52020IP0016

EUR-Lex

Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52020IP0016 - EN

Help

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

Document 52020IP0016

Help

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2020 om årsrapporten om Europeiska ombudsmannens verksamhet 2018 (2019/2134(INI))

EUT C 270, 7.7.2021, p. 105–112 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

HTML

PDF

Official Journal

7.7.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 270/105

P9_TA(2020)0016

Europeiska ombudsmannens verksamhet 2018

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2020 om årsrapporten om Europeiska ombudsmannens verksamhet 2018 (2019/2134(INI))

(2021/C 270/12)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av årsrapporten om Europeiska ombudsmannens verksamhet 2018,

—	med beaktande av artikel 15, artikel 24 tredje stycket och artikel 228 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

—	med beaktande av artiklarna 11, 41, 42 och 43 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan om de grundläggande rättigheterna),

—	med beaktande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,

—	med beaktande av Europaparlamentets beslut 94/262/EKSG, EG, Euratom av den 9 mars 1994 om föreskrifter och allmänna villkor för ombudsmannens ämbetsutövning (1),

—	med beaktande av den europeiska kodexen för god förvaltningssed, som antogs av Europaparlamentet den 6 september 2001,

—	med beaktande av det ramavtal om samarbete som ingicks av Europaparlamentet och Europeiska ombudsmannen den 15 mars 2006 och som trädde i kraft den 1 april 2006,

—	med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 17 januari 2019 om ombudsmannens strategiska undersökning OI/2/2017 om insynen i diskussionerna om lagstiftning i rådets förberedande organ (2),

—	med beaktande av sin resolution av den 13 februari 2019 om resultatet av överläggningarna i utskottet för framställningar under året 2018 (3),

—	med beaktande av sina tidigare resolutioner om Europeiska ombudsmannens verksamhet,

—	med beaktande av artiklarna 54 och 232.1 i arbetsordningen,

—	med beaktande av skrivelsen från utskottet för konstitutionella frågor,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för framställningar (A9-0032/2019), och av följande skäl:

A.	Årsrapporten om Europeiska ombudsmannens verksamhet 2018 överlämnades formellt till Europaparlamentets talman den 2 oktober 2019, och ombudsmannen, Emily O’Reilly, lade fram den för utskottet för framställningar den 4 september 2019 i Bryssel.

B.	Artiklarna 24 och 228 i EUF-fördraget ger Europeiska ombudsmannen befogenhet att ta emot klagomål om missförhållanden inom verksamheten i EU:s institutioner, organ och byråer, med undantag för Europeiska unionens domstol då den utövar sina domstolsfunktioner.

C.	I artikel 10.3 i fördraget om Europeiska unionen fastställs att varje medborgare ska ha rätt att delta i unionens demokratiska liv och att besluten ska fattas så öppet och så nära medborgarna som möjligt.

I artikel 15 i EUF-fördraget anges att unionens institutioner, organ och byråer ska ”utföra sitt arbete så öppet som möjligt” för att främja en god förvaltning och se till att det civila samhället kan delta, och att ”varje unionsmedborgare och varje fysisk eller juridisk person som är bosatt eller har sitt stadgeenliga säte i en medlemsstat ska ha rätt till tillgång till unionens institutioners, organs och byråers handlingar”.

E.	I artikel 41.1 i stadgan om de grundläggande rättigheterna anges att ”var och en har rätt att få sina angelägenheter behandlade opartiskt, rättvist och inom skälig tid av unionens institutioner, organ och byråer”.

I artikel 43 i stadgan om de grundläggande rättigheterna anges att ”varje unionsmedborgare och varje fysisk eller juridisk person som är bosatt eller har sitt säte i en medlemsstat har rätt att vända sig till Europeiska ombudsmannen vid missförhållanden i unionens institutioners, organs eller byråers verksamhet, med undantag för Europeiska unionens domstol då den utövar sina domstolsfunktioner”.

