EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 15.12.2020

COM(2020) 730 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Rapport om EU-medborgarskapet 2020







Stärka medborgarna och skydda deras rättigheter

1.Inledning

Utöver freden är EU-medborgarskapet en av det europeiska projektets mest betydelsefulla bedrifter och är unikt i världen. EU-medborgarnas rättigheter, inbegripet fri rörlighet, politiska och demokratiska rättigheter och EU-medborgarnas rättighet att åtnjuta konsulärt skydd från andra medlemsstater om de inte är representerade utomlands, har haft en omvälvande inverkan på Europa. Över 13,3 miljoner européer 1 utövar nu sin rättighet att uppehålla sig i ett annat EU-land.

Kommissionen publicerar en rapport om tillämpningen av bestämmelser om EU-medborgarskapet vart tredje år 2 och föreslår nya prioriteringar för de kommande tre åren. Sedan den senaste rapporten om EU-medborgarskapet 2017 har det förekommit betydande utmaningar vad gäller utövandet av rättigheterna knutna till EU-medborgarskapet, inbegripet avseende covid-19-pandemin. Det har också skett mycket positiv utveckling. Till exempel är nu nio av tio EU-medborgare bekanta med termen ”medborgare i Europeiska unionen” – det är den största andelen någonsin 3 . Dessutom var valdeltagandet i det senaste EU-valet det högsta på två decennier 4 , mycket tack vare unga och förstagångsväljare. Klyftan mellan könen vad gäller valdeltagande och i Europaparlamentets sammansättning har minskat ytterligare. Stödet för den fria rörligheten är det största på tolv år 5 .

Sedan den senaste medborgarskapsrapporten har Europa bevittnat framväxten av kraftfulla sociala rörelser i frågor såsom klimatförändringar, ekonomi och beskattning, rasism och jämlikhet. Dessa rörelser kombinerade ofta gatuprotester med onlineaktivism och överbryggade framgångsrikt geografiska och språkliga gränser för att skapa paneuropeiska, och till och med globala, synergier. Om det någonsin rådde en misstanke om att europeiska medborgare höll på att förlora sitt intresse för politiskt engagemang så har de senaste åren visat att medborgarna är ivrigare än någonsin att göra sina röster hörda och att forma de samhällen de lever i.

Den senaste tidens utmaningar har också varit både många och komplexa. Covid-19-krisen visar i vilken hög utsträckning européerna har kommit att förlita sig på fri rörlighet och att de förlitar sig på denna av ekonomiska och personliga skäl. Under den första halvan av 2020 befann sig tusentals européer strandsatta utomlands på grund av reserestriktioner införda som en följd av covid-19-utbrottet. Detta resulterade i en aldrig tidigare skådad samordnad insats från EU och medlemsstaterna som på ett säkert sätt förde mer än 600 000 medborgare hem igen. Medan EU antog utmaningen att rädda sina medborgare utomlands förekom det frågor om huruvida sammanslagningen av EU-resurser i tredjeländer borde vara enhetligare och om stödet till medborgarna borde göras mer flexibelt. Under pandemin, liksom under Europaparlamentsvalet och utöver dessa, riktades desinformation online till européerna, vilket äventyrade det grundläggande kriteriet för deras demokratiska deltagande i det offentliga livet och deras välgrundade beslut.

Många vardagliga praktiska administrativa och rättsliga bördor överskuggas av effekterna av ny teknologi och den globala hälsokrisen, men fortsätter att påverka EU-medborgarnas liv. Dessa sträcker sig från komplicerade registreringsförfaranden för att rösta som rörlig EU-medborgare till otillräckliga digitala alternativ för administrativa förfaranden och skattesystem för gränsarbetare. Dessutom har brexitomröstningen som ledde till att Förenade kungariket lämnade EU påverkat livet för de nästan 3,7 miljoner EU-medborgare 6 bosatta i Förenade kungariket och miljontals medborgare i Förenade kungariket som förlorade sin status som EU-medborgare.

