EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 14.10.2020
SWD(2020) 550 final
ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR
Stöd från EU:s budget för att frigöra medel för investering i byggnadsrenovering
Följedokument till
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
En renoveringsvåg för Europa – miljöanpassa våra byggnader, skapa jobb och förbättra liv
{COM(2020) 662 final}
Föreslaget stöd från EU:s budget för att frigöra medel för investering i byggnadsrenovering
En fördubbling av den årliga renoveringstakten i EU och säkerställande av högkvalitativa renoveringar kommer att medföra stora vinster för EU-medborgarna och kommer att mobilisera betydande privata och offentliga investeringar till stöd för en grön och digital återhämtning och en rättvis och övergång till ren energi. De ytterligare investeringar som krävs väntas uppgå till omkring 90 miljarder euro per år. Denna stora nya utmaning kräver offentliga incitament för att mobilisera de nödvändiga privata investeringarna.
Europeiska unionen kommer att förlita sig på olika instrument som är inriktade på direkt stöd till investeringar i kvalitetsrenoveringar av byggnader, maximalt utnyttjande av privata investeringar, stöd till forskning och innovation, tillhandahållande av tekniskt stöd, användning av attraktiva finansiella produkter för byggnadsrenovering, främjande av spridning på marknaden och undanröjande av icke-tekniska hinder för byggnadsrenovering.
1. Föreslagen EU-budget för att direkt stödja investeringar i kvalitetsrenoveringar av byggnader
Byggnadsrenovering är en tydlig prioritering för kommissionen och renoveringsvågen är ett flaggskeppsinitiativ inom EU:s gröna giv. Kommissionen kommer att säkerställa att EU:s program och instrument används väl för att stödja och frigöra investeringar i byggnadsrenovering samt främja hållbara kvalitetsrenoveringar, inkludering, digitalisering och skydd av kulturarvets värden samt därmed sammanhängande jobbskapande och industriellt ledarskap. Kommissionen uppmuntrar medlemsstaterna att använda EU:s finansiella resurser för att införa nationella, regionala och lokala stödsystem för att stimulera kvalitetsrenovering av byggnader.
Den 27 maj 2020 föreslog kommissionen ett återhämtningspaket med en reviderad flerårig budgetram för 2021–2027 och återhämtningsinstrumentet Next Generation EU (NGEU) på 750 miljarder euro för att hantera de ekonomiska och sociala konsekvenserna av covid-19-krisen och stödja den dubbla gröna och digitala omställningen.
De siffror som anges i detta dokument bygger på slutsatserna från Europeiska rådets möte den 17–21 juli 2020. De föregriper dock inte resultatet av de pågående diskussionerna mellan Europaparlamentet och rådet om delarna i återhämtningspaketet – såsom den fleråriga budgetramen, sektorsprogrammen, deras struktur och budgetanslag – som kommer att fastställas i enlighet med deras respektive antagningsförfaranden.
Faciliteten för återhämtning och resiliens, som enligt förslaget ska tillhandahålla 672,5 miljarder euro i bidrag och lån, ger medlemsstaterna betydande ytterligare finansiering som skulle kunna användas för att finansiera kvalitetsrenoveringar av byggnader. Kommissionens förslag till landsspecifika rekommendationer 2020 fokuserade på de omedelbara åtgärderna för att mildra pandemins socioekonomiska effekter och identifierade byggnadsrenovering som en av de viktigaste prioriteringarna på kort sikt. Dessutom föreslog kommissionen lanseringen av det europeiska flaggskeppsinitiativet ”Renovate”, där medlemsstaterna eftertryckligen uppmuntras att beakta byggnadsrenovering som en topprioritering i sina nationella återhämtnings- och resiliensplaner som de kommer att ta fram för att få tillgång till finansiering från denna facilitet, på grundval av sina nationella energi- och klimatplaner och sina långsiktiga renoveringsstrategier samt på grundval av de landsspecifika rekommendationerna. Både de nationella energi- och klimatplanerna och de långsiktiga renoveringsstrategierna
är viktiga strategiska verktyg och planeringsverktyg som kan användas för att styra medel för byggnadsrenovering till rätt prioriteringar, anpassade till nationella behov. De riktlinjer för faciliteten för återhämtning och resiliens som medlemsstaterna fick i september 2020 inbegriper en detaljerad del som avser renoveringsvågen och som medlemsstaterna uppmanas att ta med och bygga vidare på i sina nationella återhämtnings- och resiliensplaner. Investeringar och reformer med stor potential att skala upp investeringar i byggnadsrenovering och att möjliggöra maximalt utnyttjande av offentlig och privat finansiering, med fokus på subventionerade bostäder och bostäder till skälig kostnad, är särskilt relevanta för möjligheten att uppnå facilitetens mål: grön omställning (minskad energiförbrukning och minskade utsläpp av växthusgaser, skapande av sysselsättning och tillväxtstimulans samt social resiliens).
