Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om transport av avfall och om ändring av förordningarna (EU) nr 1257/2013 och (EU) 2020/1056

(COM(2021) 709 final – 2021/0367 (COD))

(2022/C 275/15)

Föredragande:

Anastasis YIAPANIS

Remiss	Europaparlamentet, 22.11.2021 Rådet, 1.12.2021
Rättslig grund	Artiklarna 192 och 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Sektionen för jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö
Antagande av sektionen	09.2.2022
Antagande vid plenarsessionen	23.2.2022
Plenarsession nr	567
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	160/2/0

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

EESK välkomnar kommissionens förslag till en ny förordning och det åtföljande meddelandet, och menar att skyddet av människors hälsa och miljön är en topprioritering för EU. När det är tekniskt möjligt bör avfall som produceras i unionen återvinnas inom unionen på ett sätt som är miljöriktigt, ekonomiskt lönsamt och socialt godtagbart.

1.2

EESK uppmanar medlemsstaterna att så snart som möjligt anamma systemet för elektroniskt datautbyte (EDI), enas om att anta harmoniserade kriterier för förfaranden för förhandsgodkännande och ge kommissionen befogenhet att anta delegerade akter för en gemensam klassificering av avfall. Medel och tekniskt stöd för att öka den operativa kapaciteten bör omedelbart tillhandahållas.

1.3

Det finns ett akut behov av att ställa om till nya affärsmodeller som ger tillbaka mer till planeten än vad de tar. Hälsan, säkerheten och arbetsförhållandena måste skyddas och bevakas väl. EESK efterlyser investeringar i fortbildning för arbetstagare genom ett särskilt anslag inom ESF+.

1.4

EESK efterlyser bättre finansieringsmöjligheter för att inrätta och/eller modernisera återvinningsanläggningarna i EU och för att upptäcka innovativ teknik för återanvändning och återvinning av avfall. Att öka återvinningskapaciteten inom EU:s gränser kommer att bidra till att minska koldioxidutsläppen och miljöpåverkan och leda till ökad sysselsättning inom denna sektor.

1.5

EESK anser att en harmoniserad beräkning av ekonomiska säkerheter tydligt bör täcka in alla risker i samband med avfallstransporter, men att den inte får överbelasta företagen, särskilt inte de små och medelstora företagen.

1.6

Vi välkomnar kommissionens förslag om att en tredje part, närmare bestämt en revisor som är etablerad i EU eller som har ackrediterats av ett anmält organ i EU, och som har lämpliga kvalifikationer, ska genomföra revisioner på både anläggnings- och landsnivå, och anser att arbetsmarknadens parter och relevanta icke-statliga organisationer bör övervaka förfarandena. Det behövs en förstärkt mekanism för övervakning, klagomål och påföljder.

1.7

EESK efterlyser en övergångsperiod på högst två år efter det att förordningen har antagits. Dessutom bör den tidsfrist inom vilken de behöriga transitmyndigheterna kan resa motiverade invändningar mot en planerad transport av avfall avsett för återvinning förkortas till tio dagar och det bör inte vara möjligt att göra invändningar mot samma transport mer än en gång.

1.8

Kommittén anser att EDI-systemet bör utvidgas till att omfatta alla avfallstransporter avsedda för export, import och transitering. Systemet bör tas i drift så snart som möjligt, till och med före den tidsfrist på två år som kommissionen föreslår. För detta behövs tillräckliga personalresurser och tekniska resurser.

1.9

EESK anser att export av återvinningsbart avfall av hög kvalitet, särskilt avfall som är rikt på råvaror av avgörande betydelse, är negativt för hållbarheten i EU och undergräver vår globala konkurrenskraft. Det behövs investeringar i infrastruktur för avfallshantering, särskilt i de länder där överträdelseförfaranden har inletts. En bedömning av utgångsläget i fråga om avfallsexporternas volymer bör göras för att förändringar i avfallstransporterna ska kunna upptäckas, i syfte att skydda EU och främja uppnåendet av de EU-mål som fastställs i den gröna given och handlingsplanen för den cirkulära ekonomin.

1.10

Alla OECD-länder och länder utanför OECD bör uppfylla de strikta kriterier angående miljöåtaganden som fastställts i EU och bevis bör tillhandahållas på att alla mottagarländer redan hanterar sitt inhemska avfall på ett miljöriktigt sätt som ligger i linje med EU:s normer samt ILO:s grundläggande konventioner och arbetsnormer.

