Access to European Union law
<a href="https://eur-lex.europa.eu/content/help/eurlex-content/experimental-features.html" target="_blank">More about the experimental features corner</a>
Choose the experimental features you want to try
EUR-Lex
Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

You are here
Use quotation marks to search for an "exact phrase". Append an asterisk (*) to a search term to find variations of it (transp*, 32019R*). Use a question mark (?) instead of a single character in your search term to find variations of it (ca?e finds case, cane, care).
Search tips
Need more search options? Use the Advanced search

Document 52020IR1066

    Yttrande från Europeiska regionkommittén – En EU-strategi för ett uppsving för landsbygdsområdena

    COR 2020/01066

    EUT C 37, 2.2.2021, p. 16–21 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    2.2.2021   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 37/16

    Yttrande från Europeiska regionkommittén – En EU-strategi för ett uppsving för landsbygdsområdena

    (2021/C 37/03)

    Föredragande:

    Cllr Enda STENSON (IE–EA), ledamot. Leitrim County Council

    POLITISKA REKOMMENDATIONER

    EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

    Inledande kommentarer

    1.

    		 Europeiska regionkommittén noterar att landsbygdsområden och medeltätt befolkade områden utgör 88 % av EU:s territorium. Där bor 55 % av befolkningen, produceras 43 % av bruttomervärdet och finns 56 % av arbetstillfällena. Kommittén noterar också att landsbygdsområdena inte är homogena, utan att vissa av dem påverkas av betydande demografiska utmaningar (avfolkning, problem med en åldrande befolkning osv.) som hindrar deras ekonomiska och sociala utveckling. Landsbygdsutvecklingen är därför ytterst viktig för Europeiska regionkommittén och ett grundläggande verktyg för att uppnå Lissabonfördragets mål om territoriell sammanhållning.

    2.

    		 Kommittén understryker att den nya långsiktiga visionen för landsbygdsområdena bör omsättas i en konkret politisk ram – landsbygdsagendan. I landsbygdsagendan bör man föreslå en uppsättning integrerade politiska åtgärder som ger landsbygdssamhällena möjlighet och egenmakt att omvandla utmaningar till fördelar. Dessa utmaningar inbegriper minskade koldioxidutsläpp, klimatförändringar, digitalisering, aktiv förvaltning av naturresurser, hållbar mobilitet och rättvisa möjligheter till sysselsättning och inkomster, generationsväxling, integration av nya migranter och social innovation.

    3.

    		 ReK framhåller att landsbygdsagendan bör

    —

    se till att ömsesidigt fördelaktiga kopplingar mellan landsbygd och stad integreras i all EU-politik i enlighet med målen om territoriell sammanhållning, genom att man drar största möjliga nytta av det starka ömsesidiga beroendet mellan landsbygds- och stadsområden,

    —

    diversifiera tillträdespunkterna och integrera landsbygdsfrågor i all EU-politik; landsbygdsområdenas behov går långt utöver vad politiken för landsbygdsutveckling kan uppnå, men det som EU-medlen för närvarande erbjuder brister i fråga om både kvantitet och kvalitet,

    —

    harmonisera de olika förordningarna och återintegrera Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling i förordningen om gemensamma bestämmelser för att uppmuntra och underlätta flerfondsfinansierade projekt i landsbygdsområden, inte nödvändigtvis med koppling till jordbruk,

    —

    övervaka EU:s utgifter med hjälp av en landsbygdssäkringsmetod,

    —

    se över typologin för stads- och landsbygdsområden så att stödet kan riktas bättre,

    —

    stärka den lokala och regionala nivåns roll i utarbetandet och styrningen av landsbygdspolitiken; det är viktigt att utöka lokala aktionsgruppers deltagande i denna styrning eftersom de har förutsättningar att företräda området och genomföra en utvecklingspolitik som är anpassad till den efterfrågan och de behov som finns i avfolkade områden eller demografiska riskområden genom att involvera berörda parter och medborgare på landsbygden via gräsrotsinitiativ som Leader/LLU,

    —

    bekämpa avfolkning och social utestängning genom att bland annat främja initiativet för smarta byar, bioekonomi och social innovation samt överbrygga den digitala klyftan.

    4.

