Access to European Union law
<a href="https://eur-lex.europa.eu/content/help/eurlex-content/experimental-features.html" target="_blank">More about the experimental features corner</a>
Choose the experimental features you want to try
EUR-Lex
Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

You are here
Use quotation marks to search for an "exact phrase". Append an asterisk (*) to a search term to find variations of it (transp*, 32019R*). Use a question mark (?) instead of a single character in your search term to find variations of it (ca?e finds case, cane, care).
Search tips
Need more search options? Use the Advanced search

Document 52020IP0231

    Europaparlamentets resolution av den 17 september 2020 om situationen i Belarus (2020/2779(RSP))

    EUT C 385, 22.9.2021, p. 122–127 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    22.9.2021   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 385/122

    P9_TA(2020)0231

    Situationen i Belarus

    Europaparlamentets resolution av den 17 september 2020 om situationen i Belarus (2020/2779(RSP))

    (2021/C 385/12)

    Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

    —

    med beaktande av sina tidigare resolutioner om Belarus, särskilt resolutionerna av den 4 oktober 2018 om försämringen av mediefriheten i Vitryssland, särskilt fallet Charta 97 (1), av den 19 april 2018 om Vitryssland (2), av den 6 april 2017 om situationen i Vitryssland (3), av den 24 november 2016 om situationen i Vitryssland (4) och av den 8 oktober 2015 om dödsstraffet i Vitryssland (5),

    —

    med beaktande av lanseringen av det östliga partnerskapet i Prag den 7 maj 2009 som en gemensam satsning av EU och dess sex östliga europeiska partnerländer Armenien, Azerbajdzjan, Belarus, Georgien, Republiken Moldavien och Ukraina,

    —

    med beaktande av de gemensamma förklaringarna från toppmötena inom det östliga partnerskapet i Prag 2009, Warszawa 2011, Vilnius 2013, Riga 2015 och Bryssel 2017,

    —

    med beaktande av presidentvalet som hölls i Belarus den 9 augusti 2020,

    —

    med beaktande av uttalandena från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik på Europeiska unionens vägnar om presidentvalet, särskilt uttalandena av den 11 augusti 2020 och 17 augusti 2020,

    —

    med beaktande av uttalandena från den höga representanten/vice ordföranden, särskilt de av den 7 augusti 2020 inför presidentvalet och av den 14 juli 2020 om vägran att registrera presidentkandidater, av det gemensamma uttalandet av den 26 augusti 2020 från den höga representanten/vice ordföranden och Kanadas utrikesminister samt av det gemensamma uttalandet av den 10 augusti 2020 från den höga representanten/vice ordföranden och kommissionsledamoten med ansvar för grannskapspolitik och utvidgning om presidentvalet,

    —

    med beaktande av uttalandet från Europaparlamentets talman den 13 augusti 2020 och uttalandet från ledarna för de fem politiska grupperna den 17 augusti 2020 om situationen i Belarus efter det så kallade presidentvalet den 9 augusti 2020,

    —

    med beaktande av det huvudsakliga resultatet av rådets (utrikes frågor) extra möte den 14 augusti 2020 och ordförandens slutsatser efter Europeiska rådets extra möte den 19 augusti 2020 om situationen i Belarus efter presidentvalet den 9 augusti 2020,

    —

    med beaktande av uttalandena från vice ordföranden/den höga representanten av den 7 september 2020 om godtyckliga och oförklarade gripanden och frihetsberövanden av politiska skäl och av den 11 september 2020 om upptrappningen av våldet och hoten mot medlemmar av samordningsrådet,

    —

    med beaktande av EU:s globala strategi och den reviderade europeiska grannskapspolitiken,

    —

    med beaktande av uttalandena från Europeiska utrikestjänstens talesperson, särskilt de av den 19 juni 2020 om den senaste utvecklingen inför presidentvalet och av den 18 november 2019 om parlamentsvalet i Belarus,

