EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 2.4.2020

COM(2020) 175 final

2020/0056(NLE)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om aktivering av krisstöd enligt rådets förordning (EU) 2016/369 av den 15 mars 2016 och om ändring av dess bestämmelser med anledning av covid-19-utbrottet

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Covid-19-pandemin leder till en aldrig tidigare skådad förlust av människoliv inom Europeiska unionen och ger upphov till oerhört svåra umbäranden för Europas folk. Medlemsstaterna antar undantagsåtgärder som inskränker de personliga friheterna för att begränsa förlusten av människoliv och bromsa spridningen av viruset. Som en följd av detta störs den ekonomiska verksamheten, vilket leder till likviditetsproblem och en allvarlig försämring av den finansiella situationen bland ekonomiska aktörer.

Medlemsstaternas hälso- och sjukvårdssystem står under extremt tryck på grund av den snabba spridningen av viruset och det stora antalet patienter som behöver sjukhusvård. Alla medlemsstater är tvungna att öka satsningarna på hälso- och sjukvårdssystemen för att finansiera de ökande behoven som hänför sig till covid-19-pandemin, medan man fortsätter att tillhandahålla viktiga hälso- och sjukvårdstjänster till alla andra patienter. Samtidigt måste EU-länderna fördela mänskliga resurser för att identifiera och anskaffa medicinsk utrustning och tillhörande materiel samt för att försäkra sig om att de tillhandahålls i rätt tid.

Medan situationen i de olika medlemsstaterna för närvarande varierar utvecklas situationen snabbt, vilket på ett konkret sätt visar att EU berörs i sin helhet och att det krävs gemensamma, koordinerade och brådskande åtgärder för att effektivt bekämpa virusets spridning och mildra dess effekter så snabbt som möjligt. För att ta itu med denna exceptionella situation effektivt krävs det en samordnad strategi med olika åtgärder som särskilt syftar till att skydda människors liv, förebygga och lindra mänskligt lidande samt skydda människans värdighet.

Koordinerade åtgärder på EU-nivå skulle göra det möjligt att både ta itu med den rådande krisen och säkerställa en välavvägd reaktion när krisen väl är över bland annat genom följande:

–Snabbare bygga upp större lager och samordna nödvändig resursfördelning i Europa.

–Möta transportbehoven för skyddsutrustning som ska importeras från internationella partner, inbegripet transporter inom EU.

–Transportera patienter i behov av sjukhusvård över landsgränser till sjukhus som kan erbjuda ledig kapacitet.

–Bedriva gränsöverskridande samarbete för att minska trycket på hälso- och sjukvårdssystemen i de värst drabbade EU-regionerna.

–Utföra central upphandling och distribution av viktiga medicinska förnödenheter till sjukhus och nödförsörjning av skyddsutrustning för sjukhuspersonal, däribland respiratorer, ventilatorer, personlig skyddsutrustning, återanvändbara masker, läkemedel, vård- och laboratorieutrustning samt desinfektionsmedel.

–Öka och konvertera produktionskapacitet inom EU för att säkerställa en snabb produktion och spridning av utrustning och material som krävs för att snabbt kunna hantera brister i tillgången på väsentliga produkter och läkemedel.

–Öka antalet vårdinrättningar och resurserna för dem, inbegripet tillfälliga och halvpermanenta fältsjukhus samt stöd för ombyggnader.

–Öka produktionen av testpaket och stödja förvärvandet av viktiga allmänkemikalier.

–Främja en snabb utveckling av läkemedel och testmetoder.

–Vidta åtgärder för utveckling, inköp och distribution av testutrustning (testpaket, reagenser och hårdvara).

Åtgärderna som planeras inom ramen för unionens civilskyddsmekanism (rescEU), investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset för att utnyttja de europeiska struktur- och investeringsfonderna 1 och övriga instrument inom unionen hjälper till att hantera det rådande hotet mot folkhälsan. Utmaningens omfattning och räckvidd kräver dock en kraftfullare reaktion, som särskilt riktar sig till EU:s hälso- och sjukvårdssektor. Därför föreslår kommissionen att man aktiverar instrumentet för krisstöd inom unionen för att förse EU med en bredare uppsättning verktyg som står i proportion till den vida omfattningen av den aktuella covid-19-pandemin.

