Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – En jämlikhetsunion: EU:s strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030

(COM(2021) 101 final)

(2021/C 374/09)

Föredragande:

Ioannis VARDAKASTANIS

Remiss	Kommissionen, 26.3.2021
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Sektionen för sysselsättning, sociala frågor och medborgarna
Antagande av sektionen	21.6.2021
Antagande vid plenarsessionen	7.7.2021
Plenarsession nr	562
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	233/0/2

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) välkomnar EU:s nya strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning, där man har införlivat många av de förslag som föreslagits av den europeiska rörelsen för personer med funktionsnedsättning och det civila samhället. Den återspeglar också många av förslagen i EESK:s yttrande från 2019 (1), verkar för genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning på EU-nivå och är en viktig del av jämlikhetsunionen. Kommittén är dock bekymrad över att de bindande åtgärderna och den bindande lagstiftningen för genomförandet av strategin har urvattnats, men konstaterar att den nya strategin är ett tydligt steg framåt vad gäller ambitionsnivån jämfört med strategin för 2010–2020.

1.2

Åtagandet att inrätta en plattform för personer med funktionsnedsättning inger stora förhoppningar men kan också komma att bli en besvikelse om den genomförs på ett bristfälligt sätt. Det måste finnas insyn vad gäller medlemmar, dagordningar för sammanträden (med möjlighet till synpunkter på punkterna på dagordningen) och resultat. Plattformen måste också säkerställa att organisationer för personer med funktionsnedsättning får en stark röst. Vi anser att EESK har en roll att spela och bör delta i diskussionerna.

1.3

Kopplingen mellan strategin för personer med funktionsnedsättning och de betydande investeringar som kommer att göras inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens bör stärkas. Kopplingen till genomförandet och övervakningen av handlingsplanen för EU:s pelare för sociala rättigheter, och särskilt av princip 17 i pelaren, bör också säkerställas och maximeras. EESK vill se en tydligare och starkare agenda från kommissionens sida beträffande hur man främjar användningen av den nationella faciliteten för återhämtning och resiliens för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att återhämta sig från pandemin. Kommissionen måste rikta in sig på de medlemsstater som inte har varit tydliga med sina planer eller följt kommissionens riktlinjer för att säkerställa meningsfulla samråd med det civila samhället. Kommissionen måste också vara beslutsam när det gäller att motsätta sig planer där det föreslås investeringar som strider mot konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, såsom investeringar i inrättningar med institutionsvård.

1.4

EESK välkomnar förslaget om AccessibleEU, även om det i detta skede inte lever upp till kommitténs efterlysning av att en EU-byrå för tillgänglighet inrättas. Kommissionen måste vara tydlig och öppen med hur den planerar att finansiera och bemanna detta centrum och hur den kommer att se till att personer med funktionsnedsättning är representerade. De måste vara representerade internt som anställda och experter, och inte bara externt som rådfrågade aktörer.

1.5

EESK stöder helhjärtat flaggskeppsinitiativet för EU-intyget om funktionsnedsättning och anser att det kan leda till stora förändringar. EESK beklagar dock att det ännu inte finns något åtagande om hur man ska se till att medlemsstaterna erkänner det. Kommittén betonar behovet av att införa intyget om funktionsnedsättning genom en förordning som skulle göra det direkt tillämpligt och verkställbart i hela EU.

1.6

EESK stöder planen för en vägledning om god valpraxis med fokus på valdeltagandet bland personer med funktionsnedsättning, som planeras till 2023. Kommittén stöder också det arbete som planeras tillsammans med medlemsstaterna, det europeiska valsamarbetsnätverket och Europaparlamentet för att garantera politiska rättigheter för personer med funktionsnedsättning på lika villkor som för andra. EESK rekommenderar att genomförandet av detta tidigareläggs så att nationella och lokala myndigheter hinner införa mer tillgängliga metoder inför valet till Europaparlamentet 2024.

