Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska centralbanken, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Det europeiska ekonomiska och finansiella systemet: främja öppenhet, styrka och motståndskraft

(COM(2021) 32 final)

(2021/C 341/07)

Föredragande:

Tomasz Andrzej WRÓBLEWSKI

Remiss	Europeiska kommissionen, 24.2.2021
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning
Antagande av sektionen	25.5.2021
Antagande vid plenarsessionen	9.6.2021
Plenarsession nr	561
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	158/1/2

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén välkomnar kommissionens meddelande ”Det europeiska ekonomiska och finansiella systemet: främja öppenhet, styrka och motståndskraft”. Förändringarna efter pandemin medför en betydande förskjutning av den globala ekonomiska maktbalansen. EU bör därför agera snabbt för att öka Europas ekonomiska motståndskraft.

1.2

Kommittén delar kommissionens bedömning om behovet av att stärka eurons internationella roll som ett viktigt verktyg för att stärka Europas ställning globalt. EESK anser samtidigt att det är viktigt att fastställa ambitiösa ekonomiska mål för att stärka den gemensamma valutan, särskilt med tanke på förändringstakten i den globala ekonomin och EU:s nuvarande ställning när det gäller innovation, konkurrenskraft och en gynnsam regleringsmiljö. Kommittén efterlyser därför ett starkare fokus i meddelandet på orsakerna till eurons försvagade internationella roll, och fullbordandet av Ekonomiska och monetära unionen.

1.3

Kommittén noterar att man i meddelandet inte tar hänsyn till Kinas allt starkare ställning, och rekommenderar att meddelandet kompletteras i detta avseende.

1.4

Fullbordandet av bankunionen och kapitalmarknadsunionen, som bidrar till att kanalisera sparkapital till investeringar, är avgörande för att öka EU:s motståndskraft, i linje med EESK:s tidigare yttranden i denna fråga. (1) (2) Kommittén stöder alla åtgärder som föreslås av kommissionen (3) och föreslår att åtgärder införs för att bidra till att strukturförändringarna slutförs på både EU-nivå och nationell nivå, såsom en översyn av ramen för ekonomisk styrning för att göra den mer välståndsinriktad och investeringsvänlig. (4)

1.5

Kvaliteten på regelverket har stor betydelse för innovationsutvecklingen. Därför bör mer tonvikt läggas vid att se över bestämmelserna, med avseende på deras inverkan på de europeiska företagens konkurrenskraft. EESK anser dessutom att man i meddelandet inte erkänner universitetens och forskningsinstitutens roll när det gäller innovationsutveckling.

1.6

Kommittén stöder till fullo förslaget om att skapa en digital euro och en fortsatt emission av gröna obligationer denominerade i euro som ett sätt att stärka eurons internationella roll och befästa EU:s dominerande ställning på klimatåtgärdsområdet.

1.7

EESK håller med om att utvecklingen av finansmarknadsinfrastrukturen kommer att motverka beroende av att kritiska tjänster (även när det gäller dataleverantörer) levereras från jurisdiktioner i tredjeländer och bidra till att öka EU:s motståndskraft.

1.8

Kommittén stöder kommissionens ansträngningar att utveckla verktyg för att motverka effekterna för EU:s ekonomiska aktörer av ett tredjelands olagliga extraterritoriella tillämpning av ensidiga åtgärder. Kommittén anser att sådana instrument kan bidra till EU:s ökade oberoende som global aktör. Kommissionen bör också överväga hur man ska hantera EU:s växande beroende av leverantörer av finansiella och icke-finansiella data som inte är hemmahörande i EU.

2.   Bakgrund

2.1

I detta yttrande behandlas kommissionens meddelande ”Det europeiska ekonomiska och finansiella systemet: främja öppenhet, styrka och motståndskraft” av den 19 januari 2021. Detta meddelande utgör en integrerad del av strategin för att stärka EU:s öppna strategiska oberoende (5).

2.2

Det centrala målet för EU:s öppna strategiska oberoende är att skydda och fördjupa den inre marknaden, som utgör basen för euron och EU:s öppenhet för handel och investeringar gentemot resten av världen.

2.3

I meddelandet anges hur EU kan stärka sitt öppna strategiska oberoende på de makroekonomiska och finansiella områdena. De viktigaste skälen till att genomföra den beskrivna strategin är — att öka den europeiska ekonomins konkurrenskraft genom att stärka eurons internationella roll, — att öka den europeiska ekonomins motståndskraft mot verkliga och externa chocker orsakade av tredjeländer eller force majeure, — att generera nya investeringar genom att förbättra regelverket för företagen, vilket kommer att bidra till att mildra de ekonomiska och sociala konsekvenserna av covid-19-pandemin och främja utvecklingen av den europeiska ekonomin.

