Samarbete för att stödja konnektivitetspartnerskapet mellan EU och Indien 54 , med fokus på forskares och innovatörers rörlighet, och strategin för regionen Indiska oceanen/Stilla havet, genom åtgärder för den blå ekonomin, t.ex. marint skräp, kommer också att övervägas.

Ryssland. EU:s samarbete med Ryssland bygger på de fem överenskomna principer för engagemang som rådet har fastställt, särskilt på området forskning och innovation, och på önskvärdheten att upprätthålla direkta personkontakter. Det tar hänsyn till EU:s politiska prioriteringar och intressen, behovet av ökad ömsesidighet och lika villkor samt respekt för grundläggande rättigheter och värden.

EU bör särskilt prioritera partner i dess omedelbara närhet, bland annat genom associering till Horisont Europa.

EES-/Eftaländer. EES-/Eftaländerna delar EU:s värderingar och lämnar viktiga bidrag till det europeiska forsknings- och innovationslandskapet. De stöder spetskompetens med stora investeringar i globalt erkända forskningsorganisationer, samarbetar i samarbetsprojekt och tar, med tanke på deras grad av integration med EU, emot och skickar ett stort antal forskare och innovatörer från och till EU.

Västra Balkan och Turkiet. Att främja stabilitet och välstånd i kandidatländer och potentiella kandidatländer är alltjämt en viktig prioritering för EU. EU har särskilt åtagit sig att stödja genomförandet av en särskild innovationsagenda för västra Balkan 55 , bland annat inom ramen för den ekonomiska planen och investeringsplanen för västra Balkan 56 . Deltagande i EU-program är en viktig del av Turkiets integration i EU:s politik och verktyg, när detta är av gemensamt intresse och i linje med framstegen inom den övergripande ramen för Turkiets förbindelser med EU.

Det östliga partnerskapet och det södra grannskapet. I linje med det gemensamma meddelandet om det östliga partnerskapet 57 bör man i det östliga partnerskapets mål efter 2020 fastställa samarbetsåtgärder för de kommande åren. EU:s partnerskap med det södra grannskapet 58 , som bygger på det förnyade partnerskapet med det södra grannskapet och dess ekonomiska plan och investeringsplan, är avgörande för att främja tillväxt och välstånd genom forskning och innovation. Internationellt samarbete stöder tekniköverföring, innovation och forskningssamverkan och leder till en mer motståndskraftig tillväxt för alla, skapande av hållbara sysselsättningsmöjligheter, ett kunskapssamhälle samt förbättringar av ekonomin och miljön genom initiativ såsom BlueMed 59 .

Förenade kungariket. Förenade kungarikets deltagande i Horisont Europa kommer att göra det möjligt för landet att upprätthålla starka band med EU när det gäller forskning och innovation, med utgångspunkt i gemensamma värderingar och den långa historien för Förenade kungarikets deltagande i ramprogram för forskning och innovation och i det europeiska forskningsområdet.

I den anpassade strategin kommer särskild uppmärksamhet att ägnas åt samarbetet med Afrika, samtidigt som man bygger vidare på det befintliga samarbetet med andra regioner och länder 60 .

Afrika. I linje med det gemensamma meddelandet Mot en övergripande strategi för Afrika 61 strävar EU efter att stärka sitt samarbete med Afrika inom forskning och innovation. Effektiv användning av vetenskap, teknik och innovation påskyndar en hållbar och inkluderande utveckling liksom övergången till kunskapsbaserade samhällen och ekonomier och stärker humankapitalet, särskilt genom rörlighet och fortbildning för akademiker och forskare. För att möta dessa utmaningar, som har blivit alltmer akuta på grund av covid-19-pandemin, föreslår EU en rad ambitiösa regionala initiativ.

Kommissionen föreslår i nära samarbete med Afrikanska unionens kommission att man genomför en rad initiativ inom ramen för Horisont Europa som tillsammans utgör ett omfattande och ambitiöst ”initiativ för Afrika”. Detta kommer att stödja den överenskommelse som nåddes vid ministermötet i juli 2020 inom ramen för den politiska högnivådialogen EU–Afrika om vetenskap, teknik och innovation. Fyra områden för samarbete bör stödjas: i) folkhälsa, inbegripet motståndskraft och beredskap inför pandemier 62 , ii) den gröna omställningen 63 , iii) innovation och teknik för att skapa arbetstillfällen 64 och iv) kapacitet för vetenskap och högre utbildning 65 , särskilt för kvinnor och ungdomar.