1.7

Det saknas specifika åtgärder för att tillgodose behoven hos kvinnor och flickor med funktionsnedsättning. EESK anser att detta bör åtgärdas så långt det är möjligt genom att se till att jämställdhetsaspekter integreras i alla de åtgärder som redan ingår i strategin. Detta bör hanteras särskilt noggrant inom ramen för åtgärder för att bekämpa våld. Detta fokus på kvinnor bör också utvidgas till att omfatta familjemedlemmar som tillhandahåller långvarig och informell omsorg till anhöriga med funktionsnedsättning, eftersom kvinnor i särskilt hög grad tar på sig omsorgsuppgifter. Efter halvtidsöversynen av strategin skulle EESK vilja se att ett särskilt flaggskeppsinitiativ föreslås för kvinnor med funktionsnedsättning under andra hälften av strategins löptid.

1.8

De åtgärder som rör tillgång till rättslig prövning och personer med funktionsnedsättning som offer för våld är oerhört viktiga. EESK anser att dessa åtgärder, särskilt de som rör utbildning av yrkesverksamma inom rättsväsendet och personal inom brottsbekämpande myndigheter, också måste ge vägledning om hur man säkerställer att personer med funktionsnedsättning inte nekas tillgång till rättslig prövning på grund av omyndighetsförklaring eller att deras ärende inte försenas när de söker rättslig prövning, på grund av problem när det gäller tillgänglighet, brist på stödjande beslutsfattande eller bristande tillgång till kommunikationsstöd, såsom teckenspråkstolkning.

1.9

De föreslagna riktlinjerna om förbättringar vad gäller självständigt boende och integration i samhället är en fråga som kommissionen måste ta itu med särskilt omsorgsfullt. Riktlinjerna måste bygga på mycket tydliga definitioner av vad vi menar med institutionell vård, samhällsbaserade tjänster och självständigt boende. EESK rekommenderar att kommissionen baserar sina definitioner på de definitioner som fastställts och godkänts av Europeiska expertgruppen för övergång från institutionsbaserad till samhällsbaserad vård och omsorg, samt den allmänna kommentaren nr 5 till artikel 19 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

1.10

Det föreslagna paketet för att förbättra sysselsättningsresultaten samt kommissionens löfte om att förbättra rekrytering och inkludering av personer med funktionsnedsättning inom EU:s institutioner är ett tydligt svar på uppmaningar från det civila samhället. Det kan inte nog betonas hur viktigt det är lägga fokus på att främja sysselsättning av hög kvalitet för personer med funktionsnedsättning mot bakgrund av covid-19-pandemin (2), och i detta avseende kunde strategin ha varit djärvare. EESK rekommenderar starkt att arbetet med att fastställa indikatorer för att övervaka genomförandet av dessa åtgärder påbörjas och att ansträngningar görs för att anpassa dessa åtgärder till dem som gäller civilskydd och hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. I fråga om sysselsättning i medlemsstaterna skulle detta delvis kunna uppnås genom kommissionens förslag om att inkludera indikatorer för sysselsättningsklyftan för personer med funktionsnedsättning i den sociala pelarens nya sociala resultattavla, och inkludera en uppdelning efter funktionsnedsättning i några av de andra indikatorerna. EESK betonar att målet inte bara är en högre sysselsättningsgrad utan även sysselsättning av god kvalitet som gör det möjligt för personer med funktionsnedsättning att förbättra sin sociala ställning genom arbete. Vi föreslår därför att resultattavlan ska innehålla indikatorer för sysselsättningens kvalitet när det gäller personer med funktionsnedsättning, till exempel om de har heltids- och långtidskontrakt och om de är anställda på den öppna arbetsmarknaden. Kommissionen kommer att behöva trycka hårt på de mål som sätts upp för medlemsstaterna och som fastställer hur mycket de bör minska sysselsättningsklyftan för personer med funktionsnedsättning fram till 2030. Vi vill se ambitiösa mål som syftar till att i så hög grad som möjligt undanröja skillnader i sysselsättning, med fokus på sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden.

1.11

I strategin föreslås ett antal utbildningsåtgärder. EESK betonar att utbildningsåtgärderna för speciallärare även bör inriktas på att utbilda lärare i allmänna utbildningsmiljöer för att tillhandahålla inkluderande undervisning i klassrummet. Medlemsstaterna måste uppmuntras att placera speciallärare i inkluderande skolmiljöer så att barn med funktionsnedsättning kan få det specialstöd de kan komma att behöva, samtidigt som de går i en vanlig skola med elever utan funktionsnedsättning.