Ombudsmannen inledde 490 undersökningar 2018, varav 482 var klagomålsbaserade och 8 var undersökningar på eget initiativ, och hon avslutade 545 undersökningar (534 klagomålsbaserade och 11 undersökningar på eget initiativ). De flesta undersökningarna gällde kommissionen (285 undersökningar eller 58,2 %), det näst största antalet avsåg EU:s byråer (43 undersökningar eller 8,8 %), och resten fördelades enligt följande: Europaparlamentet (30 undersökningar eller 6,1 %), Europeiska rekryteringsbyrån (Epso) (23 undersökningar eller 4,7 %), Europeiska utrikestjänsten (23 undersökningar eller 4,7 %), Europeiska investeringsbanken (16 undersökningar eller 3,3 %), Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) (14 undersökningar eller 2,8 %) och andra institutioner (56 undersökningar eller 11,4 %).

De tre viktigaste frågorna i de undersökningar som ombudsmannen avslutade 2018 gällde följande: öppenhet, ansvarsskyldighet och allmänhetens tillgång till information och handlingar (24,6 %), serviceanda (19,8 %) och korrekt användning av skönsmässig bedömning (16,1 %). Andra frågor gällde bland annat respekten för processuella rättigheter såsom rätten att bli hörd, respekten för grundläggande rättigheter, rekrytering, etiska frågor, allmänhetens deltagande i EU:s beslutsprocesser, och då även i överträdelseförfaranden, sund ekonomisk förvaltning avseende EU:s upphandlingar, bidrag och kontrakt samt rekrytering och god förvaltning inom EU:s personalfrågor.

I.	Nivån avseende kommissionens efterlevnad av ombudsmannens rekommendationer om god förvaltning låg på 76 % 2018, vilket innebär att efterlevnaden kontinuerligt minskar, eftersom den låg på 82 % 2016 och 77 % 2017.

Under 2018 vände sig 17 996 medborgare till ombudsmannens tjänster för att få hjälp, varav 14 596 fick hjälp genom rådgivning via den interaktiva vägledningen på ombudsmannens webbplats. 1 220 framställningar sändes vidare för information, och ombudsmannen vidtog åtgärder avseende 2 180 mottagna klagomål.

I sitt strategiska arbete under 2018 inledde ombudsmannen fem nya strategiska undersökningar som gällde behandling av personer med funktionsnedsättning inom ramen för det gemensamma sjukförsäkringssystemet, tillgänglighet till kommissionens webbplatser för personer med funktionsnedsättning, verksamheten inom Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) före ingivande av ansökan, kommissionens hantering av ”svängdörrssituationer” avseende EU-anställda och slutligen ansvarsskyldighet i rådets lagstiftningsarbete. Under 2018 inledde ombudsmannen tio strategiska initiativ som bland annat handlade om användningen av olika språk i EU:s offentliga förvaltning, strategierna för att motverka trakasserier inom EU:s offentliga förvaltning och skyddet av migrerande barn.

L.	Ombudsmannen har en avgörande roll när det gäller att göra EU:s lagstiftningsprocess mer öppen och ansvarig inför medborgarna, så att de kan utöva sin rätt att delta i unionens demokratiska liv och allmänhetens engagemang och förtroende därigenom kan öka.

Ombudsmannen har även en avgörande roll för att säkerställa EU-institutionernas ansvarsskyldighet, och maximal öppenhet och opartiskhet inom EU:s förvaltning och beslutsprocesser, för att skydda medborgarnas rättigheter och därigenom öka deras förtroende, engagemang och deltagande i unionens demokratiska liv.

N.	Europeiska ombudsmannens främsta prioritet är att se till att medborgarnas rättigheter respekteras till fullo.

Under 2018 lanserade ombudsmannen en ny webbplats, som innehåller ett reviderat och användarvänligt gränssnitt för potentiella klagande. Ombudsmannens ”snabbspårsförfarande” för klagomål som gäller allmänhetens tillgång till handlingar återspeglar ombudsmannens åtagande att ge stöd till dem som söker hjälp och fatta beslut inom 40 dagar, och detta gäller för EU:s samtliga 24 officiella språk. Detta nya initiativ är en del av en strategi för att förbättra effektiviteten inom ombudsmannens verksamhet.

