EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 30.9.2020

SWD(2020) 323 final

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR

2020 års rapport om rättsstatsprincipen


Landskapitel om rättsstatssituationen i Slovenien

Följedokument till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

2020 års rapport om rättsstatsprincipen
Rättsstatssituationen i EU

{COM(2020) 580 final} - {SWD(2020) 300 final} - {SWD(2020) 301 final} - {SWD(2020) 302 final} - {SWD(2020) 303 final} - {SWD(2020) 304 final} - {SWD(2020) 305 final} - {SWD(2020) 306 final} - {SWD(2020) 307 final} - {SWD(2020) 308 final} - {SWD(2020) 309 final} - {SWD(2020) 310 final} - {SWD(2020) 311 final} - {SWD(2020) 312 final} - {SWD(2020) 313 final} - {SWD(2020) 314 final} - {SWD(2020) 315 final} - {SWD(2020) 316 final} - {SWD(2020) 317 final} - {SWD(2020) 318 final} - {SWD(2020) 319 final} - {SWD(2020) 320 final} - {SWD(2020) 321 final} - {SWD(2020) 322 final} - {SWD(2020) 324 final} - {SWD(2020) 325 final} - {SWD(2020) 326 final}

I.Domstolsväsendet 

Det slovenska rättssystemet består av tre nivåer, med lokala domstolar och distriktsdomstolar (som hanterar civilrättsliga mål och handelsrättsliga mål) och arbetsdomstolar (en behandlar också ärenden som rör social trygghet) och en förvaltningsdomstol (med ställning som högre domstol) i första instans (sextio totalt), fyra högre domstolar i andra instans (som behandlar överklaganden av förstainstansdomstolarna beslut) och Högsta domstolen i tredje instans (som behandlar överklaganden mot domar från de högre domstolarna och förvaltningsdomstolen). Författningen föreskriver att ett domarråd ska finnas, ett separat organ utanför de tre regeringsnivåerna, som har i uppdrag att skydda rättsväsendets oberoende liksom att främja och säkerställa dess ansvarsskyldighet och effektivitet, samt kvaliteten på dess arbete. 1 Domarkandidater väljs ut av domstolsrådet och föreslås sedan för utnämning av nationalförsamlingen (Državni zbor – parlamentets första kammare). 2 Om domstolsrådet väljer en kandidat som redan har valts till ett juridiskt ämbete befordras kandidaten till den nya juridiska befattningen av rådet själv. Statsåklagarmyndigheten är en oberoende myndighet, men också en del av den verkställande makten, eftersom det är det statliga åklagarrådet och statsåklagaren som har de huvudsakliga befogenheterna att besluta om statsåklagarnas karriär och om myndighetens funktion. Det statliga åklagarrådet är ett oberoende statligt organ som utför statsåklagarmyndighetens självregleringsuppgifter och har en roll att spela i säkerställandet av att åtalen är enhetliga och skyddet av statsåklagarnas oberoende. Sloveniens advokatsamfund är en del av rättsväsendet, och är ett självständigt och oberoende organ.

Oberoende

En utredning som inleddes i början av 2019 av en parlamentarisk undersökningskommitté planerade att undersöka åklagarnas och domarnas agerande i konkreta brottsmål. Författningsdomstolen sköt senare upp tillämpningen av lagen om parlamentariska undersökningar på grund av risken för att domarnas och åklagarnas oberoende riskerades av en sådan parlamentarisk undersökning av konkreta mål. Undersökningskommittén inrättades av nationalförsamlingen på begäran av Nationella rådet (Državni svet, parlamentets andra kammare). 3 Författningsdomstolen hänsköts ärendet av domstolsrådet och statsåklagarmyndigheten, och stoppade tillämpningen av lagen om parlamentariska undersökningar både när det gäller domare och statsåklagare, i väntan på prövningen av huruvida lagen var författningsenlig. 4 Författningsdomstolen stoppade också tillämpningen av den parlamentslag som inrättade undersökningskommittén. Domstolsrådet uppgav att den parlamentariska undersökningens omfattning, enligt definitionen i den parlamentslag som inrättade denna, inte omfattade rättsväsendets funktion som helhet, utan snarare inriktades på specifika slutgiltiga domar och enskilda domare. I sitt beslut om interimistiska åtgärder framhöll författningsdomstolen avsaknaden av lämpliga mekanismer i lagen för att skydda domare och statsåklagare från parlamentariska undersökningar av deras ”politiska ansvar”. Den betonade också att det fanns risk att den parlamentariska undersökningen inkräktade på domarnas och åklagarnas oberoende, vilket ”skulle kunna göra oåterkallelig skada” på både rättsväsendets oberoende och statsåklagarmyndighetens oberoende och självständighet. Författningsdomstolen har ännu inte avgett sitt slutgiltiga beslut om sakfrågan.

Rättssystemets uppfattade oberoende har förbättrats kontinuerligt under de senaste åren, men är i genomsnitt fortfarande lågt. Rättssystemets uppfattade oberoende bland allmänheten är genomsnittligt (42 % uppger ganska bra och mycket bra), men bland företagen är det uppfattade oberoendet fortsatt lågt (36 %). Det har dock kontinuerligt ökat i båda undersökningarna och visar på en positiv trend. 5 Det främsta skälet bakom den uppfattade avsaknaden av oberoende hos domstolar och domare som företagen uppgav, är att det uppfattas som att regeringen eller politiker blandar sig i eller utövar påtryckningar. Det andra skälet är att det uppfattas som att ekonomiska intressen eller andra särskilda intressen blandar sig i eller utövar påtryckningar. Dessa siffror är jämförelsevis bland de högsta i EU. 6 Högsta domstolen beställde en studie om varför domarnas och domstolarnas oberoende uppfattas vara så pass lågt, och om det låga förtroendet för rättssystemet, vilket skulle kunna hjälpa till att identifiera möjliga förbättringar. Bland skälen bakom detta låga förtroende, som identifierats genom riktade enkäter och workshoppar med intressenter, bland annat domstolsanvändare, rättstillämpare, domstolspersonal och allmänheten, uppgavs bristande kunskap och information om rättssystemet, organisatoriska frågor och kommunikationsproblem, samt svårigheter att hitta bland domstolsbyggnader. Dessa slutsatser ledde till att ett antal åtgärder genomfördes av Högsta domstolen och andra organ, från utbildning till bättre informationsverktyg för domstolsanvändare när de har nått fram till domstolen, som syftar till att förbättra förtroendet för rättsväsendet och rättssystemets uppfattade oberoende. 7  

Kvalitet

Digitaliseringen av rättssystemet vad gäller ärendehantering har kommit långt och vidare utveckling pågår för att förbättra den elektroniska kommunikationen mellan domstolar och parter. Informations- och kommunikationstekniken för ärendehantering är avancerad. 8 Uppgifter från alla ledningssystem inom domstolsväsendet håller på att standardiseras, integreras (med hjälp av verktyg för datalagring) och centraliseras, och används för förvaltnings- och statistikändamål. It-policyer och It-strategier definieras, samordnas och hanteras av Högsta domstolen. Den elektroniska kommunikationen mellan domstolar och parter är dock mindre utvecklad. Det går till exempel inte alltid att inge ett ärende eller få kallelser elektroniskt, eller att övervaka hur förfarandena fortskrider online. 9 Den elektroniska kommunikationen är redan avancerad inom vissa områden, exempelvis obestridd skuldindrivning, som sköts av en särskild organisatorisk enhet vid den lokala domstolen i Ljubljana (COVL), där ärendeakter endast finns i elektroniskt format, liksom insolvensförfaranden och fastighetsregistret. Högsta domstolen har sedan 2019 prioriterat att förbättra de elektroniska kommunikationsverktygen inom andra områden, i synnerhet inom civilrättsliga och straffrättsliga förfaranden, samt när det gäller överträdelser. Ett projekt för att utveckla e-akter, digital delgivning av rättsliga handlingar, onlinebetalning av domstolsavgifter och andra digitala verktyg har inletts. 10  

Resultaten från Högsta domstolens enkät bland domstolsanvändare används för att förbättra kvaliteten på rättvisan ytterligare. Högsta domstolen beställde en studie (se ovan) som inkluderade enkäter bland domstolsanvändare och andra intressenter. Högsta domstolen inrättade en särskild projektgrupp för att förbättra rättstillämpningens kvalitet och förtroendet för rättvisan. Gruppen organiserade bland annat enkäter bland domare och domstolspersonal, workshoppar med viktiga aktörer, intervjuer och synpunkter från intern personal. På denna grundval tog Högsta domstolen fram handböcker för nya domare, handböcker om förfaranden inom olika juridiska områden, utbildning för domstolspersonal och informationsmaterial för allmänheten, såsom broschyrer, videor och en webbplats, även om processer. 11 Projektet tilldelades en internationell utmärkelse. 12

Högsta domstolen spelar en viktig roll vid tilldelningen av resurser till domstolarna. Avancerade IKT-verktyg för ärendehantering utgår från detaljerade uppgifter från särskilda domstolar. Detta gör det möjligt för domstolarnas ordföranden, domstolspersonal i ledande ställning och Högsta domstolen att tilldela personalresurser och ekonomiska resurser baserat på jämförande uppgifter om domstolarnas effektivitet. 13 Domstolarnas ordförande lämnar varje år in sina resursförslag till Högsta domstolen. Högsta domstolen analyserar sedan effektivitetsuppgifterna, jämför arbetsbördan vid varje domstol och presenterar analysen för domstolarnas ordförande i samband med diskussionen om resurser. Därefter når man en kompromiss om tilldelningen av resurser, med hänsyn tagen till de jämförande uppgifterna från domstolarna.