Mot bakgrund av ovanstående bör stöd enligt förordningen om krisstöd (nr 2016/369) aktiveras så snart som möjligt. Detta kommer att göra det möjligt för unionen att inleda åtgärder som förhindrar och minskar allvarliga konsekvenser i en eller flera medlemsstater och att på ett samordnat sätt bemöta behoven i anknytning till covid-19-krisen genom att komplettera det bistånd som tillhandahålls via andra EU-instrument.

Förordningen om krisstöd ger konkret uttryck för solidaritet på EU-nivå genom att involvera medborgarna och det civila samhället i kampen mot krisen. Vad gäller utgiftssidan gör instrumentet det möjligt att involvera icke-statliga och internationella organisationer samt regionala och nationella myndigheter (t.ex. hälso- och sjukvårdssektorerna). Vad gäller inkomstsidan förutspås inte bara ytterligare bidrag från medlemsstaterna, utan också donationer från enskilda personer, stiftelser och till och med via gräsrotsfinansiering. Kommissionen undersöker möjligheterna att utföra alla nödvändiga arrangemang för att snabbt kunna samla in bidrag och donationer.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Med beaktande av ovanstående föreslår kommissionen att aktivera instrumentet för krisstöd i enlighet med artikel 2 i förordning 2016/369 och att en del av dess bestämmelser ska ändras för att tillgodose de särskilda behoven i samband med covid-19-utbrottet. Kommissionen kommer särskilt att föreslå följande:

–En aktivering av EU-stöd från och med den 1 februari 2020 och för en period på två år.

–Utvidgning av de stödberättigande åtgärderna och stödberättigande genomförandepartner med tanke på det stora antalet åtgärder som krävs för att ta itu med covid-19-krisen och vidare fastställa omfattningen av de stödberättigande utgifterna.

–Retroaktiv tillämpning av förordningen från och med den 1 februari 2020 med avseende på rätten till stöd för relevanta åtgärder från och med den dagen i syfte att säkerställa lika behandling av medlemsstaterna.

–Förlängd tidsfrist för att ingå rättsliga åtaganden för att säkerställa flexibilitet vid genomförandet av krisstöd.

–Möjlighet för kommissionen att upphandla krisstöd för medlemsstaterna för att tillgodose deras behov med anknytning till covid-19-pandemin, inbegripet genom gemensam upphandling och centraliserad upphandling på medlemsstaternas vägnar.

De koordinerade åtgärderna som är tillåtna enligt den föreslagna förordningen kommer att komplettera stöd som ges inom ramen för andra EU-instrument.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden:

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Aktiveringen av instrumentet för krisstöd för att bekämpa covid-19 inom EU bygger på subsidiaritetsprincipen. På grund av den globala dimensionen av covid-19-pandemin, de omfattande ekonomiska och sociala effekterna och hur hårt ansträngda sjuk- och hälsovårdssystemen är i alla medlemsstater är unionen bättre lämpad än medlemsstaterna ensamma att ta itu med krisen på ett övergripande sätt över hela linjen.

Endast en samordnad insats i en anda av solidaritet mellan medlemsstaterna kan säkerställa att spridningen av covid-19 stoppas på ett effektivt och snabbt sätt, att effekterna av krisen mildras så mycket det går och att åtgärderna när krisen är över inriktas på att förhindra att den uppstår igen. På grund av det trängande behovet av att mobilisera resurser i tillräcklig omfattning och använda dem i EU:s medlemsstater på grundval av deras behov är det nödvändigt att EU agerar i samarbete med alla medlemsstater som drabbats av covid-19-pandemin.

•Proportionalitetsprincipen

Mobiliseringen och användningen av alla nödvändiga EU-resurser för att begränsa spridningen av covid-19 skulle avsevärt bidra till att öka insatserna för att bevara människors liv, hälsa och värdighet samt att hjälpa medlemsstaternas ekonomier att återhämta sig. Med tanke på de aldrig tidigare skådade konsekvenserna av covid-19 för alla EU-medborgare och alla sektorer av ekonomin och med tanke på behovet av snabba och effektiva åtgärder går förslaget inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de mål som fastställs i det nuvarande instrumentet.