1.12

Förslaget om en uppdatering av verktygslådan för en rättighetsbaserad hållning som omfattar alla mänskliga rättigheter inom ramen för EU:s utvecklingssamarbete, är ett positivt steg framåt. Detta bör göras med bidrag från nationella och lokala organisationer för personer med funktionsnedsättning i de länder där dessa investeringar görs.

1.13

Åtgärden till stöd för medlemsstaternas genomförande av 2000 års Haagkonvention skulle strida mot konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i frågor såsom påtvingad behandling och tvång. Detta måste hanteras genom att organisationer för personer med funktionsnedsättning får lämna sina synpunkter innan kommissionen vidtar ytterligare åtgärder.

1.14

EESK gläder sig åt att kommissionen vill föregå med gott exempel. Förslag såsom de om tillgängligheten till kommissionens byggnader måste genomdrivas strikt och får inte avvika från den tidsplan för genomförande som anges i strategin.

1.15

Den föreslagna strategin för insamling av uppgifter är ett av de viktigaste förslagen. EESK betonar behovet av att säkerställa en mer systematisk insamling av disaggregerade data, eventuellt med hjälp av Washington-gruppens frågeformulär.

1.16

En ram för att övervaka målen och åtgärderna i strategin förväntas vara klar senast 2021. EESK, och särskilt EESK:s studiegrupp för rättigheter för personer med funktionsnedsättning, är redo att bistå kommissionen i att utforma denna strategi, tillsammans med organisationer för personer med funktionsnedsättning, vilka bör delta fullt ut och på ett meningsfullt sätt under hela processen.

1.17

I strategin anges att personer med funktionsnedsättning bör delta fullt ut i konferensen om Europas framtid. EESK vill gärna se att kommissionen infriar detta åtagande genom att inkludera personer med funktionsnedsättning och deras intresseorganisationer inom alla konferensens områden, inte bara dem som specifikt rör funktionsnedsättning.

1.18

EESK uppmanar kommissionen att börja förbereda valet av en EU-kandidat till kommittén för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, och rekommenderar att man väljer en europeisk kvinna med funktionsnedsättning som kandidat.

1.19

Europeiska unionens råd har också en viktig roll att spela i genomförandet av strategin. EESK uppmanar rådet att ansluta sig till plattformen för personer med funktionsnedsättning och att snabbt utse en samordnare för frågor som rör personer med funktionsnedsättning i enlighet med strategin. Rådets samordnare bör fungera som kontaktpunkt för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, såsom föreslogs för EU i de avslutande iakttagelserna i översynen av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2015.

1.20

EESK uppmanar också den europeiska rörelsen för personer med funktionsnedsättning att vara proaktiv och trycka på för att varje åtgärd i denna strategi lever upp till det som utlovats samt att visa solidaritet för att se till att åtgärderna även kommer invandrare och flyktingar med funktionsnedsättning tillgodo. Lanseringen av strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning är bara en startpunkt. Det är inte strategin i sig som kommer att leda till verkliga förändringar för personer med funktionsnedsättning, utan snarare styrkan i alla dess komponenter under det kommande årtiondet. Arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer bör fullt ut stödja genomförandet av den nya strategin.

2.   Allmänna kommentarer

2.1

EESK gläder sig åt att se att EU:s strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 är ett tydligt steg framåt jämfört med den förra strategin. EESK lovordar också kommissionens samrådsprocess och det faktum att många av förslagen i EESK:s yttrande (3) införlivades i den slutliga strategin. Det visar också tydligt kommitténs förmåga att forma resultaten av ny EU-politik och nya EU-initiativ.

2.2

EESK gläder sig åt att kommissionen har åtagit sig att genomföra sju flaggskeppsförslag med tydliga mål och datum för genomförande. Detta mått av öppenhet kommer i hög grad att underlätta arbetet för EESK, det civila samhället och arbetsmarknadens parter när de förbereder sina bidrag till dessa åtgärder.

2.3

Bland flaggskeppsförslagen ser EESK en särskild potential i AccessibleEU:s resurscentrum. Dess framgång kommer delvis att bero på de resurser som kommissionen tilldelar det, expertisen hos den personal som driver det och dess förmåga att föra samman experter som kan sprida kunskap av verkligt värde till medlemsstaterna.

2.4

EESK gläder sig åt förslaget om ett EU-omfattande intyg om funktionsnedsättning. Huruvida detta intyg kommer att medföra förbättringar för personer med funktionsnedsättning kommer vara avhängigt av vilka rättigheter och förmåner som intyget ger när det införs och av huruvida åtgärder vidtas för att se till att det införs i alla medlemsstater.