Medborgarskapsrapporten har en stark koppling till kommissionens sex övergripande ambitioner för Europa 7 , i synnerhet den nya satsningen på demokrati i Europa och att föra medborgarna närmare EU. Den bör ses i kombination med och som komplement till andra initiativ, såsom den nya strategin för stärkandet av tillämpningen av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna 8 och, i synnerhet, den europeiska handlingsplanen för demokrati 9 . De åtgärder och prioriteringar som läggs fram i denna rapport är direkt fokuserade på att stärka EU-medborgaren och kompletterar därmed den europeiska handlingsplanen för demokrati som tar upp centrala utmaningar för våra demokratier och omfattar politiska områden med stor samhällelig påverkan 10 .

Prioriteringarna som föreslås är baserade på särskilda samråd 11 , inbegripet ett offentligt samråd om EU-medborgarnas rättigheter och en Flash Eurobarometerundersökning om EU-medborgarskap och demokrati 12 , och forskning, inbegripet nätverket av akademiker som arbetar med EU-medborgarnas rättigheter. Kommissionen har när den definierat sina prioriteringar också utgått direkt från de många brev den mottagit från medborgare som regelbundet skriver för att berätta om de problem och frågeställningar de stöter på under utövandet av sina rättigheter i det vardagliga livet.

2020 års medborgarskapsrapport utgörs av två separata dokument: denna rapport och rapporten i enlighet med artikel 25 i EUF-fördraget 13 som redogör för domstolens rättspraxis på området medborgerliga rättigheter.

I rapporten redogörs för de framsteg som gjorts vad gäller EU-medborgarskapet sedan 2017 års rapport och föreslås nya prioriteringar och åtgärder för att ge EU-medborgarna verkliga fördelar som säkerställer att de kan åtnjuta sina medborgerliga rättigheter i praktiken, i synnerhet i gränsöverskridande sammanhang. Den fastställer flera konkreta åtgärder och prioriteringar som kretsar kring följande fyra huvudsakliga teman:

·Att stärka det demokratiska deltagandet, ge medborgarna makt och främja inkluderandet av medborgarna i EU.

·Att underlätta utövandet av fri rörlighet och underlätta det dagliga livet.

·Att skydda och främja EU-medborgarskapet.

·Att skydda EU-medborgare: i Europa och utomlands, inbegripet vid kriser/nödsituationer.

2.Att stärka det demokratiska deltagandet, ge medborgarna makt och främja inkluderandet av medborgarna i EU.

2.1. Effektivt utövande av rösträttigheter

Att rösta och ställa upp i val utgör grunden för ett demokratiskt samhälle. Valdeltagandet i valet till Europaparlamentet år 2019 var det högsta på två decennier. Ökningen av deltagande drevs av unga och förstagångsväljare. Kvinnor deltog också i större antal och klyftan mellan könen vad gäller röstande minskade från 4 % 2014 till 3 % 2019. Andelen kvinnor som valdes till parlamentet ökade från 37 % till 39,4 %. Det finns fortfarande begränsat med uppgifter om valdeltagandet bland andra underrepresenterade grupper, eftersom få medlemsstater samlar in sådana uppgifter 14 .

Underrepresenterade väljarkategorier möter dock ytterligare utmaningar. Det kan vara svårare för personer som kommer från en minoritet vad gäller ras eller etnicitet att inkluderas på en kandidatlista, registrera sig för val eller utföra andra valförfaranden, än vad det är för den övriga befolkningen. Till exempel utnyttjas sociala och ekonomiska sårbarheter hos många romer ofta under valprocesser 15 genom röstköp och röstmanipulation, direkta påtryckningar eller hot. Ett framgångsrikt inkluderande av romer är beroende av huruvida deras rätt att rösta och att bli vald utövas på ett adekvat sätt. Därför bör medlemsstaterna öka ansträngningarna för att öka medvetenheten om val i syfte att öka romers och andra missgynnade gruppers deltagande, säkerställa att de kan fatta fria och välgrundade beslut i val och uppmuntra deras politiska representation 16 .