    —

    med beaktande av rådets beslut av den 17 februari 2020 om att förlänga 2004 års EU-vapenembargo mot vapen och utrustning som kan användas för internt förtryck i Belarus (6),

    —

    med beaktande av ODIHR:s uttalande av den 15 juli 2020 om att inte sända ut ett valobservatörsuppdrag till Belarus eftersom inbjudan saknades,

    —

    med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och av alla människorättskonventioner som Belarus är part i,

    —

    med beaktande av rapporten av den 10 juli 2020 från FN:s särskilda rapportör om situationen för de mänskliga rättigheterna i Belarus,

    —

    med beaktande av uttalandet av den 17 juli 2020 från OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) och av tidigare rapporter från OSSE/ODIHR om val i Belarus,

    —

    med beaktande av FN:s generalsekreterares uttalanden av den 10 och 14 augusti 2020 om utvecklingen efter valet i Belarus,

    —

    med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

    A.

    Inget nytt politiskt parti har registrerats i Belarus sedan 2000, trots upprepade försök. Den belarusiska centrala valkommissionen nekade registrering som kandidater till presidentvalet 2020 för regimkritiska politiker, som enligt uppgift hade samlat in mer än 100 000 underskrifter, i enlighet med den nationella lagstiftningen, vilket framhäver de oproportionerliga och orimliga hindren för kandidaturer, i strid med OSSE-åtagandena och andra internationella normer.

    B.

    Presidentkampanjen var ända sedan tidigt i maj 2020 präglad av landsomfattande repressalier mot fredliga demonstranter, aktivister inom det civila samhället, bloggare och journalister samt av allvarliga hot mot politiska aktivister, deras familjer och anhängare. Fler än 650 fredliga demonstranter, journalister och medborgaraktivister har frihetsberövats runt om i landet sedan början av maj för att ha protesterat mot regimen.

    C.

    De belarusiska valprocesserna följde inte de riktlinjer från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) som kräver respekt för grundläggande friheter, jämlikhet, universalitet, politisk pluralism, förtroende, öppenhet och ansvarsskyldighet.

    D.

    Ett valobservatörsuppdrag från OSSE/ODIHR kunde inte övervaka valprocessen på grund av att de belarusiska myndigheterna medvetet underlåtit att utfärda en inbjudan i tid.

    E.

    Under valdagen rapporterades det om systematiska oegentligheter och brott mot internationella normer för genomförande av val, däribland trakasserier mot väljare, väljare som förvägrades att utnyttja sin rösträtt och storskaliga förfalskningar av protokoll från valdistrikten. Oberoende inhemska observatörer, däribland sådana som övervakade förtidsröstningen i det belarusiska presidentvalet, har gripits runt om i hela landet efter att ha dokumenterat ett stort antal brott mot vallagen.

    F.

    Belarus centrala valkommission utropade den sittande presidenten, Aljaksandr Lukasjenka, till vinnare i det så kallade valet.

    G.

    Trovärdiga nationella rapporter och gräsrotsinitiativ i sociala medier visar på omfattande valfusk till förmån för den sittande presidenten Aljaksandr Lukasjenka, och många vitryska medborgare ser Svjatlana Tsichanouskaja som vinnare.

    H.

    Fredliga protester utan motstycke under vilka man uttrycker en önskan om demokratisk förändring och respekt för grundläggande friheter och mänskliga rättigheter inleddes omedelbart efter tillkännagivandet av de så kallade valresultaten och fortsätter än i dag, då människor samlas i hundratusental på Belarus gator, och ännu fler under helger till så kallade enhetsmarscher, vilket visar det belarusiska samhällets missnöje och mobilisering.

    I.

    Demonstrationerna har följts av utbredda strejker i industrianläggningar, däribland stora statsägda företag inom olika ekonomiska sektorer, andra företag, skolor, universitet, städer och byar över hela landet.

    J.