1.11

EESK stöder verkställandet av inspektions- och utredningsförfarandena och efterlyser ett fullständigt samarbete mellan medlemsstaterna och med unionen, samt ett harmoniserat påföljdssystem som är effektivt och proportionerligt i förhållande till överträdelsen. Icke-konfidentiella uppgifter bör göras allmänt tillgängliga för alla berörda parter, inbegripet arbetsmarknadens parter, icke-statliga organisationer, kommuner och medborgare.

1.12

Tillverkningsföretagen måste uppmuntras att utforma sina produkter på ett sätt som gör dem lämpade för återanvändning och återvinning. Nationella och europeiska strategier som inbegriper arbetsmarknadens parter, företrädare för små och medelstora företag och det civila samhällets organisationer behövs och måste främjas genom samarbetsplattformar. Europeiska plattformen för berörda aktörer inom den cirkulära ekonomin (1) är ett utmärkt exempel på detta.

1.13

EESK uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att inrätta ett marknadsbevakningsorgan för returråvaror, som kan ge kommissionen råd, och som kan analysera och rekommendera sektorsvisa utvecklingsstrategier och sätt att undanröja befintliga flaskhalsar och bibehålla värdefulla returråvaror inom EU.

1.14

Slutligen efterlyser kommittén en grundlig konsekvensbedömning av genomförandet av förordningen fem år efter dess ikraftträdande.

2.   Inledning och allmänna kommentarer

2.1

Konsumtionen av material som metaller, mineraler, biomassa och fossila bränslen förväntas fördubblas fram till 2060 (2), vilket i sin tur naturligtvis kommer att leda till en ökning av den årliga avfallsproduktionen, och detta med 70 % fram till 2050 (3). Höginkomstländerna är världens största avfallsexportörer, medan utvecklingsländerna är de största importörerna (4).

2.2

Tillverkningsföretagen lägger cirka 40 % av den totala produktionskostnaden på råvaror. I dag kommer endast 12 % av de materialresurser som används i EU:s industri från återvunna produkter och återvunna material (5). Det största hindret för användning av returråvaror är deras höga pris jämfört med nya råvaror.

2.3

Den 17 november 2021 offentliggjorde kommissionen förslaget till förordning om transport av avfall och om ändring av förordningarna (EU) nr 1257/2013 (6) och (EU) 2020/1056 (7) (förordning). Denna förordning ska ersätta den 15 år gamla förordningen (EG) nr 1013/2006 (8) och kom till stånd efter uppmaningar om en översyn från Europaparlamentet (9) och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (10). Den ska bygga vidare på de ambitioner som tillkännagavs i den europeiska gröna given (11) och handlingsplanen för den cirkulära ekonomin (12).

2.4

Ökande avfallsmängder och ekonomisk utveckling har lett till ökad export av avfall från EU till tredjeländer, vilket i sin tur har orsakat vissa negativa miljö- och hälsoeffekter i mottagarländerna. Förordningen syftar till att möjliggöra enklare och snabbare förfaranden för transporter av avfall för återanvändning och återvinning inom EU, introducera några tydliga regler för export, import och transitering av avfall samt kontrollera efterlevnaden av den nuvarande EU-ramen för bekämpning av olagliga transporter.

2.5

EESK välkomnar kommissionens förslag till en ny förordning och det åtföljande meddelandet, och menar att skyddet av människors hälsa och miljön är en topprioritering för EU. EU bör, i egenskap av föregångare i kampen mot klimatförändringarna, kunna hantera det avfall som produceras på sitt territorium i stället för att exportera det till andra länder. Det finns ett akut behov av att ställa om till nya affärsmodeller som ger tillbaka mer till planeten än vad de tar, och som kompletteras med ett hållbart beteende hos alla berörda aktörer. Investeringar i miljövänlig infrastruktur för avfallshantering bör förbli en prioritering, särskilt i de länder där överträdelseförfaranden har inletts.