Dessutom bör ett innovationsprogram mellan EU och Afrikanska unionen stödja omvandlingen av forsknings- och innovationsresultat till produkter och tjänster med konkreta effekter, genom olika åtgärder som förbättrar företagens utveckling och innovatörernas tillgång till finansiering.

Prioriteringen av samarbetet med Afrika omfattar det långvariga bilaterala samarbetet med Sydafrika 66 och sker parallellt med EU:s fortsatta partnerskap med andra delar av världen, och kombinerar resurser från EU, medlemsstaterna och finansinstitut genom Team Europe-initiativ.

Latinamerika och Karibien. Kommissionen kommer att stödja genomförandet av den strategiska färdplanen för vetenskap, teknik och innovation mellan EU och Gemenskapen för Latinamerikas och Västindiens stater (Celac) 67 , som bygger på fyra huvudlinjer för samarbete med regionen, med fokus på i) globala utmaningar, ii) forskares rörlighet, iii) forskningsinfrastruktur och iv) innovation. Ett starkare engagemang bör också eftersträvas med Brasilien, Mexiko, Argentina, Chile och andra EU-partner i regionen, på områden såsom grön och digital omställning, hälsa eller utveckling av gemensamma lösningar för en hållbar återhämtning. Ett ökat samarbete med EU:s rymdprogram och de nya Copernicus-hubbarna och Galileo-centrumen i Latinamerika och Karibien kommer att spela en viktig roll för att driva på innovation och forskning i regionen.

Sydostasiatiska nationers förbund (Asean). Det regionala samarbetet med Asean kommer att stärkas genom EU-stöd till forsknings- och innovationssamarbete och rörlighet inom Asean inom ramen för dialogen mellan Asean och EU om vetenskap och teknik.

För att stödja målet om ett starkare EU i världen bör EU sträva efter att genomföra denna globala strategi i nära samordning med medlemsstaternas strategier, och vid behov med hjälp av det europeiska forskningsområdets forum för omställning. Kommissionen kommer att övervaka genomförandet av de åtgärder som anges i detta meddelande och utvärdera hur de bidrar till målen för den globala strategin, med beaktande av riktmärken såsom mängden mobiliserade internationella FoU-investeringar i multilateralt samarbete, antalet internationella vetenskapliga sampublikationer och framstegen när det gäller ömsesidighet i tillgången till offentligt finansierade FoU-program. En första genomgång av framstegen kommer att äga rum vid en internationell konferens som ska anordnas under 2022. Detta kommer att följas av tvåårsrapporter från kommissionen till Europaparlamentet och rådet, som kommer att ersätta de genomföranderapporter och särskilda landsspecifika planer som presenteras i 2012 års meddelande om internationellt samarbete inom forskning och innovation 68 .

I vår snabbt föränderliga värld är vetenskap och teknik viktiga drivkrafter och förutsättningar för utrikespolitiken, men de står också i centrum för geopolitiska spänningar. Detta kräver ett fördjupat samarbete som grundar sig på öppenhet, lika villkor och respekt för grundläggande rättigheter och värden samt stöd till EU:s öppna strategiska oberoende. Den nya globala strategi för forskning och innovation som presenteras i detta meddelande kommer att stärka den globala kapaciteten att ta fram lösningar på de gemensamma utmaningar som mänskligheten står inför och stärka EU:s positiva inflytande i världen.

(1)

  https://www.undp.org/content/undp/en/home/sustainable-development-goals.html .

(2)

 Förbättra och fokusera unionens internationella samarbete inom forskning och innovation: en strategi (COM(2012) 497 final). Se även rapporterna från 2014 (COM(2014) 567 final), 2016 (COM(2016) 657 final) och 2018 (SWD(2018) 307 final, bilaga 10) om genomförandet av strategin för internationellt samarbete inom forskning och innovation.

(3)

 Förstärkning av EU:s bidrag till regelbaserad multilateralism (JOIN(2021) 3 final).

(4)

Ett långsiktigt och övergripande perspektiv på förstärkningen av Europas öppna strategiska autonomi kommer också att ges i kommissionens strategiska framsynsrapport för 2021.

(5)

  https://ec.europa.eu/research/mariecurieactions/node_en .