•Val av instrument

Med hänsyn till dimensionen av covid-19-pandemin och omfattningen av dess sociala, ekonomiska och finansiella konsekvenser anser kommissionen att det är lämpligt att agera genom en förordning som har en allmän räckvidd och som är direkt och omedelbart tillämplig. Detta skulle leda till ett snabbt, enhetligt och unionsomfattande system för ekonomiskt stöd.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Samråd med berörda parter

Eftersom det var bråttom att utarbeta förslaget så att rättsakten kan antas av rådet i tid kunde inget samråd med berörda parter genomföras.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Ej tillämpligt.

•Konsekvensbedömning

På grund av förslagets brådskande karaktär gjordes ingen konsekvensbedömning.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Ej tillämpligt.

•Grundläggande rättigheter

Ej tillämpligt.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Ett anslag på 2,7 miljarder euro föreslås för 2020 för att stödja finansieringen av åtgärder som planeras inom ramen för det återaktiverade instrumentet för krisstöd. Finansieringskällorna beskrivs närmare i den finansieringsöversikt för rättsakt som läggs fram tillsammans med detta förslag och återges i förslaget till ändringsbudget nr 2/2020.

Ytterligare finansiering kan tillhandahållas beroende på krisens utveckling och de behov som inte kan täckas av andra instrument.

5.ÖVRIGA INSLAG

Ej tillämpligt.

2020/0056 (NLE)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om aktivering av krisstöd enligt rådets förordning (EU) 2016/369 av den 15 mars 2016 och om ändring av dess bestämmelser med anledning av covid-19-utbrottet

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 122.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)Sjukdomen covid-19, som av Världshälsoorganisationen (WHO) den 11 mars 2020 deklarerades som pandemi, har på ett dramatiskt sätt påverkat EU:s samhälle och ekonomi och tvingat medlemsstaterna att vidta en rad exceptionella åtgärder.

(2)Utöver de ekonomiska och sociala konsekvenserna av pandemin är medlemsstaternas hälso- och sjukvårdssystem hårt ansträngda till följd av krisen. Alla medlemsstater ställs inför ökade krav, särskilt när det gäller medicinsk utrustning, grundläggande samhällsservice och produktionskapacitet för sådan materiel.

(3)Det krävs snabba och diversifierade åtgärder för att unionen som helhet ska kunna hantera krisen i en anda av solidaritet inom ramen för de begränsningar som orsakas av den snabba spridningen av viruset. Sådana åtgärder bör särskilt syfta till att bevara liv, förebygga och lindra mänskligt lidande samt slå vakt om människovärdet när så behövs till följd av covid-19-krisen.

(4)Covid-19-utbrottets karaktär och konsekvenser är storskaliga och transnationella och kräver därför en övergripande insats. De åtgärder som föreskrivs inom ramen för unionens civilskyddsmekanism (rescEU), som inrättades genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU 4 , och andra befintliga unionsinstrument är begränsade till sin omfattning och ger därför inte utrymme för tillräckliga insatser eller möjlighet att på ett effektivt sätt hantera de storskaliga konsekvenserna av covid-19-krisen i unionen.

(5)Det är därför nödvändigt att aktivera krisstödet enligt rådets förordning (EU) 2016/369.

(6)För att ge utrymme för den flexibilitet som krävs för att säkerställa ihållande och samordnade insatser under oförutsedda omständigheter, såsom är fallet för covid-19-krisen, t.ex. tillhandahållande av medicinska förnödenheter och läkemedel, åtgärder för återhämtning och relevant medicinsk forskning, är det nödvändigt att se till att budgetmässiga åtaganden som görs under aktiveringsperioden kan användas för att ingå rättsliga åtaganden under aktiveringsperiodens hela löptid, utan att det påverkar de allmänna finansiella reglerna för unionens allmänna budget som fastställs i artikel 114.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 5 . Kostnader som uppstår inom ramen för sådana rättsliga åtaganden bör vara stödberättigande under hela genomförandeperioden.

(7)För att säkerställa likabehandling och lika villkor för alla medlemsstater är det också nödvändigt att möjliggöra retroaktivt stödberättigande för kostnader från och med dagen för aktivering av stödet, inbegripet för åtgärder som redan har slutförts, förutsatt att de har inletts efter den dagen.