Domstolsrådet och det statliga åklagarrådet har för lite resurser, trots vissa förbättringar. Domstolsrådet blir allt mer aktivt i sina ansträngningar för att förbättra kvaliteten på rättvisan, i synnerhet genom dess roll vid utvärderingen av domare, disciplinära förfaranden och förbättringen av domarnas ersättning. 14 Trots att domstolsrådet har beviljats mer resurser under de senaste åren har det fortfarande relativt få anställda med tanke på rådets omfattande befogenheter och icke-yrkesverksamma ledamöter. 15 Enligt intressenterna kräver dessa ansträngningar ytterligare resurser för att man ska kunna öka domstolsrådets administrativa kapacitet, bland annat för att förbättra förfarandet för urval av domare, i synnerhet motiveringen av beslut. Det statliga åklagarrådet har fortfarande för lite personalresurser och ekonomiska resurser, 16 vilket innebär att det inte kan ägna sig åt att förbättra statsåklagarmyndighetens allmänna kvalitet. Rådets roll i att förbättra processen för urval av åklagare hindras också av bristen på personal.

Samråd pågår för att slutföra reformen av den rättsliga översikten. Under de senaste årtiondena har den rättsliga översikten (som visar var domstolarna ligger liksom deras jurisdiktion) växlat mellan en enda domstol och flera domstolar i första instans (på distriktsnivå och lokal nivå). I nuläget räknar domstolssystemet med 55 förstainstansdomstolar, med 44 lokala domstolar som behandlar civilrättsliga tvistmål och andra civilrättsliga mål med låga (finansiella) värden, och 11 distriktsdomstolar som behandlar civilrättsliga mål och handelsrättsliga mål höga värden, som inbegriper juridiska personer. Uppdelningen mellan civila domstolar och handelsdomstolar i första instans har länge ansetts påverka domstolarnas effektivitet. För att åtgärda detta till vis del sattes genom 2009 och 2015 års reformer de lokala domstolarna under skärpt kontroll av distriktsdomstolarna för att jämna ut arbetsbelastningen och minska behörighetstvister. 17 Avancerade IKT-system för ärendehantering och Högsta domstolens erfarenhet av resurshantering kan göra det möjligt att inrätta större domstolar i stadsområden. 18 Justitieministeriets samråd med rättsväsendet om en ny reviderad rättslig plan fortsatte under 2019, men något lagstiftningsförslag har ännu inte färdigställts av regeringen.

Domar från förstainstansdomstolarna offentliggörs fortfarande i begränsad utsträckning, i synnerhet i civilrättsliga mål och handelsrättsliga mål. Medan de flesta domar från Högsta domstolen och de högre domstolarna offentliggörs online är antalet domar från förstainstansdomstolar som offentliggörs fortfarande lågt. 19 Dessutom är maskinläsbarheten för offentliggjorda domar, som skulle göra det möjligt att utveckla tjänster och produkter för domstolsanvändare som bygger på AI-lösningar, relativt låg 20 . Projektet för att förbättra tillgängligheten online för domar från förstainstansdomstolar och som sköts av justitieministeriet har skjutits upp på grund av problem som har att göra med automatisk anonymisering av domar. En ny metod håller på att undersökas tillsammans med forskare.

Effektivitet

Rättssystemets förbättrade effektivitet har lett till allt färre eftersläpande ärenden, och domstolsförfarandenas längd är i stort sett stabil. Trots att det slovenska rättssystemet har bland högsta antalet inkommande civilrättsliga mål i EU har man upplevt en kontinuerlig förbättring av effektiviteten inom nästan alla ärendekategorier. 21 2019 minskade det totala antalet eftersläpande ärenden med mer än 7 % jämfört med 2018. 22 Domstolarna avslutade återigen fler ärenden än de tog emot, men ändå färre än tidigare. 23 Den genomsnittliga längden på förfarandena steg till omkring 13 månader i civilrättsliga tvistrelaterade mål, och stod stilla på 11 månader i handelsrättsliga tvistrelaterade mål, eftersom äldre ärenden prioriterades. Det tar dock fortfarande mer än 12 månader fram till den första utfrågningen i en rättegång som rör ett handelsrättsligt mål. Vid överklaganden avslutas dessa ärenden snabbt, vanligtvis inom omkring tre månader. Nästan en fjärdedel av alla civilrättsliga och handelsrättsliga tvistmål kan lösas genom förlikning inför domstol. Det tar dock fortfarande mellan 14 och 17 månader fram till dess att en skriftlig dom avkunnas i den typen av ärenden.

Effektivitetsutmaningar kvarstår, i synnerhet när det gäller fall av ekonomisk brottslighet. Domstolsförfarandena, framför allt sådana som rör penningtvätt, och åtalsförfarandena är ofta utdragna. Brottmålsdomstolarna fortsatte att avsluta fler ärenden än de tog emot (en avslutandegrad på 102 %). Brottsmålens längd minskade dock vid lokala domstolar till omkring 9,5 månader och ökade vid distriktsdomstolarna (till mer än 14 månader). 24 Vid hanteringen av mer komplexa penningtvättsbrott fortsätter längden på förfarandena i förstainstansdomstolarna att stiga och uppgår till i genomsnitt 1 132 dagar. 25 2019 behandlade och avslutade statsåklagarmyndigheten fler klagomål (anmälningar av brott) än vad som togs emot det året, och tog oftast mellan en till två månader på sig att antingen avslå en anmälan, begära vidare polisutredning eller lämna ett åtal till domstol. 26 Den särskilda statsåklagarmyndigheten, som tar hand om fall av ekonomisk brottslighet, behövde i genomsnitt runt fyra månader för dessa steg. Antalet mål som statsåklagarmyndigheten väckt hos brottmålsdomstolarna har minskat stadigt 27 . Trots vissa förbättringar kan utredningar som utförs av polis och åklagare om ekonomiska brott ibland ta flera år, delvis på grund av att det saknas resurser. Dessa effektivitets- och kvalitetsutmaningar hanteras genom riktad utbildning (bland annat om förebyggande av penningtvätt), utbyte av god praxis och analyser av åklagarnas effektivitet med ett uppgraderat informations- och kommunikationstekniskt system.

II.Regelverk för korruptionsbekämpning 

Den institutionella och rättsliga ramen för att förebygga och bekämpa korruption består av lagen om integritet och förebyggande av korruption. Det finns lagar som reglerar intressekonflikter och tillgångsdeklarationer för medlemmar av den offentliga förvaltningen, ministerier och parlamentet, om lobbying och ”svängdörrar”. Den institutionella ramen för att bekämpa korruption består av ett självständigt statligt organ, kommissionen för förebyggande av korruption, som samarbetar med andra korruptionsbekämpande organ, polisen och den särskilda åklagarmyndigheten.

Slovenien fick 60 av 100 i Transparency Internationals korruptionsindex 2020 och ligger på plats 11 i EU och plats 35 i världen. Av en nylig Eurobarometer framgår att 87 % av slovenerna anser att korruptionen är utbredd i Slovenien (EU-genomsnittet är 71 %), och 36 % känner sig personligt drabbade av korruption i sin vardag (EU-genomsnittet är 26 %). 28 Enligt undersökningarna anser 90% av företagen att korruptionen är utbredd (EU-genomsnittet är 63 %), medan 41 % anser att korruption är ett problem när de gör affärer (EU-genomsnittet är 37 %). 23 % av alla tillfrågade anser att antalet framgångsrika åtal är tillräckligt för att avskräcka människor från korruption (EU-genomsnittet är 36 %), medan 10 % av företagen anser att personer och företag som åker fast för att ha mutat en högre tjänsteman straffas på lämpligt sätt (EU-genomsnittet är 31 %). 29

Den grundläggande rättsliga ramen för att stärka offentlig sektors integritet, säkerställa insyn och undvika intressekonflikter är lagen om integritet och förebyggande av korruption. Antagandet av ändringar av lagen om integritet och förebyggande av korruption för att ta itu med brister i ramen för korruptionsbekämpning har dock försenats. Detta är den huvudsakliga rättsakten för att bekämpa korruption i Slovenien, och den reglerar även ansvarsområdena för kommissionen för förebyggande av korruption. Ändringarna av lagen om integritet och förebyggande av korruption för att ta itu med brister i den befintliga ramen, inklusive de som framhölls av Europarådets grupp av stater mot korruption (Greco), antogs av regeringen i januari 2018 och skulle antas av parlamentet i juni 2020. 30  Antagandet sköts dock upp, vilket innebär att viktiga reformer för korruptionsbekämpning fortfarande inte har genomförts. Ingen större utveckling sker i fråga om uppföranderegler, intressekonflikter, visselblåsning eller ”svängdörrar”, som bara behandlas till viss del i lagen om integritet och förebyggande av korruption. 31  