2.6

Ur ekonomisk synpunkt kan avfall ha ett betydande värde när det handlar om att återvinna returråvaror, vilket ger ett tillskott till EU:s cirkulära ekonomi, minskar beroendet av vissa primära råvaror, drar ned på den energiförbrukning som krävs för att producera primära råvaror i Europa och minskar koldioxidutsläppen. EESK anser vidare att export av återvinningsbart avfall av hög kvalitet, särskilt avfall som är rikt på råvaror av avgörande betydelse, är negativt för hållbarheten i EU och undergräver vår globala konkurrenskraft genom att förse externa konkurrenter med värdefulla resurser.

3.   Avfallstransporter inom EU

3.1

Det samråd med berörda parter som hölls av kommissionen gav vid handen att det finns ett behov av — ett digitalt anmälningsförfarande, — en uppdatering av snabbförfarandet, — gemensamma och transparenta regler för klassificeringen av avfall och beräkningen av ekonomiska säkerheter, — anpassning till närhetsprincipen och avfallshierarkin.

3.2

Ett fragmenterat genomförande av 2006 års förordning runt om i EU har lett till långdragna förfaranden för avfallstransporter inom EU och fortsatt byråkrati. Detta orsakar förseningar och ekonomiska förluster för de ekonomiska aktörerna, som avskräcks från att transportera avfall för materialåtervinning inom EU.

3.3

När det är tekniskt möjligt bör avfall som produceras i unionen återvinnas inom unionen på ett sätt som är miljöriktigt, ekonomiskt lönsamt och socialt godtagbart, samtidigt som miljö-, hälso- och säkerhetsnormer alltid respekteras. En större mängd internt transporterat avfall och snabbare förfaranden kommer att leda till en förbättrad cirkulär ekonomi i unionen, bidra till EU:s konkurrenskraft och strategiska oberoende och lägga grunden för nya arbetstillfällen.

3.4

Att öka återvinningskapaciteten inom EU:s gränser är av yttersta vikt och kommer att bidra till att minska koldioxidutsläppen och miljöpåverkan. Det skulle också kunna leda till ökad sysselsättning inom sektorn: kommissionen anger att 9 000–23 000 arbetstillfällen kommer att skapas i EU inom sektorerna för materialåtervinning och återanvändning, vilket är lovande, och denna siffra skulle kunna vara ännu högre om ett lämpligt incitament för återvinning infördes.

3.5

Kommittén anser att det är helt oacceptabelt att vissa medlemsstater fortfarande förlitar sig på pappersbaserade förfaranden och att till och med regioner i en och samma medlemsstat ibland tolkar verkställighetsförfarandena på olika sätt. EESK uppmanar därför medlemsstaterna att så snart som möjligt anamma de digitala lösningar som föreslås av kommissionen och säkerställa ett smidigt skifte till en harmoniserad och transparent europeisk ram. De bör även enas om att anta harmoniserade kriterier för förfaranden för förhandsgodkännande och ge kommissionen befogenhet att anta delegerade akter för en gemensam klassificering av avfall. Medel och tekniskt stöd för att öka den operativa kapaciteten bör omedelbart tillhandahållas.

3.6

Kommissionen föreslår att förfarandet för beräkning av ekonomiska säkerheter för avfallstransporter harmoniseras. EESK välkomnar att detta kommer att leda till ökad förutsägbarhet för företagen, men efterlyser en proportionell beräkning av dessa belopp på ett sätt som inte innebär en extra börda för de ekonomiska aktörerna. Beräkningen av ekonomiska säkerheter bör tydligt täcka in alla risker i samband med avfallstransporter, men den får inte överbelasta företagen, framför allt inte eftersom många små och medelstora företag deltar i processen och har begränsad likviditet.

3.7

Slutligen efterlyser EESK bättre finansieringsmöjligheter från EU och medlemsstaterna för att inrätta och/eller modernisera återvinningsanläggningar i EU och för att upptäcka ny innovativ teknik för återanvändning och återvinning av avfall. Slutmarknader för råvaror från återvinning måste omedelbart utvecklas för att skapa en fullt fungerande marknad för returråvaror där uttjänta produkter omvandlas till nya råvaror för produktion. EU bör även öka tillgången och höja kvaliteten på återvunna material, med tonvikt på ett materials förmåga att bibehålla sina inneboende egenskaper efter återvinningen och på dess potential att ersätta primära råvaror i framtida tillämpningar. Detta bör leda till ökad bearbetningskapacitet inom unionen, nya gröna arbetstillfällen av god kvalitet och en möjlighet att ta reda på vilken typ av råvaror som genererar avfall utan värde och på lång sikt eliminera eller ersätta dem.