    		 Kommittén framhåller syftet med att utarbeta en verklig agenda för ett uppsving för landsbygdsområdena som måste omfatta följande: stöd för hållbara och levande landsbygdssamhällen, stöd för företagande, utbildning, fortbildning, sysselsättning och skapande av arbetstillfällen, stadsutveckling anpassad till den lokala demografiska situationen, förbättrad digital konnektivitet, förbättrade offentliga tjänster (hälso- och sjukvård, utbildning, rättsväsende osv.) och förbättrad infrastruktur, hållbart utnyttjande av resurser, maximerad potential för landsbygdsturism i ett friskt och skiftande naturligt landskap samt främjande av landsbygdsområdenas kreativitet och kulturella potential.

    5.

    		 Kommittén framhåller att den kulturella och den biologiska mångfalden är starkt sammanlänkade i hela Europa och tillsammans utgör en unik identitet för regionerna, samt att man genom att stärka kopplingen mellan dem kan bidra stort till att uppnå Europeiska unionens hållbarhetsmål. Det behövs en djupare förståelse kring detta, eftersom traditionell ekologisk kunskap inte ingår i landsbygdsutvecklingsstrategier och naturvårdsdirektiv. Kopplingarna mellan människan och naturen måste utvecklas genom begreppet biokulturell mångfald, som en väsentlig del av identiteten. De europeiska regionernas rika naturkapital är av central betydelse för ekonomin och bidrar i hög grad till EU:s mål för hållbar utveckling och biologisk mångfald. Det finns många kopplingar mellan lokalsamhällena och deras mark, den rika traditionella ekologiska kunskapen och miljövänlig teknik. Dessa element finns överallt i Europa även i dag, men de måste i högre grad kopplas samman och erkännas på alla nivåer i samhället.

    6.

    		 Den rådande pandemikrisen har blottlagt och förvärrat konsekvenserna av ett antal långvariga hot för landsbygdsområdena, och har gjort att det brådskar ännu mer med ett uppsving för landsbygdsområdena i regionerna i hela EU. Landsbygdsområden samt städer och byar på landsbygden har drabbats hårt av bl.a. en minskad efterfrågan på jordbruksprodukter till följd av nedstängningen av turist- samt hotell- och restaurangbranschen, svårigheter att få tillgång till mycket viktig säsongsarbetskraft, uttalad social isolering och en jämförelsevis högre sårbarhet för pandemin på grund av det begränsade vårdutbud som finns på små regionala sjukhus.

    7.

    		 I ett längre perspektiv kan pandemin leda till en förändring i konsumtions- och produktionsmönstren, distansarbetesvanorna samt betydelsen av livskvalitet och olika former av mobilitet, vilket kan skapa nya möjligheter till hållbar tillväxt i landsbygdsområden, särskilt de som ligger nära och har goda kommunikationer till storstäder. En omvärdering av omlokaliseringen av produktionskedjorna skulle också kunna skapa nya möjligheter i vissa landsbygdsområden.

    8.

    		 EU:s landsbygdsregioner har en stor potential att ta fram lösningar på aktuella och framväxande utmaningar. Landsbygdsregionerna bidrar avsevärt till att uppnå målen för hållbar utveckling och den europeiska gröna given genom insatser mot klimatförändringar, minskad biologisk mångfald och ekonomisk depression, genom att tillhandahålla åtgärder för begränsning och upptag (genom sänkor) av utsläppen av växthusgaser samt avseende biotoper och ekonomiska möjligheter genom hållbar livsmedelsproduktion och förnybar energi, samtidigt som man är medveten om att det är i städerna som den största insatsen för att minska växthusgasutsläppen krävs.

    9.

    		 I en anda av territoriell sammanhållning och jämvikt mellan landsbygd och stad är det viktigt att all EU-politik och alla EU-resurser säkerställer att de tre principerna nedan följs:

    —

    Likvärdiga levnadsvillkor mellan landsbygd och stad, vilket bör ingå som en grundläggande princip i all EU-politik.

    —

    Lika rättigheter för alla människor, oavsett om de bor i städer eller i landsbygdsområden (se stadgan om de grundläggande rättigheterna).

    —

    Rättvisa i fråga om medel och metoder mellan alla aktörer och områden, i synnerhet genom att man utnyttjar utbyten och delade befogenheter för att kompensera för landsbygdsområdenas särskilda behov.

    Finansiering av politiken för landsbygdsutveckling

    10.

    		 Landsbygdsområdena bör beaktas bättre i den kommande programperioden genom en ökning av Ejflu-nivån och genom att det säkerställs att man i all EU-politik tar relevant hänsyn till landsbygdsutvecklingen på ett brett sätt, och inte bara fokuserar på jordbruksrelaterade frågor.

    11.