Olika typer av reformer och investeringar som medlemsstaterna skulle kunna stödja genom faciliteten för återhämtning och resiliens. Några exempel, som bygger på investeringsstöd med sammanhållningsfonder och H2020-projekt, anges nedan:
Inrättande av en facilitet för projektutvecklingsstöd (Elena-modellen) på nationell nivå för att tidigarelägga investeringar och ta fram en stark och samlad pipeline med investeringsprojekt: I flera regionala system i Frankrike erbjuds för närvarande integrerade bostadsrenoveringstjänster, inklusive tredjepartsfinansiering, för bostadsägare. Genom att inrätta en nationell resursplattform och ett omfinansieringsinstrument kommer PDA-projektet (projektutvecklingsstöd) ORFEE att stärka de regionala systemens finansiella struktur och främja deras verksamhet, med 45 miljoner euro i förväntade energirelaterade investeringar fram till 2023.
Utbyggnad av ett nätverk av gemensamma kontaktpunkter för byggnadsrenovering på nationell nivå.
Investeringssystem baserade på avtal om energiprestanda som är inriktade på offentliga byggnader och subventionerat boende: Regionen Marche i Italien har inrättat en innovativ revolverande fond (Energi- och rörlighetsfonden) som kombinerar Eruf-bidrag, mjuka lån och tredjepartsfinansiering från energitjänsteföretag genom avtal om energiprestanda. Fonden har använts för omfattande efterutrustning av sex sjukhus och vårdhem, bland andra investeringsprojekt.
Blandfinansieringsinstrument för bostadsrenovering som kombinerar tekniskt stöd, bidrag och lån för maximalt utnyttjande av privata investeringar genom att undanröja initialkostnader och stimulera efterfrågan.
Finansieringssystem med stor potential att skala upp byggnadsrenovering/affärsbankers innovativa utbyggnad av finansieringsprodukter, finansiering genom lån som betalas via faktura eller via skatt: Inom flera initiativ undersöks för närvarande möjligheterna att knyta skulder som uppstår vid investering i bostadsförbättringar till själva fastigheten och inte till dess ägare, vilket banar väg för mycket långsiktiga finansieringsinstrument. Exempelvis undersöker EuroPACE-projektet i Spanien hur sådana skulder skulle kunna återbetalas genom fastighetsskatter, medan projektet RenOnBill undersöker partnerskap med allmännyttiga företag för att använda energifakturor som återbetalningsverktyg, med pilotimplementering i Italien, Spanien och Litauen.
På kort sikt har React-EU (återhämtningsstöd för sammanhållning och till Europas regioner), som finansieras av NGEU, föreslagits för att ställa 47,5 miljarder euro till förfogande som ytterligare finansiellt stöd för Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden, samt fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt, fram till slutet av 2023. Enligt förslaget ska React-EU ytterligare utvidga de krishanterings- och reparationsåtgärder som redan har börjat genomföras inom ramen för sammanhållningspolitiken genom investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset, samtidigt som tillämpningsområdet utvidgas till att omfatta gröna, digitala och tillväxtfrämjande investeringar. Detta är en möjlighet för medlemsstater och regioner att styra ytterligare finansiering mot byggnadsrenovering genom sina berörda program inom Europeiska regionala utvecklingsfonden. Den föreslagna förstärkta Europeiska socialfonden kommer ge ett förbättrat stöd till förstärkningen av de gröna och digitala färdigheter som behövs för renoveringsvågen, men också främja invånarnas egenmakt, särskilt de mest utsatta, och integrera dem i renoveringsvågen och säkerställa rättvisa och inkludering.