Ombudsmannens strategiska undersökning OI/2/2017/TE visar att insynen i rådets arbete är otillräcklig när det gäller allmänhetens tillgång till dess lagstiftningshandlingar och dess nuvarande praxis i beslutsprocessen – och mer specifikt under den förberedande fasen vid arbetet i de ständiga representanternas kommitté (Coreper) och i arbetsgruppen. Sedan rådet inte visat vilja att genomföra rekommendationerna lade ombudsmannen den 16 maj 2018 inför parlamentet fram sin särskilda rapport nr OI/2/2017/TE om insynen i rådets lagstiftningsprocess. Den 17 januari 2019 antog Europaparlamentet ett betänkande om ombudsmannens strategiska undersökning, vars text till fullo stöder ombudsmannens rekommendationer. Det finländska ordförandeskapet har uttryckt sitt åtagande att öka öppenheten och insynen i rådets lagstiftningsarbete.

Den 12 februari 2019 antog parlamentet ett förslag till Europaparlamentets förordning om föreskrifter och allmänna villkor för ombudsmannens ämbetsutövning (Europeiska ombudsmannens stadga) och om upphävande av beslut 94/262/EKSG, EG, Euratom (4), för vilket det har det lagstiftningsmässiga huvudansvaret. Rådet har ännu inte godkänt denna nya förordning.

R.	En större öppenhet och insyn när det gäller de ståndpunkter som medlemsstaternas regeringar intar i rådet kommer att öka förtroendet för EU och minska EU-skepsis och populism.

S.	En större insyn i beslutsprocessen vid trepartsmöten kommer att öka medborgarnas förtroende för EU-institutionerna.

Ombudsmannen lanserade 2018 ett strategiskt initiativ mot trakasserier för att undersöka vilken politik som EU-förvaltningen inrättat för att motverka trakasserier. Ombudsmannen beslutade under 2018 att skriva till tjugosex EU-institutioner och EU-organ för att begära detaljer om politiken och hur den genomförs.

U.	Under 2018 inledde ombudsmannen en undersökning om frågor avseende könsdiskriminering och lika möjligheter vid Europeiska investeringsbanken (EIB). EIB följde ombudsmannens rekommendationer och förslag om lika möjligheter och jämställdhet.

V.	Ombudsmannen ingår i EU-ramverket för FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som har till uppgift att skydda, främja och övervaka genomförandet av konventionen på EU-institutionsnivå.

W.	En konferens som sammanförde Europeiska ombudsmannanätverket och Europaparlamentets utskott för framställningar hölls i mars 2018, och en av huvudpunkterna i diskussionen gällde hur olika ombudsmän skulle kunna stärka sitt samarbete.

Europaparlamentet välkomnar Europeiska ombudsmannens årsrapport för 2018.

Europaparlamentet gratulerar Emily O’Reilly till hennes utmärkta arbete, och välkomnar hennes konstruktiva insatser för att förbättra kvaliteten inom EU:s förvaltning och tillgången till samt kvaliteten på de tjänster som förvaltningen erbjuder medborgarna.

Europaparlamentet betonar att det är viktigt med öppenhet och att allmänheten måste kunna få tillgång till handlingar som innehas av rådet. Parlamentet betonar att en hög nivå av insyn i lagstiftningsprocessen är grundläggande, för att medborgare, medier och berörda parter ska kunna ställa sina valda företrädare och regeringar till svars. Parlamentet erkänner den värdefulla roll som ombudsmannen spelar när det gäller att skapa band och medla mellan EU-institutionerna och medborgarna. Parlamentet anser att rådet måste se över sin sekretesspolicy. Parlamentet framhåller ombudsmannens arbete för att göra EU:s lagstiftningsprocess mer ansvarig inför allmänheten.