Kommissionen för förebyggande av korruption bedriver verksamheter inom en gedigen rättslig ram, men med begränsade resurser. Kommissionen för förebyggande av korruption är ett självständigt statligt organ vars oberoende säkerställs av förfarandet för val av dess ledning, där en särskild urvalsnämnd som består av medlemmar från samtliga tre verkställande grenar och det civila samhället utfärdar en rekommendation om utnämningen till ordföranden. Denna kommission samarbetar regelbundet med polisen och den särskilda åklagarmyndigheten, men har kvar tillsynsbefogenheter och administrativa utredningsbefogenheter. Dessutom tillser den förebyggandet av korruption och förstärkningen av det offentliga ämbetets integritet. Kommissionen för förebyggande av korruption utför administrativa utredningar och har omfattande juridiska befogenheter när det gäller att ge andra brottsbekämpande organ och institutioner tillgång till eller i uppdrag att samla in bevis. Den ansvarar för att övervaka genomförandet av bestämmelser om intressekonflikter, integritetsplaner, tillgångsdeklarationer, gåvor och begränsningar enligt lagen om integritet och förebyggande av korruption. Greco har dock noterat att otillräckliga resurser och processuella brister tycks hindra det arbete som utförs av kommissionen för förebyggande av korruption. 32 Ändringarna av lagen om integritet och förebyggande av korruption förväntas också beröra rättsliga frågor som rör kommissionen för förebyggande av korruptions eget förfarande för att hantera fall av korruption. Den process med vilken kommissionen för förebyggande av korruption utför administrativa utredningar och utfärdar offentliga beslut har lett till att fall har ifrågasatts i domstolarna, eftersom de anklagades rätt till försvar inte ansågs tillräckligt garanterad under förfarandet. 33  

Jämte den specialiserade kommissionen för förebyggande av korruption är flera offentliga organ inblandade i förebyggandet och motverkandet av korruption. Den särskilda statsåklagarmyndigheten och polisen, liksom andra statliga myndigheter, har viktiga roller att spela i kampen mot korruption. Justitieministeriet ansvarar för majoriteten av den rättsliga ramen för förebyggande och åtal av korruption, inklusive lagen om integritet och förebyggande av korruption och strafflagen. Ministeriet för offentlig förvaltning är behörig när det gäller att reglera tjänstemännens status, rättigheter och skyldigheter, och spelar en roll i främjandet av integritet. Revisionsrätten är det högsta organet när det gäller att utöva tillsyn över de statliga räkenskaperna, budgeten och de offentliga utgifterna. Den utövar sina revisionsbefogenheter helt oberoende, vilka inte kan bestridas inför domstol eller några andra statliga organ. Den nationella prövningskommissionen för tilldelning av offentliga kontrakt är en oberoende specialiserad tribunal som ger anbudsgivare rättsligt skydd. Ett program med statliga åtgärder för integritet och insyn 2017–2019 var inriktat på att öka medvetenheten om integritet och insyn bland offentliga tjänstemän och erbjuder lednings- och kontrollmekanismer för offentliga finanser. Det syftade också till att öka insynen i utarbetandet av föreskrifter och förvaltningsförfaranden. 34

Det finns uppförandekoder. Relevanta bestämmelser finns i lagen om offentliga förvaltningar, lagen om offentliganställda och lagen om integritet och förebyggande av korruption. Medan ministrar och statssekreterare omfattas av 2015 års uppförandekod för tjänstemän vid regeringen och ministerium är lagen om integritet och förebyggande av korruption den grundläggande rättsakt som reglerar alla intressekonflikter bland tjänstemän inom offentlig sektor. Lagen styr tjänstemännens uppgifter i fråga om intressekonflikter, tillgångsdeklarationer och översynen av dessa, begränsningar av utförandet av andra verksamheter och förbud mot gåvor. Den gäller för premiärministern, ministrar, statssekreterare, kabinettmedlemmar och regeringens generalsekretare. Vissa bestämmelser, till exempel om tillgångsdeklaration och begränsningar efter anställningen, gäller också för tidigare tjänstemän. 35 Den 12 juni 2020 antog nationalförsamlingen en uppförandkod. Denna anger de etiska principer som deputerade måste följa och reprimander vid överträdelser. Brister i Nationella rådets uppförandekod när det gäller intressekonflikter, övervakning och påföljder har dock betonats. 36

Det finns bestämmelser om förebyggande och hantering av intressekonflikter. Regler om undvikande av intressekonflikter och tillgångsdeklarationer definieras i lagen om integritet och förebyggande av korruption. Det är i huvudsak varje offentlig tjänsteman själv som ansvarar för att undvika intressekonflikter, och han/hon måste omedelbart och skriftligen måste informera sina överordnade eller kommissionen för förebyggande av korruption om en konflikt uppstår. Ytterligare regler om bristande överensstämmelse mellan funktioner och begränsning av affärsverksamhet syftar också till att förhindra intressekonflikter inom offentlig sektor. Dessutom förbjuder lagen om offentliganställda civila tjänstemän från att bedriva verksamhet som skulle innebära en intressekonflikt. Den innehåller också vissa begränsningar och plikter för offentliganställda (och deras familjemedlemmar) när det gäller att ta emot gåvor. Genom de planerade ändringarna måste fler enskilda personer rapportera intressekonflikter. Lagen anger också tillämpningsområdet och beslutar om vilka tjänstemän som måste lämna in deklarationer till kommissionen för förebyggande av korruption. 37 Deklarationer ska lämnas till kommissionen för förebyggande av korruption vid tillträde till tjänsten, ett år efter det att anställningen har upphört och vid varje förändring med avseende på tjänst, verksamheter, ägande eller tillgångar som överstiger 10 000 euro. Kommissionen för förebyggande av korruption använder sig av särskilda kontroller och för register över vilka personer som måste deklarera sina tillgångar. Tillgångsdeklarationerna är tillgängliga för allmänheten under varje tjänstemans anställningsperiod och upp till ett år efter denna. Tillgångsdeklarationerna för personer med höga verkställande funktioner offentliggörs emellertid inte, och granskas inte heller närmare. 38 I detta avseende har det rekommenderats att tillgångsdeklarationerna ska utökas till familjemedlemmar till ministrar och statssekreterare, utan att dessa nödvändigtvis offentliggörs. 39 För att bemöta dessa rekommendationer planerar de slovenska myndigheterna att ändra omfattningen med avseende på tillgångsdeklarationerna och tillsynen. Kommissionen för förebyggande av korruption har dock fortfarande för lite personal och saknar både finansiella resurser och personalresurser för utförandet av sina uppgifter. I detta avseende rekommenderade Greco att kommissionen skulle ges tillräckliga resurser för att kunna utföra sina uppgifter på ett effektivt sätt. 40

Lobbyverksamhet och ”svängdörrar” regleras. 41 Lagen om integritet och förebyggande av korruption anger att det är förbjudet att bedriva lobbyverksamhet om frågor som omfattas av rättsliga och administrativa förfaranden, och sådan verksamhet får bara bedrivas av en fysisk person som finns upptagen i registret över lobbyister, som inrättats av kommissionen för förebyggande av korruption. Offentliganställda kan godkänna lobbyverksamhet endast om lobbyisten finns upptagen i registret och måste avstå från kontakt om det föreligger en intressekonflikt. Det har dock rekommenderats att genomförandet av de regler som styr kontakter mellan ledamöter av nationalförsamlingen och Nationella rådet och lobbyister ska granskas grundligt. 42 Detta har fortfarande inte gjorts trots att 76 % av alla företag i Slovenien anser att det enda sättet att lyckas i näringslivet är att ha politiska kontakter (EU-genomsnittet är 54 %). 43 Dessutom, för höga verkställande funktioner, innehåller reglerna om lobbyverksamhet vissa kryphål och följs sällan som de ska. Det är inte alla kontakter med tredje parter som försöker påverka regeringens beslutsfattande som rapporteras, bland annat från rättsliga och bemyndigade företrädare för företag och intressegrupper. 44 Dessutom föreskriver lagen om integritet och förebyggande av korruption en ”karensperiod” för högt uppsatta tjänstemän. Under denna period får de inte bedriva lobbyverksamhet eller företräda en affärsenhet som hade affärskontakter med det organ där de var anställda under två år efter det att han/hon avslutat sin anställning. Ett offentligt organ får heller inte göra affärer med en enhet som en tidigare tjänsteman har ett intresse i, under en period på ett år efter det att han/hon avslutat sin anställning. 45

Slovenien har vidtagit ytterligare åtgärder för att förhindra korruption och öka insynen i offentlig upphandling. Slovenien ligger högt bland de mest utvecklade OECD-medlemmarna när det gäller insyn och har infört flera åtgärder för att förhindra korruption i samband med offentliga upphandlingar. Integritetsplaner används till exempel för att kontrollera en organisations integritet. De utgör en dokumenterad process för bedömning av sårbarhetsnivåer och exponering för oetiskt eller korrupt handlande. Alla offentliga institutioner måste skicka sina integritetsplaner till kommissionen för förebyggande av korruption, med det främsta målet att identifiera risker och genomföra åtgärder för att stärka integriteten. Lagen om offentlig upphandling inkluderar ett system för obligatorisk elektronisk inlämning och publicering av anbud med ett visst värde tillsammans med den upphandlande myndighetens slutgiltiga beslut och resonemang. Dessa åtgärder åtföljs av de erfordrade tillgångsdeklarationerna för de personer som ansvarar för offentliga upphandlingar, vilket beskrivs närmare i lagen om integritet och förebyggande av korruption. It-lösningen ”Statist” finns tillgänglig sedan januari 2016 och säkerställer att information om alla offentliga kontrakt som tilldelats i Slovenien sedan 2013 publiceras. Kommissionen för förebyggande av korruption har också utvecklat en onlineapplikation (Erar), som förser allmänheten med användarvänlig tillgång till information om de affärstransaktioner som företas av alla offentligrättsliga organ. Den fortsätter att vara en viktig drivkraft för insynen i offentlig sektor, och gör det möjligt att visualisera de offentliga utgifterna. Medan kommissionen för förebyggande av korruption menar att bara 10 % av alla rapporter om korruption har koppling till offentliga upphandlingar visar Eurobarometerundersökningarna att företagen i Slovenien fortfarande är skeptiska till de offentliga upphandlingsförfarandena.