(8)För att bevara den subsidiära karaktären av krisstödet enligt förordning (EU) 2016/369 bör ett sådant stöd enbart komplettera sådant bistånd som tillhandahålls genom andra unionsinstrument.  

(9)I samband med covid-19-krisen har det visat sig nödvändigt att utvidga tillämpningsområdet för förordning (EU) 2016/369 för att tillhandahålla finansiering för brådskande behov av medicinsk utrustning och materiel, till exempel respiratorer och skyddsutrustning, kemiska ämnen för provtagning, och för kostnaderna för utveckling, produktion och distribution av läkemedel och andra produkter och materiel. Det bör också göras möjligt att finansiera åtgärder för att stödja de insatser som krävs för att erhålla godkännande för användning av medicinskt utrustning.

(10)För att minska den akuta påfrestningen på medicinsk personal och statliga resurser till följd av otillräcklig kapacitet inom viktig samhällsservice, och för att upprätthålla hälso- och sjukvårdens kapacitet, bör tillfällig förstärkning och tillfälligt utbyte av hälso- och sjukvårdspersonal samt behandling av patienter från andra medlemsstater stödjas ekonomiskt eller på organisatorisk väg.

(11)Yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård och logistik bör få utbildning även med tanke på kampen mot förfalskning av hälso- och sjukvårdsprodukter.

(12)Mot bakgrund av de storskaliga konsekvenserna av covid-19 krävs ett snabbt och omfattande engagemang från alla berörda parter, inklusive offentliga myndigheter, offentliga och privata leverantörer av primär- och sjukhusvård samt vårdhem etc. Insatser krävs för att minska trycket på hälso- och sjukvårdsinfrastrukturen och för att hjälpa personer i riskgrupper.

(13)För att åtgärda försörjningsbrist bör produktionskapacitet stödjas för viktiga medicinska produkter som läkemedel, diagnostiska tester, laboratorieutrustning, skyddsutrustning osv., och finansiering tillhandahållas för att lager av dessa produkter ska kunna hållas.

(14)Ytterligare eller alternativa testmetoder för att öka kapaciteten och relevant medicinsk forskning bör stödjas finansiellt och/eller organisatoriskt.

(15)Upphandlande myndigheter i medlemsstaterna har stora juridiska och praktiska svårigheter att köpa in varor eller tjänster i nödsituationer. För att upphandlande myndigheter ska kunna dra största möjliga nytta av den inre marknadens potential i fråga om stordriftsfördelar och fördelning av risk och nytta är det av yttersta vikt att utöka kommissionens möjligheter att köpa varor eller tjänster för medlemsstaternas räkning. Kommissionen bör ges möjlighet att genomföra de relevanta upphandlingsförfarandena. Om en medlemsstats upphandlande myndighet genomför vissa delar av förfarandet, exempelvis förnyad konkurrensutsättning inom ett ramavtal eller tilldelning av enskilda kontrakt på grundval av ett dynamiskt inköpssystem, är den upphandlande myndigheten ansvarig för de etapper som den genomför.

(16)I nödsituationer, där en gemensam upphandling måste genomföras av kommissionen och en eller flera upphandlande myndigheter från medlemsstaterna, bör det göras möjligt för medlemsstaterna att fullt ut förvärva, hyra eller leasa den kapacitet som upphandlats gemensamt.

(17)Kommissionen bör ha möjlighet att köpa in, lagra, återförsälja och skänka förnödenheter och tjänster, inklusive sådant som är till uthyrning, till medlemsstater eller av kommissionen utvalda partnerorganisationer.

(18)Förordning (EU) 2016/369 bör därför ändras i enlighet med detta.

(19)Med tanke på den situation som är förknippad med covid-19-krisen är det nödvändigt att denna förordning träder i kraft så snart som möjligt.

(20)För att likabehandling och lika villkor för alla medlemsstater ska kunna säkerställas och hjälp kunna erbjudas oavsett när utbrottet inträffade i respektive medlemsstat är det nödvändigt att denna förordning tillämpas från och med den 1 februari 2020.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Härmed aktiveras krisstöd enligt förordning (EU) 2016/369 för att finansiera de utgifter som är nödvändiga för att hantera covid-19-pandemin under perioden 1 februari 2020–31 januari 2022.