Europaparlamentet betonar att ett mer aktivt deltagande från medborgarnas sida i beslutsfattandet behövs och har stor betydelse, utöver behovet av ökad insyn i förvaltningens arbete, som åtgärder för att stärka den demokratiska legitimiteten hos unionens institutioner i syfte att återställa förtroendet.

Europaparlamentet uppmanar med kraft ombudsmannen att säkerställa en större insyn i beslutsprocessen vid trepartsmöten.

Europaparlamentet betonar att återupprättandet av medborgarnas förtroende för unionens institutioner är en mycket viktig fråga för parlamentet och att den även är av största sociopolitiska och etiska betydelse.

Europaparlamentet betonar behovet av att förbättra och stärka den sociala dialogen, utöver den dialog som förs mellan unionens organ, institutioner och medborgare.

Europaparlamentet ställer sig helt bakom Europeiska ombudsmannens rekommendationer till rådet, och uppmanar rådet att vidta alla nödvändiga åtgärder för att genomföra dessa rekommendationer så snart som möjligt.

Europaparlamentet uppmanar ombudsmannen att erbjuda ytterligare vägledning till EU-institutionerna om hur man kan kommunicera bättre med medborgarna, på alla officiella EU-språk. Parlamentet uppmanar med kraft ombudsmannen att ge institutionerna vägledning om hur de ska utveckla sin språkpolitik på ett sådant sätt att de kan framställa relevant innehåll och information på så många språk som möjligt.

10.

Europaparlamentet välkomnar ombudsmannens strategi, som syftar till att öka hennes mandats genomslagskraft och synlighet bland EU-medborgarna.

11.

Europaparlamentet välkomnar den nya utformningen av Europeiska ombudsmannens webbplats, som gör den till ett mer funktionellt och lättillgängligt instrument för medborgarna.

12.

Europaparlamentet begär att rådet, som medlagstiftare, anpassar sina arbetsmetoder till standarderna för en parlamentarisk demokrati enligt fördragens krav, i stället för att agera som ett diplomatiskt forum, vilket inte är rådets avsedda funktion. Parlamentet påminner om att ombudsmannen efter sin strategiska undersökning OI/2/2017/TE drog slutsatsen att rådets praxis i fråga om öppenhet och insyn utgör ett administrativt missförhållande. Parlamentet uppmanar med kraft rådet att omedelbart genomföra de rekommendationer ombudsmannen gav i sin strategiska undersökning, och även de rekommendationer som parlamentet utfärdat i sitt betänkande om den särskilda rapporten. Parlamentet uppmanar ombudsmannen att fortsätta att följa upp vilka framsteg som görs avseende de punkter som rekommenderades i hennes strategiska undersökning.

13.

Europaparlamentet upprepar sin uppmaning om en uppdatering av unionslagstiftningen om tillgång till handlingar, och önskar att Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (5) ska ses över, så att ombudsmannens arbete med granskning av hur Europaparlamentet, rådet och kommissionen beviljar tillgång till handlingar underlättas. Parlamentet beklagar att rådet har blockerat översynen av förordning (EG) nr 1049/2001, och uppmanar rådet att återuppta sina diskussioner på grundval av den ståndpunkt som parlamentet antog vid andra behandlingen, i enlighet med parlamentets resolution av den 12 juni 2013 om dödläget i översynen av förordning (EG) nr 1049/2001 (6).

14.

Europaparlamentet upprepar sitt önskemål om en översyn av förordning (EG) nr 1049/2001, eftersom den är mycket föråldrad och inte längre återspeglar den nuvarande rättsliga situationen och de institutionella förfaranden som tillämpas av EU:s institutioner, organ och byråer.

15.

Europaparlamentet välkomnar att ett så kallat snabbspårsförfarande formellt inrättats för förfrågningar om tillgång till handlingar, och erkänner det positiva resultat detta har för dem som inger klagomål.

16.