Korruptionsenheten vid avdelningen för ekonomisk brottslighet vid det allmänna polisdirektoratet ansvarar för hanteringen av korruptionsbrott på nationell nivå. Enheten övervakar, sköter och leder samtliga polisdirektorats arbete och utreder misstänkta fall av korruption som rapporterats genom e-anmälningar. Det allmänna polisdirektoratets årsbudget för 2019 (369 400 euro) motsvarar en ökning på 7,3 % jämfört med 2018. Greco har välkomnar de åtgärder som polisen vidtagit för att förhindra korruption i sina led, eftersom polistjänstemän inte har immunitet eller några processuella privilegier. Polisen är alltjämt en av de statliga myndigheter i Slovenien som människor har mest förtroende för. 46 Den nationella utredningsbyrån inrättades i november 2009 och är en enhet som lyder under det allmänna polisdirektoratets kriminalpolisdirektorat. Den är specialiserad på allvarliga och komplexa brott, bland annat ekonomisk brottslighet, organiserad brottslighet och korruption. Byrån beslutar själv om vilka fall den arbetar med, men detta har kritiserats av den särskilda statsåklagarmyndigheten eftersom den lokala polisen ibland kan ha svårt att lösa komplexa fall som byrån beslutat sig att inte gå vidare med. 47

Flera uppmärksammade korruptionsärenden pågår, men särskilda utmaningar föreligger när det gäller att säkerställa framgångsrika åtal. Den särskilda statsåklagarmyndigheten åtalar de flesta allvarliga brott, även korruption, något som har prioriterats sedan 2017. 48 Flera fall på hög nivå pågår fortfarande eller har uppnått sin preskriptionstid, och polisens ineffektivitet när det gäller att prioritera ärenden och skicka vidare ärenderelaterad information verkar påverka hur den tid det tar att avsluta ärendena. Dessutom har Slovenien det största antalet svarande som anser att antalet framgångsrika åtal är för få för att avskräcka folk från korrupta handlingar (72 %), liksom antalet svarande som inte instämmer i uttalandet om att regeringens insatser för att bekämpa korruption är effektiva (77 %). 49 Slovenien introducerade frysning av civila tillgångar i sin nationella lagstiftning 2011, när lagen om konfiskering av vinning av brott antogs. Författningsdomstolen beslutade dock 2018 att beslagtagandet av tillgångar, som erhållits av en person före 2011, utgör ”otillåtlig retroaktivitet”. 50 Denna dom hade praktiska följder för funktionen hos regelverket för konfiskering av civila tillgångar och dess effektivitet, eftersom myndigheterna nu bara kan använda instrumentet för konfiskering av civila tillgångar när det gäller tillgångar som erhållits av en person som åtalats efter 2011. Under 2019 väckte statsåklagarmyndigheten ändå åtal i 147 korruptionsrelaterade ärenden, 22 % färre än under 2018 (188). 2019 avkunnade domstolarna 21 domar, 30 % färre än 2018 (30), och utfärdade nio frikännanden (tre under 2018) och avskrev ett ärende (två under 2018). Ytterligare 225 olösta korruptionsärenden pågår i domstolarna i olika stadier av straffrättsliga förfaranden, och domstolarna har ännu inte avkunnat domar i första instans. 51 Myndigheterna har noterat att det minskade antalet åtal och domar kan beror på svårigheter att följa upp de bevis som tillhandahållits av visselblåsare, som bara skyddas till viss del av lagen om integritet och förebyggande av korruption. 52  

III.Mediepluralism

I Slovenien föreskrivs yttrande- och informationsfrihet i författningen, medan mediepluralism garanteras genom specifik sektorslagstiftning. Medietillsynsmyndigheten, byrån för kommunikationsnät och kommunikationstjänster, är en oberoende myndighet, som på ett juridiskt och funktionellt plan är fristående från regeringen. Reglerna om insyn i medieägandet kräver att företag meddelar konkurrensmyndigheterna om ägande- eller ledningsinflytande över ett visst tröskelvärde. En betydande ändring av ägandet kräver också godkännande från det behöriga ministeriet. Skyddet av journalister regleras inte specifikt och mekanismer som finns tillgängliga för alla medborgare tillämpas. 53  

Oberoendet hos byrån för kommunikationsnät och kommunikationstjänster föreskrivs i lagstiftningen, men dess effektivitet begränsas av personalbrist och bristen på garantier mot politisk inblandning. Vid sidan av medietillsynsmyndigheten är Republiken Sloveniens byrå för kommunikationsnät och kommunikationstjänster också tillsynsorgan för telekommunikations-, post- och järnvägstransportsektorerna. Byråns status garanteras i lagen om elektronisk kommunikation. 54 Den ges verkställande befogenheter inom det audiovisuella medieområdet från massmedielagen 55 och lagen om audiovisuella medietjänster. 56 Båda lagarna håller i nuläget på att ses över och ska införliva det reviderade direktivet om audiovisuella medietjänster: ett offentligt samråd inleddes i juli 2020, men pågick bara i fem dagar. Efter omfattande kritik, bland annat från nationella och internationella mediesammanslutningar, har samrådsperioden förlängts till i början av augusti respektive september. 57 Byrån leds av direktören och byråns råd, som består av fem rådsmedlemmar. Det är direktören som har befogenhet att fatta beslut, medan rådet övervakar genomförandet av arbetsprogrammet och godkänner den finansiella planeringen. Båda utses av regeringen baserat på ett föregående urvalsförfarande, där direktören föreslås av den ansvarige ministern för regeringen. Avstängning och uppsägning kan bara ske på grund av olämplighet för tjänsten eller bristande arbetsinsats eller på grund av andra tvingande skäl som rör personen. Trots att regler som rör intressekonflikter med näringslivet definieras i lagen om elektronisk kommunikation finns det inga specifika bestämmelser som tar upp möjligheten att direktören har en intressekonflikt med avseende på ett politiskt parti. 58 Tillsynsmyndigheten beslutar om ekonomiska resurser och personalresurser. Budgeten utgår från den inkomst som genereras från byråns verksamhet, som stärker dess oberoende från regeringen. Med tanke på många olika befogenheterna verkar det som att byrån ha för lite personalresurser, vilket i sin tur kan påverka effektiviteten. Byrån befogenhet att utfärda påföljder, som kan bestridas i domstol. Byrån lägger fram en årsrapport för regeringen och parlamentet och offentliggör alla relevanta dokument på sin webbplats, för att säkerställa en god insynsnivå. 59 Övervakningsverktyget för mediepluralism (MPM 2020) bedömer att mediemyndighetens oberoende och effektivitet är utsatt för medelhög risk, främst på grund av frånvaron av garantier mot politisk inblandning. 60  

Insynen i medieägandet kräver att ägande eller intressen i ledningen redovisas. Enligt massmedielagen måste en utgivare eller ett programföretag meddela när helst det individuella ägandet eller intressena i företagets ledning uppgår till 5 % eller mer. Viss information göra tillgänglig för allmänheten på kulturministeriets webbplats. 61 När det rör sig om situationer med flera ägare på olika nivåer kan den aktuella lagstiftningen framför allt göra det svårt att identifiera om beslutsfattandet håller på att koncentreras i bakgrunden. 62 MPM 2020 bedömde därför att insynen i medieägandet i Slovenien är utsatt för medelhög risk. 63 Utkastet till förslaget till översyn av den lag som lade fram i juli 2020 utvidgar massmedielagens tillämpningsområde till digitala medier och avskaffar minimitröskeln på 5 %, förutom för företag som är organiserade som aktiebolag. 64 Utkastet till förslaget innebär också att all information som rör ägandet ska bli offentlig, även finansiella källor som tidigare inte uppgavs och nyligen införda källor som härrör från statliga medel. 65  

Tilldelningen av statlig reklam regleras inte specifikt. Eftersom det inte samlas in några uppgifter om medieföretagens intäkter är det svårt att få tag på tillförlitlig information om reklamutgifter, däribland om vem entreprenören är. Under valen är det enda som krävs att offentlig media tilldelar sändningstid på ett sätt som säkerställer rättvis politisk representation i relevanta program.