4.   Export, import och transitering av avfall

4.1

Under de senaste 17 åren har mängden avfall som exporteras till tredjeländer ökat med 75 % till cirka 33 miljoner ton per år (13), mycket ofta med ringa eller obefintlig hänsyn till hur de mottagande anläggningarna fungerar och hur de behandlar avfall. EU importerar också 16 miljoner ton avfall per år, medan 70 miljoner ton avfall är föremål för handel inom EU.

4.2

EU är part i mer än 80 frihandelsavtal, och omkring 40 frihandelsavtal är på gång eller håller på att förhandlas fram. EESK anser att det är ytterst olämpligt att endast två av frihandelsavtalen uttryckligen nämner cirkulär ekonomi (14), och efterlyser ett större fokus på att stärka kapitlen om hållbar utveckling i alla befintliga och framtida frihandelsavtal och se till att de faktiskt genomförs.

4.3

De restriktioner för handel med plastavfall som relativt nyligen införts av Kina, Indien, Thailand, Vietnam och Malaysia har blottlagt EU:s alltför stora beroende av avfallshantering i utlandet. Detta oacceptabla beroende av avfallsexport gör EU:s ekonomi sårbar för störningar i leveranskedjorna.

4.4

Export av avfall bör ske i enlighet med reglerna om full insyn och information om miljöriktiga hanteringsnormer i mottagarlandet bör finnas allmänt tillgänglig. Vi välkomnar kommissionens förslag om att en tredje part ska granska avfallsanläggningar utanför EU och anser att granskningarna bör omfatta utförliga bestämmelser om miljöpåverkan och arbetsvillkor. För produkter som transporteras för återanvändning bör principen att förorenaren betalar upprätthållas och avgifterna för utökat producentansvar följa med produkten, eftersom de har betalats av konsumenterna för att täcka avfallsstadiet, oberoende av var detta sker. Dessutom bör arbetsmarknadens parter och relevanta icke-statliga organisationer delta i granskningsåtgärderna, och infrastruktur för öppna data måste finansieras och göras tillgänglig. Mekanismerna för klagomål bör stärkas för icke-statliga organisationer och andra berörda parter.

4.5

EESK uppmuntrar till att revisorer som är etablerade eller ackrediterade i EU (av anmälda organ i EU, och med lämpliga kvalifikationer) genomför revisioner på anläggnings- och landsnivå för att säkerställa att ett EU-lands normer för människors hälsa, miljönormer och sociala normer uppfylls i det land som tar emot avfallet. Revisionsförfarandena måste beskrivas mer utförligt, vilket även gäller övervakningskriterierna, klagomålsförfarandena och påföljderna. Det måste också klargöras vilka förhållanden (volymbaserade och riskbaserade) som kan leda till revisioner.

4.6

Kommittén uppmuntrar små och medelstora företag att genomföra granskningar av anläggningar i tredjeländer genom producentansvarsorganisationer, eftersom detta skulle minska den ekonomiska bördan för sådan verksamhet. Hälsan, säkerheten och arbetsförhållandena måste skyddas och bevakas väl. Investeringar i fortbildning och färdigheter för arbetstagare bör täckas av ett särskilt anslag inom ramen för ESF+.

4.7

Kommittén är införstådd med att myndigheter och ekonomiska aktörer behöver en viss anpassningsperiod för att kunna tillämpa och följa de nya reglerna. Vi anser dock att den föreslagna tidsfristen på tre år efter det att förordningen har trätt i kraft inte är tillräckligt ambitiös, och efterlyser en övergångsperiod på högst två år.

4.8

Kommissionen föreslår en tidsfrist på 30 dagar inom vilken de behöriga transitmyndigheterna kan resa motiverade invändningar mot en planerad transport av avfall avsett för återvinning. EESK anser att tidsfristen bör förkortas till tio dagar för att säkerställa operabilitet och undvika onödiga förseningar. Vi efterlyser dessutom en tydlig begränsning för dessa myndigheter som gör att de inte kan invända mot samma transport mer än en gång.