2.5

En av strategins starka sidor är hur den kommer att påverka kommissionens interna arbetssätt och förbindelserna med andra EU-institutioner. EESK välkomnar särskilt åtagandet om ett årligt utbyte mellan kommissionen och EESK. Vi anser också att EESK bör ha en plats i den nya plattformen för personer med funktionsnedsättning, tillsammans med organisationer för personer med funktionsnedsättning.

2.6

I vissa avseenden verkar strategin utgöra ett motvilligt steg framåt. I strategin inbegrips många av förslagen från EESK:s yttrande (4), men åtagandet om ny lagstiftning är så gott som obefintligt. Av de fem åtgärder som rör bindande lagstiftning är fyra för tillfället pågående översyner av befintlig lagstiftning, och en är ett förslag om att undersöka möjligheten till lagstiftning ”om så är lämpligt”. I den nya strategin föredras mekanismer såsom riktlinjer och verktygslådor som, även om de kan förbättra praxis i medlemsstaterna, medför en mycket större risk för bristande efterlevnad utan att man kan väcka talan mot medlemsstater vid EU-domstolen.

2.7

Inom ramen för strategin lovar kommissionen att ta itu med vissa frågor genom andra EU-strategier och handlingsplaner, såsom EU:s strategi för digital förvaltning och handlingsplanen för den sociala ekonomin. Kommissionen går inte alltid i detalj in på hur frågor som rör personer med funktionsnedsättning kommer att hanteras inom dessa strategier. Det bör ges mer information om exakt hur kommissionen avser att göra detta.

2.8

Kommittén är oroad över åtgärden till stöd för medlemsstaternas genomförande av 2000 års Haagkonvention, som skulle strida mot konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, till exempel vad gäller tvångsbehandling och påtvingade medicinska ingrepp. Detta måste hanteras genom att organisationer för personer med funktionsnedsättning får lämna sina synpunkter innan kommissionen vidtar ytterligare åtgärder.

2.9

EESK anser att strategin har potential att åstadkomma verkliga förändringar, men det beror helt på hur väl den genomförs och hur ambitiösa de enskilda åtgärderna är. Om kommissionen och medlemsstaterna inte är ambitiösa när det gäller att driva på för åtgärder som utmanar status quo skulle strategin mycket väl kunna svika förväntningarna hos de mer än 100 miljoner personer i EU som har en funktionsnedsättning.

2.10

EESK uppmanar rörelsen för personer med funktionsnedsättning att aktivt verka för att strategin lever upp till sina löften. Det är inte strategin i sig som kommer att leda till verkliga förändringar för personer med funktionsnedsättning, utan snarare styrkan i alla dess komponenter under det kommande årtiondet.

3.   Tillgänglighet och åtnjutande av EU-rättigheter

3.1

Kapitel 2 och 3 i strategin omfattar åtgärder som rör tillgänglighet och åtnjutande av EU-rättigheter. De huvudsakliga åtgärderna omfattar följande:

3.1.1

Ett flaggskeppsinitiativ för att inrätta resurscentrumet AccessibleEU. Det kommer att föra samman nationella myndigheter med ansvar för att genomföra och verkställa tillgänglighetsregler med tillgänglighetsexperter och yrkesverksamma för att utbyta god praxis och utveckla verktyg och standarder i syfte att underlätta genomförandet av EU-lagstiftning. Detta återspeglar EESK:s uppmaning om att inrätta en EU-byrå för tillgänglighet. Kommissionen måste klargöra hur detta centrum ska finansieras och bemannas, och hur det kommer att arbeta för att nå ut till tillgänglighetsexperter, personer med erfarenhet av tillgänglighetsfrågor och organisationer för personer med funktionsnedsättning.

3.1.2

Införande av ett EU-intyg om funktionsnedsättning senast i slutet av 2023, som ska vara giltigt i alla medlemsstater. EESK gläder sig åt detta direkta svar på uppmaningen i dess yttrande från 2019 (5). Framgången för detta initiativ kommer att vara avhängig av omfattningen av de rättigheter som intyget ger och av huruvida alla medlemsstater går med på att införa det fullt ut. EESK uppmanar med kraft kommissionen att vara ambitiös i fråga om detta intyg och beakta att det kommer att vara ett av strategins viktigaste resultat och ett riktmärke för mångas bedömning av hur framgångsrik strategin är.