Lagen om integritet och förebyggande av korruption innehåller allmänna regler om intressekonflikter för offentliga tjänstemän, även inom mediesektorn.  66  Utöver dessa finns det inga specifika regler som reglerar intressekonflikter inom mediesektorn, till exempel mellan politiska parter och medieägare. I praktiken påverkar detta mediepluralismen negativt i Slovenien. Det rapporteras om omfattande politiskt inflytande över medieföretagen, vilket kan sträcka sig ända till press och programföretag på regional och lokal nivå. I synnerhet betraktas stora medier i Slovenien ofta som politiskt färgade av befolkningen. Åtminstone två tv-stationer, och även tryckt media och onlinemedia, anses till exempel utsättas för politisk kontroll av ett politiskt parti. 67 I detta sammanhang betraktade MPM 2020 att medias politiska oberoende var utsatt för medelhög risk. Intressenter har uttryckt tvivel över möjliga förändringar med koppling till finansieringen till det nationella radio- och tv-bolaget och styrningen av den nationella nyhetsbyrån, vilken ansågs vara politiskt motiverad.

Genomförandet av rätten till information leder till långdragna förfaranden, men bara ett fåtal överträdelser har registrerats. 68 Rätten föreskrivs i författningen och regleras i lagen om tillgång till offentlig information. Överklagandemekanismer har inrättats och sköts av dataskyddsmyndigheten. MPM 2020 bedömde att skyddet av rätten till information var utsatt för låg risk.

Fysiska attacker mot journalister är ovanliga, men onlinetrakasserier eller -hot mot journalister förekommer ofta och rättssystemet utfärdar sällan påföljder. När den gäller ramen för skydd av journalister är yttrandefrihet och informationsfrihet upptagna i författningen och relevanta lagar (t.ex. strafflagen), och rättsliga mekanismer har inrättats. Reportrar utan gränser noterade att under 2019 registrerades inga fysiska attacker mot journalister, 69 men att stämningar med avskräckande effekt förekom. 70 Det fanns också rapporter om att journalister som avslöjade information i allmänhetens intresse åtalades. 71 ”Rätten till rättelse”, 72 försvagad mediepluralism och självcensur bland journalister framhölls som problem av internationella pressfrihetsindexet 2019. 73 I Slovenien ingår fängelse i straffskalan för förtal. MPM 2020 bedömde att risken för skyddet av yttrandefriheten var medelhög för åren 2018 och 2019. Situationen verkar dock ha blivit värre. Europarådets plattform för att främja skydd för journalistik och journalisters säkerhet utfärdade fyra rapporter för Slovenien under 2020, som främst rörde trakasserier av journalister. 74 Tre av fyra rapporter har besvarats av de slovenska myndigheterna, enligt vad som anges på plattformen. Onlineattacker och -hot, även från politiker, är vanliga men många gärningsmän förblir anonyma. 75 Flera organisationer oroas över en undersökande journalists säkerhet mot bakgrund av ett oroväckande fall som nyligen inträffat. 76 En strikt tillämpning av strafflagen gör att onlinetrakasserier eller -hot mot journalister sällan bestraffas. Detta utgår från den juridiska tolkning som statsåklagarmyndigheten gör, där offentlig anstiftan till hat måste vara ”konkret”, och utgöra en ”konkret fara mot den allmänna ordningen och freden” för att kunna åtalas som ett brott. 77 Denna tolkning kan ha en negativ effekt på det straffrättsliga systemets skydd av journalister. Dessutom rapporterade flera källor att rättsprocesser som inbegriper journalister kan vara utdragna, vilket leder till en frysning av yttrandefriheten och till att offer ofta avstår från att rapportera sådana handlingar. 78  

IV.Andra institutionella problem med koppling till kontroller och motvikter

Slovenien har ett parlamentariskt regeringssystem med en bristfällig tvåkammarstruktur, där bara nationalförsamlingen (parlamentets första kammare) och inte Nationella rådet (parlamentets andra kammare), antar lagstiftning. 79 Regeringen, alla parlamentsledamöter eller minst 5 000 ”röstberättigade” kan lägga fram lagförslag. Författningsdomstolen utför en granskning av författningsheligheten i efterhand, bland annat i konkreta fall som bygger på anmälningar om författningsvidrighet. Utöver rättssystemet spelar flera andra institutioner, framför allt ombudsmannen och talespersonen för principen om likabehandling, en roll i systemet med kontroller och motvikter.

Samråd med allmänheten om lagförslag organiseras genom ett särskilt onlineverktyg. En parlamentsresolution rekommenderar att offentliga samråd pågår mellan 30 och 60 dagar och att processen sammanfattas i en rapport. 80 Lagförslagen offentliggörs på en särskild webbplats, ”e-Demokracija”, 81 där allmänheten kan skicka in sina bidrag. I praktiken har allmänheten inte alltid tillräckliga möjligheter att delta i lagstiftningsprocessen. Den rekommenderade samrådsperioden observeras ofta inte, eftersom allmänheten har kortare tid på sig att lämna in synpunkter. I vissa fall beaktas inte synpunkterna som de bör. 82 Lagar kan antas genom ett förkortat eller brådskande förfarande på villkor som anges i nationalförsamlingens arbetsordning. 83 Kollegiet för nationalförsamlingens ordförande beslutar sedan om huruvida lagen kommer att diskuteras på detta sätt. 84 Under det förkortade förfarandet och det brådskande förfarandet sker ingen allmän debatt, och de andra och tredje behandlingarna sker under samma parlamentssession. Under mandatperioden 2014–2018 antogs 39 % av alla lagar enligt det ordinarie förfarandet, 19,1 % av lagarna antogs enligt det brådskande förfarandet och 23 % av lagarna enligt det förkortade lagstiftningsförfarandet. 85  

På grund av en ökning av antalet klagomål om författningsvidrighet har författningsdomstolens antal eftersläpande ärenden och förfarandenas längd fortsatt att öka. Enligt författningen har författningsdomstolen befogenhet att granska om lagstiftning, föreskrifter, allmänna lagar som utfärdats under utövandet av offentliga befogenheter, internationella fördrag och klagomål om författningsvidrighet överensstämmer med författningen. Talan kan bland annat inledas av nationalförsamlingen, en tredjedel av dess deputerade, regeringen, ombudsmannen, 86 domstolsrådet eller statsåklagarmyndigheten. Författningsdomstolen kan upphäva lagstiftning som inte överensstämmer med författningen, och upphäva eller annullera föreskrifter eller allmänna lagar som utfärdats för utövandet av offentliga befogenheter som strider mot författningen eller är olagliga. Om författningsdomstolen anser att en föreskrift strider mot författningen eller är olaglig utfärdar den ett förklarande beslut. Under 2019 avslutade författningsdomstolen 1 804 ärenden. 87 Även om begärandena om prövning av författningsenligheten fortsatte att minska (till 165 ärenden), på grund av en stadig ökning av klagomålen om författningsvidrighet, kan författningsdomstolen inte hantera antalet ärenden. Den handlägger i nuläget fler än 2 500 ärenden, där mer än fyra femtedelar är klagomål om författningsvidrighet. Sedan 2016 har antalet eftersläpande ärenden ökat med omkring 25 % varje år. Därmed ökade den genomsnittliga längden på förfarandena från 250 dagar 2012 till 425 dagar och nästan 500 under 2019 för ärenden som rörde klagomål om författningsvidrighet respektive prövning av författningsenligheten. Författningsdomstolen har också fått i uppdrag att pröva vissa åtgärder som antagits som svar på covid-19-pandemin. 88  

Ombudsmannen för mänskliga rättigheter och talespersonen för principen om likabehandling ansvarar också för att skydda enskilda personers rättigheter. Ombudsmannen för mänskliga rättigheter ansvarar för att skydda de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna gentemot statliga myndigheter, lokala förvaltningar och personer med offentliga befogenheter. Ombudsmannen har ackrediterats som den nationella människorättsinstitutionen med ”B”-status av Global Alliance of National Human Rights Institutions. Sedan ackrediteringen utökades ombudsmannens befogenheter för att uppnå ”A”-status. 89 Ombudsmannens kontor fungerar också som talesperson för barns rättigheter. Ombudsmannen utarbetar årsrapporter som diskuteras i nationalförsamlingen. 90 Regeringen förbereder sedan ett svar på slutsatserna och rekommendationerna i rapporten. En annan oberoende institution som har i uppdrag att skydda de mänskliga rättigheterna är talespersonen för principen om likabehandling, ett oberoende organ vars uppgifter inbegriper skydd mot diskriminering och främjande av jämlikhet på systemnivå, rättsligt stöd och representation i domstol för offer för diskriminering, och utfärdar rättsligt bindande beslut baserat på klagomål mot diskriminering. Talespersonen för principen om likabehandling har dock inte befogenhet att utfärda påföljder. 91 Trots att dess ekonomiska resurser har höjts är antalet anställda relativt få. 92 Det bör noteras att andra oberoende organ också står inför utmaningar. 93  

Den nationella strategin för utveckling av den icke-statliga sektorn och frivilligarbete syftar till att förbättra stödet till icke-statliga organisationer fram till 2023. I strategin fastställs åtgärder för att stödja dessa organisationers bidrag till principerna om pluralism och demokrati i samhället. 94 Strategin främjar också insyn, integritet och ansvarsskyldighet när det gäller icke-statliga organisationer. Staten finansierar projekt och program som drivs av icke-statliga organisationer inom områden där den anses att icke-statliga organisationer skulle kunna genomföra den offentliga politiken och ge medborgarna service. Finansieringen går främst genom offentliga anbudsförfaranden, offentliga ansökningsomgångar eller direkt finansiering. Slovenien anses ha ett öppet och omfattande civilsamhälle, med relativt höga nivåer av frivilligarbete. 95

Bilaga: Förteckning över källor i alfabetisk ordning*

* Förteckningen över bidrag som tagits emot i samband med samrådet inför 2020 års rapport om rättsstatsprincipen finns på (kommissionens webbplats).