På medellång till lång sikt, under hela perioden 2021–2027, kommer sammanhållningsfonderna (Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden), med en föreslagen budget på 330 miljarder euro, att fortsätta att vara en viktig EU-finansieringskälla för direkta investeringar i energi- och resurseffektivitet i byggnader och renovering av dem, inbegripet aspekter som rör utveckling av humankapitalet, i syfte att uppnå bättre energiprestanda. Sammanhållningspolitiken ska bidra till att avhjälpa de viktigaste regionala obalanserna och stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i unionen. Inom denna ram kommer sammanhållningsfonderna att stödja viktiga investeringar som är kopplade till målen i den europeiska gröna given, bland annat i energi- och resurseffektivitet, t.ex. inom byggsektorn
. De kommer att bidra väsentligt till det övergripande målet på 30 % för klimatutgifter. I landsbygdsområden kan medel från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) användas för att öka energieffektiviteten och produktionen av förnybar energi.
Den föreslagna mekanismen för en rättvis omställning syftar till att lindra de sociala och ekonomiska kostnaderna för omställningen till klimatneutralitet, med fokus på de territorier, industrier och arbetstagare som kommer att behöva hantera de största omställningsutmaningarna. Dess första pelare, Fonden för en rättvis omställning, med ett föreslaget anslag på 17,5 miljarder euro, har energieffektivitet och investeringar i den cirkulära ekonomin som sina stödberättigande områden. Urvalet av projekt kommer uteslutande att baseras på de områden som nämns i de territoriella planerna för en rättvis omställning. Den andra pelaren i mekanismen omfattar programmet för en rättvis omställning under InvestEU som ska genomföras inom alla InvestEU-politikområden. Kommissionen föreslog också en tredje pelare i mekanismen för en rättvis omställning – en lånefacilitet för den offentliga sektorn för att stödja offentliga organ genom att kombinera bidrag från EU-budgeten med lån. De territoriella planerna för en rättvis omställning kommer att stå i centrum för mekanismen för en rättvis omställning, bland annat när det gäller att identifiera stödberättigade territorier.
Slutligen kommer EU:s finansiering också att omfatta den moderniseringsfond som inrättats genom utsläppshandelsdirektivet
och har en volym på cirka 14 miljarder euro
, som gjorts tillgänglig för de tio medlemsstater som har lägre inkomster för att stödja investeringar i modernisering av deras energisystem och förbättrad energieffektivitet. Investeringar i byggnaders energieffektivitet, inbegripet värmerenovering av byggnader och investeringar i modernisering av fjärrvärmeledningar, ingår i de prioriterade områdena, som kommer att omfatta minst 70 % av fondernas resurser. Moderniseringsfonden kommer att drivas under medlemsstaternas ansvar, och medlemsstaterna kommer att välja ut de investeringar de vill ansöka om stöd för. Både enskilda investeringar och system för byggnadsrenovering är stödberättigande.
Medlemsstaterna kan stödja olika typer av investeringar och program med sammanhållningsfonder, däribland React-EU. Några exempel, som bygger på investeringsstöd med sammanhållningsfonder, anges nedan:
Renovering av offentliga byggnader med sammanhållningsfonder: Med Eruf inriktade Kroatien sig på renoveringen av 257 000 m2 och 69 offentliga byggnader, särskilt sjukhus och förskolor, med förväntade årliga besparingar på 70 GW.
Hållbar renovering av subventionerat boende: Regionerna Piemonte och Kalabrien i Italien har nyligen lanserat flera finansieringsprogram för hållbar renovering av offentliga byggnader, bland annat subventionerat boende. Programmen, som finansierades genom strukturfonderna med ett totalt belopp på över 100 miljoner euro, riktade sig till offentliga förvaltningar. På grundval av dessa program certifierades mer än 300 byggnader och mer än 1 000 yrkesverksamma utbildades i användningen av detta hållbarhetskoncept, som i framtiden kommer att utvidgas till att omfatta livscykelperspektivet.
2. Förslag om fortsatt användning av EU-medel för förstärkning, i mycket större skala, av privata investeringar
Det föreslagna InvestEU-programmet kommer att fungera som en gemensam EU-mekanism för stöd till privata investeringar och ersätta alla befintliga centralt förvaltade finansieringsinstrument. Med stöd av en EU-garanti kommer det att syfta till att frigöra den nödvändiga privata finansieringen, bland annat för byggnadsrenovering i Europa, främst genom den föreslagna del som avser politikområdet hållbar infrastruktur. Det föreslagna anslaget för InvestEU-programmet är 9,1 miljarder euro. Det kan användas för att stödja skuld- och kapitalfinansiering för byggnadsrenovering bland annat genom särskilda finansiella produkter för byggnadsrenovering, som för närvarande håller på att utvecklas, inom bostadssektorn med fokus på subventionerade bostäder och bostäder till skälig kostnad, offentliga byggnader, skolor och sjukhus, små och medelstora företag och stöd till energitjänsteföretag.