Artikel 2

Genom undantag från och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 114.2 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 ska de övergripande budgetåtaganden som ger upphov till utgifter för stöd enligt denna förordning täcka hela den sammanlagda kostnaden för motsvarande rättsliga åtaganden som ingås fram till och med slutet av den aktiveringsperiod som avses i artikel 1.

Utgifterna ska berättiga till stöd från och med dagen för aktivering av det stöd som avses i artikel 1.

Genom undantag från artikel 193.3 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 får bidrag tilldelas för åtgärder som redan fullbordats före den dag då denna förordning träder i kraft, förutsatt att åtgärderna inleddes efter den dag för aktivering som avses i artikel 1.

Artikel 3

Förordning (EU) 2016/369 ska ändras på följande sätt:

(1)Artiklarna 3 och 4 ska ersättas med följande:

”Artikel 3

Stödberättigande åtgärder

1. Krisstöd enligt denna förordning ska tillhandahållas i form av en behovsbaserad krisreaktion som kompletterar de berörda medlemsstaternas reaktioner, i syfte att bevara liv, förebygga och lindra mänskligt lidande samt slå vakt om människovärdet varhelst ett behov uppstår till följd av en sådan katastrof som avses i artikel 1.1. Utan att det påverkar den aktiveringsperiod som avses i artikel 2.1 får stöd också beviljas för att tillgodose behoven efter en katastrof eller för att förhindra att den uppstår igen.

2. Sådant krisstöd som avses i punkt 1 kan omfatta alla de humanitära stödåtgärder som skulle vara berättigade till unionsfinansiering enligt artiklarna 2, 3 och 4 i förordning (EG) nr 1257/96 och kan följaktligen inbegripa bistånd, undsättning och, om nödvändigt, skyddsinsatser för att rädda och bevara människoliv vid och omedelbart efter katastrofer. Det får även användas till att finansiera varje annan utgift som är direkt knuten till genomförandet av krisstöd enligt den här förordningen. Stöd får särskilt användas för att finansiera de åtgärder som anges i bilaga 1.

3. Utan att detta påverkar tillämpningen av punkt 4 ska krisstöd enligt denna förordning beviljas och genomföras i enlighet med de grundläggande humanitära principerna om humanitet, neutralitet, opartiskhet och oberoende.

4. De åtgärder som avses i punkt 2 ska vidtas av kommissionen eller av partnerorganisationer som väljs ut av kommissionen. Kommissionen får som partnerorganisationer särskilt välja ut icke-statliga organisationer, medlemsstaternas specialiserade tjänster, nationella myndigheter och andra offentliga organ, internationella organisationer och deras organ, och när det är lämpligt och nödvändigt för genomförandet av en åtgärd, andra organisationer och enheter som har erforderlig sakkunskap eller är verksamma inom de sektorer som är relevanta för katastrofhjälp, såsom privata tjänsteleverantörer, tillverkare av utrustning, forskare och forskningsinstitut. Kommissionen ska härvid samarbeta nära med den drabbade medlemsstaten.

Artikel 4

Olika slag av finansiell medverkan och genomförandeförfaranden

1. Kommissionen ska genomföra unionens finansiella stöd i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 6 . I synnerhet ska unionens finansiering av stödåtgärder inom ramen för denna förordning genomföras genom direkt eller indirekt förvaltning i överensstämmelse med artikel 62.1 a och c i den förordningen.

2. Krisstöd enligt denna förordning ska finansieras genom unionens allmänna budget och genom bidrag som kan lämnas av medlemsstater eller av andra offentliga eller privata givare i form av externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.5 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046.

3. Unionens finansiering av stödåtgärder inom ramen för denna förordning, som ska genomföras genom direkt förvaltning, kan tilldelas direkt av kommissionen utan meddelande om ansökningsomgång i enlighet med artikel 195 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046. För detta ändamål får kommissionen ingå ramavtal för partnerskap eller förlita sig på befintliga ramavtal för partnerskap som ingåtts i enlighet med förordning (EG) nr 1257/96.