    Europeiska unionen och dess medlemsstater erkände inte resultatet från presidentvalet eftersom de hyste avsevärda tvivel om huruvida valet hade gått rättvist till och det fanns omfattande rapporter om valfusk. Den sittande presidenten Lukasjenkas nuvarande mandatperiod löper ut den 5 november 2020.

    K.

    De belarusiska demonstrationerna har ägt rum runt om i landet i en aldrig tidigare skådad omfattning. De är generationsövergripande och har ett tydligt kvinnligt ledarskap.

    L.

    De belarusiska myndigheterna reagerade på de legitima och fredliga protesterna med oproportionerligt våld. Säkerhetsstyrkornas reaktioner på de fredliga demonstrationerna har varit mycket hårda, med onödigt och urskillningslöst våld i många fall, däribland användningen av tårgas, batonger, distraktionsgranater och vattenkanoner i massiv skala. Kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter har rapporterat om nära 6 700 personer som frihetsberövats under de senaste veckorna när de utövat sin rätt att delta i fredliga sammankomster. Experter har fått rapporter om minst 450 fall av tortyr, sexuellt våld, våldtäkt och misshandel av frihetsberövade personer. Flera personer saknas eller har påträffats döda sedan den 9 augusti 2020, bland annat Aljaksandr Tarajkouski, Kanstantsin Sjysjmakou, Aljaksandr Vichor och Henadz.

    M.

    Ett samordningsråd inrättades för att tillhandahålla en tillfällig institutionell partner för en nationell dialogprocess i syfte att anordna nyval som skulle hållas i enlighet med internationella standarder och inom ramen för ODIHR:s valövervakning. Flera tusen personer har sedan dess uttryckt sitt stöd för dess krav på nyval, och alla ledande medlemmar av samordningsrådet har trakasserats, förhörts eller gripits (Lilija Ulasava, Maksim Znak, Siarhej Dyleuski och Maryja Kalesnikava). De ihållande trakasserierna och hoten har lett till att de ledande oppositionsmedlemmarna Svjatlana Tsichanouskaja och Veranika Tsapkala tvingats söka skydd i Europeiska unionen. En annan ledare, Maryja Kalesnikava, bortfördes den 7 september 2020 av maskerade män i en omärkt skåpbil mitt på dagen på en gata i Minsk. Nobelpristagaren Svjatlana Aleksijevitj är den enda medlemmen av samordningsrådets presidium som är kvar i Belarus. Allvarliga farhågor gällande hennes säkerhet kvarstår trots det exceptionella stöd hon fått från europeiska diplomater.

    N.

    Under sitt sammanträde den 19 augusti 2020 beslutade Europeiska rådet att införa sanktioner mot ett antal individer som gjort sig skyldiga till våld, förtryck och förfalskning av valresultatet i Belarus och de är nu förbjudna att resa in i EU och deras ekonomiska tillgångar i EU har frusits.

    O.

    Valkampanjen och presidentvalet ägde rum under covid-19-pandemin, vars effekter konsekvent förnekades av Belarus politiska ledning och myndigheter, vilket ledde till att journalister, sjukvårdspersonal och vanliga människor fick ta ledningen och utbyta viktig information om pandemin och nödvändiga försiktighetsåtgärder. Detta visar människors samhällsengagemang och livskraften hos det belarusiska civila samhället.

    P.

    Den 27 augusti 2020 uttryckte Ryska federationens president sitt stöd för de belarusiska myndigheterna i deras förtryck av legitimt medborgarmissnöje genom att erbjuda hjälp från specialpolisstyrkor. Lukasjenka meddelade den 21 augusti 2020 att så kallade ryska mediespecialister skulle ersätta de strejkande och avgående journalister som arbetar för statliga medier. Ryssland, Kina och Turkiet var bland de första att gratulera Lukasjenka till hans bedrägliga valseger.

    Q.