Det föreslagna InvestEU-programmet kommer att bygga vidare på framgångarna med Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), som fram till juli 2020 hade genererat omkring 524,4 miljarder euro i investeringar. Omkring 16 % av dessa investeringar (cirka 84 miljarder euro) gjordes inom energisektorn. Flera projekt som var inriktade på energieffektivitet i byggnader finansierades, bland annat i Tyskland, Frankrike och Finland.
I Frankrike är SEM Energies POSIT-IF Ile de France och SPEE i Hauts-de-France två av de första (och mest framgångsrika) gemensamma kontaktpunkterna för bostadshus som utvecklats i Frankrike med tredjepartsfinansiering. SEM Ile de France erbjöd genomgripande renovering av mer än 2 000 enheter i andelsfastigheter i regionen Ile de France och skapade 500 arbetstillfällen till ett värde av 1,5 miljoner euro i PDA-medel – ökade genom Efsi-finansiering på 100 miljoner euro för att göra det möjligt för SEM Energies att erbjuda finansiering direkt till ägarna och därmed övervinna det grundläggande marknadshindret att det kan saknas anbud från en affärsbank. Vidare stod SPEE under perioden 2014–2018 för 1 500 renoverade bostäder och över 400 arbetstillfällen som skapats eller bevarats, med 38 miljoner euro i investeringar som genererats med ett europeiskt stöd på 2 miljoner euro från strukturfonderna och Elena.
Flera storskaliga ”energieffektiva byggnader” i Tyskland fick stöd för investeringar i energieffektiv modernisering av bostäder och uppförande av nära-nollenergibyggnader (NNE-byggnader).
Frankrike arbetar för att sprida användningen av det livscykelkoncept som utvecklats med dess ”E+C-”-system, baserat på en livscykelanalys av koldioxid, som senare kommer att införlivas i byggreglerna. Nationell finansiering på 20 miljoner euro har ställts till förfogande för att hjälpa sektorn för subventionerat boende att bygga bostäder som certifierats med ”E+C-”-märkning. Finansieringen är kopplad till projektets resultat. På samma sätt ger Parisregionen och ”Ile-de-France” incitament för byggprojekt som certifierats med ”BBCA-märkning” (en märkning baserad på ”E+C-”-märkning).
Initiativet smart finansiering för smarta byggnader har stimulerat finansiering för byggnadsrenovering och främjat en garantimekanism i kombination med bidrag och tekniskt stöd. Det har ökat de tillgängliga medlen för projektutvecklingsstöd och främjat användningen av avtal om energiprestanda och utvecklingen av gemensamma kontaktpunkter för byggnadsrenovering. Initiativet har bidragit till en effektivare användning av offentliga medel och till en minskning av den upplevda risken i samband med investeringar i energieffektivitet, och det främjade sammanslagning av projekt. Lärdomar från detta initiativ beaktas vid utformningen av särskilda finansiella produkter som stöds av EU-garantier till stöd för investeringar i energieffektivitet inom InvestEU.
Exempelvis lanserades den av ESI-fonderna och Eruf samfinansierade fondandelsfonden ”Energieffektivitet och förnybar energi för Malta” som ett första pilotprojekt för att inrätta och implementera ett garantiinstrument för första-förlustportfölj för att förbättra finansieringen av projekt för energieffektivitet och förnybar energi för både hushåll och företag.
Instrumentet för privat finansiering för energieffektivisering (PF4EE), som enligt ett förslag ska integreras i InvestEU och kombinerar utlåning från EIB till privata banker tillsammans med garantier och tekniskt stöd i syfte att generera investeringar på 650 miljoner euro, är ett mycket bra exempel på ett instrument som har minskat risken i samband med investeringar i energieffektivitet, även för byggnader (t.ex. i Tjeckien, Spanien och Portugal).
I Spanien lanserades PF4EE-instrumentet 2016. Det förvaltas av Banco Santander, som skapade låneprodukten Préstamo BEI Eficiencia Energética, med stöd av PF4EE. Genom denna låneprodukt kan kunder få tillgång till finansiering för energieffektivitetsprojekt till förmånliga räntesatser och genom enkla processer.