3.1.3

Utvärdering av tillämpningen av direktivet om webbtillgänglighet och bedömning av huruvida direktivet bör ses över. Denna utvärdering ger tillfälle att analysera huruvida denna lagstiftning är ändamålsenlig i en allt mer digital offentlig sektor, särskilt efter covid-19. EESK anser att kommissionen bör upphäva undantaget från direktivets tillämpningsområde för vissa webbplatser (t.ex. skolor, förskolor och daghem), eftersom dessa eventuella undantag skulle kunna vara till nackdel för personer med funktionsnedsättning som endast kan få tillgång till dessa offentliga tjänster via digitala verktyg. Vi skulle också vilja se en tydligare förklaring om vilka åtgärder som kommer att vidtas i fråga om medlemsstater som inte uppfyller direktivets krav.

3.1.4

Översyn av ett antal befintliga rättsakter, närmare bestämt lagstiftningsramen för byggnaders energiprestanda, inbegripet dess inverkan på tillgänglighetsförbättringar till följd av renoveringskrav, regelverket för passagerares rättigheter, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 (6) om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet för att stärka tillgängligheten samt paketet för mobilitet i städer. Kommittén är besviken över att kommissionen inte var mer ambitiös och föreslog fler åtgärder baserade på bindande lagstiftning, men det är glädjande att se att vår efterlysning av tillgänglighetsåtgärder i den bebyggda miljön och inom transport har gett avtryck i strategin. EESK uppmanar kommissionen att vara ambitiös i sina ändringar och att förespråka djärva tillgänglighetsåtgärder.

3.1.5

Upprättande av en vägledning om god valpraxis med fokus på valdeltagandet bland personer med funktionsnedsättning och samarbete med medlemsstaterna, det europeiska valsamarbetsnätverket och Europaparlamentet för att garantera politiska rättigheter för personer med funktionsnedsättning, inbegripet rätten att ställa upp i val och få lättillgänglig information. Kommissionen kommer också att tillgodose behoven hos personer med funktionsnedsättning i ett kompendium över e-röstningsmetoder samt stödja inkluderande demokratiskt deltagande. Det kommer att vara viktigt för kommissionen att ha ett nära samarbete med Europaparlamentet för att se till att kommande EU-val är tillgängliga och att EU föregår med gott exempel.

4.   Anständig livskvalitet och jämlikt deltagande

4.1

Kapitel 4 och 5 i strategin omfattar åtgärder som rör livskvalitet och jämlikhet. De huvudsakliga åtgärderna omfattar följande:

4.1.1

Ett flaggskeppsinitiativ om riktlinjer för självständigt boende för medlemsstaterna för att förbättra självständigt boende och inkludering i samhället. EESK ser detta som ett potentiellt avgörande initiativ. Dess styrka kommer att vara avhängig av en tydlig och strikt definition av vad som utgör institutionell vård, varför den bör undvikas och vad som menas med investeringar i samhällsbaserade tjänster och självständigt boende. Riktlinjerna måste utformas i samråd med personer med funktionsnedsättning och deras intresseorganisationer.

4.1.2

En ram för sociala tjänster för att förbättra tillhandahållandet av tjänster för personer med funktionsnedsättning och för att göra arbetstillfällen inom detta område mer attraktiva. EESK anser att denna ram inte bara måste inriktas på hur sektorn för sociala tjänster ska bli mer attraktiv när det gäller löner och arbetsvillkor, utan också säkerställa att tjänsteleverantörer får lämplig utbildning i hur de ska ge stöd som bygger på de val som användare av tjänsterna gör, samt att den har ett personcentrerat, människorättsbaserat förhållningssätt.