2.4

I linje med detta meddelande kommer kommissionen att arbeta för att främja eurons internationella roll, stärka EU:s finansmarknadsinfrastruktur, förbättra efterlevnaden av EU:s sanktioner och öka EU:s motståndskraft mot effekterna av olagliga ensidiga sanktioner från tredjeländer.

3.   Allmänna kommentarer

3.1

EESK välkomnar offentliggörandet av detta meddelande, som innehåller lagstiftningsförslag och möjliggörande åtgärder som syftar till att öka eurons andel av handeln och motståndskraften hos EU:s finansiella system.

3.2

Euroområdet har funnits i mer än 20 år och växer, tar emot nya medlemsstater (om än i väntan på att nya länder ska ansluta sig) (6) och upprätthåller eurons internationella rykte. Samtidigt noterar kommittén att eurons andel av de utländska valutareserverna minskade från 23 % till 19 % under 2019 – till en nära nog historisk lägstanivå (7) – och att euroområdet enligt flera ansedda ekonomer, däribland Nobelpristagarna Joseph E. Stiglitz och Paul Krugman, fortfarande inte är ett optimalt valutaområde enligt den definition som gjorts av upphovsmannen bakom denna teori, Robert Mundell (8).

3.3

EESK vill också påpeka att den snabbt växande kinesiska ekonomins roll, som blir allt viktigare i den globala ekonomin, förtjänar en bredare diskussion i samband med stärkandet av EU:s ekonomiska motståndskraft. Den genomsnittliga årliga reala BNP-tillväxten under de senaste 30 åren har legat på omkring 10 %, jämfört med cirka 2 % i EU. Pandemin kommer sannolikt att leda till ytterligare skillnader i BNP-tillväxt: 4,4 % i EU ( -6,1 år 2020) och 8,4 % i Kina (2,3 % år 2020) (9).

3.4

I takt med den kinesiska ekonomins tillväxt spelar också den kinesiska valutan en allt viktigare roll i internationell handel och clearing. I de officiella utländska valutareserverna (tredje kvartalet 2020) hade US-dollarn en andel på omkring 60,5 %, euron en andel på 20,5 % och den kinesiska renminbin en andel på 2,1 %. Renminbins andel ökar dock snabbt, medan eurons andel har minskat (10). Kina arbetar också intensivt med sin digitala valuta (den används redan på försök i flera städer (11)), och lämnar större delen av världen på efterkälken (12).

3.5

Mot bakgrund av ovanstående är kommittén oroad över att strategin inte innehåller någon handlingsplan som tar hänsyn till Kinas växande ekonomiska ställning, och rekommenderar att meddelandet kompletteras i detta avseende.

3.6

EESK stöder nyckelåtgärden om att fullborda bankunionen (13) och komma längre på vägen med kapitalmarknadsunionen (14) som ett sätt att understödja EU:s motståndskraft och fördjupa den ekonomiska och monetära unionen. Kommittén noterar dock att ”[f]ullbordandet av EMU […] framför allt [kräver] ett starkt politiskt engagemang, effektiv styrning och ett bättre utnyttjande av tillgängliga medel” (15).

3.7

Kommittén konstaterar att en fortsättning av strukturförändringarna i syfte att säkerställa en närmare och sammanhängande monetär union kräver politiskt engagemang, och föreslår samtidigt att meddelandet kompletteras med en rad åtgärder som kan ge konkreta resultat: — EU:s ram för ekonomisk styrning bör ses över för att göra den mer välståndsinriktad och investeringsvänlig (särskilt när det gäller statsskuld och budgetunderskott) (16). — Man bör stärka medlemsstaternas skyldighet att samordna sin nationella politik inom ramen för den europeiska planeringsterminen och öka samstämmigheten mellan penning-, finans- och strukturpolitiken (17), inte minst för att uppnå social sammanhållning och verklig konvergens. — En detaljerad konjunkturanalys bör genomföras av de verkliga konvergensprocesserna mellan EU:s medlemsstater. Dessa är, i kombination med social sammanhållning, avgörande för att göra den inre marknaden mer dynamisk. Konvergensen bör övervakas för att undvika större skillnader, eftersom den nuvarande cykeln med massiva statsstödda finansiella räddningspaket skulle kunna få de sprickor mellan nord och syd som uppstod under krisen inom euroområdet att öppnas på nytt (18).