I Polen lanserades PF4EE-instrumentet 2019. Det förvaltas av BNP Paribas Bank Polska SA, som skapade en låneprodukt för renovering av flerfamiljshus – Energy Efficiency Finance Facility for Residential Buildings (EEFFRB). Det består av ett paket med olika tjänster, inklusive tekniskt stöd (t.ex. energibesiktningar, energirådgivning och energikonsultationer) från Elena, ett lån från BNP med stöd av PF4EE och ett investeringsbidrag från BGK (nationell utvecklingsbank).
Europeiska fonden för energieffektivitet (med ett föreslaget startkapital på 140 miljoner euro) är ett särskilt EU-lett finansieringsinstrument för energieffektivitet som tillhandahåller marknadsbaserad finansiering för projekt inom den offentliga sektorn, inbegripet renovering av offentliga byggnader, och subventionerade bostäder som ägs av offentliga myndigheter.
En uppgradering av energieffektiviteten vid det italienska universitetssjukhuset S. Orsola-Malpighi slutfördes 2017. EEEF gav universitetssjukhuset ett projekt- och momsobligationsinstrument på 31,8 miljoner euro 2013 för att finansiera uppgraderingen av hela dess system för produktion och distribution av vätska. Detta inbegrep uppförandet av en egen anläggning för trigeneration med ett fjärrvärme- och fjärrkylnät.
Garantiinstrument i kombination med tekniskt stöd, lån och, vid behov, bidrag kan vara mycket lyckade kombinationer av offentligt stöd som kan göra det möjligt för affärsbanker och andra finansinstitut att skala upp sin finansiering för energieffektivitets- och byggnadsrenoveringar.
Medlemsstaterna kan, för de EU-medel som ställs till deras förfogande, utforma stödsystem som inspirerats av ovannämnda initiativ för att attrahera privat kapital och öka hävstångseffekten för och effekterna av de offentliga medel som används.
Sammanhållningspolitiska medel kan också användas för att mobilisera privata investeringar. Under perioden 2014–2020 har 1,7 miljarder euro använts som förstärkning i finansieringsinstrument, även i kombination med bidrag.
I Litauen bidrar Eruf med 200 miljoner euro under perioden 2014–2020 till finansieringsinstrumentet Jessica II, med inriktning på investeringar i eftermodifiering för energieffektivitet i bostäder, med fokus på bostadsägarföreningar i flerfamiljshus. Det återbetalningspliktiga stödet kombineras med bidragsstödet i form av räntesubventioner och subventioner för tekniskt stöd, som också finansieras av Eruf. Statliga budgetbidrag kan fullt ut kompensera för lånekapital och räntebetalningar för låginkomsttagare.
3. Förslag till EU-budget till stöd för forskning och innovation för byggnadsrenovering
Det föreslagna Horisont Europa kommer att stödja forsknings- och innovationsprojekt avseende hållbara byggnader och fortsätta med det framgångsrika stödet från Horisont 2020. Exempelvis håller det föreslagna offentlig-privata partnerskapet om människocentrerad hållbar byggd miljö (Built4People) på att utvecklas för att sammanföra alla relevanta aktörer i hela fastighets- och byggvärdekedjan i syfte att utveckla ett helhetsgrepp för innovation för att omvandla den byggda miljön i riktning mot hållbarhet, inbegripet det byggnadshistoriska arvets särdrag.
Partnerskapet är en naturlig fortsättning på, och utvidgning av tillämpningsområdet för, det offentlig-privata partnerskapet för energieffektiva byggnader (EeB PPP) som inrättades under FP7 och fortsatte inom Horisont 2020. Med över 174 EU-finansierade projekt utvecklade partnerskapet flera innovationer inom byggnader och byggnadsteknik, avancerade material, byggnaders energiprestanda samt bygg- och renoveringsprocesser, bland annat genom industrialisering av genomgripande renovering. Det offentlig-privata partnerskapet för energieffektiva byggnader (EeB) tillhandahöll 184,4 miljoner euro inom programmet ”Säker, ren och effektiv energi” och 365,5 miljoner euro inom ramen för NMBP-programmet. Många forsknings- och innovationsresultat kan lätt omvandlas till marknadsmässiga lösningar som kan användas i renoveringsvågen.