4.9

Kommittén anser att EDI-systemet bör utvidgas till att omfatta alla avfallstransporter avsedda för export, import och transitering. Det är det enda sättet att säkerställa spårbarhet och insyn i dessa processer, för att se till att de följer samma regler som för interna transporter. Kommissionen och medlemsstaterna måste göra allt de kan för att få systemet på plats så snart som möjligt, till och med före den föreslagna tidsfristen på två år. EESK efterfrågar därför tillräckliga personalresurser och tekniska resurser.

4.10

Det faktum att vissa mottagarländer får undantas från skyldigheten att behöva visa i vilken utsträckning de uppfyller viktiga hälso- och miljövillkor, endast på grund av att de är medlemmar av OECD, strider mot andan i reformen och skulle kunna undergräva hela systemet. När det gäller export av avfall vill EESK att såväl OECD:s medlemsländer som länder utanför OECD ska uppfylla de strikta miljökriterier som fastställts i EU. EESK efterlyser dessutom bevis på att alla mottagarländer redan hanterar sitt inhemska avfall på ett miljöriktigt sätt som ligger i linje med EU:s praxis, och att de respekterar ILO:s grundläggande konventioner och arbetsnormer.

5.   Olaglig handel med avfall

5.1

De olika förfarandena vad gäller kontroll av efterlevnad av 2006 års förordning i medlemsstaterna har lett till en ökning av antalet olagliga avfallstransporter. Siffrorna är svåra att kvantifiera, men 30 % av alla avfallstransporter i Europa tros vara olagliga och uppgå till ett värde av omkring 9,5 miljarder euro per år (15).

5.2

Samrådet med berörda parter har visat att det finns ett starkt stöd för att stärka förfarandena för att bekämpa olagliga avfallstransporter. En stärkt kontroll av export, import och transitering av avfall är nödvändig för att bekämpa miljöbrott och olaglig handel. EESK välkomnar och stöder genomförandet av inspektions- och utredningsförfaranden och efterlyser ett fullständigt samarbete mellan medlemsstaterna och med unionen, i linje med EU:s nya strategi för att bekämpa organiserad brottslighet 2021–2025 (16). Olafs medverkan kan kompensera för bristen på personal i vissa medlemsstater och säkerställa en effektivare samarbetsram.

5.3

Olaglig handel med avfall är fortfarande ett av de allvarligaste miljöbrotten och betraktas som en verksamhet med hög vinst och låg risk, vilket får förödande konsekvenser för människors hälsa och miljön. Europeiska revisionsrätten har konstaterat att andelen upptäckta fall av olaglig handel med avfall fortsatt är låg och att andelen lagförda brott är lägre än för andra typer av brott, samtidigt som påföljderna varken är proportionella eller avskräckande (17). Detta beror främst på att transportkedjorna för avfall är mycket komplexa och på att det är svårt att bevisa att de inblandade kände till den olagliga verksamheten, inte minst eftersom avfall kan byta ägare och land ett flertal gånger innan det bortskaffas på olaglig väg.

5.4

Näringslivsaktörer och icke-statliga organisationer har kapacitet att bevaka och rapportera om eventuella olagliga avfallstransporter så snart de har tillgång till uppgifter. Vi vill därför att icke-konfidentiella uppgifter görs tillgängliga för alla berörda parter, inbegripet arbetsmarknadens parter, icke-statliga organisationer, kommuner och medborgare. En omfattande insamling av uppgifter och ökad insyn kommer att leda till ökad kontroll och en minskning av antalet olagliga avfallstransporter.

5.5

Det bör dock göras en tydlig åtskillnad mellan kartlagda olagliga handlare och aktörer som har befunnits skyldiga till felaktigheter i handlingarna som beror på den mänskliga faktorn, särskilt när det gäller bilaga VII (18), vilket var fallet tidigare. EESK efterlyser ett harmoniserat påföljdssystem som är ändamålsenligt och står i proportion till överträdelsen.

6.   Avslutande kommentarer

6.1

Det torde nu stå klart och tydligt för alla att vi producerar för mycket avfall, samtidigt som det finns en brist på nya naturresurser. EESK efterlyser ett regelverk som uppmuntrar till användning av återvunnet material, vilket i sin tur kommer att bidra till minskade koldioxidutsläpp och förhindra att värdefullt avfall hamnar i deponier. Att använda avfall som en resurs är centralt i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin och EESK har redan framhållit att ”[f]ör att frikoppla den ekonomiska utvecklingen från förbrukningen av naturresurser och de miljökonsekvenser som följer av detta måste EU sätta upp mer ambitiösa mål för unionen” (19).