3.8

Kommittén håller med om att regelverket är avgörande för innovationsutvecklingen, men anser att de åtgärder som föreslås i meddelandet är otillräckliga. Samtidigt noterar EESK att antalet världsledande universitet, som spelar en nyckelroll för att främja innovation, har minskat inom EU till följd av brexit och att endast ett fåtal av världens 50 främsta universitet nu finns inom EU (19). Universiteten är avgörande för att öka innovationen och den långsiktiga motståndskraften mot ytterligare ekonomisk turbulens.

3.9

Mot bakgrund av ovanstående efterlyser EESK att meddelandet kompletteras med åtgärder för att — säkerställa större flexibilitet i regleringen av finansmarknaden i syfte att främja finansiell innovation i Europa, inbegripet Mifid II-direktiven och referensvärdesförordningarna när det gäller handel med råvaror, — minska de begränsningar som innebär en oproportionerligt stor börda vid utvecklingen av ny teknik, — öka FoU-utgifterna (i synnerhet stöd till privata FoU-investeringar i hela EU) till omkring 3 % av BNP, — i samband med den digitala omställningen kartlägga och ytterligare stödja europeisk smart specialisering på it-området, — identifiera regionala innovationsnav i EU och stödja dem direkt på EU-nivå, och samtidigt främja privata investeringar i innovation genom att till exempel öka kravet på privat medfinansiering.

4.   Särskilda kommentarer

4.1   Stärka eurons internationella roll

4.1.1

Enligt meddelandet medför eurons ökade betydelse i samband med internationell handel, investering och betalning många fördelar, såsom ökad monetär autonomi, starkare penningpolitisk transmission, lägre transaktionskostnader och minskade prischocker.

4.1.2

EESK stöder fortsatt emission av eurodenominerade obligationer. Samtidigt som kommittén inser fördelarna med dessa åtgärder anser den att eurons tillväxtstrategi bör bygga på att stärka och utvidga det ekonomiska euroområdet, utöver gemensamma skuldemissioner (20). Till följd av covid-19-krisen ”[kommer] EU […] att emittera nästan 1 biljon euro i nya skulder fram till 2026” (21). Emellertid kan ”[h]öga offentliga skuldnivåer som andel av BNP […] leda till problem när det gäller motståndskraften” (22). För att hantera dessa bör det europeiska finansiella systemet bli mer motståndskraftigt genom att bank- och kapitalmarknadsunionen fullbordas (23). EESK rekommenderar att den höga ställning som euron hade före finanskrisen 2008–2009 när det gäller värdepapper med fast avkastning återskapas (24).

4.1.3

Kommittén efterlyser därför att en del av de nationella finanstillsynsmyndigheternas befogenheter överförs till EU-nivå för att skapa ett gemensamt regelverk för inrättandet av bankunionen och kapitalmarknadsunionen (25). EESK anser att full rörlighet för kapital inom EU bör möjliggöras så att alla medborgare eller små och medelstora företag i slutändan kan dra nytta av finansiella tjänster från alla finansinstitut som är föremål för gemensam finansiell tillsyn inom EU (26). Alla nya bestämmelser som är kopplade till uppbyggnaden av kapitalmarknadsunionen bör genomgå tester (27) som syftar till att kontrollera om de uppfyller kriterier i fråga om bl.a. ökad konkurrenskraft och innovation (särskilt med avseende på den digitala omställningen), bidraget till den gröna omställningen och stabiliteten på finansmarknaderna.

4.1.4

Dessutom bör åtgärder vidtas för att stärka eurons andel i olika länders centralbanksreserver genom swapavtal och för att stödja ingåendet av stora internationella avtal för europeiska företag (som genomförs utanför EU) genom att cleara dem i euro.

4.1.5

För att stärka eurons roll i världsekonomin är det nödvändigt att öka konkurrenskraften för varor och tjänster från EU. För att detta ska kunna ske behövs det investeringar i utbildning samt i forskning och utveckling.

4.1.6

I nyckelåtgärd 6 anges att kommissionen och ECB gemensamt kommer att granska en rad olika politiska, rättsliga och tekniska frågor som väcks av ett eventuellt införande av en digital euro.

4.1.7

Kommittén stöder idén om en digital euro. EESK anser dock att den digitala euron inte bör införas enbart via ECB, utan via centralbankerna i Eurosystemet (28) (och eventuella tillsynsinstitutioner) (29).