Ansökningsomgången
för den europeiska gröna given, som är en del av Horisont 2020 och har en budget på 1 miljard euro, kommer att stödja pilottillämpningar, demonstrationsprojekt och innovativa produkter samt styrning, värdekedjor och social innovation. Syftet är att uppnå konkreta och påtagliga resultat på kort sikt och mobilisera forskning och innovation för att möjliggöra en grön och rättvis omställning. Ansökningsomgången omfattar ett område som är ägnat åt ”Energi- och resurseffektiva byggnader”, där man kommer att undersöka utformning och uppförande av nya byggnader och eftermodifiering av befintliga byggnader. I synnerhet kommer subventionerat boende, sjukhus och skolor att vara i fokus, i syfte att minska energifattigdomen och säkerställa en rättvis omställning. Ansökningsomgången omfattar även ett område på temat ”Klimatneutrala och socialt innovativa städer”, som syftar till att snabbt sätta in fullskaliga, systemiska och integrerade klimatåtgärder på stads- eller distriktsnivå för att uppnå klimatneutralitet senast 2030 och stödja det kommande uppdraget (”mission”) ”Klimatneutrala och smarta städer”. Ett annat område är inriktat på demonstration av systemlösningar för den territoriella utvecklingen av den cirkulära ekonomin, där den byggda miljön spelar en viktig roll.
De föreslagna ansökningsomgångarna för smarta städer
De föreslagna ansökningsomgångarna för uppdraget (”mission”)
”Klimatneutrala och smarta städer” inom ramen för Horisont Europa kommer att stödja och presentera 100 europeiska städer i deras systemomfattande omställning till klimatneutralitet senast 2030. Därvid sammanförs alla aktörer i en process som inbegriper flera nivåer och gemensamt skapande och som ska formaliseras genom ett klimatstadskontrakt. Den expertgrupp på hög nivå som gav kommissionen råd i fråga om uppdragsbeskrivningen riktade särskilt in sig på stadsbyggnadsbeståndet som en av de främsta pådrivande faktorerna för klimatneutralitet i städerna och identifierade områden och åtgärder som var relevanta för renoveringsvågen. Uppdragsstrategin kommer att inspirera andra europeiska städer att sträva efter fullständig europeisk klimatneutralitet och bidra till målen i den gröna given för 2050.
EU:s innovationsfond för utsläppshandelssystemet är ett av världens största finansieringsprogram för demonstration av innovativ koldioxidsnål teknik inom områdena energiintensiv industri, förnybar energi, energilagring samt avskiljning och lagring av koldioxid. Fonden stöder teknik som har hög innovationsgrad och kan leda till betydande utsläppsminskningar – till exempel genom ersättningsprodukter för byggverksamhet och design med låga koldioxidutsläpp – och som kopplar samman nya produkter med renoveringsmarknaden.
Användningen av prefabricerade system för energieffektiv byggnadsrenovering gör det möjligt att minska arbetet på plats, minimera råvaruförbrukningen och öka energi- och resurseffektiviteten inom byggsektorn. H2020-projekt som finansierades inom ramen för det offentlig-privata partnerskapet för energieffektiva byggnader (EeB) uppnådde mycket goda resultat genom industrialisering av genomgripande renovering med låg inkräktandegrad, 30 % minskad tid, räntabilitet < 10 år och kostnadsminskning > 15 %. Exempelvis utvecklade BERTIM prefabricerade timmermoduler och holistiska metoder för genomgripande renovering. Företaget utvecklade också ett datorbaserat verktyg (RenoBIM) som gör det möjligt att minska renoveringstiden och effektivisera renoveringsprocessen genom anpassning av massproduktionen, från datainsamling och utformning till tillverkning och installation.
MAKING-CITY, ett projekt för smarta städer, är ett storskaligt demonstrationsprojekt som syftar till att utveckla nya integrerade strategier för att hantera omvandlingen av energisystem i tätorter i riktning mot koldioxidsnåla städer, med PED-strategin (plusenergiområde, Positive Energy District) som kärnan i denna energiomställning. Projektet kommer att vara intensivt inriktat på att ta fram fakta som visar den faktiska potentialen hos PED-konceptet, som grund för en högeffektiv och hållbar väg mot framsteg utöver de nuvarande färdplanerna för stadsomvandling.
4. EU-medel för att undanröja marknadshinder för byggnadsrenovering
Det föreslagna Life-programmet 2021–2027 kommer att omfatta fyra delprogram, varav flera är högst relevanta för byggsektorn och för renovering. Det föreslagna Life-delprogrammet ”Övergång till ren energi”, för vilket ett totalt budgetanslag på 1 miljard euro föreslogs, kommer att ge skräddarsytt stöd till medlemsstater och regioner för att ta ett helhetsgrepp på de specifika hinder för renovering som identifierats på deras territorier.
