52021AE1154

EUR-Lex

Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52021AE1154 - EN

Help

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

Document 52021AE1154

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2016/794 vad gäller Europols samarbete med privata parter, Europols behandling av personuppgifter till stöd för brottsutredningar och Europols roll inom forskning och innovation [COM(2020) 796 final – 2020–349-COD]

EESC 2021/01154

EUT C 341, 24.8.2021, p. 66–70 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

HTML

PDF

Official Journal

24.8.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 341/66

[COM(2020) 796 final – 2020–349-COD]

(2021/C 341/10)

Föredragande:

Philip VON BROCKDORFF

Remiss	Europeiska kommissionen, 24.2.2021
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Sektionen för sysselsättning, sociala frågor och medborgarna
Antagande av sektionen	26.5.2021
Antagande vid plenarsessionen	9.6.2021
Plenarsession nr	561
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	233/2/3

1. Slutsatser och rekommendationer

1.1

EESK välkomnar kommissionens förslag om att stärka Europols mandat i den mån det förbättrar dataskyddsåtgärder och forskningskapacitet. Detta kommer att bidra till att stärka kampen mot organiserad brottslighet och terroristverksamhet och stärka det operativa polissamarbetet i EU:s medlemsstater för att skydda medborgarna.

1.2

EESK välkomnar också Europols föreslagna samarbete med tredjeländer, vilket möjliggör samarbete med privata parter eller aktörer, särskilt när det gäller uppgiftsutbyte. EESK anser att privata aktörer bör ha en kontaktpunkt på EU-nivå där de kan rapportera information som kan vara relevant för brottsutredningar. Kommissionens förslag kommer att åtgärda denna brist.

1.3

EESK välkomnar också kommissionens förslag eftersom det syftar till att hjälpa brottsförebyggande myndigheter att hitta innovativa lösningar för att motverka internationell brottslighet och hålla jämna steg med det föränderliga landskapet. Genom förslaget kommer också Europols och de nationella brottsbekämpande myndigheternas kompetens och forskningskapacitet att utvecklas.

1.4

1.5

EESK anser också att det inte finns några farhågor när det gäller integritetsskydd och grundläggande rättigheter vid behandling av uppgifter. Tvärtom skulle uppdaterad och harmoniserad lagstiftning möjliggöra en mer effektiv granskning av frågor som rör dataskydd, samtidigt som man uppnår en balans mellan enskilda medlemsstaters och EU:s säkerhetskrav.

1.6

För närvarande kan Europol inte förse brottsbekämpande myndigheter i medlemsstaterna direkt och i realtid med information om brottslig verksamhet från tredjeländer eller internationella organisationer. Ändringarna i förslaget syftar därför till att åtgärda denna säkerhetsbrist och skapa en ny registreringskategori som uteslutande ska användas av Europol under bestämda omständigheter. EESK välkomnar därför inrättandet av en ny registreringskategori till stöd för Schengens informationssystem.

1.7

Att förstärka Europols befogenheter och resurser innebär ett åtagande om effektivitet eftersom omfattningen möjliggör kostnadseffektiva insatser. EESK anser att den föreslagna ökningen av Europols budget är en positiv insats för att ytterligare skydda EU-medborgarna och stärka samarbetet mellan Europol och nationella brottsbekämpande organ. Kommittén förväntar sig dock att denna ökning kommer att återspeglas i antalet operativa anställda vid Europol och öka den organisatoriska effektiviteten.

1.8

Sammantaget anser EESK att förslagen är ett steg i rätt riktning genom att de utvidgar Europols roll som en reaktion på föränderliga situationer. Europols arbete kommer dock fortfarande att vara starkt beroende av medlemsstaternas verksamhet och åtgärder och de uppgifter som samlats in av nationella brottsbekämpande organ. Därför, och särskilt mot bakgrund av en alltmer globaliserad miljö, kan det vara relevant att ställa sig frågan om det är dags att låta Europol agera på eget initiativ.

1.9

I detta sammanhang anser EESK också att djärvare steg för att utvidga Europols mandat och räckvidd kan behöva tas i framtiden. Som förslagen bekräftar har den organiserade brottsligheten blivit mer sofistikerad och de farligaste kriminella nätverken blir alltmer gränsöverskridande. Med tanke på att den organiserade brottsligheten ständigt utvecklas kommer Europols mandat att behöva anpassas för att göra byrån till en ännu mer central aktör inom europeisk säkerhet.