4.1.8

Detta nya avvecklingssystem bör ta hänsyn till lagstadgade integritetskrav (särskilt det femte penningtvättsdirektivet). En korrekt utformad digital euro skulle kunna stödja användningen av euron utanför euroområdet och försvaga US-dollarns roll (och i framtiden även den digitala yuanens roll), särskilt i samband med internationella transaktioner och inom detaljhandel (30).

4.1.9

EU är ledande på den globala marknaden för gröna obligationer. Nästan hälften av alla gröna obligationer som emitterades globalt denominerades i euro 2019 (31), och emitteringen har också en stark ställning bland personer med hemvist utanför euroområdet (32). EESK välkomnar förslaget om att införa nya ”gröna” finansieringsinstrument (33) i syfte att stödja den europeiska gröna given (34). Detta kommer att göra det möjligt för EU att fortsätta, och utveckla, sin roll som global ledare inom klimatåtgärder (35).

4.2   Öka motståndskraften hos EU:s finansmarknadsinfrastruktur och berörda kritiska tjänsteleverantörer

4.2.1

I meddelandet betonas vikten av att EU utvecklar sin finansmarknadsinfrastruktur och ökar motståndskraften hos den för att inte vara beroende av att sådana kritiska tjänster levereras från jurisdiktioner i tredjeländer. Kommissionen bör också undersöka hur man ska förebygga beroende av leverantörer av finansiella och icke-finansiella data som inte är hemmahörande i EU. Det nya digitala eurobaserade avvecklingssystemet skulle kunna användas för att stödja handeln med partner som tredjeländer har infört ensidiga sanktioner mot, och länder och personer som omfattas av sanktioner skulle kunna blockeras från att använda det (genom information hämtad från databasen för utbyte av sanktionsuppgifter, Sanctions Information Exchange Repository).

4.2.2

EESK vill också påminna om erfarenheterna från covid-19-pandemins inledande fas, då det ökade intresset för dollar och störningar på den amerikanska repomarknaden gjorde det svårare för icke-amerikanska finansinstitut att refinansiera sin verksamhet i dollar. Det bör även övervägas om Europeiska stabilitetsmekanismen kan användas som en likviditetspool i euro, som också skulle vara tillgänglig för stora finansinstitut. Vi behöver en tydlig färdplan för förändringar av ESM och utveckling av kapitalmarknadsunionen.

4.2.3

EESK stöder i princip de steg som leder till en förstärkning av EU:s öppna strategiska oberoende, bland annat när det gäller att öka motståndskraften hos EU:s finansmarknadsinfrastruktur. Kommittén vill dock påpeka att sådana åtgärder under vissa omständigheter kan få oönskade politiska effekter.

4.3   Stärka genomförandet och verkställandet av EU-sanktioner

4.3.1

För att effektivisera EU-sanktionerna är det nödvändigt att säkerställa att de genomförs och verkställs på ett enhetligt sätt. Dotterbolag till företag baserade utanför EU utnyttjar luckor i lagstiftningen för att kringgå förbud, vilket leder till snedvridningar på den inre marknaden.

4.3.2

EESK välkomnar de förslag som syftar till att stärka EU:s förmåga att tillämpa sanktioner på ett enhetligt sätt och tala med en röst.

4.3.3

Kommittén stöder också kommissionens ansträngningar att utveckla verktyg för att motverka effekterna för EU:s ekonomiska aktörer av ett tredjelands olagliga extraterritoriella tillämpning av ensidiga åtgärder. EESK vill dock understryka behovet av att utveckla mekanismer för att säkerställa samförstånd mellan alla medlemsstater om syftet med sanktionerna i sig. Kommittén anser att sådana instrument kan bidra till EU:s ökade oberoende som global aktör och skydda den inre marknaden från chocker.

4.3.4

Samtidigt bör det noteras att EU:s finansmarknad sedan finanskrisen 2008–2009 har varit föremål för strikt disciplin, vilket medför administrativa skyldigheter för dem som vill dra nytta av EU:s inre marknad. Det är viktigt att dessa bestämmelser tillämpas med den flexibilitet som krävs för att säkerställa en balans mellan kostnader och nytta, bedöma effekterna av nya bestämmelser för europeiska finansiella företag (36) och anpassa regelbördan även till storleken på dessa enheter (stora alleuropeiska banker, finansinstitut och nystartade företag inom finanstekniksektorn) (37).

---

(1)  EESK:s yttrande ”Ett europeiskt insättningsgarantisystem” (EUT C 177, 18.5.2016, s. 21).