4.1.3

Ett nytt paket för arbetsmarknadsresultaten för personer med funktionsnedsättning. Som en del av detta paket kommer kommissionen också att försöka se till att de rättigheter som omfattas av direktivet om likabehandling i arbetslivet tillämpas strikt av medlemsstaterna samt rapportera om direktivets tillämpning 2021. Kommissionen kommer också att övervaka utformandet av en handlingsplan för den sociala ekonomin under 2021, inbegripet möjligheter för personer med funktionsnedsättning och integration på den öppna arbetsmarknaden. Personer med funktionsnedsättning står inför många hinder när det gäller att hitta sysselsättning. EESK anser att kommissionen måste vara tydlig med vilka hinder som finns och som måste åtgärdas snarast, samt om hur covid-19 har förvärrat situationen. Vi rekommenderar att utformningen av paketet föregås av forskning eller en enkät där man frågar personer med funktionsnedsättning och deras intresseorganisationer vad de vill ska göras. EESK anser också att sysselsättningspaketet bör inriktas på möjligheten att få tillgång till sysselsättning av hög kvalitet på den öppna arbetsmarknaden, inklusive den sociala ekonomin och sysselsättningsmodeller enligt D-WISE, för att förhindra ytterligare utestängning av personer med funktionsnedsättning och särskilt nå ut till kvinnor och ungdomar med funktionsnedsättning som söker arbete. Målet bör inte bara vara att öka sysselsättningsgraden utan att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att förbättra sin sociala ställning och sitt ekonomiska välbefinnande genom avlönat arbete.

4.1.4

En studie ska genomföras 2022 om socialt skydd och sociala tjänster för personer med funktionsnedsättning, följt av riktlinjer till stöd för medlemsstaterna i genomförandet av reformer av det sociala skyddet med inriktning på ramverk för bedömning av funktionsnedsättning. Studien bör inriktas på sociala tjänster som en grund för att säkerställa ett värdigt liv för personer med funktionsnedsättning samt familjers och omsorgsgivares roll. Riktlinjerna bör därför understryka att tjänsterna måste kunna tillgodose de enskilda behoven hos personer med funktionsnedsättning, tillhandhållas i lokalsamhället och inte i isolerade miljöer och åtföljas av adekvata förmåner för personer med funktionsnedsättning. Det är avgörande att riktlinjerna för reformerna av det sociala skyddet inriktas på de ökade levnadskostnaderna för personer med funktionsnedsättning och att medlemsstaterna uppmanas att vara mer flexibla när det gäller att låta människor behålla förmåner oavsett vilken inkomst de eller deras make/maka eller partner har. Personer med funktionsnedsättning bör fritt kunna söka arbete eller bo tillsammans/gifta sig med sin partner utan att straffas ekonomiskt.

4.1.5

En utbildningsstrategi för rättstillämpare, med fokus på EU:s lagstiftning om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, inklusive FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Denna kommer att inbegripa en undersökning om rättssäkerhetsgarantier för utsatta vuxna i straffrättsliga förfaranden och bedöma behovet av lagstiftningsförslag beträffande stödet och skyddet av utsatta vuxna, i linje med strategin för brottsoffers rättigheter. Kommissionen kommer också att ge medlemsstaterna vägledning om tillgången till rättslig prövning för personer med funktionsnedsättning i EU. Den kommer att stödja medlemsstaterna när det gäller att öka deltagandet av personer med funktionsnedsättning som yrkespersoner i rättssystemet. EESK välkomnar dessa förslag, som återspeglar rekommendationerna i vårt yttrande (7). EESK gläder sig också åt att kommissionen kommer att uppmana byrån för grundläggande rättigheter att undersöka situationen för personer med funktionsnedsättning som bor på vårdinrättningar i fråga om våld, övergrepp och tortyr. Dessa åtgärder bör också ge vägledning om hur man kan säkerställa att personer med funktionsnedsättning inte nekas sin rätt till rättslig prövning eller att deras ärende inte försenas på grund av problem när det gäller tillgänglighet, bristande rättskapacitet, brist på stödjande beslutsfattande eller avsaknad av kommunikationsstöd, såsom teckenspråkstolkning. God praxis när det gäller stödjande beslutsfattande bör samlas in i enlighet med artiklarna 12 och 13 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det kan också vara av nytta att undersöka hur medlemsstaterna har genomfört kommissionens rekommendation av den 27 november 2013 om processuella garantier för sårbara misstänkta eller tilltalade i straffrättsliga förfaranden (8).

