Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Bättre lagstiftning: Samarbete för att skapa bättre lagar

[COM(2021) 219 final]

(2021/C 517/06)

Föredragande:

Heiko WILLEMS

Remiss	Skrivelse från kommissionen, 1.7.2021
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
Ansvarig sektion	Inre marknaden, produktion och konsumtion
Antagande av sektionen	2.9.2021
Antagande vid plenarsessionen	22.9.2021
Plenarsession nr	563
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	231/0/4

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

EESK välkomnar att bättre lagstiftning utgör en prioriterad fråga även för den nya kommissionen. Kommittén uppmanar kommissionen och EU-lagstiftarna att konsekvent fördjupa och vidareutveckla EU-systemet för bättre lagstiftning i alla dess aspekter och att systematiskt använda sig av verktygen och riktlinjerna för bättre lagstiftning i sitt arbete.

1.2

EESK understryker att bättre lagstiftning utgör en viktig del i en god samhällsstyrning och lagstiftning. Det kan bidra till att säkerställa transparenta, ansvarsfulla och deltagarbaserade politiska beslutsprocesser som resulterar i regler som är evidensbaserade, oberoende granskade, enkla, tydliga, konsekventa, effektiva, hållbara, ändamålsenliga, proportionerliga, framtidssäkrade och lätta att genomföra. Detta är en viktig förutsättning för att man ska kunna säkerställa den demokratiska legitimiteten hos och allmänhetens förtroende för EU och dess institutioner.

1.3

EESK betonar att instrumenten för bättre lagstiftning måste förbli politiskt neutrala och tydligt åtskilda från det politiska beslutsfattandet, som bör förbli förbehållet de utsedda och legitima politiska organen. Unionslagstiftningens ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter bör alltid beaktas på lika villkor, och deras konsekvenser bör bedömas utifrån såväl kvantitativa som kvalitativa analyser.

1.4

EESK fäster uppmärksamheten på att covid-19-pandemin är den största hälsomässiga, sociala och ekonomiska krisen i Europa sedan 1945. För att stödja en snabb och full återhämtning uppmanar därför kommittén kommissionen att särskilt uppmärksamma sina föreslagna åtgärders många konsekvenser för dessa aspekter under rådande extraordinära omständigheter.

2.   Allmänna kommentarer

2.1

EESK noterar den betydande förseningen i avgivandet av meddelandet. Kommittén uppmanar kommissionen att arbeta in den förlorade tiden, klargöra sina förslag enligt kommentarerna nedan och genomföra sina föreslagna åtgärder snarast möjligt.

2.2

EESK understryker att bättre lagstiftning kan bidra till att bästa möjliga regelverk skapas för medborgare, arbetstagare, företag och offentliga förvaltningar. Kommittén betonar att bättre lagstiftning bör bidra till att fullborda den inre marknaden på alla områden, förbättra dess funktionssätt och stärka dess resiliens och konkurrenskraft, möjliggöra forskning och innovation, sporra en hållbar tillväxt och skapandet av högkvalitativa arbetstillfällen, stödja en grön och digital omställning samt stärka dess sociala dimension och den sociala marknadsekonomin i enlighet med artikel 3 i EUF-fördraget.

2.3

EESK uppmuntrar kommissionen att fortsätta främja principerna och verktygen för bättre lagstiftning inom alla sina avdelningar, bland annat genom regelbunden personalutbildning på samtliga nivåer för att säkerställa medvetenheten om och efterlevnaden av dessa principer och verktyg.

2.4

EESK hänvisar till tidigare yttranden (1) och erinrar om att bättre lagstiftning ”inte ska handla om ’mer’ eller ’mindre’ reglering i EU eller om att avreglera eller nedprioritera vissa politikområden och därmed äventyra de värden som EU står för: socialt skydd, miljöskydd och grundläggande rättigheter” (2). Kommittén betonar även att bättre lagstiftning inte får leda till vare sig en överbyråkratisering av EU:s politiska beslutsfattande eller till att politiska beslut ersätts med tekniska förfaranden.