(6)

Länder som tidigare har associerats till Horisont 2020 och som har uttryckt intresse för att associeras till Horisont Europa är Norge, Island, Albanien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro, Nordmakedonien, Serbien, Turkiet, Georgien, Armenien, Ukraina, Moldavien, Tunisien, Israel, Färöarna och Schweiz. Förenade kungariket kommer dessutom att associeras inom ramen för handels- och samarbetsavtalet, och Marocko och Kosovo* har uttryckt intresse för en associering.

(7)

 En ny era för det europeiska forskningsområdet (COM(2020) 628 final).

(8)

  https://www.bmbf.de/files/10_2_2_Bonn_Declaration_en_final.pdf .

(9)

Med deltagande av internationella organisationer såsom Världshälsoorganisationen och Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur.

(10)

 En jämlikhetsunion: jämställdhetsstrategi för 2020–2025 (COM(2020) 152 final).

(11)

  https://ec.europa.eu/international-partnerships/system/files/swd_2020_284_en_final.pdf .

(12)

EU:s politiska dagordning för en jämlikhetsunion utöver jämställdhet mellan könen anges i följande strategier och ramverk: EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025 (COM(2020) 565 final), jämlikhetsstrategi för hbtqi-personer 2020–2025 (COM(2020) 698 final), EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och deltagande (COM(2020) 620 final) och EU:s strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 (COM(2021) 101 final).

(13)

 En ny era för det europeiska forskningsområdet (COM(2020) 628 final).

(14)

COM(2021) 223 final; COM(2021) 350 final.

(15)

Det finns för närvarande vetenskapliga och tekniska avtal mellan Europeiska unionen och Algeriet, Argentina, Australien, Brasilien, Chile, Egypten, Förenta staterna, Indien, Japan, Jordanien, Kanada, Kina, Marocko, Mexiko, Nya Zeeland, Ryssland, Schweiz, Sydafrika, Sydkorea, Tunisien och Ukraina.

(16)

  https://www.wto.org/english/tratop_e/trips_e/trips_e.htm .

(17)

Exempelvis känslig infrastruktur som ägs av EU, t.ex. Galileo- eller Copernicussatelliterna, där ett avbrott skulle få betydande konsekvenser för EU till följd av att dessa funktioner inte upprätthålls.

(18)

Detta omfattar både de offensiva och defensiva intressen som EU fastställt i de olika delarna av sin utrikespolitik, främjandet av grundläggande rättigheter och värden eller skyddet av immateriella rättigheter.

(19)

Såsom anges i översynen av handelspolitiken omfattar öppet strategiskt oberoende i) motståndskraft och konkurrenskraft för att stärka EU:s ekonomi, ii) hållbarhet och rättvisa för att återspegla behovet av ett ansvarsfullt och rättvist handlande från EU:s sida och iii) beslutsamhet och regelbaserat samarbete för att framhålla EU:s förkärlek för internationellt samarbete och dialog, men också dess beredskap för att bekämpa osunda metoder och utnyttja oberoende verktyg för att vid behov hävda sina intressen.

(20)

Den europeiska säkerheten omfattar t.ex. skydd av EU mot externa eller interna hot, däribland skydd och motståndskraft hos kritisk infrastruktur mot systemrisker och hybridhot såsom energiinfrastruktur, data och nätverk, inbegripet rymdövervakning och spårning och statlig satellitkommunikation.

(21)

 En ny era för det europeiska forskningsområdet (COM(2020) 628 final).

(22)

 Att utnyttja EU:s innovationspotential En handlingsplan för immateriella rättigheter till stöd för EU:s återhämtning och resiliens (COM(2020) 760 final).

(23)

 EU:s humanitära insatser: nya utmaningar, samma principer (COM(2021) 110 final).

(24)

  https://allatlanticocean.org .

(25)

Mission Innovation ( http://mission-innovation.net/ ) är ett globalt initiativ som presenterades 2015 vid COP21 och som syftar till att påskynda innovationen för ren energi. Europeiska unionen är för närvarande ordförande i dess styrkommitté.

(26)

  http://mission-innovation.net/our-work/innovation-challenges/renewable-and-clean-hydrogen/ .

(27)

  https://ec.europa.eu/food/farm2fork_en .

(28)

Med inrättande av och stöd till internationella forskningskonsortier och kommissionens deltagande i Global Research Alliance on Agricultural Greenhouse Gases.