4.1.6

Ett flertal åtgärder på utbildningsområdet. Däribland stöd till medlemsstaterna för att skaffa tekniska hjälpmedel och tillhandahålla en tillgänglig digital inlärningsmiljö och innehåll inom ramen för handlingsplanen för digital utbildning 2021–2027. Kommissionen föreslår också en verktygslåda för inkludering i förskoleverksamhet och barnomsorg, med ett särskilt kapitel om barn med funktionsnedsättning. Slutligen kommer kommissionen att hjälpa medlemsstaterna att ytterligare utveckla sina lärarutbildningssystem i syfte att ta itu med bristen på speciallärare och göra det möjligt för all utbildningspersonal att hantera mångfalden i klassrummet och en inkluderande utbildning. EESK gläder sig åt att kommissionen erkänner den roll som EU kan spela när det gäller att främja inkluderande utbildning, i synnerhet e-lärande, eftersom elever med funktionsnedsättning konfronterades med många problem i fråga om tillgänglighet under covid-19-pandemin. EESK skulle dock vilja betona att utbildningsåtgärderna för speciallärare även bör inriktas på att utbilda lärare i allmänna utbildningsmiljöer i hur man tillhandahåller inkluderande undervisning i klassrummet. Kommissionen bör främja allmän inkluderande utbildning och uppmuntra medlemsstaterna att placera speciallärare i inkluderande utbildningsmiljöer. Man bör också investera i och förbättra utbildningssystemens yrkesvägledning för personer med funktionsnedsättning.

4.1.7

När det gäller inkluderande konst och kultur samt idrotts-, fritids- och rekreationsverksamhet, inbegripet turism, kommer strategin att stärka deltagandet genom att verka på flera fronter, nämligen genom att samarbeta med allmänna idrottsorganisationer och idrottsorganisationer för personer med funktionsnedsättning, stödja konstnärligt skapande av konstnärer med funktionsnedsättning och använda EU-medel för att göra kulturarvsplatser och konstevenemang mer tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

4.1.8

EESK beklagar att strategin saknar ambitioner vad gäller antagandet av det övergripande direktivet om icke-diskriminering, som blockerats i rådet under det senaste årtiondet. Det finns inga konkreta planer på att häva denna blockering eller föreslå alternativ om rådet misslyckas med att nå en överenskommelse.

4.1.9

EESK skulle också ha välkomnat ett större fokus på hälsorelaterade frågor. Strategin tar upp planen för att bekämpa cancer, som vi välkomnar, men den är mycket vag när det gäller psykisk hälsa och tillgång till information om hälsa samt tillhandhållandet av hälso- och sjukvård för personer med funktionsnedsättning som fortfarande bor på vårdinrättningar.

5.   Främjande av rättigheterna för personer med funktionsnedsättning på ett globalt plan

5.1

Kapitel 6 i strategin omfattar åtgärder för att främja rättigheterna för personer med funktionsnedsättning på ett globalt plan. De huvudsakliga åtgärderna omfattar följande:

5.1.1

Utöka EU:s insamling av uppgifter om personer med funktionsnedsättning i samband med EU-finansierat humanitärt bistånd, till exempel genom att främja användningen av Washington-gruppens frågeformulär. Detta är ett utmärkt förslag som svarar mot de uppmaningar som EESK tidigare framfört. Kommittén skulle vilja att insamlingen av disaggregerade data förbättrades på alla plan, särskilt när det gäller personer som bor på vårdinrättningar. EU bör också stödja genomförandet av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och främja global ratificering.

5.1.2

Uppdatera verktygslådan för en rättighetsbaserad hållning som omfattar alla mänskliga rättigheter inom ramen för EU:s utvecklingssamarbete, under 2021. Detta bör göras inte bara i samarbete med organisationer för personer med funktionsnedsättning i EU, utan även med nationella och lokala organisationer för personer med funktionsnedsättning i de länder där dessa investeringar görs.

5.1.3

Säkerställa systematiskt användande av den funktionsnedsättningsmarkör som tagits fram av OECD:s biståndskommitté för att spåra investeringar som inkluderar personer med funktionsnedsättning för en målinriktad övervakning av EU:s medel. EESK gläder sig mycket över att detta förslag, som vi lade fram i vårt yttrande SOC/616 (9), har tagits med.

6.   Genomföra strategin och föregå med gott exempel

6.1

Kapitel 7 och 8 i strategin omfattar åtgärder som rör genomförandet av strategin och hur kommissionen kommer att ändra sin struktur och sitt arbetssätt för att uppnå detta. De huvudsakliga åtgärderna omfattar följande:

6.1.1

Ett årligt utbyte av synpunkter med EESK. EESK gläder sig åt att dess deltagande i genomförandet av strategin kommer att formaliseras och ser fram emot detta fortlöpande och strukturerade samarbete. Kommittén gläder sig också över att kommissionen kommer att anordna regelbundna möten på hög nivå med Europaparlamentet, rådet och Europeiska utrikestjänsten tillsammans med organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning.