    		 Kommittén efterlyser ökningar i EU-budgeten för landsbygdsutveckling, med tanke på landsbygdsområdenas betydelse i Europa. Det är oroväckande att anslaget i den nya fleråriga budgetramen är betydligt lägre än under den innevarande programperioden, och ReK anser att detta bör ändras och att medlen för landsbygden bör ökas, i synnerhet för åren 2023–2027. Samtidigt uppmanar kommittén till att de nya medlen och programmen för återhämtning och resiliens i stor utsträckning ska användas för att utveckla landsbygden eftersom den hör till de mest sårbara områdena.

    12.

    		 ReK förkastar idén om ökad medfinansiering för den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare, eftersom detta särskilt skulle missgynna de fattigaste jordbrukarna, de minst utvecklade regionerna och landsbygdsområdena.

    13.

    		 Kommittén föreslår en överföring av upp till 15 % av medlen från den gemensamma jordbrukspolitikens första pelare till dess andra pelare utan medfinansiering, tillsammans med ytterligare 15 % för miljö- och klimatåtgärder och 2 % för unga jordbrukare.

    14.

    		 Tillträdespunkterna bör diversifieras och landsbygdsfrågor integreras i all EU-politik. Landsbygdsutveckling bör göras till ett prioriterat mål i all strukturpolitik i enlighet med Lissabonfördragets mål om territoriell sammanhållning.

    15.

    		 Kommittén efterfrågar att det inom den nya fleråriga budgetramen ska inrättas en fond för landsbygdsutveckling, som särskilt ska riktas till landsbygdsområden.

    16.

    		 Finansiella instrument bör vidareutvecklas och anpassas till småskaliga projekt, eventuellt genom inrättandet av ”landsbygdsutvecklingsbanker”, som skulle kunna fungera som mellanhänder mellan låneinstitut och låntagare.

    17.

    		 Kommittén efterlyser en starkare harmonisering av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) med övriga EU-fonder, såsom Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Horisont Europa, för att ta itu med hållbar utveckling i landsbygdsområden. Dessa synergier skulle göra det möjligt för aktörer på landsbygden att bättre ta itu med övergripande frågor, förbättra samarbetet och förbättra livskvaliteten på landsbygden.

    18.

    		 ReK uppmuntrar till en förenkling av struktur- och investeringsfonderna och efterlyser en förenkling av rapporteringen och övervakningen av programmen, särskilt med hjälp av ny informations- och kommunikationsteknik.

    Att stärka den lokala och regionala nivåns roll i styrningen av landsbygdspolitiken

    19.

    		 I lagstiftningsförslaget om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken tenderar man att marginalisera eller till och med äventyra de europeiska regionernas roll och autonomi i förvaltningen av den gemensamma jordbrukspolitiken, då de endast ges i uppdrag att genomföra åtgärder som fastställts på nationell nivå.

    20.

    		 Kommittén förespråkar en framtida gemensam jordbrukspolitik som upprätthåller en direkt anknytning till landsbygdsområdena genom en aktiv roll för EU:s regioner, som spelar en avgörande roll när det gäller att fastställa och genomföra landsbygdsutvecklingspolitiken på lokal nivå.

    21.

    		 ReK efterlyser flexibilitet i reglerna för statligt stöd samt införandet av system för förnyelse av landsbygd och byar för att möjliggöra utveckling av landsbygdsområden. Dessutom måste lokala och regionala strategier för landsbygdsutveckling ges större erkännande, och dessa strategier måste integreras i de nationella planeringsramarna. De lokala och regionala myndigheterna kan fungera som innovationsförmedlare i lokalsamhällen.

    Avfolkning

    22.

    		 Kommittén noterar den oroande tendensen till avfolkning av landsbygden, som, i takt med att jordbruket utvecklas, gör att skapandet av arbetstillfällen främst koncentreras kring stadsområden, med åtföljande minskningar i tillhandahållandet av service på landsbygden.

    23.

    		 Kommittén uppmanar till att fastställa kriterier som gör det möjligt att ringa in de landsbygdsområden under Nuts 3-nivå som har problem med avfolkning, i syfte att ta itu med befolkningsminskningen i dessa områden och minska de ojämlikheter som finns.

    24.

    		 ReK menar emellertid att avfolkningen kräver nya sätt att tänka beträffande landsbygdsutveckling, som innebär att man betraktar minskningen som en potentiell positiv möjlighet och inte som en börda.

    25.