Centrum för mediernas mångfald och mediefrihet (2020), Övervakningsverktyget för mediepluralism 2020. https://cmpf.eui.eu/media-pluralism-monitor/mpm-2020 .

Civicus kartläggning av det offentliga rummet: Slovenien. https://monitor.civicus.org/country/slovenia/

Kommissionens rekommendation av den 22 juni 2018 om standarder för jämlikhetsorgan, C(2018) 3850 final.

Arbetsdokument från kommissionens avdelningar – Landsrapport Slovenien 2020 Följedokument till meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska centralbanken och Eurogruppen Europeiska planeringsterminen 2020: Bedömning av framstegen med strukturreformer, förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser samt resultatet av de fördjupade granskningarna enligt förordning (EU) nr 1176/2011, SWD(2020) 523 final.

Sloveniens författningsdomstol (2019), beslut om tillfälligt upphävande av lagen om parlamentariska undersökningar vad gäller domare. http://pisrs.si/Pis.web/pregledPredpisa?id=SKLU291 .

Sloveniens författningsdomstol (2019), beslut om tillfälligt upphävande av lagen om parlamentariska undersökningar vad gäller statsåklagare. http://pisrs.si/Pis.web/pregledPredpisa?id=SKLU293 .

Sloveniens författningsdomstol (2020), författningsdomstolens arbetsrapport för 2019. https://www.us-rs.si/wp-content/uploads/2020/05/usrs_letnoporocilo_2019.pdf .

Sloveniens författningsdomstol, beslut av den 16 april 2020, U-I-83/20-10, http://www.us-rs.si/zadrzanje-izvrsevanja-7-clena-odloka-o-zacasni-splosni-prepovedi-gibanja-in-zbiranja-ljudi-na-javnih/ .

Slovenska författningsdomstolens dom av den 22 oktober 2008, U-I-295/07.

Dom av Sloveniens författningsdomstol av den 5 juli 2018, U-I-6/15-23, Up-33/15-32 och Up-1003/15-27. http://pisrs.si/Pis.web/pregledPredpisa?id=ODLU1809 .

Europarådet (2019), nyheter: Cepej tilldelar utmärkelsen Crystal Scales of Justice till Sloveniens högsta domstol. https://www.coe.int/en/web/human-rights-rule-of-law/-/the-cepej-awards-the-crystal-scales-of-justice-prize-to-the-supreme-court-of-slovenia .

Europarådets plattform för att främja skydd för journalistik och journalisters säkerhet: Slovenien. https://www.coe.int/en/web/media-freedom/slovenia .

Europarådet: ministerkommittén (2016), ministerkommitténs rekommendation CM/Rec(2016)4 till medlemsstaterna om skydd av journalistik och journalisters och andra medieaktörers säkerhet.

Europarådet: Europeiska kommissionen mot rasism och intolerans – ECRI (2019), ECRI:s rapport om Slovenien. https://www.coe.int/en/web/european-commission-against-racism-and-intolerance/slovenia .

Generaldirektoratet för kommunikation (2020), särskild Eurobarometer 502 om korruption.

Europeiska kommissionen (2016, 2017, 2018, 2019, 2020), resultattavlan för rättskipningen i EU.

Europeiska kommissionen mot rasism och intolerans (ECRI) (2019), femte rapporten om Slovenien. https://www.coe.int/en/web/european-commission-against-racism-and-intolerance/slovenia .

Det europeiska nätverket för nationella människorättsinstitutioner (2020), The rule of law in the European Union: Reports from National Human Rights Institutions. Bidrag inom ramen för samrådsförfarandet för utarbetandet av 2020 års rapport om rättsstatsprincipen.

Det europeiska nätverket för domstolsadministrationer (2020), bidrag från det europeiska nätverket för domstolsadministrationer till samrådet med berörda parter för 2020 års rapport om rättsstatsprincipen.

Greco (2013), fjärde utvärderingsomgången – utvärderingsrapport om Slovenien om att förebygga korruption beträffande parlamentsledamöter, domare och åklagare.

Greco (2016), fjärde utvärderingsomgången – efterlevnadsrapport (interimsrapport) om Slovenien om att förebygga korruption beträffande parlamentsledamöter, domare och åklagare.

Greco (2018), femte utvärderingsomgången – utvärderingsrapport om Slovenien om förebyggande av korruption och främjande av integritet i centralregeringar (höga verkställande funktioner) och brottsbekämpande myndigheter.

Domstolsrådet (2019), begäran om granskning av författningsenligheten och delvis upphävande av tillämpningen av lagen om parlamentariska undersökningar. http://pisrs.si/Pis.web/pregledPredpisa?id=SKLU291 . 

Kulturministeriet, webbplatsen för medieregistret. https://rmsn.ekultura.gov.si/razvid/mediji .

Inrikesministeriet: polisen (2020), från och med idag tar Igor Lamberger över ledningen av den nationella utredningsbyrån. https://www.policija.si/medijsko-sredisce/sporocila-za-javnost/sporocila-za-javnost-gpue/103938-z-danasnjim-dnem-vodenje-nacionalnega-preiskovalnega-urada-prevzema-igor-lamberger .

Republiken Sloveniens nationalförsamling (2018), rapport om nationalförsamlingens arbete under valperioden 2014–2018. https://fotogalerija.dz-rs.si/datoteke/Publikacije/PorocilaDZ/Mandat_2014%E2%80%932018/Report_2014-2018.pdf .

Republiken Sloveniens ombudsman (2020), årsrapport från Republiken Sloveniens ombudsman för 2019. http://www.varuh-rs.si/sl/promocija-publikacije-projekti/publikacije-gradiva/letna-porocila-priporocila-dz-odzivna-porocila-vlade/ .

Reportrar utan gränser, Slovenien. https://rsf.org/en/slovenia .

Sloveniens regering (2018), Högsta domstolen presenterade nya verksamheter för en långsiktig förbättring av det slovenska rättsväsendets kvalitet och anseende. http://www.sodisce.si/vsrs/objave/2018102509355191/ .

Sloveniens regering (2019), Högsta domstolen beslutade om vikten av påföljder i händelse av tecken på hatpropaganda. http://www.sodisce.si/vsrs/objave/2019080810051183/ .

Sloveniens regering (2020), 47:e korrespondensomgången vid regeringen i Republiken Slovenien. https://www.gov.si/novice/2020-05-21-47-dopisna-seja-vlade-republike-slovenije/ .

Sloveniens regeringen (2020), underlag från Slovenien för 2020 års rapport om rättsstatsprincipen.

Sloveniens regering, webbplatsen för e-demokrati. https://e-uprava.gov.si/drzava-in-druzba/e-demokracija .

Högsta domstolen (2019), årsrapport 2019. http://www.sodisce.si/mma_bin.php?static_id=2020052510305888 .

Sloveniens högsta åklagarmyndighet (2013), juridiskt utlåtande om åtal enligt artikel 297 i strafflagen. http://www.spletno-oko.si/sites/default/files/sovrazni_govor_pravno_stalisce_-_vrhovno_tozilstvo_0.doc .

Sloveniens högsta åklagarmyndighet och statsåklagarmyndigheten, (2019) initiativ om granskning av huruvida lagen om parlamentariska undersökningar är författningsenlig. https://www.dt-rs.si/files/documents/USTAVNA%20POBUDA03.pdf .

Sloveniens högsta åklagarmyndighet (2019), årsrapport 2019.

UX Design Awards, vinnare av utmärkelsen UX Design Award 2019. https://ux-design-awards.com/news/gewinner-der-ux-design-awards-2019-2/ .

Virtuellt landsbesök i Slovenien i samband med 2020 års rapport om rättsstatsprincipen.

BILAGA II Landsbesök i Slovenien

Kommissionens avdelningar höll virtuella möten i juni 2020 med följande instanser:

·Republiken Sloveniens byrå för kommunikationsnät och kommunikationstjänster (AKOS)

·Journalistförbundet

·Journalist- och publicistförbundet

·Kommissionen för förebyggande av korruption

·Allmänna polisdirektoratet - Korruptionsenheten

·Domstolsrådet

·Justitieministeriet

·Ministeriet för offentlig förvaltning

·Särskilda statsåklagarmyndigheten

·Statliga åklagarrådet

·Högsta domstolen

·Sloveniens högsta åklagarmyndighet

·Transparency International Slovenia

* Kommissionen träffade också följande organisationer under ett antal horisontella möten:

·Amnesty International

·Civil Liberties Union for Europe

·Civila samhället Europa

·Europeiska kyrkokonferensen

·EuroCommerce

·European Center for Not-for-Profit Law (Europeiska centrumet för icke-vinstdrivande rätt)

·Europeiskt centrum för press- och mediefrihet

·Europeiska medborgarforumet

·Free Press Unlimited

·Front Line Defenders

·ILGA-Europe

·Internationella juristkommissionen

·Internationella federationen för mänskliga rättigheter,

·Internationella pressinstitutet

·Plattformen för livslångt lärande

·Open Society Justice Initiative/Open Society European Policy Institute

·Reportrar utan gränser

·Transparency International EU

(1)       Domstolsrådets huvudsakliga ansvar är att välja ut kandidater till juridiska ämbeten. Enligt författningen ska majoriteten av alla ledamöter i domstolsrådet vara domare, som väljs ut av sina kollegor. Resterande fem ledamöter är representanter för andra juridiska yrken, som väljs ut av nationalförsamlingen baserat de personer som republikens president nominerar. Domstolsrådet sköter sin egen budget.