1.10

Av denna anledning rekommenderar EESK att man, i något skede, genomför en oberoende granskning av Europols roll och ansvarsområden. I samband med granskningen skulle man också undersöka hur nationella brottsbekämpningsmetoder och datainsamlingsförfaranden påverkar de analyser som tillhandahålls av Europol. En sådan granskning skulle också ta hänsyn till synpunkter från det civila samhället och arbetsmarknadens parter samt andra relevanta berörda parter.

2. Europeiska kommissionens förslag

2.1

Som svar på ökande säkerhetshot, särskilt de som kriminella organisationer utgör, offentliggjorde kommissionen den 9 december 2020 ett förslag till en förordning om ändring av förordning (EU) 2016/794 vad gäller Europols samarbete med privata parter, Europols behandling av personuppgifter till stöd för brottsutredningar och Europols roll inom forskning och innovation.

2.2

Genom förslaget försöker man ta itu med dessa centrala frågor:

i)	Göra det möjligt för Europol att samarbeta effektivt med privata parter.

ii)	Göra det möjligt för Europol att stödja medlemsstaterna med analys av stora och komplexa datamängder (stordata).

iii)	Låta Europol begära att de behöriga myndigheterna i en medlemsstat inleder, genomför eller samordnar utredningen av ett brott som påverkar ett gemensamt intresse som omfattas av unionens politik, utan att det berörda brottet måste ha ett gränsöverskridande inslag.

2.3

Kommissionen ser också ett behov av att stärka Europols samarbete med Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) samt med tredjeländer. Europols roll när det gäller forskning och innovation, dess dataskyddsram och dess parlamentariska tillsyn kommer också att förstärkas.

2.4

När det gäller förstärkt samarbete med privata parter innehåller förslaget regler för hur Europol kan utbyta personuppgifter med privata parter (för att byrån ska kunna ta emot personuppgifter från dem), informera dem om information som saknas och be medlemsstaterna att begära att andra privata parter delar ytterligare information.

2.5

Genom dessa regler införs också möjligheten för Europol att fungera som en teknisk kanal för utbyte mellan medlemsstaterna och privata parter. För att förbättra krishanteringen kommer andra regler att styra stöd till medlemsstaterna för att förhindra storskalig spridning av terroristinnehåll via onlineplattformar (med anknytning till pågående eller nyligen inträffade händelser som visar skada på liv eller fysisk integritet eller uppviglar till omedelbar skada på liv eller fysisk integritet).

2.6

För att kunna behandla stora och komplexa datamängder har kommissionen för avsikt att införa möjligheten att utföra en förhandsanalys av personuppgifter, med det enda syftet att fastställa om sådana uppgifter omfattas av de olika kategorierna av registrerade och är kopplade till ett brott.

2.7

För att effektivt kunna stödja brottsutredningar i medlemsstaterna eller av Eppo skulle Europol i vissa fall kunna behandla uppgifter som nationella myndigheter eller Eppo erhållit i samband med brottsutredningar – i enlighet med förfarandekrav och skyddsåtgärder som är tillämpliga enligt nationell straffrätt. För detta ändamål skulle Europol kunna behandla (och på begäran lagra) alla uppgifter som finns i en utredningsakt som tillhandahålls av medlemsstaten eller Eppo så länge byrån stöder den specifika brottsutredningen.

2.8

Kommissionen föreslår också att det inrättas en ny registreringskategori för Schengens informationssystem. Detta förslag bygger på att Europol inte kan förse medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter direkt och i realtid med information från tredjeländer eller internationella organisationer om personer som har misstänkts eller dömts för brott eller terroristbrott.

2.9

Ur ett budgetperspektiv uppskattas det i förslaget att en tilläggsbudget på cirka 180 miljoner euro och cirka 160 ytterligare tjänster skulle behövas för perioden 2021–2027 i den fleråriga budgetramen.

3. Allmänna kommentarer

3.1

Europa står inom alla verksamhetsområden, vare sig de är privata eller offentliga, inför föränderliga och alltmer komplexa säkerhetshot. Den digitala omvandlingen, avancerad teknik och den lätthet med vilken brottslingar kan bedriva brottslig verksamhet via internet har lett till en alltmer omfattande brottslig verksamhet i Europa och världen, och förekomsten av it-brottslighet ökar exponentiellt.

3.2

Terrorism utgör också fortfarande ett betydande hot mot EU:s och dess medborgares frihet och livsstil. Covid-19-krisen har förvärrat sådana hot i och med att kriminella organisationer har utnyttjat krisen genom att anpassa sina arbetsmetoder eller utveckla ny brottsverksamhet.