3.   Särskilda kommentarer

3.1

EESK är det organiserade civila samhällets institutionella röst i EU och fungerar som mellanhand mellan EU-lagstiftarna och det civila samhällets organisationer och arbetsmarknadens parter. Kommittén har samlat på sig stor erfarenhet av och sakkunskap om alla frågor som rör bättre lagstiftning. Nedan följer dess bedömning av specifika aspekter som tas upp i meddelandet samt av andra aspekter som inte tas upp i meddelandet men som den anser behöver lyftas fram.

3.2   Subsidiaritet och proportionalitet

3.2.1

EESK hänvisar till rekommendationerna om subsidiaritet och proportionalitet i tidigare yttranden (3). Kommittén upprepar att EU bör agera endast om dessa principer respekteras fullt ut och då gemensamma insatser tillför ett mervärde för alla. För att säkerställa detta uppmuntrar kommittén kommissionen att fullt ut genomföra förslagen från arbetsgruppen för subsidiaritet och proportionalitet och ”göra mindre men göra det effektivare” (4).

3.3   Insamling av underlag och offentliga samråd

3.3.1

EESK välkomnar kommissionens tillkännagivande om att insamlingen av underlag ska effektiviseras och underlättas. Kommittén välkomnar även målsättningen att berörda parter och forskarsamhället ska göras mer delaktiga i det politiska beslutsfattandet och att allmänhetens tillgång till underlaget för förslagen ska underlättas.

3.3.2

När det gäller samråd med berörda parter hänvisar EESK till sitt yttrande (5) och till det yttrande från Refit-plattformen (6) som kommittén var med och utarbetade. Kommittén betonar att offentliga samråd utgör en viktig del av insamlingen av underlag och aldrig får bli bara ett spel för gallerierna där resultatet redan är förutbestämt. Kommissionens målsättning bör alltid vara att samråda med dem som mest direkt berörs av de föreslagna åtgärderna och att säkerställa representativiteten. De offentliga samråden bör dessutom inte påverka EESK:s rådgivande roll eller arbetsmarknadsparternas oberoende eller befogenheter enligt fördragen, särskilt när det gäller sociala och sysselsättningsrelaterade frågor (social dialog).

3.3.3

EESK uppmuntrar kommissionen att noga följa riktlinjerna om samråd med berörda parter i kapitel VII i ”Verktyg för bättre lagstiftning” (7) när samråd planeras och genomförs. Kommittén betonar särskilt att frågeformulären alltid bör vara tydliga, enkla och användarvänliga, tillhandahållas i ett redigerbart format, tillåta öppna svar och kommentarer, möjliggöra uppladdning av ytterligare dokument samt undvika ledande frågor.

3.3.4

EESK påminner kommissionen om att kommittén, med tanke på dess representativa funktion, är väl lämpad att bidra till att identifiera de berörda parter som påverkas mest av de föreslagna politiska åtgärderna. Kommittén uppmanar kommissionen att samråda mer ingående med kommittén när samrådsstrategier ska utarbetas och relevanta målgrupper identifieras.

3.3.5

EESK välkomnar kommissionens avsikt att bättre informera berörda parter om hur deras bidrag har använts. Ordentlig återkoppling om hur bidragen har påverkat beslutsfattandet är en förutsättning för att man ska kunna säkerställa allmänhetens fortsatta förtroende för och delaktighet i det politiska beslutsfattandet.

3.3.6

EESK uppmanar kommissionen att svara på kommitténs sedan länge framförda uppmaning om att i praktisk detalj förklara hur de bidrag som erhållits vid offentliga samråd viktas i förhållande till representativiteten. I tider av desinformation, omfattande kampanjer (t.ex. via sociala medier) och användning av bottar blir det allt viktigare med en sådan viktning.

3.4   Konsekvensbedömningar

3.4.1

EESK hänvisar till sitt yttrande (8) om hur det europeiska ekosystemet för konsekvensbedömningar kan förbättras.