4. När kommissionen genomför krisrelaterade stödinsatser genom icke-statliga organisationers försorg, ska kriterierna för den finansiella och operativa kapaciteten anses vara uppfyllda om det finns ett gällande ramavtal för partnerskap mellan organisationen och kommissionen i enlighet med förordning (EG) nr 1257/96.

5. Krisstöd enligt denna förordning får beviljas på något av följande sätt:

a) Gemensam upphandling med medlemsstaterna enligt artikel 165.2 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 varigenom medlemsstaterna fullt ut får förvärva, hyra eller leasa den gemensamt upphandlade kapaciteten.

b) Kommissionens upphandling för medlemsstaternas räkning som baseras på ett avtal mellan kommissionen och medlemsstaterna.

c) Upphandling av kommissionen i egenskap av grossist genom att köpa, lagra och vidaresälja eller donera varor och tjänster, inklusive hyror, till medlemsstater eller partnerorganisationer som väljs ut av kommissionen. 

6. Vid ett upphandlingsförfarande enligt punkt 5 b ska de efterföljande kontrakten ingås med någon av följande parter:

a) Av kommissionen, varigenom tjänsterna eller varorna ska överlämnas eller levereras till medlemsstater eller de partnerorganisationer som väljs ut av kommissionen.

b) Av de deltagande medlemsstaterna, varigenom de direkt ska förvärva, hyra eller leasa den kapacitet som kommissionen upphandlar för deras räkning.

7. Vid de upphandlingsförfaranden som avses i punkt 5 b och c ska kommissionen tillämpa reglerna i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 för sin egen upphandling.”

(2)I artikel 5 ska punkterna 1 och 2 ersättas med följande:

”1. Unionsfinansieringen får omfatta samtliga direkta kostnader som är nödvändiga för genomförandet av de stödberättigande åtgärder som anges i artikel 3, inbegripet inköp, förberedelser, insamling, transport, lagring och distribution av varor och tjänster inom ramen för dessa åtgärder samt investeringskostnader för åtgärder eller projekt som är direkt knutna till uppnåendet av målen för det krisstöd som aktiveras i enlighet med denna förordning.

2. Partnerskapsorganisationernas indirekta kostnader kan också täckas i enlighet med förordning (EU, Euratom) 2018/1046. ”

(3)Följande bilaga 1 ska läggas till:

”BILAGA 1

Stödberättigande åtgärder

Följande åtgärder kan finansieras i händelse av en pandemi med storskalig genomslagskraft:

a) Tillfällig förstärkning av vårdpersonal, utbyte av sjukvårdspersonal, mottagande av utländska patienter eller annat slags ömsesidigt stöd.

b) Användning av tillfälliga vårdinrättningar och tillfällig utbyggnad av befintliga vårdinrättningar för att minska trycket på befintliga strukturer och öka den samlade hälso- och sjukvårdskapaciteten.

c) Verksamhet till stöd för administration av storskalig tillämpning av medicinska tester och utarbetande av nödvändiga strategier och protokoll för vetenskapliga test.

d) Införande av tillfälliga karantänlokaler och andra lämpliga åtgärder vid unionens gränser.

e) Utveckling, produktion eller inköp och distribution av medicinska produkter.

f) Ökning och omvandling av produktionskapaciteten för sådana medicinska produkter som avses i led e för att åtgärda försörjningsbristen.

g) Upprätthållande av de förråd av medicinska produkter som avses i led e och bortskaffande av sådana produkter.

h) Åtgärder för att stödja de åtgärder som krävs för att erhålla godkännande för användning av de medicinska produkter som avses i led e, om så krävs.

j) Åtgärder för att utveckla lämpliga metoder för att följa utvecklingen av epidemin och resultaten av de åtgärder som genomförts för att åtgärda den.

k) Anordnande av tillfälliga kliniska studier av möjliga behandlingsformer eller diagnostik i enlighet med de studiestandarder som man kommit överens om på unionsnivå.

l) Vetenskaplig validering av medicinsk utrustning, inbegripet eventuella nya testmetoder.

Den ovanstående förteckningen är inte uttömmande.”