Personer med funktionsnedsättning är fortsättningsvis underrepresenterade vid val i sitt utövande av såväl sin rätt att rösta som att bli vald. De möter en mångfald av hinder såsom begränsad tillgänglighet till vallokaler och röstsedlar samt otillräcklig tillgänglig information om kandidater och debatter. Uppskattningsvis kan 800 000 EU-medborgare från 16 medlemsstater ha berövats sin rätt att delta i 2019 års val till Europaparlamentet 17 på grund av att deras nationella regler och organisatoriska lösningar inte beaktar deras specifika behov i tillräckligt stor utsträckning. Kommissionen kommer att arbeta med medlemsstater och Europaparlamentet för att garantera rättigheterna för personer med funktionsnedsättning på likvärdiga grunder som andra 18 och i synnerhet för att säkerställa att denna rättighet kan åtnjutas i nästa val till Europaparlamentet.

Många medlemsstater vidtog särskilda åtgärder för att öka kvinnors deltagande i EU-valen 19 . Åtgärderna bestod bland annat i att tilldelningen av statliga medel till politiska partier kopplades till främjandet av kvinnors deltagande 20 i politiken och i att man införde kvotsystem för kandidatlistor 21 och en allmän skyldighet för politiska partier att ha kandidatlistor med en jämn fördelning av kvinnor och män 22 . Det finns dock fortfarande många utmaningar kvar att hantera. Hatpropaganda online och cybervåld mot kvinnor inom politiken skapar i växande grad hinder för kvinnors politiska deltagande genom att till exempel avskräcka kvinnliga kandidater från att ställa upp i val 23 .

Med sikte på nästa val till Europaparlamentet kommer kommissionen att ordna ett högnivåmöte som sammanför olika myndigheter för att ta upp utmaningarna kopplade till valprocesser samt stärkandet av medborgarna för att delta som väljare och kandidater i den demokratiska processen.

Inom ramen för det europeiska valsamarbetsnätverket har kommissionen hjälpt EU-länder att utbyta bästa praxis för att hjälpa olika grupper av medborgare att delta i val, och den kommer att fortsätta göra detta 24 . Kommissionen kommer också att fortsätta hjälpa till med att främja bästa praxis inom ramen för nätverket, i enlighet med de högsta möjliga europeiska standarderna för fria och rättvisa val, inbegripet de standarder som rekommenderas av Europarådets Venedigkommission 25 .

År 2021 kommer kommissionen att ordna workshoppar för det europeiska valsamarbetsnätverket om i) att förbättra Europaparlamentsvalens tillgänglighet, ii) metoder för att rösta på distans, specifikt röstning via internet eller onlineverktyg som kan underlätta demokratisk deltagande samtidigt som frågor kring säkerhet och konfidentialitet bemöts 26 , och iii) att utveckla indikatorer, t.ex. avseende specifika gruppers demokratiska deltagande. Att ytterligare främja den europeiska dimensionen av valet till Europaparlamentet stärker bandet mellan individer och EU-institutionerna och därmed den demokratiska legitimiteten i EU:s beslutsfattande. Det underlättar även politisk ansvarsskyldighet. För att kunna ställa politikerna till svars behöver människor se en tydlig koppling mellan kandidaternas nationella kampanjer och program, EU:s politik och de europeiska politiska partier som kandidaterna är anslutna till. Under 2019 års val var Europa och europeiska frågor såsom ”värderingar”, ”ekonomi”, ”sociala frågor” och ”miljön” framstående i det material som användes under kampanjen 27 . Flera politiska partier gav väljarna information om sina europeiska kopplingar och flera partier vidtog åtgärder för att öka medvetenheten om valets europeiska dimension i sitt kampanjmaterial och på sina hemsidor. Två politiska partier fanns direkt närvarande i flera medlemsstater och bedrev kampanjer med ett transeuropeiskt program 28 . En ledamot av Europaparlamentet valdes från ett sådant parti i Tyskland 29 . När de frågades om detta ämne i 2020 års Eurobarometerundersökning 30 svarade fler än fyra av tio deltagare (43 %) att de ansåg det vara troligt att kandidatlistor med kandidater som är medborgare i andra EU-länder skulle göra dem mer motiverade att rösta i nästa val till Europaparlamentet.