3.4.2

EESK betonar att kommissionen bör ha som rutin att underbygga varje lagförslag med en fullständig konsekvensbedömning. Om detta inte görs måste kommissionen i detalj redogöra för skälen till sitt beslut och tillhandahålla all information och alla uppgifter som ligger till grund för och/eller stöder förslaget.

3.4.3

EESK uppmanar Europaparlamentet och rådet att fullgöra sitt åtagande i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning (9) och genomföra egna konsekvensbedömningar av de betydande ändringar som de gör under lagstiftningsprocessen, även av ändringar som görs under trepartsförhandlingarna. Kommittén föreslår att kommissionen och lagstiftarna tillsammans med nämnden för lagstiftningskontroll tar fram en gemensam uppsättning kriterier som bidrar till att definiera vad som avses med ”betydande” och till att bättre kunna avgöra när ändringar kräver en ytterligare konsekvensbedömning.

3.4.4

EESK påminner om sin uppmaning (10) till kommissionen att införa en intelligent utvärderingsmatris som skulle möjliggöra en dynamisk modellering av konsekvenserna av medlagstiftarnas betydande ändringar genom att konkretisera konsekvenserna av vissa parametrar men även kvalitativa uppgifter. I detta avseende anser EESK att ett pilotprojekt för intelligent modellering bör genomföras.

3.4.5

EESK noterar med oro slutsatserna i årsrapporten för 2020 från nämnden för lagstiftningskontroll (11) när det gäller kvaliteten på kommissionens konsekvensbedömningar, där det står att nämnden under 2020 avgav långt färre positiva yttranden (12 % av yttrandena) och fler negativa yttranden (46 % av yttrandena). Nämnden påpekar vidare att den genomsnittliga kvalitetspoängen för de inledande inlagorna också var märkbart lägre än under de föregående åren. Den lägre kvaliteten ska i flera fall ha berott på att man inte haft tillräckligt med tid för att utarbeta konsekvensbedömningarna, med tanke på de ambitiösa politiska tidsgränserna för att genomföra den nya kommissionens prioriteringar. EESK uppmanar därför kommissionen att fastställa realistiska tidsgränser så att dess avdelningar alltid kan genomföra fullt utarbetade konsekvensbedömningar.

3.4.6

EESK noterar med oro slutsatsen i nämndens rapport när det gäller kommissionens rapportering om alternativ, där nämnden anger att uppsättningen alternativ ofta inte var fullständig. Alternativen ska ha tenderat att vara inriktade enbart på det föredragna (politiska) valet, utan att alternativ som stötts av de viktigaste grupperna av berörda parter inkluderats. I andra konsekvensbedömningar ska viktiga alternativ ha utelämnats på grund av att avdelningarna ansett att de först behövt få politisk vägledning. EESK betonar att syftet med konsekvensbedömningar är att lägga fram underlag och analyser för att politiska val ska kunna göras, inte att rättfärdiga det val som kommissionen föredrar. Kommittén uppmanar kommissionen att avstå från partisk rapportering.

3.4.7

EESK välkomnar kommissionens avsikt att ”[i]ntegrera FN:s mål för hållbar utveckling”, vilket ligger i linje med kommitténs tidigare uppmaning (12), och att anpassa konsekvensbedömningarna så att de stöder ”den gröna och den digitala omställningen”. I linje med detta påpekar kommittén att konsekvensbedömningar måste förbli sakliga, evidensbaserade och politiskt neutrala och att konsekvensbedömningsprocessen inte får vara inriktad på att rättfärdiga ett politiskt föredraget resultat och inte heller ersätta de behöriga organens politiska beslutsfattande. Relevanta konsekvenser får inte rangordnas enligt politiska preferenser, utan måste alltid analyseras på lika villkor. Kommittén kommer att förbli särskilt vaksam beträffande det praktiska genomförandet av denna integrering i samband med att verktygen för bättre lagstiftning ses över, något som EESK vid behov kommer att undersöka i ett kompletteringsyttrande.