    De belarusiska myndigheterna fortsätter sina våldsamma tillslag mot oberoende belarusiska reportrar och medborgarjournalister och ägnar sig medvetet åt att försöka hindra objektiv rapportering i syfte att skingra oro och fördömanden både inom landet och internationellt, bland annat genom att dra tillbaka pressackrediteringen för mer än ett dussin internationella reportrar, vilket inträffade den 29 augusti 2020.

    R.

    Människorättssituationen i Vitryssland har fortsatt att försämras under valkampanjen och efter valet. Människorättsförsvararnas arbetssituation har försämrats kontinuerligt och människorättsförsvarare utsätts systematiskt för hot, trakasserier och begränsningar av de grundläggande friheterna. Belarus är det enda land i Europa som fortfarande verkställer dödsstraff.

    1.

    		 Europaparlamentet understryker, i linje med Europeiska rådets ståndpunkt, att det förkastar resultatet i det så kallade presidentvalet i Belarus den 9 augusti 2020, eftersom det genomfördes i uppenbar strid med alla internationellt erkända normer. Parlamentet kommer inte att erkänna Aljaksandr Lukasjenka som Belarus president när hans nuvarande mandatperiod löper ut.

    2.

    		 Europaparlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag de belarusiska myndigheterna för deras brutala förtryck av fredliga demonstrationer för rättvisa, frihet och demokrati efter det riggade presidentvalet den 9 augusti 2020. Parlamentet kräver ett omedelbart stopp på våldet, ett omedelbart och villkorslöst frigivande av – och nedläggande av alla anklagelser mot – alla personer som, före och efter det så kallade valet den 9 augusti 2020, frihetsberövats på politiska grunder, inbegripet alla personer som frihetsberövats för att de deltagit i demonstrationer mot valresultatet eller mot det våld som myndigheterna använt eller för att de uttryckt sitt stöd för dessa demonstrationer.

    3.

    		 Europaparlamentet fördömer de fortsatta hoten mot, förföljelsen av och den oproportionella användningen av våld mot deltagare i strejker, medlemmar av samordningsrådet och andra oppositionsföreträdare, aktivister från det civila samhället, oberoende journalister och bloggare. Parlamentet kräver ett omedelbart och villkorslöst frigivande av alla dem som godtyckligt frihetsberövats innan och efter det att det förfalskade valet hölls den 9 augusti 2020, däribland Pavel Sevjarynets, Mikalaj Statkevitj, Maryja Kalesnikava, Andrej Jahorau, Anton Radnjankou och Ivan Krautsou. Parlamentet kräver att all lagföring av politiska skäl ska stoppas.

    4.

    		 Europaparlamentet välkomnar samordningsrådet som en tillfällig företrädare för folket som kräver en demokratisk förändring i Belarus och som är öppen för alla politiska och sociala aktörer.

    5.

    		 Europaparlamentet stöder ett fredligt och demokratiskt maktskifte som utgör resultatet av en inkluderande nationell dialog förd med full respekt för det belarusiska folkets demokratiska och grundläggande rättigheter. Parlamentet upprepar i detta avseende det belarusiska folkets krav på att det snarast möjligt anordnas ett nytt, fritt och rättvist val under internationell övervakning, ledd av OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter och i enlighet med internationellt erkända normer.

    6.

    		 Europaparlamentet uttrycker sitt entydiga stöd för den belarusiska befolkningen i dess legitima krav på och strävanden efter ett nytt, fritt och rättvist val, grundläggande friheter och mänskliga rättigheter, demokratisk representation, politiskt deltagande, värdighet och rätten att själv välja sitt öde. Parlamentet erkänner att den nuvarande proteströrelsen i Belarus bygger på allmänna och spridda krav på en demokratisering av Belarus, vars folk måste få åtnjuta samma grundläggande rättigheter med avseende på demokrati och frihet som alla andra medborgare på den europeiska kontinenten.

    7.