(2)    Sedan det första omvalet av domare efter Sloveniens självständighet 1990 har parlamentet avvisat en domarkandidat för första utnämning vid ett enda tillfälle. Det bör noteras att en domarkandidat, som inte utnämns, inte kan begära en rättslig prövning mot parlamentets beslut.

(3)    För närmare uppgifter som parlamentets struktur, se pelare IV, Andra institutionella problem med koppling till kontroller och motvikter.

(4)    Domstolsrådet (2019), begäran om granskning av författningsenligheten och delvis upphävande av tillämpningen av lagen om parlamentariska undersökningar. Sloveniens högsta åklagarmyndighet och statsåklagarmyndigheten (2019), initiativ om granskning av författningsenligheten hos lagen om parlamentariska undersökningar; författningsdomstolen (2019), beslut om tillfälligt upphävande av lagen om parlamentariska undersökningar vad gäller domare; författningsdomstolen (2019), beslut om tillfälligt upphävande av lagen om parlamentariska undersökningar vad gäller statsåklagare.

(5)      Figurerna 44 och 46 i resultattavlan för rättskipningen i EU 2020. Nivån av upplevt oberoende hos rättsväsendet kategoriseras på följande vis: mycket låg (mindre än 30 % av de tillfrågade anser att rättsväsendets oberoende är ganska bra eller mycket bra), låg (30–39 %), genomsnittlig (40–59 %), hög (60–75 %), mycket hög (mer än 75 %).

(6)      Figurerna 45 och 47 i resultattavlan för rättskipningen i EU 2020.

(7)    Sloveniens regering (2018), Högsta domstolen presenterade nya insatser för en långsiktig förbättring av det slovenska rättsväsendets kvalitet och anseende.

(8)      Figur 40 i resultattavlan för rättskipningen i EU 2020.

(9)      Figur 27 i resultattavlan för rättskipningen i EU 2020.

(10)    Högsta domstolen (2019), årsrapport 2019, s. 124–125.

(11)    Webbplatsen kan besökas på http://www.sodisce.si/vsrs/objave/2018102509355191/.

(12)      2019 tog Högsta domstolens projekt för att förbättra kvaliteten på rättvisan (IQ Justice) emot Cepejs utmärkelse Crystal Scales of Justice. Under 2019 tilldelades projektet för att förbättra den processuella rättvisan, i synnerhet kommunikationen med domstolsanvändare, utmärkelsen UX Design Award 2019 för sin höga nivå av användarvänlighet.

(13)      Högsta domstolen tilldelar budgeten till särskilda domstolar, medan domstolsrådet har en framträdande roll i urvalet av domarna, och även påverkar deras karriärer.

(14)       Domstolsrådets huvudsakliga ansvar är att välja ut kandidater till juridiska ämbeten. Enligt författningen ska majoriteten av alla ledamöter i domstolsrådet vara domare, som väljs ut av sina kollegor. Resterande fem ledamöter är representanter för andra juridiska yrken, som väljs ut av nationalförsamlingen baserat de personer som republikens president nominerar.

(15)      Domstolsrådet har bara 15 anställda. För ett jämförande perspektiv på domstolsrådens resurser, se bidraget från det europeiska nätverket för domstolsadministrationer till 2020 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 9. För ett jämförande perspektiv på domstolsrådens befogenheter, se Figur 50 i 2016 års resultattavla för rättskipningen i EU.

(16)    Det statliga åklagarrådet har bara fyra anställda.

(17)    Enligt ändringarna kan ordföranden för distriktsdomstolen, i enighet med ordföranden för den lokala domstolen, i samband med den årliga arbetsfördelningen besluta att domare ska arbeta inom distriktet, även distriktsdomstolen. Dessutom kan ordföranden för distriktsdomstolen i Ljubljana besluta att vissa ärenden ska hanteras i särskilda lokaldomstolar i det distriktet. Se artiklarna 71 och 105.a i domstolslagen.

(18)      Slovenien fick stöd från Europeiska kommissionens program för stöd till strukturreformer för att förbättra kvaliteten på landets rättssystem, nämligen för att utbyta nationell praxis om reformen om rättsliga översikter: workshop om reformen av rättsliga översikter med experter från Finland och Nederländerna, 28–29 september 2016, Ljubljana.

(19)      Figur 28 i resultattavlan för rättskipningen i EU 2020.

(20)      Figur 29 i resultattavlan för rättskipningen i EU 2020.

(21)    Figurerna 2, 5 och 19 i 2020 års resultattavla för rättsskipningen i EU.

(22)      Uppgifter om domstolarnas effektivitet för 2019, Högsta domstolen.

(23)    Den totala avslutandegraden är 101 %. Sammantaget avslutade domstolarna omkring 70 000 ärenden i månaden 2019, jämfört med nästan 100 000 i månaden 2012.

(24)      Uppgifter om domstolarnas effektivitet för 2019, Högsta domstolen.

(25)    Figur 21 i resultattavlan för rättskipningen i EU 2020, med uppgifter om 2014, 2015, 2016 och 2018.

(26)    2019 översteg avslutandegraden 106 %. Uppgifter från statsåklagarmyndigheten.

(27)    Antalet mål som statsåklagarmyndigheten väckt hos brottmålsdomstolarna minskade från cirka 620 mål 2014 till omkring 458 mål 2018 (per 100 000 invånare, data från Eurostat, https://appsso.eurostat.ec.europa.eu/nui/show.do?dataset=crim_crt_case&lang=en.

(28)      Särskild Eurobarometer 502 (2020).

(29)      Särskild Eurobarometer 502 (2020).

(30)    Grecos femte utvärderingsomgång – utvärderingsrapport.

(31)      Europeiska planeringsterminens landsrapport 2020.

(32)      Grecos femte utvärderingsomgång – utvärderingsrapport, rekommendation i.

(33)      Processen inbegriper undersökningar, att den berörda personen skickas ett utkast till slutsatserna, följt av antagande av slutsatserna och presentation av dessa för allmänheten, tillsammans med svaret från den berörda personen. Enligt Högsta domstolen måste förfaranden inför kommissionen för förebyggande av korruption inkludera samma garantier som enligt allmänna förfaranden enligt administrativ lag. Detta inkluderar information till den berörda personer om kontrollen, och att låta honom/henne inge förtydliganden och att representeras under kontrollerna.

(34)    Grecos femte utvärderingsomgång – utvärderingsrapport, punkt 54.

(35)    Grecos femte utvärderingsomgång – utvärderingsrapport, punkt 40.

(36)      Grecos fjärde utvärderingsomgång – interimsrapport, slutsatser om Nationella rådet.

(37)      Dessa inkluderar tjänstemän på hög nivå och lokal nivå, samt förtroendevalda och utnämnda tjänstemän såsom verksamma tjänstemän på hög nivå, icke verksamma borgmästare och tillförordnade borgmästare, högt uppsatta offentliganställda, chefer, personer med ansvar för offentlig upphandling, offentliganställda vid den nationella prövningskommissionen för prövning av offentliga upphandlingsförfaranden.

(38)      Greco har rekommenderat att offentliggörande inom tidsramarna av ministrars och statssekreterares tillgångsdeklarationer ska säkerställas, och att kommissionen för förebyggande av korruption ska utföra omfattande kontroller. Grecos femte utvärderingsomgång – utvärderingsrapport, rekommendation viii.

(39)      Grecos femte utvärderingsomgång – utvärderingsrapport, rekommendation vii.

(40)    Grecos femte utvärderingsomgång – utvärderingsrapport, s. 4.

(41)      1) Icke-offentlig kontakt; 2) målet är att påverka diskussionerna om och antagandet av föreskrifter och andra allmänna dokument; 3) utförs i en viss intressegrupps/lobbyists intresse eller namn, eller å dess vägnar.

(42)      Grecos femte utvärderingsomgång – utvärderingsrapport, rekommendation ii.

(43)      Särskild Eurobarometer 502 (2020), s. 71.

(44)      Grecos femte utvärderingsomgång – utvärderingsrapport, rekommendation v.

(45)      Såsom en femprocentigt andel av grundarnas rättigheter, ledningen eller kapitalet, direkt eller via andra juridiska personer.

(46)      Särskild Eurobarometer 502 (2020).

(47) Information som mottagits i samband med landsbesöket.

(48)      Årsrapport från den särskilda statsåklagarmyndigheten, Vrhovno Državno tožilstvo. Letno poročilo za leto 2019.

(49)      Särskild Eurobarometer 502 (2020).

(50)    Författningsdomstolens beslut av den 5 juli 2018, U-I-6/15-23, Up-33/15-32 och Up-1003/15-27.