    		 Om man accepterar minskningen kan det öppna för en omorientering av landsbygdspolitiken och investeringsbesluten och en ny tillväxt på grönare och mindre basis, nya möjligheter att vara innovativ samt modernisera styrning och offentliga tjänster genom mer helhetsinriktade, proaktiva och platsbaserade strategier.

    26.

    		 Kommittén uppmuntrar till distansarbete och digitalisering samt distansundervisning. Det mobila arbetet och distansarbetet samt distansundervisningen under den rådande pandemin visar vad som skulle kunna uppnås på landsbygden om tjänsterna fanns tillgängliga.

    27.

    		 Kommittén anser att insikten om tendensen till avfolkning på landsbygden och till att jordbruksföretag överges innebär att man nu måste utforma en landsbygdspolitik och strategier som syftar till att stärka de avfolkade områdenas motståndskraft mot klimatförändringarnas konsekvenser, såsom erosion, översvämningar eller stora bränder, och till att främja ett minskat koldioxidavtryck samt bevara naturen och landskapet. Här ryms en stor potential i att främja skogssektorn och stödja samhällen i bergen.

    28.

    		 Kommittén anser att livet på landet måste framhävas och att stadslivets kulturella och sociala hegemoni motverkas för att utrota stereotyper och bidra till att förbättra image och rykte för de områden som påverkas mest av de demografiska riskerna samt skapa en känsla av solidaritet mellan områdena. Vi uppmuntrar till territoriell marknadsföring: Landsbygdsområdena måste förbättra sin image och förmedla den bättre livskvalitet som människor har tillgång till när de väljer att bo där. Detta kan ske genom att man utvecklar en regional representation, välkomststrategier och bättre kommunikation om lediga arbetstillfällen, inbegripet möjligheter till distansarbete och distansundervisning, som finns i regionen.

    29.

    		 Man bör särskilt fokusera på ungdomars behov för att uppmuntra dem att stanna kvar på landsbygden, genom att ge dem attraktiva möjligheter till utbildning, kompetenshöjning/omskolning och fortbildning, som tillhandahålls lokalt, så att de inte behöver flytta för studier (bl.a. genom distansstudier vid behov), samt genom att vidta åtgärder så att de kan flytta tillbaka till sin ursprungsort efter sin utbildning.

    30.

    		 Kommittén anser att yrkesutbildningsutbudet samt möjligheterna till kompetenshöjning/omskolning på landsbygden bör moderniseras och anpassas till de globala konkurrensvillkoren och de lokala företagens behov, samt att mer ESF-medel bör tillhandahållas för yrkesutbildning i landsbygdsområden.

    31.

    		 ReK upprepar uppmaningen till kommissionen och medlemsstaterna om att vara mer proaktiva när det gäller att uppmuntra och underlätta kvinnors etablering på landsbygden, genom att främja verksamhet som gör det lättare för dem att förena yrkesliv och familjeliv (1) och utöka utbudet av omsorgs- och stödtjänster för barn och vårdberoende anhöriga.

    Grön tillväxt

    32.

    		 Landsbygdsområdena måste ta vara på möjligheterna att utveckla lokala energi- och livsmedelsekosystem och en starkare integration mellan landsbygd och stad.

    33.

    		 Kommittén anser att det är oundgängligt att man förstärker kvinnors deltagande och ledarskap i lokala aktionsgrupper och nätverk för landsbygdsutveckling och erkänner att kvinnornas roll är avgörande för landsbygdsområdenas territoriella, ekonomiska och sociala utformning.

    34.

    		 Kommittén välkomnar den europeiska gröna given och från jord till bord-strategin, och anser att de kan skapa arbetstillfällen och förhindra att ekonomiska utkomstmöjligheter försvinner från landsbygdsområden. Det krävs investeringar för att dra fördel av hållbara projekt som är lokalt ledda och inriktade på modeller för cirkulär ekonomi som använder produktionskedjorna på bästa sätt, och därigenom skapar arbetstillfällen och minskar koldioxidavtrycket.

    35.

    		 ReK stöder en gemensam jordbrukspolitik som är hållbar på tre olika sätt – ekonomiskt, socialt och miljömässigt – och som genom sina miljöstandarder utgör ytterligare ett instrument för att tillämpa från jord till bord-strategin och strategin för biologisk mångfald samt för att kunna uppnå målen i den europeiska gröna given.

    36.