    		 Europaparlamentet uppmanar kommissionen, vice ordföranden/den höga representanten och rådet att bistå Belarus demokratiska opposition, inbegripet samordningsrådet under ledning av Svjatlana Tsichanouskaja.

    8.

    		 Europaparlamentet uttrycker sin uppskattning för det viktiga bidraget från de modiga kvinnorna i Belarus, under ledning av Svjatlana Tsichanouskaja, Veranika Tsapkala och Maryja Kalesnikava, och deras anhängare när det gäller att vara en röst för och företräda det belarusiska folkets legitima krav, och konstaterar att många belarusiska medborgare ser Svjatlana Tsichanouskaja som vinnaren av presidentvalet och som tillträdande president.

    9.

    		 Europaparlamentet kräver att de medlemmar av samordningsrådet som gripits, dvs. Lilija Ulasava, Maksim Znak, Siarhei Dyleuski och Maryja Kalesnikava, omedelbart friges. Parlamentet insisterar på att all nationell dialog måste äga rum med fullt och obehindrat deltagande av samordningsrådet. Parlamentet välkomnar det skydd som företrädare för EU:s medlemsstater och andra likasinnade länder har gett Svjatlana Aleksijevitj.

    10.

    		 Europaparlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag det fruktansvärda våldet mot och det grymma förtrycket och den grymma tortyren av fredliga demonstranter och fängslade. Parlamentet efterlyser en effektiv oberoende utredning av de protestrelaterade dödsfallen i fallen Aljaksandr Tarajkouski, Aljaksandr Vichor, Artsiom Parukou, Henadz Sjutou och Kanstantsin Sjysjmakou.

    11.

    		 Europaparlamentet kräver ett stopp för all misshandel och tortyr samt införande av en särskild definition av tortyr i Belarus strafflag i linje med internationella människorättsnormer, liksom lagändringar för att kriminalisera påtvingade försvinnanden.

    12.

    		 Europaparlamentet står fast vid behovet att säkerställa medborgarnas rätt till mötes-, förenings-, yttrande- och åsiktsfrihet samt mediefriheten, och därmed upphäva alla de rättsliga och praktiska hinder som begränsar dessa friheter. Parlamentet fördömer skarpt den nuvarande tillämpningen av dödsstraffet och kräver ett omedelbart och permanent avskaffande av det samt – i avvaktan på detta – en verklig rätt att överklaga dödsdomar.

    13.

    		 Europaparlamentet stöder till fullo de belarusiska arbetstagarna och de oberoende fackföreningarna, och uppmanar de belarusiska myndigheterna och arbetsgivarna att respektera de belarusiska arbetstagarnas grundläggande rättighet att strejka utan risk för uppsägning, gripande eller andra repressalier, i linje med ILO-konventionerna 87 och 98. Parlamentet stöder Internationella fackliga samorganisationens uppmaning till Internationella arbetsorganisationen om ett brådskande ingripande mot gripanden av och domar mot ledare för strejkkommittéer och oberoende fackföreningsaktivister för att skydda deras mötes- och föreningsfrihet. Parlamentet uttrycker sitt stöd för den samordnande roll som den belarusiska kongressen för demokratiska fackföreningar har.

    14.

    		 Europaparlamentet ställer sig helt och hållet bakom EU:s sanktioner mot personer som bär ansvaret för förfalskningen av valresultatet och förtrycket i Belarus, däribland Aljaksandr Lukasjenka. Parlamentet uppmanar rådet att utan dröjsmål och i nära samarbete med internationella partner genomföra breda och effektiva sanktioner mot alla de belarusier som ägnat sig åt valfusk, våld och förtryck i Belarus. Parlamentet uppmanar rådet att följa exemplet från de baltiska staterna, som har tagit med Lukasjenka i sin sanktionsförteckning, genom att utvidga den ursprungligen föreslagna gruppen av personer som är föremål för sanktioner till att omfatta ett betydande antal tjänstemän på både hög nivå och mellannivå samt entreprenörer som är kända för att stödja regimen eller säga upp sina anställda för deltagande i strejker. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och rådet att undersöka möjligheten att inkludera ryska medborgare som är direkt involverade i stödet till Lukasjenkaregimen i Belarus.