Europaparlamentet understryker med kraft vikten av att ombudsmannen fortsätter att noggrant övervaka och genomföra strategiska undersökningar avseende öppenhet och insyn inom kommissionen. Parlamentet är medvetet om att så kallad svängdörrsproblematik fortfarande förekommer, särskilt bland institutionernas topptjänstemän. Parlamentet uppmanar ombudsmannen att fortsätta att övervaka genomförandet av kommissionens ändrade regler om svängdörrssituationer, vilka trädde i kraft i september 2018 som ett resultat av den undersökning ombudsmannen gjort på eget initiativ.

17.

Europaparlamentet betonar att frågan om intressekonflikter omfattar fler problem än fallen med svängdörrsproblematik, och insisterar på att ytterligare regler och strängare kriterier måste utarbetas för att tydligt garantera att beslut och lagstiftning antas med hänsyn till medborgarnas intressen.

18.

Europaparlamentet påminner om att principerna om offentlighet, öppenhet och insyn utgör en fundamental del av EU:s lagstiftningsprocess för att medborgare ska kunna ta del av de överväganden som ligger till grund för lagstiftningsåtgärder, och att de därmed säkerställer att medborgarna effektivt kan utöva sina demokratiska rättigheter (7). Parlamentet erkänner behovet av insyn och öppenhet i EU:s beslutsprocess. Parlamentet stöder samutvecklingen av de tre institutionernas tjänster på den gemensamma lagstiftningsportalen, som syftar till att erbjuda en användarvänlig kanal som gör det möjligt för icke-specialister att få tillgång till information om pågående lagstiftningsförfaranden.

19.

Europaparlamentet stöder offentliggörandet av slutliga handlingar från trepartsmöten. Parlamentet noterar att domstolens dom i De Capitani-målet (mål T-540/15) från mars 2018 anger att institutionernas åsikter som återspeglas i dokumenten med fyra kolumner inte kan anses omfattas av en allmän presumtion om sekretess. Parlamentet konstaterar att det känsliga innehållet i trepartsdokumenten inte i sig ansågs utgöra tillräckliga skäl för att vägra allmänheten tillgång. Om man ska kunna skapa insyn i trepartsmötena bör alla tre institutionerna bidra till det arbetet. Enligt parlamentet utgör allmänhetens rätt till tillgång till EU-institutionernas handlingar en skyddad och oförytterlig rätt för varje unionsmedborgare, som direkt härrör från principen om demokrati och den grundläggande rätten till yttrandefrihet, vilket innebär att en motsvarande skyldighet för unionen avseende efterlevnad och ansvarsskyldighet inrättas. Parlamentet betonar behovet av att ytterligare främja relevanta institutioner som verkar för öppenhet, såsom ombudsmannens kontor, så att unionen uppfyller sina skyldigheter enligt ovan.

20.

Europaparlamentet upprepar att Europeiska centralbankens (ECB) integritet och dess oberoende från privata ekonomiska intressen måste garanteras. Parlamentet betonar att ledamöterna i direktionen måste avstå från att samtidigt vara medlemmar av forum eller andra organisationer där det också ingår chefer från banker som ECB utövar tillsyn över, och att de inte får delta i forum som inte är öppna för allmänheten. Parlamentet välkomnar ombudsmannens yttrande av den 5 juli 2018.

21.

Europaparlamentet beklagar att ECB ännu inte antagit och tillämpat minimiregler för ansvarsskyldighet, såsom man rekommenderat. Parlamentet anser att en underlåtenhet att säkerställa insyn i ECB:s verksamhet skulle kunna leda till att dess oberoende från privata ekonomiska intressen ifrågasätts.

22.

Europaparlamentet ställer sig bakom ombudsmannens rekommendationer av den 15 januari 2018 om vilken typ av involvering som Europeiska centralbankens ordförande och ledamöter ur bankens beslutande organ ska ha i ”30-gruppen”, och uppmanar med eftertryck ECB att ändra de relevanta bestämmelserna för att säkerställa att de högsta standarderna för etik och ansvarsskyldighet genomförs i praktiken.