Artikel 3

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

1.3.Typ av förslag eller initiativ

1.4.Mål

1.5.Grunder för förslaget eller initiativet

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

1.7.Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNINGSÅTGÄRDER

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna 

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen

3.2.3.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5.Bidrag från tredje part

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen 7  

1.3.Typ av förslag eller initiativ

X  Ny åtgärd 

◻ Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 8  

◻ Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden 

◻ Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny 

1.4.Mål

1.4.1.Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

1.4.2.Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

1.4.4.Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

1.5.Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1.Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

1.5.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

1.5.4.Förenlighet med andra lämpliga instrument och eventuella synergieffekter

1.6.Varaktighet och budgetkonsekvenser:

X Förslag som pågår under en begränsad tid

–24 månader räknat från dagen för antagandet (aktiveringsperiod). Åtgärder som får ekonomiskt stöd enligt förordning (EU) 2016/369 till följd av aktiveringen får ha en genomförandeperiod som avslutas efter det att aktiveringsperioden löpt ut, om genomförandeperioden avlutas högst 24 månader efter aktiveringsperiodens slut.

–Budgetkonsekvenser: År 2020 för åtagandebemyndiganden och från och med 2020 till och med 2023 för betalningsbemyndiganden.

1.7.Planerad metod för genomförandet 9

X Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–X av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer

–◻    av genomförandeorgan

◻ Delad förvaltning med medlemsstaterna

X  Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

–◻ tredjeländer eller organ som de har utsett

–X internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

–◻EIB och Europeiska investeringsfonden

–◻ organ som avses i artiklarna 208 och 209 i budgetförordningen

–X offentligrättsliga organ

–X privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de lämnar tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som lämnar tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den relevanta grundläggande rättsakten

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.Risker som identifierats:

2.2.2.Uppgifter om det interna kontrollsystemet:

2.2.3.Beräknade kostnader för och fördelar med kontroller – bedömning av förväntad risk för fel:

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

·Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisade enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd.

·Inga nya budgetrubriker föreslås

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

–X    Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.2.3.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.3.1.Sammanfattning

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–X    Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Personalbehov och andra administrativa utgifter ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av anslag inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.3.2.Beräknat personalbehov

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

–X    Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoraten som redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoraten, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas de förvaltande generaldirektoraten som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

–◻    Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen.

–◻    Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

–X    Förslaget/initiativet kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av de särskilda instrumenten eller revidering av den fleråriga budgetramen.

3.2.5.Bidrag från tredje part

–X Förslaget/initiativet innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter 18 .

–◻    Förslaget/initiativet innehåller bestämmelser om samfinansiering enligt följande:

anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

–X    Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

–◻    Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

–◻    Påverkan på egna medel.

–◻    Påverkan på ”diverse inkomster”

(1)    Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning av den 13 mars 2020 om ändring av förordning (EU) nr 1303/2013, förordning (EU) nr 1301/2013 och förordning (EU) nr 508/2014 vad gäller särskilda åtgärder för att mobilisera investeringar i medlemsstaternas hälso- och sjukvårdssystem samt i andra sektorer av deras ekonomier som reaktion på covid-19-utbrottet [Investeringsinitiativ mot coronaeffekter], COM(2020) 113 final.

(2)    Kommissionens meddelande till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska centralbanken, Europeiska investeringsbanken och eurogruppen Samordnad ekonomisk reaktion på Covid-19-utbrottet, den 13 mars 2020, COM(2020) 112 final.

(3)    Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 i syfte att ge ekonomiskt bistånd till medlemsstater och länder som förhandlar om anslutning till unionen som allvarligt har drabbats av större hot mot folkhälsan, den 13 mars 2020, COM(2020) 114 final.

(4)    Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU av den 17 december 2013 om en civilskyddsmekanism för unionen (EUT L 347, 20.12.2013, s. 924).

(5)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

(6)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

(7)    Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

(8)    I den mening som avses i artikel 54.2 a eller b i budgetförordningen.

(9)    Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

(10)    Diff. = differentierade anslag/Icke-diff. = icke-differentierade anslag.

(11)    Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(12)    Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

(13)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(14)    Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

(15)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(16)    [I denna fotnot förklaras vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

(17)    Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

(18)    I artikel 4.2 i rådets förordning (EG) nr 2016/369 föreskrivs en möjlighet för offentliga eller privata givare att bidra till instrumentet för krisstöd. Om sådana bidrag blir tillgängliga kommer de att utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med den bestämmelsen och artikel 21.5 i budgetförordningen.