En växande grupp medborgare som har rösträtt och valbarhet i val till Europaparlamentet är ”rörliga” EU-medborgare, det vill säga medborgare som har flyttat för att bo, arbeta eller studera i en annan medlemsstat 31 . År 2019 var uppskattningsvis nästan 15 miljoner av de mer än 17 miljoner rörliga EU-medborgarna i EU 32 röstberättigade (mer än 3 % av EU:s totala röstberättigade befolkning) i 2019 års val till Europaparlamentet. Dock utövade en relativt låg andel 33 av dem sin rättighet.

Nästan två tredjedelar av deltagarna (65 %) i den nyligen genomföra Eurobarometerundersökningen 34 ansåg det vara troligt att möjligheten att kontakta en helpdesk som tillhandahåller medborgare med information om val till Europaparlamentet och röstningsförfaranden skulle göra dem mer motiverade att rösta i nästa val till Europaparlamentet. Mer än 60 % av de som deltog i det öppna offentliga samrådet för denna rapport ansåg att det inte görs tillräckligt för att informera medborgarna om deras rättigheter knutna till EU-medborgarskapet. Bristen på information på nationell nivå var det som oftast nämndes som ett hinder (22 %). Kommissionen kommer, i nära samarbete med parlamentet, att utforska möjligheten att skapa en särskild delad resurs för att stödja EU-medborgarna i deras utövande av sin rösträtt, samt tillhandahålla ytterligare vägar för dem att rapportera hinder och incidenter som påverkar deras politiska deltagande. Detta bör göras tillgängligt för både EU-medborgare (inbegripet rörliga EU-medborgare) och relevanta myndigheter före hösten 2023.

Rörliga EU-medborgare har också rösträtt och valbarhet i kommunala val och val till Europaparlamentet i den medlemsstat de är bosatta i. Trots detta är deras valdeltagande ofta lägre än för dem som är medborgare i landet. Detta beror delvis på komplicerade registreringsprocesser 35 och otillräckliga röstningsalternativ 36 . Kommissionen har för avsikt att uppdatera de relevanta direktiven 37 för att stärka rörliga medborgares möjlighet att utöva sin rösträtt. Detta skulle inbegripa uppdatering, klargörande och stärkande av bestämmelserna för att säkerställa att de stöder rörliga EU-medborgares breda och aktiva deltagande. Områden som ska omfattas inkluderar bestämmelsen om riktad information till rörliga EU-medborgare 38 – inbegripet om röstregistreringars tidsfrister, innebörd och varaktighet, informationsutbyte om registrering av rörliga EU-medborgare som röstar och kandiderar i Europaparlamentsval, samt de nödvändiga anpassningarna till följd av brexit. 

Flera EU-medlemsstater 39 berövar sina medborgare som är permanent bosatta i andra länder på deras rätt att rösta i nationella parlamentsval. Dessa rösträttsberövade medborgare står ofta inför uteslutning från det politiska livet i både sina ursprungsländer och i de länder där de är bosatta. Kommissionen uppmanade i sin rekommendation från 2014 40 medlemsstaterna att tillåta sina medborgare att ansöka om att förbli registrerade i röstlängden och därmed behålla sin rösträtt. Kommissionen kommer att fortsätta att bevaka situationen och uppmanar de berörda medlemsstaterna att överge dessa rösträttsberövande bestämmelser.

EU-medborgarskap ger inte rörliga EU-medborgare rösträtt i nationella val i de medlemsstater där de är bosatta, även om de är aktiva samhällsmedlemmar och påverkas av nationell politik. Enligt Flash Eurobarometerundersökning 485 anser fler än sex av tio EU-medborgare (63 %) att det är motiverat för EU-medborgare som lever i ett EU-land som inte är deras ursprungsland att erhålla rösträtt i nationella val och folkomröstningar i det land där de är bosatta. Det öppna offentliga samrådet för denna rapport visade på ett liknande stöd för att bevilja rörliga EU-medborgare rösträtt i nationella val i den medlemsstat där de är bosatta 41 . I mars 2020 registrerades ett europeiskt medborgarinitiativ i detta ärende 42 . Kommissionen kommer att utforska detta ämne ytterligare tillsammans med medlemsstaterna.