(2)  EESK:s yttrande ”Paketet om Ekonomiska och monetära unionen” (EUT C 262, 25.7.2018, s. 28).

(3)  EESK:s yttrande ”En kapitalmarknadsunion för människor och företag – en ny handlingsplan” (EUT C 155, 30.4.2021, s. 20).

(4)  EESK:s yttrande ”Översyn av den ekonomiska styrningen 2020” (EUT C 429, 11.12.2020, s. 227).

(5)  COM(2021) 32 final.

(6)  COM(2018) 796 final, s. 2.

(7)  ”The international role of the euro”, Europeiska centralbanken, juni 2020.

(8)  ”Can the European Project be saved?” Inledningsanförande av Paul Krugman, 23rd International Conference of Europeanists, Philadelphia, 14–16 april 2016.

(9)  Se ”World Economic Outlook Database”, april 2021, Internationella valutafonden.

(10)  ”Currency Composition of Official Foreign Exchange Reserves (COFER)”, International Financial Statistics (IFS), Internationella valutafonden, https://data.imf.org/regular.aspx?key=41175.

(11)  Se ”China Launches Digital Renminbi Trials in 11 Cities, Stages Seven Digital Renminbi Lotteries in Year Following Start of Testing”, China Banking News, 19 april 2021.

(12)  ”PwC CBDC global index”, april 2021, https://www.pwc.com/gx/en/industries/financial-services/assets/pwc-cbdc-global-index-1st-edition-april-2021.pdf.

(13)  EESK:s yttrande ”En stärkt internationell roll för euron” (EUT C 282, 20.8.2019, s. 27).

(14)  EESK:s yttrande ”En kapitalmarknadsunion för människor och företag – en ny handlingsplan” (EUT C 155, 30.4.2021, s. 20).

(15)  EESK:s yttrande ”Paketet om Ekonomiska och monetära unionen” (EUT C 262, 25.7.2018, s. 28).

(16)  EESK:s yttrande ”Den ekonomiska politiken i euroområdet 2021” (EUT C 123, 9.4.2021, s. 12).

(17)  COM(2020) 746 final.

(18)  Eurofound (2020), ”Upward convergence in the EU: Definition, measurement and trends”, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, s. 9.

(19)  Sex enligt Times Higher Education, och endast ett enligt QS World University Rankings.

(20)  ”EU faces barriers to boosting single currency’s global status”, Financial Times, 19 januari 2021.

(21)  COM(2021) 32 final, s. 8.

(22)  EESK:s yttrande ”Mot en mer motståndskraftig och hållbar europeisk ekonomi” (EUT C 353, 18.10.2019, s. 23).

(23)  Se kommissionsledamot Paolo Gentilonis uttalande vid Eurogruppens presskonferens den 15 februari 2021 i Bryssel.

(24)  Se ”Fixed income market liquidity”, Committee on the Global Financial System Papers, nr 55, Banken för internationell betalningsutjämning, januari 2016, s. 18.

(25)  COM(2020) 590 final och COM(2020) 746 final, s. 8.

(26)  EESK:s yttrande ”En kapitalmarknadsunion för människor och företag – en ny handlingsplan” (EUT C 155, 30.4.2021, s. 20).

(27)  EESK:s yttrande ”En kapitalmarknadsunion för människor och företag – en ny handlingsplan” (EUT C 155, 30.4.2021, s. 20), punkt 1.16.

(28)  Se ”Report on a digital euro”, Europeiska centralbanken, oktober 2020, s. 7–8.

(29)  Se ”Report on a digital euro”, Europeiska centralbanken, oktober 2020, s. 36–40.

(30)  ”EU faces barriers to boosting single currency’s global status”, Financial Times, 19 januari 2021.

(31)  Se ”The role of the euro in global green bond markets”, ruta 1, ”19th annual review of the international role of the euro”, ECB, juni 2020.

(32)  Se ”Unleashing the euro’s untapped potential at global level”, anförande av Fabio Panetta, ledamot av ECB:s direktion.

(33)  Se ”Videokonferens med Eurogruppen – De viktigaste resultaten”, 15 februari 2021.

(34)  COM(2019) 640 final.

(35)  Yttrande av Paschal Donohoe efter Eurogruppens videokonferens den 15 februari 2021.

(36)  EESK:s yttrande ”En kapitalmarknadsunion för människor och företag – en ny handlingsplan” (EUT C 155, 30.4.2021, s. 20).

(37)  EESK:s yttrande ”En strategi för digitalisering av finanssektorn i EU” (EUT C 155, 30.4.2021, s. 27).