23.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att under den fas då den för en informell dialog med medlemsstaterna säkerställa en hög nivå av insyn och tillgång till handlingar samt information avseende EU Pilot- och överträdelseförfaranden, särskilt vad gäller dem som avser mottagna framställningar, och fullständig tillgång genom lämpliga medel till EU Pilot- och överträdelseförfaranden som redan har avslutats. Parlamentet uppmanar kommissionen att förändra sitt synsätt i fråga om utredningar av överträdelser av unionsrätten, och att inleda överträdelseförfaranden utan att enbart utgå från EU Pilot-mekanismen.

24.

Europaparlamentet betonar vikten av de åtgärder som vidtagits för att öka insynen i beslut som fattas i överträdelseförfaranden. Parlamentet påminner om att kommissionen 2014 inrättade en central plattform med omfattande information om överträdelser på EU:s webbplats Europa, och betonar att kommissionen förser Europaparlamentet och allmänheten med information om EU Pilot-ärenden och överträdelseärenden i sina årsrapporter om kontrollen av unionsrättens tillämpning.

25.

Europaparlamentet stöder ombudsmannens åtagande att förbättra insynen i EU:s lobbyverksamhet. Parlamentet stöder kommissionens åtagande att genomföra de reviderade övergripande reglerna för expertgrupper, även dem som gäller insyn och intressekonflikter. Parlamentet betonar vikten av att registrera personer och organisationer som företräder privata intressen i öppenhetsregistret, så att utnämningar kan göras i enlighet med de övergripande reglerna.

26.

Europaparlamentet betonar behovet av en trepartsöverenskommelse mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen, som skulle utgöra ett steg i riktning mot att stärka de befintliga bestämmelserna om lobbyverksamhet och täppa till kryphål. Parlamentet anser dock att institutionerna inte bör stanna där, utan gå vidare i riktning mot lagstiftning som är bindande för alla EU:s institutioner och byråer.

27.

Europaparlamentet betonar betydelsen av att göra all information om lobbypåverkan tillgänglig för allmänheten, på ett kostnadsfritt, lättbegripligt och lättillgängligt sätt, och förbättra korrektheten i uppgifterna i EU:s öppenhetsregister. Parlamentet understryker att full insyn i finansieringen av alla intresseorganisationer måste garanteras, och anser att alla organisationer som bryter mot ”svängdörrsreglerna” ska utestängas.

28.

Europaparlamentet poängterar behovet av att anta en lagstiftningsakt för att göra EU:s öppenhetsregister obligatoriskt och rättsligt bindande för alla EU-institutioner och EU-byråer samt tredje parter, så att full insyn i lobbyverksamheten säkerställs. Parlamentet uppmuntrar EU-institutionerna att överväga vilka praktiska arrangemang som skulle kunna leda till en snabb och effektiv överenskommelse.

29.

Europaparlamentet beklagar att könsdiskriminering och ojämn könsfördelning mellan män och kvinnor fortfarande är en fråga inom EU-institutionerna. Parlamentet noterar med oro resultaten i ärende 366/2017/AMF och uppmanar med eftertryck EIB att fullt ut följa ombudsmannens rekommendationer när det gäller att uppnå en balanserad könsfördelning på ledande befattningar.

30.

Europaparlamentet välkomnar ombudsmannens undersökning under 2018 av utnämningsförfarandet för befattningen som kommissionens tidigare generalsekreterare, och konstaterar att hon fann fyra fall av administrativa missförhållanden. Parlamentet beklagar att den föregående kommissionen, trots parlamentets stöd för ombudsmannens rekommendationer, inte har genomfört dem. Parlamentet noterar att det är särskilt oroande att kommissionen inte inrättat ett särskilt utnämningsförfarande, och önskar att den nya kommissionen ska inrätta ett sådant, för att på så sätt säkerställa högsta möjliga standard när det gäller öppenhet, etik och rättssäkerhet.

31.