3.4.8

EESK betonar behovet av att systematiskt ”tänka småskaligt först” och omsorgsfullt tillämpa ”SMF-testet” i konsekvensbedömningarna. Kommittén påminner kommissionen om de tio principer i ”Small Business Act” för Europa som ska vägleda det politiska beslutsfattandet beträffande små och medelstora företag. Kommittén understryker att unionslagstiftningen måste vara ändamålsenlig och lätt att tillämpa för små och medelstora företag, och särskilt för mikroföretag. Kommittén välkomnar tillkännagivandet i meddelandet att samråd med EU-företrädaren för små och medelstora företag ska hållas under överläggningarna om konsekvensbedömningar, och uppmanar företrädaren att upprätthålla en strukturerad dialog och samverkan med de nationella organisationer som tillvaratar de små och medelstora företagens intressen. EESK uppmanar slutligen kommissionen att begränsa bördorna för små och medelstora företag, inklusive mikroföretag, och mer systematiskt bedöma möjligheten till mindre stränga bestämmelser på grundval av en bedömning från fall till fall för att fastställa om alla små och medelstora företag eller endast mikroföretagen berörs, i enlighet med verktyg #22 för bättre lagstiftning, utan att man underminerar uppnåendet av målen i lagstiftningen eller fastställda normer och standarder.

3.4.9

EESK hänvisar till sitt tidigare yttrande (13) där kommittén framhåller att konsekvensbedömningar kan och måste genomföras systematiskt även för delegerade akter och genomförandeakter. Kommissionen påminns om följande: ”Det faktum att man har genomfört en konsekvensbedömning av den lagtext från vilken de delegerade akterna och genomförandeakterna härrör är inte tillräckligt för att motivera ett beslut om att inte göra en konsekvensbedömning av dessa akter. Varje enskild akt måste utvärderas utifrån dess egna meriter […].”

3.4.10

EESK välkomnar kommissionens avsikt att integrera strategisk framsyn i EU:s politiska beslutsfattande och hänvisar till sitt eget yttrande i denna fråga (14). I egenskap av såväl företrädare för en mångfald olika röster från alla medlemsstater som observatörsmedlem i det europeiska systemet för strategisk och politisk analys (Espas) står EESK redo ge ett viktigt bidrag och viktig information till framsynsprocessen.

3.5   Nämnden för lagstiftningskontroll

3.5.1

EESK ser mycket positivt på det tillsynsarbete som nämnden för lagstiftningskontroll utför. För att säkerställa att nämnden kan fullgöra sitt uppdrag uppmanar kommittén kommissionen att se till att nämnden förfogar över tillräckligt med resurser och kapacitet.

3.5.2

EESK påpekar att nämnden inte är formellt oberoende. Fyra av nämndens sju medlemmar är kommissionsledamöter. För att en bättre balans ska uppnås föreslår EESK att nämnden utökas med ytterligare en extern medlem.

3.6   Minskade bördor och principen ”en in och en ut”

3.6.1

EESK noterar kommissionens avsikt att begränsa flödet av regleringskostnader och regelbördor på grund av nya bestämmelser och minska onödiga befintliga kostnader och bördor för medborgare, företag och offentliga förvaltningar. I linje med detta upprepar kommittén sin efterlysning av en kvalitativ metod som likställs med den kvantitativa analysen, där man också tar hänsyn till de förväntade fördelarna med lagstiftningen (15). Såsom kommittén framhöll i sitt yttrande (16) bör ”regleringskostnaderna […] stå i proportion till deras nytta”. Kommittén betonar därför att proportionalitetsprincipen fortfarande är av avgörande betydelse när ny lagstiftning införs. Kommissionen bör dessutom alltid bedöma kostnaderna för att inte agera, till exempel när det gäller en fördjupad inre marknad eller sociala och miljömässiga utmaningar.