    		 ReK rekommenderar att jordbrukare, boskapsuppfödare och skogsbrukare utbildas och får finansiering för att utforska möjligheter inom hållbar naturförvaltning och marknadsföringsalternativ för sina produkter, vilket kompletteras med verksamhet inom energi-, turist- och koldioxidlagringssektorerna och i lokala ekosystem. Inrättandet av kooperativ bör få mer stöd, för att sammanföra små producenter i alla sektorer.

    Digital konnektivitet

    37.

    		 En stor del av investeringarna på detta område har varit inriktade på tätbefolkade områden, men landsbygdsinvesteringar måste prioriteras för att se till att landsbygdsområdena har adekvat infrastruktur för digital konnektivitet, t.ex. digitala innovationsknutpunkter som underlättar distansundervisning, distansarbete, utrymme för företagande och utbildning i användning av ny teknik. Detta kommer till exempel att kunna bidra till främjandet och saluföringen av lokala produkter.

    38.

    		 Höghastighetsnät för telekommunikation är av avgörande betydelse för landsbygdens konkurrenskraft och ekonomiska tillväxt, och insatser måste göras för att garantera samma kapacitet för alla regioner, i enlighet med målen inom ramen för 2020 års digitala agenda för Europa.

    39.

    		 Genom faciliteten för återhämtning och resiliens med en budget på 560 miljarder euro bör man investera i mer och bättre konnektivitet och fokusera på att överbrygga den digitala klyftan mellan landsbygds- och stadsområden.

    40.

    		 Kommittén uppmanar till

    —

    att erkänna tillgång till internet som en allmän rättighet på EU-nivå och behovet av att påskynda utvecklingen av höghastighetsinternet i landsbygdsområden,

    —

    att stödja tillgång till finansiering för investeringar i bredbandsnät för småskaliga projekt,

    —

    att erkänna behovet av att digitalisera offentliga tjänster, ge olika åldersgrupper utbildning i användningen av digital teknik och anpassa undervisningen till målgrupperna,

    —

    att vidta åtgärder för att främja utbildning i, medvetenhet om och utveckling av IKT för små och medelstora företag,

    —

    att underlätta för internetleverantörer att tillhandahålla täckning i alla områden.

    Tillgång till tjänster

    41.

    		 Landsbygdssamhällena har rätt till en grundläggande standard vad gäller tjänster, såsom hälso- och sjukvård (allmänläkare), möjlighet att få tillgång till post-, bank- och försäkringstjänster i landsbygdsområden, politiskt deltagande samt konst och kultur.

    42.

    		 Kommittén noterar överlappningen mellan bristande tillgång till digital infrastruktur och bristande tillgång till tjänster och uppmanar medlemsstaterna att säkerställa en harmonisk tillgänglighet för alla samt företag i landsbygdsområden. Nav kan utvecklas för flera användningsområden, såsom distansundervisning, distansarbete, utbildning, hälso- och e-hälsocentrum, kaféer, postkontor, kreativa utrymmen, mobila fablabs och gemenskapscentrum.

    43.

    		 ReK noterar behovet av hållbara/innovativa transportsystem för att möjliggöra tillgång till grundläggande tjänster och anser att dessa transportmedel är en förlängning av grundläggande offentliga tjänster från kommuner med stor befolkning till mindre kommuner på landsbygden.

    Livskvalitet

    44.

    		 Ekonomisk tillväxt och skapande av sysselsättning är viktiga frågor men de måste kompletteras med bl.a. ett tillräckligt utbud av tjänster, bostäder, utbildning, fortbildning, livslångt lärande och hälso- och sjukvårdssystem av god kvalitet för att se till att landsbygdsområdena inte bara är hållbara utan även attraktiva platser att leva på.

    45.

    		 Kommittén välkomnar inrättandet av en interoperabel datainfrastruktur enligt kommissionens datastrategi av den 19 februari 2020, med specialiserade dataområden (t.ex. för rörlighet, miljö, jordbruk, offentliga förvaltningar, hälsa och energi), som bygger på infrastrukturen för rumsliga data i Europa enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG (2) (Inspire) som en övergripande komponent, och därmed varaktigt och effektivt kan säkerställa offentliga och privata tjänster överallt på landsbygden.

    46.

    		 Kommittén efterlyser en innovativ handlingsplan för att åtgärda bristen på transportförbindelser till landsbygds-, bergs- och öregioner och till de yttersta randområdena. ReK uppmuntrar till hållbar mobilitet för alla, genom att man främjar utvecklingen av nya, rena och alternativa transportsätt för människor och varor (el- eller vätgasdrivna fordon, bildelning och samåkning samt en kombination av olika slags tjänster för att sänka kostnaderna – efterfrågestyrda transporter).