(29)

Livsmedel 2030: https://ec.europa.eu/info/research-and-innovation/research-area/environment/bioeconomy/food-systems/food-2030_en .

(30)

  https://ec.europa.eu/environment/international_issues/gacere.html .

(31)

  https://europa.eu/new-european-bauhaus/index_sv .

(32)

  https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?qid=1596443911913&uri=CELEX:52019DC0640# .

(33)

 Digital kompass 2030: den europeiska vägen in i det digitala decenniet (COM(2021) 118 final).

(34)

  https://ec.europa.eu/international-partnerships/topics/digital-partnerships_en .

(35)

  https://ec.europa.eu/international-partnerships/news/team-europe-digital4development-hub-launched-help-shape-fair-digital-future-across-globe_en .

(36)

  https://joinup.ec.europa.eu/collection/digital-response-covid-19/news/european-covid-19-data-platform .

(37)

https://www.who.int/initiatives/act-accelerator.

(38)

https://www.who.int/initiatives/act-accelerator/covax.

(39)

  https://ec.europa.eu/health/sites/health/files/human-use/docs/pharma-strategy_report_en.pdf .

(40)

COM(2020) 245 final.

(41)

COM(2021) 355 final.

(42)

 International Rare Diseases Research Consortium: https://irdirc.org/about-us/vision-goals/ .

(43)

 Global Alliance for Chronic Diseases: https://www.gacd.org/ .

(44)

Det gemensamma programplaneringsinitiativet om antimikrobiell resistens – One Health-partnerskapet mot antimikrobiell resistens: https://www.jpiamr.eu/ .

(45)

 International Consortium for Personalised Medicine: https://www.icpermed.eu/.

(46)

 Global Research Collaboration for Infectious Disease Preparedness: https://www.glopid-r.org/ .

(47)

 Coalition for Epidemic Preparedness Innovations: https://cepi.net/ .

(48)

 International Coalition of Medicines Regulatory Authorities: http://icmra.info/ .

(49)

JOIN(2018) 31 final.

(50)

En mjuklandning är ett skräddarsytt program för att hjälpa nystartade företag och expanderande företag att utforska ett nytt ekosystem.

(51)

  https://clustercollaboration.eu/find-partners/beyond-europe .

(52)

https://digital-strategy.ec.europa.eu/en/policies/startup-europe/.

(53)

JOIN(2020) 22 final.

(54)

Inleddes vid toppmötet mellan EU och Indien den 8 maj 2021 – https://www.consilium.europa.eu/media/49516/eu-india-connectivity-partnership-8-may-2.pdf .

(55)

Ska godkännas vid ministermötet i maj 2021.

(56)

 En ekonomisk plan och en investeringsplan för västra Balkan (COM(2020) 641 final).

(57)

 Det östliga partnerskapet efter 2020 Ökad resiliens – ett östligt partnerskap som fungerar för alla (JOIN(2020) 7 final).

(58)

 Förnyat partnerskap med det södra grannskapet En ny agenda för Medelhavsområdet (JOIN (2021) 2 final).

(59)

  BlueMed-initiativet (bluemed-initiative.eu) .

(60)

Möjligheterna till forskningssamarbete kommer att fortsätta med andra regioner och länder som inte uttryckligen nämns nedan.

(61)

 Mot en övergripande strategi för Afrika (JOIN(2020) 4 final).

(62)

Genom partnerskapet mellan Europa och utvecklingsländerna inom området klinisk prövning och det föreslagna gemensamma företaget för global hälsa.

(63)

Bland annat genom partnerskapet mellan EU och Afrikanska unionen om tryggad livsmedels- och näringsförsörjning och hållbart jordbruk, om klimatförändringar och hållbar energi och om partnerskapsavtal om hållbart fiske.

(64)

T.ex. genom innovationspartnerskapet mellan EU och Afrika.

(65)

Bland annat genom att stödja vetenskap för beslutsfattande, främja öppen vetenskap och pilotprogrammet för det afrikanska forskningsinitiativet för vetenskaplig excellens.

(66)

Avtal om vetenskap och teknik med Sydafrika.

(67)

  https://ec.europa.eu/info/sites/default/files/research_and_innovation/strategy_on_research_and_innovation/documents/eu-celac_strategic-roadmap-2021-2023.pdf .

(68)

COM(2012) 497 final.