3.3

Dessa föränderliga säkerhetshot kräver ett effektivt stöd på EU-nivå till de nationella brottsbekämpande myndigheternas arbete. Hoten sprids över gränserna, visar sig genom en rad olika brottsformer och tar sig uttryck i brottsorganisationer som ägnar sig åt många olika typer av brottslig verksamhet.

3.4

Med tanke på denna utveckling räcker åtgärder på nationell nivå inte till för att hantera dessa gränsöverskridande säkerhetsutmaningar, och medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter har i allt högre grad utnyttjat det stöd och den sakkunskap som Europol, EU:s byrå för samarbete inom brottsbekämpning, erbjuder för att bekämpa allvarlig brottslighet och terrorism.

3.5

Europol står för det huvudsakliga stödet på EU-nivå till medlemsstaterna i kampen mot allvarlig brottslighet och terrorism. Byrån erbjuder de nationella brottsbekämpande myndigheterna stöd och sakkunskap när det gäller att förebygga och bekämpa allvarlig brottslighet som berör två eller fler medlemsstater, terrorism och sådana former av brottslighet som skadar ett gemensamt intresse som omfattas av EU:s politik. Sedan Europolförordningens ikraftträdande 2016 har den operativa betydelsen av byråns uppgifter förändrats avsevärt och dess operativa stöd har fortsatt att öka. Europol deltar nu i nästan alla större terrorismbekämpningsutredningar i EU.

3.6

Mot bakgrund av föränderliga och alltmer komplexa gränsöverskridande säkerhetshot med suddiga gränser mellan den fysiska och digitala världen samt det kvarvarande stora terrorismhotet i Europa, anses det vara både välkommet och lägligt att stärka Europols kapacitet, resurser och verktyg för att effektivt stödja medlemsstaterna i kampen mot allvarlig brottslighet och terrorism.

4. Särskilda kommentarer

4.1

EESK välkomnar kommissionens förslag om att stärka Europols mandat eftersom förslaget syftar till att förbättra dataskyddsåtgärder och stärka Europols roll när det gäller forskning.

4.2

EESK välkomnar också det föreslagna operativa samarbetet med tredjeländer, vilket möjliggör samarbete med privata parter, särskilt när det gäller uppgiftsutbyte. EESK anser inte att förslaget som möjliggör samarbete med privata parter är oproportionerligt. Tvärtom anses förslaget vara helt nödvändigt med tanke på den ständiga utvecklingen av internationell brottslighet där internet och mobila enheter används. Kriminella organisationer använder allt oftare gränsöverskridande tjänster som erbjuds av privata parter för att kommunicera och bedriva olaglig verksamhet. Privata aktörer har dock för närvarande inte någon kontaktpunkt på EU-nivå där de kan rapportera information som kan vara relevant för brottsutredningar. Detta förslag syftar till att åtgärda denna brist. I själva verket skulle lagändringen göra det möjligt för Europol att fungera som kontaktpunkt och att på ett centraliserat sätt undersöka det brott eller ärende som utreds av medlemsstaten/medlemsstaterna. Detta arrangemang möjliggör utveckling av det nödvändiga samarbetet mellan Europol och privata parter.

4.3

Genom ändringarna föreslås att Europol bör spela en nyckelroll när det gäller att hjälpa medlemsstaterna att utveckla nya tekniska lösningar baserade på artificiell intelligens, vilket skulle gynna nationella brottsbekämpande myndigheter i hela EU. Att fastställa innovativa lösningar är en viktig del av kampen mot internationell brottslighet för att säkerställa att brottsbekämpande myndigheter håller jämna steg med det föränderliga landskapet. Det kan bara göras genom samordnad forskning. EESK stöder därför Europols proaktiva roll när det gäller att tillhandahålla centraliserat stöd till brottsbekämpande myndigheter i medlemsstaterna genom i) kartläggning av innovationer och ii) utvecklingen av dessa myndigheters kompetens och kapacitet med hjälp av teknik och innovationer som utvecklats inom EU, snarare än att använda säkerhetslösningar som kommer från tredjeländer.

4.4

När det gäller skydd av personuppgifter syftar ändringarna till att effektivt säkerställa att integritetsskydd och grundläggande rättigheter vid behandling av olika typer av uppgifter respekteras till fullo. EESK anser också att behandlingen av personuppgifter redan är mycket strängt reglerad och att det därför inte finns några problem att ta upp. Tvärtom skulle en uppdaterad och harmoniserad lagstiftning möjliggöra en mer effektiv granskning av frågor som rör dataskydd, samtidigt som man uppnår en balans med säkerhetskraven i enskilda medlemsstater och EU i dess helhet.