Projekten för spridning på marknaden finansieras för närvarande genom ansökningsomgångar för energieffektivitet inom Horisont 2020 och kommer att fortsätta inom ramen för Life-delprogrammet ”Övergång till ren energi”. De syftar till att undanröja marknadshinder för byggnadsrenovering, till exempel genom att ta itu med strukturella hinder eller organisatoriska hinder, skapa gynnsamma ramar och bygga upp offentliga och privata aktörers kapacitet.
Dessutom kommer det föreslagna Life-delprogrammet ”Cirkulär ekonomi och livskvalitet”, med ett föreslaget anslag på 1,35 miljarder euro, att kunna stödja innovativa strategier som kan leda till framsteg i fråga om livscykeleffekter och materialeffektivitet i den byggda miljön.
När medlemsstaterna utarbetar sina nationella återhämtnings- och resiliensplaner uppmuntras de att dels fastställa reformprioriteringar som på ett framgångsrikt sätt kan undanröja de befintliga hindren för byggnadsrenovering
, dels överväga att anslå de medel som krävs för dessa reformer. Sammanhållningsfonder kan också användas för att ta itu med strukturella eller organisatoriska hinder och för att skapa gynnsamma förutsättningar för byggnadsrenovering.
|
Projektet BIMplement handlar om utbildning i byggnadsinformationsmodellering (Building Information Modelling, BIM) på byggarbetsplatser. Det syftar till att förbättra kvaliteten vid uppförande och renovering av nära-nollenergibyggnader genom att använda BIM som en universell informationsbärare och katalysator för inlärningsprocessen inom projekt och mellan projekt. BIMplement har utvecklat en BIM-förstärkt kvalifikationsram som beskriver den kompetens, de färdigheter och den kunskap som behövs för att koppla samman tillgänglig kunskap med BIM-modellen, byggprocessen och de berörda aktörerna. Resultaten kommer att tillämpas på 50 experimentanläggningar där utbildningsinsatser kommer att testas i praktiken.
Det nuvarande Life-projektet ”LifeforLLL(s)” har ”råd för gröna byggnader” i åtta länder och samarbetar med ländernas regeringar och berörda parter inom industrin för att undersöka hur nyckelindikatorer för hela koldioxidlivscykeln, cirkularitet och inomhusluftkvalitet praktiskt kan genomföras i alleuropeisk skala. Det handlar om att skapa den infrastruktur som krävs för att integrera den EU-omfattande ram för hållbara byggnader som kallas ”Level(s)”. Projektet undersöker hur Europas ledande certifieringssystem för gröna byggnader kan anpassas till denna ram och tillhandahålla mer jämförbara uppgifter om byggnaders miljöprestanda. Det stöder dessutom offentlig upphandling genom att arbeta tillsammans med städer och offentliga myndigheter för att anpassa indikatorer för hela koldioxidlivscykeln, cirkularitet och inomhusluftkvalitet till upphandlingsstandarder och omfattar utbildning av offentliga myndigheter samt produkttillverkare.
Det H2020-finansierade projektet BUILD UPON, som genomfördes av ”råden för gröna byggnader”, engagerade och stärkte en kritisk massa av berörda parter och hjälpte dem att fastställa och genomföra sin nationella långsiktiga renoveringsstrategi i 13 länder. En ”Renowiki” inrättades för att förbättra intressenternas förståelse, och dialog och utbyte inom intressentgruppen främjades genom workshoppar på lokal, nationell och europeisk nivå, med deltagande av över 3 300 viktiga intressenter. Workshopparna resulterade i en rad rekommendationer, ”RENOmmandments”, till regeringarna.
BeREEL-projektet, som finansierades inom ramen för Life som ett strategiskt integrerat projekt, stödde utvecklingen av den långsiktiga bostadsrenoveringsstrategin för regionen Flandern i Belgien.
|
5. Förslag till EU-budget för att finansiera tekniska stödtjänster och rådgivningscentrum
Tekniskt stöd är avgörande för renoveringsvågens framgång genom att hjälpa projektutvecklare att koppla samman mindre projekt, stödja privata och offentliga mellanhänder för att genomföra eller underlätta investeringar och täcka personalkostnader för inrättande av projektutvecklingsenheter på plats.