Valobservation är ett bra sätt att engagera medborgare i valprocessen och att förbättra allmänhetens förtroende för fria och rättvisa val. Valövervakning utförd av medborgare kan gå utöver att observera röstande och räkna röstsedlar, och inkludera tillämpandet av valregler på nätet. Detta kan i stor utsträckning underlätta arbetet för de nationella myndigheter som ansvarar för valfrågor. För att bygga vidare på befintliga framgångsrika metoder avser kommissionen att finansiera projekt som främjar självständig valobservation, inbegripet av medborgare. Riktlinjer och bästa praxis kommer att diskuteras inom det europeiska valsamarbetsnätverket.

2.2.    Stärka medborgardeltagandet i den demokratiska processen

Stärkandet av medborgarnas engagemang i alla skeden av den demokratiska processen är av avgörande betydelse för vår europeiska demokrati. Många nya initiativ för att involvera medborgare i den beslutsfattande processen 43 håller på att växa fram. Det finns till exempel ett ökat intresse för samtalsdemokrati över hela EU 44 och detta bör erkännas och uppmuntras. Att öka insynen i den politiska processen och beslutsfattande och att involvera medborgarna i överläggningar i de komplexa frågor som EU-institutionerna hanterar är av central betydelse för den demokratiska legitimiteten. Det är även av vikt för medborgarnas förtroende för och anknytning till EU:s institutioner.

Ett stort paneuropeiskt samtalsdemokratiskt utövande, den inkommande konferensen om Europas framtid skapar ett nytt offentligt forum för en öppen, inkluderande, tydlig och strukturerad debatt med medborgare om ett antal viktiga prioriteringar och utmaningar. I forumet ingår en banbrytande flerspråkig digital plattform som gör konferensen tillgänglig för medborgare från alla slags samhällsskikt och från EU:s alla olika hörn. Medborgarna ges möjlighet att föra fram idéer och förslag, eller att ordna lokala debatter. Tack vare översättning i realtid av alla EU-språk, kan medborgare från olika medlemsstater följa med debatterna som erbjuder sikte på genuint gränsöverskridande debatter om Europas framtid. Förbättringarna av systemet med toppkandidater i val till Europaparlamentet, liksom även hantering av frågan om transnationella listor, skulle kunna diskuteras vid konferensen om Europas framtid.

Medborgarskapsrapporten kompletterar andra åtgärder som föreslås inom ramen för den europeiska handlingsplanen för demokrati och intar en medborgarcentrerad hållning. Fokuset i rapporten ligger på åtgärder och initiativ som direkt stärker medborgarna och skyddar deras rättigheter. Innovativa och användarcentrerade tekniker som är lämpliga för olika åldrar och behov bör användas för att stödja deltagande i samtalsdemokrati och representativ demokrati. Politik som höjer medvetenheten och ökar allmänhetens deltagande i beslutsfattande på europeisk nivå bör gynna alla medborgare. Detta är avgörande för att säkerställa att europeiska medborgare ska kunna lita på att de blir hörda och att deras röster betyder något. Starkare medborgare bör ha de verktyg, kanaler och kunskaper som krävs för att göra sina röster hörda i offentligheten så att de kan bidra direkt till att utforma offentlig politik på alla nivåer. Kommissionen kommer att utforska innovativa sätt att samråda med medborgare och samla in deras feedback på ny EU-lagstiftning.