6.2

I linje med principerna för den cirkulära ekonomin efterlyser kommittén lagstiftningsförslag för att uppmuntra tillverkningsföretag att utforma sina produkter på ett sätt som gör dem lämpade för återanvändning och återvinning och att anamma cirkulära affärsmodeller. Europeiska och nationella strategier och rättsliga ramar som uppmuntrar denna omställning och som motverkar förtida åldrande hos produkterna måste utformas med deltagande av arbetsmarknadens parter, företrädare för små och medelstora företag och det civila samhällets organisationer. Omställningen till en cirkulär ekonomi innebär dels att produkternas värde bibehålls längre i ekonomin, dels att användningen av returråvaror ökar. Att underlätta tillgången till innovativa lösningar för att omvandla avfall till sekundära råvaror är därför av yttersta vikt och måste främjas genom onlineplattformar (såsom Europeiska plattformen för berörda aktörer inom den cirkulära ekonomin) och utbyte av bästa praxis.

6.3

EESK menar att det är absolut nödvändigt att införa EDI-systemet i linje med EU:s digitala strategi (20) och efterlyser ett snabbt genomförande, eftersom det kan minska företagens ekonomiska förluster, säkerställa snabbare förfaranden och kvalitetsövervakning. EESK anser vidare att det elektroniska systemet kommer att öka insynen och effektiviteten, säkerställa bättre spårbarhet av uppgifter, skapa en ram för fördjupat samarbete mellan medlemsstaterna och uppmuntra utvecklingen av stabila avfallsmarknader. Dessutom föreslår vi att man använder modern teknik för övervakning av transporter (sakernas internet och satelliter) och blockkedjeteknik i datasäkerhetssyfte.

6.4

En tydlig åtskillnad måste göras mellan transporter av avfall för återanvändning och materialåtervinning och transporter av avfall för lägre former av återvinning, såsom förbränning. Det är absolut nödvändigt att redan från början ha rätt undersökningsverktyg och tydliga kriterier som förbjuder avfallstransport under falska förevändningar.

6.5

Vi uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att inrätta ett marknadsbevakningsorgan för returråvaror, som kan analysera och rekommendera sektorsvisa utvecklingsstrategier och sätt att undanröja de befintliga flaskhalsarna. Organet bör samla alla relevanta europeiska intressenter och ge kommissionen råd.

6.6

Slutligen anser kommittén att kommissionen bör genomföra en grundlig konsekvensbedömning av genomförandet av förordningen fem år efter dess ikraftträdande.

---

(1)  https://circulareconomy.europa.eu/platform/en.

(2)  OECD (2018), Global Material Resources Outlook to 2060.

(3)  Världsbanken: A Global Snapshot of Solid Waste Management to 2050.

(4)  Institutet för europeisk miljöpolitik: EU circular economy and trade.

(5)  Eurostat: Cirkulär ekonomi i EU.

(6)  EUT L 330, 10.12.2013, s 1.

(7)  EUT L 249, 31.7.2020, s. 33.

(8)  EUT L 190, 12.7.2006, s. 1.

(9)  Europaparlamentet: Förordningen om transport av avfall – översyn av förordning (EG) nr 1013/2006 om transport av avfall.

(10)  EESK:s yttrande om ”Resiliens för råvaror av avgörande betydelse” (EUT C 220, 9.6.2021, s.118).

(11)  COM/2019/640 final.

(12)  COM(2020) 98 final.

(13)  Meddelande: Vårt avfall, vårt ansvar.

(14)  Frihandelsavtalen med Mexiko och Nya Zeeland.

(15)  Vanliga frågor om nya EU-regler för avfallstransporter.

(16)  EU:s strategi för att bekämpa organiserad brottslighet 2021–2025.

(17)  Översikt nr 4/2020: EU:s åtgärder för att hantera frågan om plastavfall.

(18)  Bilaga VII: Information som ska medfölja vid transport av avfall.

(19)  EESK:s yttrande om ”Genomförandet av EU:s miljölagstiftning på områdena luftkvalitet, vatten och avfall” (EUT C 110, 22.3.2019).

(20)  EU:s digitala strategi – Att forma EU:s digitala framtid.