(51)      Årsrapport från den särskilda statsåklagarmyndigheten, Vrhovno Državno tožilstvo. Letno poročilo za leto 2019.

(52) Information som mottagits i samband med landsbesöket.

(53) Efter att ha tappat två platser mellan 2018 och 2019 återfick Slovenien sin tidigare ställning i Reportrar utan gränsers internationella pressfrihetsindex, och ligger nu återigen på plats 32 i världen. Reportrar utan gränser, Slovenien.

(54)      Zakon o elektronskih komunikacijah (ZEKon-1).

(55)      Zakon o medijih (ZMed).

(56)      Zakon o avdiovizualnih medijskih storitvah (ZAvMS).

(57) Förslag till massmedielagen, https://e-uprava.gov.si/drzava-in-druzba/e-demokracija/predlogi-predpisov/predlog-predpisa.html?id=10493, förslag till lagen om audiovisuella medietjänster, https://e-uprava.gov.si/drzava-in-druzba/e-demokracija/predlogi-predpisov/predlog-predpisa.html?id=11475. De föreslagna ändringar av medielagen som påverkar översynen av mediekoncentrationer har motarbetats av landets konkurrensmyndighet.

(58)          Övervakningsverktyget för mediepluralism 2020, artikel 182 i Zakon o elektronskih komunikacijah (ZEKon-1).

(59)      I detta sammanhang bör det påminnas om att det i det reviderade direktivet om audiovisuella medietjänster fastställs särskilda garantier för de nationella medietillsynsmyndigheternas oberoende och ändamålsenlighet.

(60)      Övervakningsverktyget för mediepluralism 2020.

(61)      Artiklarna 12 och 14, massmedielagen.

(62)    Information som mottagits i samband med landsbesöket för 2020 års rapport om rättsstatsprincipen.

(63)      Man bör ha i åtanke att det reviderade direktivet om audiovisuella medietjänster uppmuntrar medlemsstaterna att anta lagstiftningsåtgärder som föreskriver att leverantörer av medietjänster under deras jurisdiktion ska tillhandahålla information om sin ägarstruktur, inbegripet verkliga ägare.

(64)      Artikel 12, enligt ändring, i utkastet till massmedielagen.

(65)      Se föregående fotnot.

(66)      Lagen om integritet och förebyggande av korruption.

(67)      Övervakningsverktyget för mediepluralism 2020.

(68)      Se föregående fotnot.

(69)      Reportrar utan gränser, Slovenien.

(70)      Se föregående fotnot.

(71)      MPM 2020, Europarådets plattform för att främja skydd för journalistik och journalisters säkerhet.

(72)      Massmedielagen: artikel 26, som erbjuder möjligheten att kräva att ett uttalande ska rättas om den berörda personens rättigheter och intressen inte respekterades.

(73)      Reportrar utan gränser, Slovenien.

(74)      Europarådets plattform för att främja skydd för journalistik och journalisters säkerhet.

(75)      Övervakningsverktyget för mediepluralism 2020.

(76)      Europarådets plattform för att främja skydd för journalistik och journalisters säkerhet, rapport nr 28/2020 om den undersökande journalisten Blaž Zgaga; https://rsf.org/en/news/seven-organisations-call-slovenian-government-stop-harassing-investigative-journalist.

(77) ECRI – femte rapporten, juridiskt utlåtande från Sloveniens högsta åklagarmyndighet om åtal enligt artikel 297 i strafflagen. Det bör dock noteras att under 2019 förtydligade Högsta domstolen att det finns två sätt att begå ett brott enligt artikel 297 i strafflagen, antingen a) genom att anstifta eller uppmuntra till hat och våld eller intolerans på ett sätt som äventyrar eller stör den allmänna ordningen och freden, eller b) med hot, förolämpningar eller verbala angrepp. Den uppgav att i händelse av att agerandet sker med hot, förolämpningar eller verbala angrepp krävs det inte att den allmänna ordningen eller freden potentiellt äventyras. Det klargörs också dock att när agerandet sker på ett sätt som kan äventyra eller störa den allmänna ordningen och freden, finns det inget krav på att faran redan är överhängande, men att den bara har potential att leda till konkret fara. http://www.sodisce.si/vsrs/objave/2019080810051183/.

(78)      Det bör i detta sammanhang erinras om att, i enlighet med de europeiska standarder som föreskrivs i Europarådets rekommendation 2016/4, ska medlemsstaterna införa en omfattande rättslig ram som gör det möjligt för journalister och andra medieaktörer att bidra till den offentliga debatten på ett effektivt sätt och utan rädsla.

(79)    Slovenska författningsdomstolens dom av den 22 oktober 2008, U-I-295/07.

(80)      Resolution om reglering av lagstiftningen. Offentliga samråd utförs inte under särskilda lagstiftningsförfaranden, såsom brådskande förfaranden, eller i vissa frågor, exempelvis om den statliga budgeten.

(81)      Webbplatsen kan besökas på https://e-uprava.gov.si/drzava-in-druzba/e-demokracija.

(82)      Det europeiska nätverket för nationella människorättsinstitutioner (2020), The rule of law in the European Union: Reports from National Human Rights Institutions. Information som togs emot inom ramen för samrådsförfarandet för utarbetandet av 2020 års rapport om rättsstatsprincipen.

(83)      Lagstiftning kan antas enligt ett förkortat förfarande i följande fall: mindre ändringar av lagstiftningen, upphörande av lagstiftningens eller av vissa av dess bestämmelsers giltighet, mindre harmonisering med EU-lagstiftning eller annan lagstiftning eller ändringar av lagar som varit föremål för författningsdomstolens beslut (nationalförsamlingens arbetsordning, artikel 142). I situationer som rör den nationella säkerheten, naturkatastrofer eller för att förhindra allvarliga konsekvenser för statens funktion, kan regeringen föreslå för nationalförsamlingen att lagen ska antas enligt ett brådskande förfarande (nationalförsamlingens arbetsordning, artikel 143).

(84)      Nationalförsamlingens arbetsordning, artikel 143.

(85)      Republiken Sloveniens nationalförsamling (2018), rapport om nationalförsamlingens arbete under mandatperioden 2014–2018.

(86)      Under åren har ombudsmannen också lämnat in 31 begäranden om prövning av författningsenligheten eller lagligheten hos en föreskrift eller en allmän lag som utfärdats för utövandet av offentliga befogenheter, det europeiska nätverket för nationella människorättsinstitutioner (2020), The rule of law in the European Union: Reports from National Human Rights Institutions.

(87)      Författningsdomstolens arbetsrapport för 2019.

(88)      För att hantera covid-19-pandemin utlyste Slovenien inte undantagstillstånd och de flesta åtgärder antogs av regeringen i enlighet med lagen om smittsamma sjukdomar, som också ändrades i april 2020. I linje med denna lagstiftning måste regeringen informera parlamentet om alla åtgärder som vidtas. Se t.ex. författningsdomstolens beslut om begränsningen av rörligheten mellan kommuner, U-I-83/20-10, 16.4.2020.

(89)      Den nya ackreditering som planerades till mars 2020 sköts upp på grund av covid-19-pandemin.

(90)      Rapporterna finns på http://www.varuh-rs.si/sl/promocija-publikacije-projekti/publikacije-gradiva/letna-porocila-priporocila-dz-odzivna-porocila-vlade/.

(91)      Det bör noteras att det i kommissionens rekommendation anges att om jämlikhetsorganen har rättslig kapacitet att fatta bindande beslut bör medlemsstaterna även ge dem möjlighet att utfärda lämpliga, verkningsfulla och proportionerliga påföljder. Se kommissionens rekommendation av den 22 juni 2018 om standarder för jämlikhetsorgan, C(2018) 3850 final, 1.1.2(5).

(92)      Under dess första verksamma år tilldelades talespersonen totalt 200 000 euro, vilket hindrade dess möjlighet att utveckla och fullgöra sitt breda mandat. I början av 2019 omfördelades den nationella budgeten och talespersonen tilldelades 1 100 000 euro. Se underlaget från Slovenien för 2020 års rapport om rättsstatsprincipen. I slutet av 2019 hade talespersonen 19 anställda.

(93)      I maj 2020 bytte regeringen/polisens generaldirektör ut cheferna för flera oberoende organ: Direktören för den specialiserade polisavdelningen för korruptionsbekämpning. Direktören för statistikkontoret. Direktören för finansunderrättelseenheten. Det var första gången som detta hände utan att skälen uppgavs. Det bör noteras att i juni 2020 skickade kommissionen ett brev och bad om ett förtydligande om uppsägningen av direktören för statistikkontoret, mot bakgrund av EU-reglerna om de nationella statistikmyndigheternas oberoende. Direktören för den specialiserade polisavdelningen för korruptionsbekämpning och direktören för statistikkontoret har inlett en juridisk prövning av deras uppsägningar. Inrikesministeriet: polisen (2020), Sloveniens regering (2020), 47:e korrespondensomgången vid regeringen i Republiken Slovenien.

(94)      Strategin finns på https://www.gov.si/en/topics/non-governmental-organisations/.

(95)      Civicus klassning. Civicus delar in länder i olika klasser på en femgradig skala: Öppet, inskränkt, motarbetat, undertryckt och stängt.