Kommissionen håller redan på att testa deltagande och samtalsdemokratiska processer, till exempel i utformandet och tillämpningen av sammanhållningspolitiska projekt 45 och i identifierandet av möjliga prioriteringar för de fem EU-uppdrag som kommer att utgöra en integrerad del av Horisont Europa, det nästa ramprogrammet för forskning och innovation (som omfattar cancer, klimatanpassning, grönare och smartare städer, frisk mark och friska hav och vatten) 46 . Kommissionen kommer att fortsätta finansiera forsknings- och innovationsprojekt som syftar till att utveckla samtalsdemokratier och deltagande demokratier genom experimentella arbetssätt, och att utforska samtalsdemokratiska processers praxis, utmaningar och inverkan på olika geografiska skalor och i olika sociala grupper 47 . Kommissionen kommer också att finansiera innovationsprojekt som ökar kapaciteten att erbjuda praktiskt stöd för att engagera EU-medborgare i omställningar som ingår i den europeiska gröna given, genom både samtalsdemokratiska och deltagardemokratiska metoder 48 , och på andra områden 49 .

Dessutom avser EU att ytterligare uppmuntra unga människors deltagande i det demokratiska livet i Europa 50 . Främjandet av inkluderande deltagandedemokrati är även en vägledande princip i EU:s ungdomsstrategi (2019–2027) 51 som syftar till att stödja involverandet av ungdomar i Europa i utformandet av samhälle och politik. Ungdomsstrategins tre kärnområden är att engagera, sammanföra och stärka. Att engagera står för ungdomars delaktighet och EU:s åtagande att uppmuntra alla ungdomars demokratiska deltagande, framför allt genom EU:s ungdomsdialog 52 ; ett strukturerat verktyg för ungdomars delaktighet och ett av EU:s största verktyg för medborgares delaktighet som bidrar till att föra fram unga människor idéer till förhandlingsbordet. Det är ett utmärkt exempel på en bottom-up-mobilisering av röster som framgångsrikt når beslutsfattare. Den tionde årsdagen för EU:s ungdomsdialog infaller 2020 53 .

Det europeiska medborgarinitiativet är en viktig del av EU-medborgarnas rättigheter och ett kraftfullt instrument för deltagandedemokrati i EU. Det gör det möjligt för en miljon medborgare som är bosatta i en fjärdedel av medlemsstaterna att be kommissionen att lägga fram ett förslag till en rättsakt som tillämpar EU-fördragen 54 . Från och med januari 2020 finns det nya regler som gör medborgarinitiativet mer användarvänligt och tillgängligt så att det kan underlätta EU-medborgarnas deltagande i EU:s demokratiska process. Den 15 juli 2020 antog Europaparlamentet och rådet tillfälliga åtgärder för att hantera covid-19-pandemins inverkan på medborgarinitiativet. Reglerna har ändrats för att tillåta en förlängning av insamlingsperioden för medborgarinitiativ som berörts av pandemin.

Covid-19-pandemin har åtföljts av en enorm våg av falsk eller missvisande information, inbegripet försök från personer och grupper utanför EU att påverka medborgare och diskussioner i EU. Genom att kräva större ansvarsskyldighet för onlineplattformar fortsätter kommissionen sitt arbete för att stödja en informationsmiljö där medborgarna kan forma välgrundade åsikter om offentliga ärenden. Vad gäller covid-19-relaterad desinformation har kommissionen upprättat ett program för övervakning och rapportering som en uppföljning till det gemensamma meddelandet om covid-19 från juni 2020 55 . Signatärer av uppförandekoden om desinformation har månatligen rapporterat om de åtgärder som vidtagits för att begränsa desinformation om covid-19 på deras servrar. Dessutom har konsumentbedrägerier, till exempel erbjudanden av onödiga, ineffektiva och potentiellt farliga skyddande produkter, ökat kraftigt som en specifik del av desinformationen under covid-19-pandemin 56 . Initiativ som lades fram i det gemensamma meddelandet 57 och den nya strategin för konsumentpolitiken 58 bemöter dessa frågor. Den europeiska handlingsplanen för demokrati och lagen om digitala tjänster tar upp de utmaningar som desinformation online utgör för våra samhällen.