6.1.2

Inrätta en plattform för personer med funktionsnedsättning som ska ersätta högnivågruppen för frågor som rör funktionsnedsättning. Plattformen kommer att stödja genomförandet av strategin samt nationella strategier för personer med funktionsnedsättning. Plattformen syftar till att sammanföra nationella kontaktpunkter för konventionen, organisationer för personer med funktionsnedsättning och kommissionen. Den kommer att utgöra ett forum för att diskutera FN:s bedömningar av medlemsstaternas genomförande av konventionen. EESK har stora förhoppningar på denna nya struktur, som ser ut att bli mer öppen och transparent än högnivågruppen.

6.1.3

En förnyad strategi för personalfrågor för att förbättra rekryteringen och karriärmöjligheterna för personal med funktionsnedsättning, inbegripet ett ”kontor för mångfald och inkludering” som ska övervaka utarbetandet och genomförandet av åtgärder som främjar mångfald och inkludering inom hela kommissionen. EESK ser detta som en av strategins mest lovande åtgärder och hoppas att den kommer att leda till en verkligt ökad rekrytering av personer med funktionsnedsättning inom EU:s institutioner. EESK noterar också med glädje att kommissionen kommer att uppdatera Epsos målinriktade strategi för kommunikation och uppsökande arbete och utöka rapporteringen om funktionsnedsättning från ledningen för alla kommissionens avdelningar angående skälig anpassning för personal med funktionsnedsättning.

6.1.4

Förbättra tillgängligheten till alla kommissionens tjänster inom audiovisuell kommunikation och grafisk utformning senast 2023. EESK välkomnar denna åtgärd och uppmanar kommissionen att samarbeta med tillgänglighetsexperter för att säkerställa största möjliga tillgänglighet.

6.1.5

Garantera tillgängligheten till alla nya byggnader som tas i bruk av kommissionen. Kommissionen kommer också att säkerställa tillgängligheten till alla lokaler där kommissionens evenemang anordnas samt att alla kommissionens byggnader uppfyller de europeiska standarderna för tillgänglighet senast 2030. EESK uppmanar med kraft kommissionen att genomföra detta fullt ut.

6.1.6

Utarbeta en strategi för insamling av uppgifter som kommer att styra medlemsstaterna samt göra en analys av befintliga datakällor och indikatorer, däribland administrativa uppgifter. EESK betonar behovet av att samla in disaggregerade data, eventuellt med hjälp av Washington-gruppens frågeformulär, vilket redan nämns i strategin.

6.1.7

Offentliggöra en övervakningsram för målen och åtgärderna i denna strategi, följt av utarbetande av nya indikatorer för funktionsnedsättning samt offentliggörande av en rapport om strategin 2024, för att bedöma framstegen med genomförandet och vid behov uppdatera strategins mål och åtgärder. EESK, och särskilt EESK:s studiegrupp för rättigheter för personer med funktionsnedsättning, är redo att stödja kommissionen vid utformningen av denna ram, tillsammans med organisationer för personer med funktionsnedsättning. EESK gläder sig över att det har satts en tidsfrist för genomföranderapporten, vilket gör det möjligt för kommissionen att korrigera eventuella brister under strategins löptid.

---

(1)  EUT C 97, 24.3.2020, s. 41.

(2)  Funktionsnedsättning och integration på arbetsmarknaden: Politiska trender och stödåtgärder i EU:s medlemsstater.

(3)  EUT C 97, 24.3.2020, s. 41.

(4)  EUT C 97, 24.3.2020, s. 41.

(5)  EUT C 97, 24.3.2020, s. 41 och EUT C 56, 16.2.2021, s. 36.

(6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 av den 11 december 2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet och om upphävande av beslut nr 661/2010/EU (EUT L 348, 20.12.2013, s. 1).

(7)  EUT C 97, 24.3.2020, s. 41.

(8)  EUT C 378, 24.12.2013, s. 8.

(9)  EUT C 97, 24.3.2020, s. 41.