    15.

    		 Europaparlamentet välkomnar varmt förslaget från OSSE:s tjänstgörande ordförande och hans efterträdare om att hjälpa Belarus att organisera en dialog. Parlamentet insisterar på att de belarusiska myndigheterna godtar det erbjudande som de fått från den nuvarande och den tillträdande tjänstgörande ordföranden för OSSE.

    16.

    		 Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen utrikestjänsten och kommissionen att genomföra en heltäckande översyn av EU:s politik gentemot Belarus, i syfte att stödja det belarusiska folket och dess demokratiska strävanden, samt det civila samhället, människorättsförsvarare, oberoende fackföreningar och oberoende medier. Parlamentet efterlyser en ökning av EU-medlen till det civila samhället i Belarus, samtidigt som alla överföringar av EU-medel till den nuvarande belarusiska regeringen och statskontrollerade projekt fryses samt lån från Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) och andra lån till den nuvarande regimen stoppas. Parlamentet uppmanar med kraft EU att anordna en givarkonferens för ett demokratiskt Belarus som sammanför internationella finansinstitut, G7-länder, EU:s medlemsstater och institutioner samt andra som är villiga att göra utfästelser om ett finansieringspaket på flera miljarder euro till stöd för framtida reformansträngningar och en omstrukturering av ekonomin.

    17.

    		 Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att skjuta upp förhandlingarna om prioriteringarna för partnerskapet mellan EU och Belarus till dess att ett fritt och rättvist presidentval har ägt rum.

    18.

    		 Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen regeringen att stärka hälso- och sjukvårdssystemet och förse belarusierna med all relevant och livräddande information om pandemin på ett transparent och inkluderande sätt. Parlamentet betonar behovet av att förbättra tillträdet och tillgången till liksom kvaliteten på hälso- och sjukvård i försvarsenheterna, särskilt med hänsyn till covid-19-pandemin, samt hälso- och sjukvårdspersonalens arbetsförhållanden, mot bakgrund av rapporter om att polisen förhindrar att skadade demonstranter får hjälp samt griper sjukvårdspersonal.

    19.

    		 Europaparlamentet uppmuntrar EU:s medlemsstater att underlätta och påskynda såväl upprättandet av en humanitär korridor som viseringsförfarandet för personer som flyr från Belarus av politiska skäl och för personer som behöver läkarvård till följd av det våld som de utsatts för, samt att erbjuda dem och deras familjer det stöd och den hjälp som krävs. Parlamentet uppmanar kommissionen att snabbt och effektivt genomföra EU:s ekonomiska bistånd till stöd för det civila samhället och offer för förtryck och att mobilisera större resurser för deras fysiska, psykiska och materiella stöd.

    20.

    		 Europaparlamentet uppmanar EU att stärka direkta personkontakter ännu mer genom att stödja oberoende belarusiska icke-statliga organisationer, organisationer i det civila samhället, människorättsförsvarare, medierepresentanter och oberoende journalister, genom att skapa fler möjligheter för unga belarusier att studera i EU och genom att fortsatt stödja European Humanities University. Parlamentet uppmanar kommissionen att snarast inrätta ett stipendieprogram för studenter och forskare som har blivit avregistrerade från belarusiska universitet på grund av sin demokrativänliga hållning.

    21.

    		 Europaparlamentet understryker behovet av en ingående utredning av regimens brott mot det belarusiska folket, och uttrycker sin fasta beslutsamhet att bidra till en sådan utredning.

    22.