Deltagande i inlärningsverksamhet kan bidra till att stärka medborgarnas deltagande i demokratiska processer. Detta erinras det om i kompetensagendan för Europa 59 som främjar livskunskap eftersom ”demokratiska samhällen är beroende av aktiva medborgare som kan skilja på information från olika källor, identifiera desinformation och fatta väl underbyggda beslut, och är motståndskraftiga och agerar på ett ansvarsfullt sätt”. Med detta sikte kommer kommissionen att stödja utvecklingen av högkvalitativ och inkluderande vuxenutbildning, i enlighet med den första principen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

Digital teknik håller på att omvandla det demokratiska beslutsfattandet i EU, liksom sättet som offentliga myndigheter interagerar med medborgarna på. Onlineverktyg kan underlätta interaktion och demokratiskt deltagande i dessa tider när omständigheterna har tvingat många att förändra sina arbetsvanor och sättet det interagerar med varandra på 60 . Samtidigt begränsas det digitala deltagandet av människors tekniska kompetens.

En av kommissionens centrala prioriteringar är ”ett Europa rustat för den digitala tidsåldern” och att förbättra de digitala kunskaperna 61 hos både ungdomar och vuxna. Detta är fokuset för den uppdaterade handlingsplanen för digital utbildning 62 som löper från 2021 till 2027. Relevanta åtgärder inkluderar att öka ansträngningarna för att främja digital kompetens och utveckling av gemensamma riktlinjer för bekämpande av desinformation genom allmän och yrkesinriktad utbildning samt stöd av utvecklandet av en bättre förståelse för artificiell intelligens och data bland alla medborgare och systematisk integration av digital kompetens i formella och informella utbildningsprojekt. Kommissionen har dessutom åtagit sig att ta upp följderna av åldrande på alla politiska nivåer i syfte att hjälpa samhällen och ekonomier att anpassa sig till demografiska förändringar 63 . Den kommer att utarbeta särskilda åtgärder för att uppmuntra aktivt deltagande av medborgare i alla livskeenden, från ung till gammal 64 , med ett potentiellt ytterligare fokus på barns delaktighet i EU:s politiska och demokratiska liv.

Rörliga EU-medborgare som bosätter sig i en annan medlemsstat behöver stöd för att underlätta deras integration i värdsamhället. Vissa rörliga EU-medborgare kan befinna sig i en utsatt situation, tillexempel hemlösa personer, eller kan ha minoritetsbakgrund och vara berättigade till ytterligare stöd. I nuläget görs stöd ofta tillgängligt för tredjelandsmedborgare och rörliga EU-medborgare som specifik grupp saknar ofta tillräckligt stöd. Det förekommer naturligtvis undantag, och ett växande antal projekt genomförda av lokala myndigheter och det civila samhället syftar till att fylla detta tomrum. Dessutom stöder kommissionen varje år åtgärder för att öka medvetenheten om rättigheter knutna till EU-medborgarskapet och inkluderandet av rörliga EU-medborgare genom öronmärkt finansiering på området för EU-medborgarskap.

Dessutom finns det enligt internationell forskning och litteratur en stark koppling mellan kulturellt deltagande och demokrati. Samhällen sägs vara öppnare och mer toleranta, mer välfungerande, ekonomiskt starkare och ha större demokratisk säkerhet när människorna har enkel tillgång till ett brett utbud av kulturella aktiviteter och där deltagandet i dessa aktiviteter är utbrett. I detta sammanhang förberedde sig kommissionen för att i början av 2021 inleda en självständig studie på temat ”vikten av medborgardeltagande i kultur för medborgerligt engagemang och demokrati – politiska lärdomar från internationell forskning”. Studien kommer att sammanfatta befintlig kunskap och bevis på detta område. Den kommer att framhålla centrala politiska lärdomar och belysa exempel på framgångsrika åtgärder från flera EU-medlemsstater. Studien kommer att stödja kommissionen i genomförandet av den nya europeiska agendan för kultur och rådets arbetsplan för kultur 2019–2022.