Europaparlamentet noterar med oro att kommissionens efterlevnad minskar avseende de rekommendationer, förslag och lösningar som ombudsmannen föreslår. Parlamentet uppmanar kommissionen att visa ytterligare engagemang när det gäller att lösa alla fall av administrativa missförhållanden som ombudsmannen konstaterat i dess verksamhet.

32.

Europaparlamentet uppmanar med kraft ombudsmannen att övervaka genomförandet av de nya bestämmelserna i parlamentets arbetsordning avseende utfrågningarna av de nominerade kommissionsledamöterna, särskilt bestämmelserna i bilaga VII artikel 2 om granskning av ekonomiska intressen, i en anda av öppenhet och objektivitet.

33.

Europaparlamentet är medvetet om det förslag som kommissionen antog den 31 januari 2018 om en ny uppförandekod för Europeiska kommissionens ledamöter. Parlamentet anser att ytterligare förstärkningar av bestämmelserna i koden måste göras.

34.

Europaparlamentet upprepar, och är fast övertygat om, att strikta regler och normer avseende etik måste tillämpas inom alla EU-institutioner för att säkerställa att skyldigheten att iaktta redbarhet respekteras.

35.

Europaparlamentet är fast övertygat om att öppenhet är en väsentlig del av rättssäkerheten och att den måste iakttas under hela lagstiftningsprocessen, eftersom den påverkar det faktiska förverkligandet av rätten att rösta och rätten att ställa upp i val, utöver andra rättigheter (till exempel åsiktsfrihet, yttrandefrihet och informationsfrihet), och att utformning av ett aktivt unionsmedborgarskap kräver offentlig granskning, översyn och utvärdering av processen, och möjligheter att ifrågasätta resultatet. Parlamentet understryker det faktum att detta skulle hjälpa medborgarna att gradvis bli mer medvetna om de grundläggande byggstenarna i lagstiftningsförfarandet och främja delaktighet i unionens demokratiska liv.

36.

Europaparlamentet välkomnar att ombudsmannens försöker påverka EU-institutionerna att göra förändringar genom att hon deltar i offentliga samråd som rör hennes arbetsområden. Parlamentet välkomnar hennes förslag om förbättrad insyn i EU:s modell för riskbedömning i livsmedelskedjan, vilket innehåller rekommendationer om att Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet ska offentliggöra dagordningar och protokoll från möten som rör riskbedömning.

37.

Europaparlamentet uppmanar ombudsmannen att fortsätta med sin undersökning på eget initiativ om insynen i Europeiska läkemedelsmyndighetens (EMA) och läkemedelsföretagens ansökningar om förhandsgodkännande för försäljning, och det offentliga samråd som pågick fram till januari 2019.

38.

Europaparlamentet välkomnar ombudsmannens undersökning av säkerhetsrapporterna från Europeiska byrån för luftfartssäkerhet (Easa), som ledde till att byrån ändrade sin praxis, så att de som rapporterar säkerhetsrisker får återkoppling.

39.

Europaparlamentet uppmanar ombudsmannen att övervaka att EU-institutionernas gemensamma sjukförsäkringssystem är förenligt med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppdatera texten i de allmänna genomförandebestämmelser som reglerar hur det gemensamma sjukförsäkringssystemet fungerar när det gäller sjukvårdskostnader och kostnader för rimlig anpassning av arbetsplatsen för personer med funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom. Parlamentet uppmanar ombudsmannen att se till att FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning genomförs till fullo av hela Europeiska unionens förvaltning.

40.

Europaparlamentet välkomnar ombudsmannens praktiska rekommendationer avseende tillgängligheten för synskadade personer till de urvalsförfaranden som Europeiska rekryteringsbyrån (Epso) organiserar. Ombudsmannen uppmanas att övervaka att Epso helt uppfyller tillgänglighetskraven för urvalsförfaranden online. Parlamentet uppmanar ombudsmannen att följa upp sina förslag avseende tekniska hjälpmedel under de datorbaserade prov som äger rum runtom i världen.

41.