    		 Europaparlamentet fördömer undertryckandet av medierna och internet samt de hot som riktas mot journalister och bloggare för att stoppa informationsflödet avseende situationen i landet. Parlamentet understryker det belarusiska folkets rätt att få obehindrad tillgång till information. EU uppmanas att använda det europeiska initiativet för demokrati och andra instrument för att stödja de medier och journalister som har utsatts för förtryck från regimens sida.

    23.

    		 Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och utrikestjänsten att fullt ut stödja de insatser som görs av FN:s råd för de mänskliga rättigheterna och OSSE:s Moskvamekanism för att säkerställa att internationella organisationer dokumenterar och rapporterar om människorättskränkningar och se till att ansvarsskyldighet och rättvisa utkrävs för offren.

    24.

    		 Europaparlamentet understryker vikten av att motverka spridning av såväl desinformation i Belarus om EU, dess medlemsstater och dess institutioner som desinformation om situationen i Belarus inom EU, samt andra former av hybridhot från tredje parter. Parlamentet varnar regimen för alla försök att använda nationella, religiösa, etniska eller andra minoriteter som ställföreträdande mål för att avleda samhällets uppmärksamhet från valfusket och de efterföljande massdemonstrationerna och förtrycket. Parlamentet fördömer att ledaren för den katolska kyrkan i Belarus, ärkebiskop Tadeusj Kandrusievitj, inte har tillåtits återvända till landet.

    25.

    		 Europaparlamentet fördömer Ryska federationens hybridintrång i Belarus, framför allt genom delegering av så kallade medieexperter till de belarusiska statliga medierna och rådgivare till militära och brottsbekämpande organ, och uppmanar Ryska federationens regering att upphöra med varje form av dolda eller öppna intrång i Belarus interna processer. Parlamentet uppmanar med kraft Ryska federationen att respektera internationell rätt och Belarus suveränitet. Parlamentet varnar för att Aljaksandr Lukasjenka inte har något politiskt eller moraliskt mandat att ingå ytterligare avtalsförbindelser på Belarus vägnar, och då inte heller med de ryska myndigheterna, som skulle kunna hota Belarus suveränitet och territoriella integritet.

    26.

    		 Europaparlamentet understryker vikten av att EU fortsätter att ha utvecklingen i Belarus som en prioriterad fråga. Parlamentet påminner om att EU måste stå enat och vara ihärdigt i sina reaktioner på situationen i Belarus.

    27.

    		 Europaparlamentet beklagar djupt att Belarus redan har laddat kärnbränsle i den första reaktorn i kärnkraftverket i Astravets och planerar att börja producera energi i november 2020, utan att fullt ut genomföra rekommendationerna från stresstesterna, vilket är ännu mer oroande i dessa tider av stor politisk instabilitet.

    28.

    		 Europaparlamentet uppmanar de nationella ishockeyförbunden i EU:s medlemsstater och alla andra demokratiska länder att med kraft uppmana Internationella ishockeyförbundet (IIHF) att dra tillbaka sitt beslut att hålla VM i ishockey 2021 delvis i Belarus tills situationen, och i synnerhet situationen för de mänskliga rättigheterna, i landet har förbättrats.

    29.

    		 Europaparlamentet uppmanar på nytt rådet att utan ytterligare dröjsmål inrätta en heltäckande, effektiv och snabb EU-omfattande mekanism för restriktiva åtgärder (den så kallade Magnitskijlistan) som skulle göra det möjligt att rikta åtgärder mot alla personer samt statliga och icke-statliga aktörer och andra som bär ansvaret för eller är inblandade i grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

    30.

    		 Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt till myndigheterna i Republiken Belarus och Ryska federationen.

    (1)  EUT C 11, 13.1.2020, s. 18.

    (2)  EUT C 390, 18.11.2019, s. 100.

    (3)  EUT C 298, 23.8.2018, s. 60.

    (4)  EUT C 224, 27.6.2018, s. 135.

    (5)  EUT C 349, 17.10.2017, s. 41.

    (6)  EUT L 45, 18.2.2020, s. 3.

    Top