3.6.2

I linje med detta betonar EESK att minskade bördor inte får leda till minskad harmonisering på den inre marknaden eller skapa ett avregleringstryck. Minskade bördor får inte underminera de politiska målen, sänka EU:s höga ekonomiska, sociala och miljömässiga standarder eller förhindra att nya initiativ antas som skulle ge ett tydligt mervärde. Bördorna måste dock minska när de bevisligen inte är nödvändiga för att det politiska målet ska kunna uppnås.

3.6.3

När det gäller principen ”en in och en ut” (nedan kallad ”principen”), enligt vilken varje lagstiftningsförslag som skapar nya bördor bör befria privatpersoner och företag från en motsvarande befintlig börda på EU-nivå inom samma politikområde, noterar EESK med oro att tvärtemot vad kommissionen tillkännagett innehåller meddelandet inga operativa eller metodologiska uppgifter om denna princip. Detta gör det svårt för EESK att granska de potentiella fördelarna och utmaningarna med tillämpningen av principen. Kommittén uppmanar därför kommissionen att utan ytterligare dröjsmål lägga fram dessa uppgifter, och förbehåller sig rätten att göra en kompletterande bedömning av ”en in och en ut”-metoden när den offentliggjorts.

3.6.4

EESK betonar att även om principen kan utgöra ett instrument för bättre lagstiftning får den inte ses som ett ”fristående” instrument för att minska bördorna. I stället måste den fungera som ett verktyg som kompletterar och används tillsammans med EU:s befintliga verktyg för bättre lagstiftning, såsom konsekvensbedömningar, offentliga samråd, utvärderingar och lagstiftningskontroll. EESK välkomnar kommissionens försäkran om att principen inte kommer att tillämpas mekaniskt eller utifrån på förhand fastställda numeriska mål, utan på grundval av en bedömning från fall till fall som specifikt kommer att avgöra vad som kan förenklas, effektiviseras eller avskaffas, samtidigt som man beaktar fördelarna med lagstiftningen. Kommittén kommer att förbli särskilt vaksam på att kommissionen omsätter denna försäkran i praktiken. Kommittén framhåller vidare den roll som Fit for Future-plattformen, som kommittén ingår i, har när det gäller att ge kommissionen råd om hur unionslagstiftningen kan förenklas och hur onödiga bördor kan minskas, samtidigt som man ser till att unionspolitiken är framåtblickande och relevant i ljuset av nya utmaningar, bl.a. den sociala, miljömässiga, geopolitiska, tekniska och digitala utvecklingen.

3.6.5

EESK betonar att genomförandet av principen måste ses som en gemensam institutionell insats som kräver ett nära samarbete mellan samtliga EU-institutioner under hela lagstiftningscykeln. I linje med punkt 3.4.3 i detta yttrande uppmanar kommittén Europaparlamentet och rådet att se till att unionslagstiftningen uppnår sina mål på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Detta förutsätter ett nära samarbete mellan lagstiftarna och kommissionen i den politiska processens alla stadier samt att medlemsstaterna delar med sig av information till kommissionen om vilka kostnader och vilken nytta som EU-lagstiftningen ger när den genomförts.

3.6.6

EESK välkomnar kommissionens avsikt att i varje konsekvensbedömning ge en uppskattning av både de administrativa kostnader och de anpassningskostnader som de föreslagna åtgärderna medför. Kommittén noterar dock att det endast är administrativa kostnader som kommer att kompenseras genom ”en in och en ut”-verktyget, medan anpassningskostnader ska kompenseras genom andra verktyg, såsom faciliteten för återhämtning och resiliens, sammanhållningspolitiken och jordbruksfonderna samt mekanismen för en rättvis omställning. Med tanke på att anpassningskostnader kan medföra en betydande börda för företagen, framför allt för små och medelstora företag samt mikroföretag, uppmanar kommittén kommissionen att tillsammans med kostnadsuppskattningen lägga fram konkreta förslag till åtgärder för att stödja företagen i arbetet med att anpassa sig till och efterleva de nya regelverken samt upprätthålla anställningstryggheten och säkerställa yrkesutbildning och omskolning för arbetstagarna.