Europaparlamentet stöder ombudsmannens arbete för att öka medvetenheten inom EU:s institutioner när det gäller införandet av en mer kraftfull politik mot trakasserier.

42.

Europaparlamentet stöder ombudsmannens initiativ att följa upp #MeToo-rörelsen, och uppmanar till ytterligare övervakning av vilken politik mot trakasserier som EU:s förvaltning har infört.

43.

Europaparlamentet stöder ombudsmannens ansträngningar för att göra det lättare för medborgarna att delta i EU:s politiska arbete. Parlamentet önskar att ombudsmannen ska fortsätta att följa användningen av det europeiska medborgarinitiativet, och även övervaka genomförandet av den reviderade förordningen om medborgarinitiativet.

44.

Europaparlamentet påpekar att Europeiska ombudsmannens roll har utvecklats sedan befattningen inrättades, i riktning från att förebygga administrativa missförhållanden till att främja god förvaltning. Parlamentet anser att den logiska utvecklingen i denna trend är att ligga rätt i tiden och fortsätta arbetet med att aktivt främja bättre förvaltning och bästa administrativa praxis.

45.

Europaparlamentet välkomnar ombudsmannens initiativ för en utmärkelse för god förvaltning, vilken erkänner de ansträngningar som görs inom EU:s förvaltning för att finna innovativa sätt att genomföra medborgarvänlig politik.

46.

Europaparlamentet upprepar sin långvariga uppmaning om att den nuvarande kodexen för god förvaltningssed bör uppgraderas till en verkligt bindande förordning för alla EU:s institutioner och byråer.

47.

Europaparlamentet påminner om ombudsmannens åtagande att det bör råda en mycket hög grad av öppenhet från EU:s sida under förhandlingarna om Förenade kungarikets utträdesavtal med Europeiska unionen.

48.

Europaparlamentet uppmuntrar ombudsmannen att fortsätta att samarbeta med nationella ombudsmän inom det Europeiska ombudsmannanätverket. Parlamentet betonar behovet av att vidareutveckla sådana samarbetsmöjligheter mellan de olika nationella ombudsmännen.

49.

Europaparlamentet påminner om att det nya förslaget till stadga för Europeiska ombudsmannen, som nyligen antogs av parlamentet, innehåller en bestämmelse om att en ledamot av Europaparlamentet måste vänta tre år efter sitt mandat innan han eller hon kan kandidera till befattningen som ombudsman.

50.

Europaparlamentet upprepar att det är av yttersta vikt att bevara ombudsmannens oberoende och integritet, och se till att ämbetet innehas av personer som är fria från uppenbara partipolitiska kopplingar och intressekonflikter och som har en stark känsla för etik och moral.

51.

Europaparlamentet uttrycker sin uppskattning över ombudsmannens och hennes teams utmärkta och givande samarbete med utskottet för framställningar.

52.

Europaparlamentet prisar de utmärkta samarbetsmöjligheter som ombudsmannen byggt upp under sitt mandat, och uppmanar den kommande ombudsmannen att föra ett liknande samarbete och en strukturerad dialog med utskottet för framställningar, för att ytterligare förbättra kvaliteten på EU:s förvaltning samt tillgängligheten till och kvaliteten på de tjänster som ombudsmannen erbjuder våra medborgare.

53.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och betänkandet från utskottet för framställningar till rådet, kommissionen, Europeiska ombudsmannen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt till medlemsstaternas ombudsmän eller motsvarande myndigheter.

(1) EGT L 113, 4.5.1994, s. 15.

(2) Antagna texter, P8_TA(2019)0045.

(3) Antagna texter, P8_TA(2019)0114.

(4) Antagna texter, P8_TA(2019)0080.

(5) EGT L 145, 31.5.2001, s. 43.

(6) Antagna texter, P7_TA(2013)0271.

(7) Förenade målen C-39/05 och C-52/05 P, Konungariket Sverige och Maurizio Turco mot Europeiska unionens råd, REG 2008 I-04723.

Top

Choose the experimental features you want to try