4.5

EESK noterar också att Europol för närvarande inte kan förse de brottsbekämpande myndigheterna i medlemsstaterna direkt och i realtid med information från tredjeländer eller internationella organisationer om personer som har blivit misstänkta eller dömda för brott eller terroristbrott. Kommissionens förslag syftar därför till att åtgärda denna säkerhetsbrist. EESK välkomnar detta tillsammans med skapandet av en ny registreringskategori som uteslutande ska användas av Europol i särskilda och väldefinierade fall och omständigheter.

4.6

EESK anser dock att kommissionen kan behöva vidta ännu djärvare åtgärder i framtiden för att utvidga Europols mandat och räckvidd. Som förslagen bekräftar har brottsligheten förändrats och de farligaste kriminella nätverken blir alltmer gränsöverskridande. Det är därför samarbete mellan europeiska länder och polisstyrkor är viktigt. Det är avgörande att Europols mandat med tiden anpassas för att göra byrån till en ännu mer central aktör inom europeisk säkerhet.

4.7

EESK understryker att en förstärkning av Europols kapacitet bör inbegripa prioritering av gränsöverskridande utredningar, särskilt vid allvarliga attacker mot visselblåsare och undersökande journalister som spelar en mycket viktig roll när det gäller att avslöja korruption, bedrägerier, bristfällig förvaltning och andra missförhållanden inom den offentliga och privata sektorn. Detta ligger i linje med Europaparlamentets resolution från juli 2020, där det hänvisas till ett starkare mandat för att Europol ska kunna begära att gränsöverskridande utredningar inleds vid allvarliga attacker mot visselblåsare och undersökande journalister (1).

4.8

EESK anser att förstärkning av Europols befogenheter innebär ett åtagande om effektivitet eftersom omfattningen möjliggör kostnadseffektiva insatser. En ytterligare förstärkning av Europols mandat och ökade resurser är en nödvändighet för att det europeiska samhället ska känna sig och vara skyddat.

4.9

Att Europols mandat stärks ytterligare bör enligt EESK medföra en ytterligare förstärkning av samordningen mellan nationella brottsbekämpande organ och Europol, där byrån fungerar som ett centrum för analys och innovation. I detta sammanhang ses den föreslagna lagstiftningen som ett steg i rätt riktning. Samordning mellan Europol och medlemsstaterna är centralt för allt detta, och förslagen utgör en stark grund för förbättrad samordning.

4.10

Brottslig verksamhet tar dock inte hänsyn till gränser, och i en alltmer globaliserad miljö ställer sig EESK frågan om det är dags att låta Europol agera på eget initiativ. Bör Europol ha rätt att inleda utredningar och att proaktivt utföra brottsbekämpande verksamhet i medlemsstaterna? Detta är för närvarande inte tillåtet, men den föränderliga brottsliga verksamheten kan kräva en diskussion om huruvida brottsutredningar i större skala bör inledas av Europol.

4.11

Som sagt är förslagen ett steg i rätt riktning genom att de utvidgar Europols roll som en reaktion på föränderliga situationer, men Europols arbete kommer fortfarande att förlita sig starkt på medlemsstaternas verksamhet och åtgärder och de uppgifter som samlas in av nationella brottsbekämpande organ. EESK anser därför att en oberoende granskning av hur effektivt Europol är när det gäller att utföra sina uppgifter och sin verksamhet (vilket i betydande utsträckning också är beroende av de nationella brottsbekämpande myndigheternas effektivitet) skulle vara mycket relevant. Granskningen, som eventuellt kan genomföras av en liten grupp pensionerade tidigare högt uppsatta anställda inom rättsväsendet och polisen, skulle också omfatta en undersökning av hur nationell brottsbekämpningspraxis och datainsamling påverkar Europols analyser och bedömningar, och hur detta i sin tur påverkar nationell brottsbekämpande verksamhet. En sådan granskning skulle också behöva ta hänsyn till synpunkter från det civila samhället, arbetsmarknadens parter och relevanta berörda parter, särskilt de grupper och individer vars liv kan påverkas orättvist eller oberättigat av brottsbekämpande verksamhet.

Bryssel den 9 juni 2021.

Christa SCHWENG

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

(1) Europaparlamentets resolution av den 10 juli 2020 om en övergripande EU-politik för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism (2020/2686(RSP)).

Top

Choose the experimental features you want to try