3.6.7

EESK noterar att kommissionen har för avsikt att automatiskt betrakta en ersättning av 27 nationella regelverk med ett enda harmoniserat ramverk som ”en ut”. Detta utgör ett sådant mekaniskt synsätt som kommissionen säger sig vilja undvika. En harmonisering innebär inte automatiskt några effektivitetsvinster; harmoniseringseffekterna måste bedömas från fall till fall. Kommittén uppmanar därför kommissionen att alltid fastställa ”en ut” på grundval av en individuell kostnads-nyttoanalys.

3.6.8

När det gäller flexibilitetsarrangemangen för ”en in och en ut” uppmanar EESK kommissionen att klargöra på grundval av vilka kriterier den kommer att besluta om undantag och ”exceptionella omständigheter” för utbyte.

3.6.9

EESK noterar att principen enbart kommer att tillämpas på initiativ som ingår i kommissionens årliga arbetsprogram för 2022, vilket innebär att viktiga politiska initiativ som lagts fram under första halvan av kommissionens mandatperiod inte tas med. Därmed lever kommissionen inte upp till kommissionsordförande Ursula von der Leyens utfästelse i sitt dokument om kommissionens arbetsmetoder (17) och i sina uppdragsbeskrivningar till kommissionsledamöterna om att kommissionskollegiet kommer att tillämpa principen ”en in och en ut” på varje lagstiftningsförslag som skapar nya bördor.

3.6.10

EESK uppmanar kommissionen att inrätta en lämplig rapporteringsram för genomförandet av principen för att säkerställa en ordentlig utvärdering under de kommande åren.

3.7   Fit for Future-plattformen

3.7.1

EESK välkomnar inrättandet av Fit for Future-plattformen (nedan kallad ”plattformen”). Kommittén erinrar om att plattformens uppdrag är att göra efterhandsutvärderingar, inte att föreslå ny lagstiftning. Kommittén kommer att medverka aktivt i plattformens arbete.

3.7.2

EESK framhåller att synpunkter som ges via webbplatsen ”Kom med synpunkter: Förenkla!” även fortsatt måste bidra till plattformens årliga arbetsprogram, även om de inte omfattas av bilaga II till kommissionens arbetsprogram. Plattformen bör dessutom även fortsättningsvis kunna ge kommissionen råd om övergripande arbetsflöden för bättre lagstiftning.

3.7.3

Kommittén föreslår att den person eller organisation som lämnar synpunkter till plattformen får motiverad uppföljande återkoppling från kommissionen om hur frågan har hanterats.

3.8   Efterhandsövervakning utvärderingar

3.8.1

EESK ger sitt starka stöd för principen att utvärdera först och uppmanar kommissionen att se till att den tillämpas systematiskt.

3.8.2

Kommittén ser positivt på det framgångsrika samarbete som upprättats med kommissionen om arbetet med efterhandsutvärderingar, där dess bidrag har visat sig vara till nytta för att förstärka kommissionens utvärderingar med bidrag från det organiserade civila samhället. Kommittén anser att detta samarbete ständigt bör stärkas. Kommittén anser även att EESK:s utvärderingar bör tas med i det planerade gemensamma registret – den gemensamma lagstiftningsportalen.

3.8.3

När det gäller övervakningen av genomförd unionslagstiftning framhåller EESK att övervaknings- och rapporteringskraven när det gäller att samla in nödvändig information och nödvändiga uppgifter alltid måste vara proportionerliga och inte får medföra otillbörliga bördor för medborgare, företag eller offentliga förvaltningar.