Instrumentet för europeiskt lokalt energistöd (Elena), som för närvarande finansieras genom Horisont 2020, har föreslagits fortsätta under 2021–2027 inom ramen för InvestEU:s rådgivningscentrum. Under perioden 2014–2020 tilldelades instrumentet ett totalt belopp på 282 miljoner euro (inklusive en förstärkning på 97 miljoner euro för att stödja särskild finansiering av byggnadsrenovering i bostadssektorn
, särskilt sektorn för subventionerat boende). Elena är ett gemensamt initiativ från kommissionen och EIB och tillhandahåller projektutvecklingsstöd i form av bidrag till slutliga stödmottagare för förberedelse av stora investeringsprojekt inom energieffektivitet, integrerad förnybar energi och hållbara transporter i städer. Elena-instrumentet kompletteras av de PDA-ansökningsomgångar som hanteras av Easme för att stödja mindre projekt.
Ett stort investeringsprogram i Ljubljana (Slovenien) för eftermodifiering av energisystem i offentliga byggnader, med fokus på förskolor, stöddes av energitjänsteföretag. I detta fall genererade 1 miljon euro i tekniskt stöd investeringar på 49 miljoner euro.
Ett annat exempel är genomförandet av handlingsplanen för hållbar energi i grevskapet Tipperary i Irland, där stödet från Elena användes för att övervinna hindren för finansiering av ett stort antal energieffektivitetsprojekt genom att täcka kostnader för genomförbarhetsstudier och energibesiktningar, affärsutveckling och upphandling. De sektorer som berörs är privata bostäder, offentliga byggnader och tertiära byggnader.
PDA-projektet Prodesa syftar till att mobilisera hållbara energiinvesteringar på cirka 20 miljoner euro i offentliga byggnader och belysning i sju kommuner i Atens storstadsområde. Projektet är det första i sitt slag i Grekland och kommer att tillämpa en grupperingsstrategi (även mellan kommuner) i kombination med en skräddarsydd sammanslagning av finansieringslösningar. Gruppering av fragmenterade kommunala projekt syftar till att uppnå en lämplig (stabil) skala, rimliga återbetalningstider och rimlig riskspridning, medan sammanslagningen av resurser är inriktad på att optimera de finansiella resultaten och öka bidragen från den privata sektorn (särskilt även energitjänsteföretag).
Det föreslagna instrumentet för tekniskt stöd (Technical support Instrument, TSI) kan på begäran hjälpa medlemsstaterna att utforma, utveckla och genomföra reformer på området byggnadsrenovering, även inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens. Detta inbegriper tekniskt stöd för följande:
·Riktade reformer som syftar till att skala upp investeringar i byggnadsrenovering, inbegripet privata bostäder och offentliga byggnader såsom sjukhus och skolor. Det tekniska stödet kan bland annat främja en effektiv användning av innovativa finansieringsinstrument, förbättra förvaltningsprocesserna och tillgången till data om offentliga byggnader, ge lättillgänglig information för medborgare som är intresserade av att renovera sitt hus och stödja införandet av digital teknik inom byggsektorn.
·Utveckla och genomföra sunda långsiktiga renoveringsstrategier eller färdplaner, bland annat genom att utforma särskilda strategier och program som ger investerare, offentliga myndigheter och medborgare säkerhet och en tydlig väg framåt.
·Förbättra kapaciteten hos de offentliga förvaltningar som deltar i byggnadsrenovering, till exempel genom att upprätta god samordning mellan offentliga organ och offentlig-privata partnerskap på olika nivåer, bland annat genom att se över de tilldelade ansvarsområdena, och stärka personaladministrationen för att säkerställa att den offentliga förvaltningen har den kompetens som krävs på området.
·Förbättra kapaciteten hos sammanslutningar av subventionerade boenden, bostadskooperativ och organisationer som sänker kostnaderna genom att ägare och boende deltar i renoverings- och bostadsprojekt, exempelvis bostads- och energikooperativ, särskilt i regioner där de är mindre utvecklade.
·Förbereda och genomföra reformer som ska genomföras inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens och främja renoveringsinvesteringar som behövs för en hållbar återhämtning.
Sammanhållningspolitisk finansiering får också användas av medlemsstater och regioner för energieffektivitetsrelaterat tekniskt stöd, som kan tillhandahållas i form av fristående bidrag eller som en del av en insats med finansieringsinstrument.