    47.

    		 ReK vill lyfta fram samarbeten mellan kommuner, kallade ”ömsesidiga avtal mellan stad och landsbygd”, som tar fasta på landsbygdsområdenas mångfald och syftar till att främja kopplingar mellan stad och landsbygd.

    48.

    		 Detta slags fysisk planering förutsätter bredare strategier som erkänner betydelsen av ett polycentriskt stadsnät för utvecklingen av områden med koppling till dessa storstadsområden, inklusive små och medelstora städer i närheten. Målet är att överbrygga klyftan mellan stads- och landsbygdsområden genom att främja partnerskap som alla vinner på inom områden såsom miljö och energiomställning, ekonomisk utveckling, tjänstekvalitet och administrativ organisation, samt att överbrygga klyftan mellan stads- och landsbygdsområden på ut- och fortbildningsområdet.

    49.

    		 Kommittén välkomnar resultaten av projektet SIMRA (3) (social innovation i marginaliserade landsbygdsområden), som har visat att social innovation kan vara av avgörande betydelse när det gäller att ta itu med utmaningar på landsbygden såsom utflyttning, diversifiering av landsbygdsföretag, klimatförändringar, förändrade livsstilar och omstrukturering av landsbygdsekonomierna.

    50.

    		 ReK välkomnar de riktade ansökningsomgångarna i Horisont 2020 på grundval av utvecklingsskedet för social innovation, och uppmanar till att genomföra denna förbättring för alla europeiska struktur- och investeringsfonder.

    Smarta landsbygdsområden och byar

    51.

    		 Kommittén välkomnar kommissionens initiativ ”EU:s åtgärd för smarta byar”, som är ett första steg mot ett erkännande av behovet av riktade åtgärder för att stödja ett uppsving för landsbygdsområdena som hållbara platser att bo, studera och arbeta på. Detta är dock inte tillräckligt.

    52.

    		 I ReK:s yttrande om smarta byar uppmanar kommittén till att denna agenda ska integreras i all politik och alla finansieringsmöjligheter. Det handlar inte bara om att tillhandahålla bredband utan också om hur man kan hitta smarta sätt att utveckla energiförsörjning, tjänster till samhällena och en verklig ny revolution i fråga om att integrera inrättningar i landsbygdsområdena.

    53.

    		 Kommittén välkomnar verktygslådan från det europeiska nätverket för landsbygdsutveckling (ENRD) med åtgärder för landsbygdsutveckling som medlemsstaterna kan genomföra för att stödja smarta byar och därmed social innovation, bl.a. samarbete (i synnerhet Leader), kunskapsutbyte, nätverk för den gemensamma jordbrukspolitiken, etablering av unga entreprenörer, uppstartsföretag och näringsverksamhet på landsbygden, investeringar osv. Det har dock också framhållits att det även finns ett behov av mer flexibla stödåtgärder för innovation inom annan verksamhet än jordbruk som är integrerade med och bidrar till den huvudsakliga verksamheten och som ger möjlighet att främja bioekonomin och dra nytta av lokalområdet på bästa sätt. Till detta hör, utöver stöd till etablering av företag, även möjligheten att stödja utvecklingen av företag utanför jordbrukssektorn. Detta bör föras in i artikel 69 i förordningen om strategiska planer inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

    54.

    		 ReK anser att även medelstora städer på landsbygden bör få tillgång till finansiering för städer. Dessa städer är avgörande för landsbygden och utesluts ofta från program på grund av sin storlek.

    55.

    		 Kommittén framhåller den positiva roll som det framtida Leader-programmet, flerfondsinitiativ för lokalt ledd utveckling (LLU) och andra gräsrotsinitiativ spelar.

    56.

    		 I centrum för landsbygdsområdena står deras invånare och deras samhällen samt den miljö som de lever i. ReK anser att man genom EU:s politik för aktiv förvaltning och bevarande av landsbygden samt samarbete mellan programmen och politikområdena skulle kunna åstadkomma mer för att se till att landsbygdsområdena är utmärkta platser att leva, arbeta, bedriva verksamhet och bilda familj på.

    Bryssel den 10 december 2020.

    Apostolos TZITZIKOSTAS

    Europeiska regionkommitténs ordförande

    (1)  EUT C 225, 27.7.2012, s. 174 och EUT C 207, 30.6.2017, s. 57.

    (2)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire) (EUT L 108, 25.4.2007, s. 1).

    (3)  http://www.simra-h2020.eu/.

    Top