3.8.4

EESK noterar med oro slutsatserna i rapporten från nämnden för lagstiftningskontroll när det gäller kommissionens utvärderingar. Enligt rapporten avspeglade slutsatserna från utvärderingarna inte på lämpligt sätt resultaten. Nämnden har regelbundet framfört invändningar beträffande att slutsatserna utgör selektiva tolkningar av underlaget eller inte tillräckligt tydligt redogör för svagheterna i det insamlade underlaget. Nämnden menar att detta är en allvarlig brist eftersom det gör att utvärderingen inte kan fullgöra sitt främsta syfte som lärandeprocess. EESK uppmanar kommissionen att på ett objektivt sätt rapportera om hur unionslagstiftningen fungerar.

3.8.5

EESK noterar med oro att kommissionens avdelningar inte är skyldiga att på nytt lägga fram utvärderingsrapporter om nämnden för lagstiftningskontroll avgett ett negativt yttrande. Kommittén föreslår att samma regler ska gälla för utvärderingar som för konsekvensbedömningar och att kommissionens avdelningar ska åläggas att se över rapporter som fått ett negativt första yttrande och formellt inhämta ett positivt yttrande från nämnden.

3.9   Genomförande och efterlevnad

3.9.1

EESK hänvisar till de rekommendationer om genomförande och efterlevnad som kommittén framfört i ett tidigare yttrande (18).

3.9.2

EESK välkomnar kommissionens långsiktiga handlingsplan för bättre genomförande och efterlevnad av inremarknadsreglerna (19) och uppmanar kommissionen att snabbt genomföra de föreslagna åtgärderna.

3.9.3

EESK upprepar att de flesta regelbördorna för medborgare och företag fortfarande skapas på nationell nivå på grund av de nationella myndigheternas förfarande och metod för införlivande samt otillräckliga tillämpning av unionslagstiftningen. Om de nationella lagstiftarna – genom att använda sitt utrymme för skönsmässig bedömning – beslutar att lägga till krav på nationell nivå bör de göra det på ett öppet sätt, informera kommissionen och andra nationella myndigheter och förklara skälen till detta, i linje med deras åtagande i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning. Medlemsstaterna bör även tänka på vilka konsekvenser sådana tillägg kan få för den inre marknadens integritet och funktionssätt och om möjligt undvika åtgärder som skulle kunna orsaka en betydande snedvridning och fragmentering.

3.9.4

EESK förordar vidare att man, i enlighet med kommitténs yttranden (20), huvudsakligen prioriterar förordningar framför direktiv för att undvika inkonsekventa regelverk inom EU och stödja integrationen av den inre marknaden. EESK noterar dock att nuvarande skyddsnivåer för medborgare, konsumenter, arbetstagare och miljön inte får sänkas.

---

(1)  EUT C 13, 15.1.2016, s. 192, EUT C 262, 25.7.2018, s. 22.

(2)  COM(2015) 215 final.

(3)  EUT C 487, 28.12.2016, s. 51 och EUT C 262, 25.7.2018, s. 22.

(4)  C(2017) 7810.

(5)  EUT C 383, 17.11.2015, s. 57.

(6)  REFIT Platform Opinion on submissions XXII.4.a by the DIHK and XXII.4.b by a citizen on Stakeholder consultation mechanisms. Datum för antagande: 7.6.2017.

(7)  Verktyg för bättre lagstiftning, Europeiska kommissionen (europa.eu).

(8)  EUT C 434, 15.12.2017, s. 11.

(9)  EUT L 123, 12.5.2016, s. 1 (https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32016Q0512(01)&from=SV).

(10)  EUT C 14, 15.1.2020, s. 72.

(11)  https://ec.europa.eu/info/sites/default/files/rsb_report_2020_en_0.pdf.

(12)  EUT C 14, 15.1.2020, s. 72.

(13)  EUT C 262, 25.7.2018, s. 22.

(14)  EUT C 220, 9.6.2021, s. 67.

(15)  EUT C 434, 15.12.2017, s. 11.

(16)  EUT C 487, 28.12.2016, s. 51.

(17)  P(2019) 2.

(18)  EUT C 262, 25.7.2018, s. 22.

(19)  https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52020DC0094&rid=1.

(20)  EUT C 18, 19.1.2011, s. 95.