3.Att underlätta utövandet av fri rörlighet och förenkla det dagliga livet

3.1.Förbättrad rättslig säkerhet i utövandet av rätten till fri rörlighet

Den fria rörligheten 65 , som möjliggör för alla EU-medborgare att bo, arbeta och studera i vilken medlemsstat som helst, är EU-medborgarnas mest omhuldade rättighet. I en Eurobarometerundersökning angav fler än åtta av tio deltagare (84 %) att de ansåg att EU-medborgarnas fria rörlighet inom EU innebär övergripande fördelar för deras länders ekonomi 66 . Det uppskattas att ungefär 13,3 miljoner EU-medborgare har utövat sin rätt och flyttat till en annan medlemsstat. Att flytta utomlands kan innebära en rad rättsliga och administrativa utmaningar 67 och kommissionen har tillhandahållit stöd till både medlemsstaterna och EU-medborgarna genom att utfärda riktlinjer 68 om de frågor som identifierats som problematiska vid införlivning eller vid tillämpandet av reglerna för fri rörlighet i praktiken.

Sedan den senaste medborgarskapsrapporten har ett flertal nya problematiska frågor identifierats och domstolen har avgett viktiga domar som ytterligare tydliggör rätten till rörlighet för EU-medborgare och deras familjemedlemmar. En fråga var kopplad till faktumet att familjeband på grund av rättsliga skillnader mellan medlemsstaterna inte nödvändigtvis beaktas när regnbågsfamiljer (dvs. familjer i vilka åtminstone en familjemedlem är en hbtqi-person) utövar sin rätt till fri rörlighet.

I sin dom i Coman-fallet fastslog domstolen att vad gäller utövandet av rätten till fri rörlighet är begreppet ”make eller maka” till en EU-medborgare i rörlighetsdirektivet även tillämpligt på en person av samma kön som EU-medborgaren som han eller hon är gift med 69 . I ett annat exempel hade familjemedlemmar som inte var EU-medborgare men med (permanent) uppehållskort inte alltid möjligheten att åtnjuta viseringsbefrielse vid resor från deras värdmedlemsstat till en annan medlemsstat. Domstolen fastställde i två domar deras rätt att åtnjuta en sådan befrielse 70 . Vad gäller minderåriga som omfattas av rörlighetsdirektivet 71 ansåg domstolen att konceptet ”släkting i rakt nedstigande led” till en EU-medborgare som används i rörlighetsdirektivet bör förstås som att det inbegriper både biologiska och adopterade barn till en EU-medborgare.

Kommissionen har för avsikt att se över 2009 års riktlinjer för fri rörlighet 72 i syfte att förbättra EU-medborgarnas rättssäkerhet när de utövar sin rätt till fri rörlighet och för att säkerställa en effektivare och enhetligare tillämpning av lagstiftningen för den fria rörligheten över hela EU 73 . Efter översynen bör riktlinjerna återspegla familjers mångfald och därmed hjälpa alla familjer – inbegripet regnbågsfamiljer – att utöva sin rätt till fri rörlighet. Riktlinjerna bör tillhandahålla uppdaterad vägledning för alla berörda parter, i synnerhet EU-medborgare, och stödja nationella myndigheters arbete kopplat till medborgerliga rättigheter, liksom även domstolar och rättstillämpare.

Vid uppdateringen av riktlinjerna avser kommissionen ta upp tillämpningen av restriktiva åtgärder för fri rörlighet, i synnerhet de som beror på omsorg om folkhälsan. Covid-19-utbrottet har medfört en rad unika utmaningar vad gäller den fria rörligheten inom EU och många medlemsstater har infört reserestriktioner som försiktighetsåtgärd på hälsoområdet 74 .

Kommissionen antog i mars 2020 särskilda riktlinjer om arbetstagares utövande av fri rörlighet 75 . För att bistå i det gradvisa lyftandet av reserestriktionerna och samordnandet av enskilda medlemsstaters åtgärder lade kommissionen i maj 2020 fram ett åtgärdspaket, inbegripet en gemensam strategi för att återställa den fria rörligheten 76 , samt en uppsättning riktlinjer och rekommendationer för turister, resenärer och företag och kriterier för att återställa turismen 77 . Det flexibla förhållningssätt som presenterades var baserat på epidemiologiska kriterier, tillämpningen av åtgärder för att begränsa spridningen samt ekonomiska överväganden och överväganden avseende social distansering. Den 4 september 2020 lade kommissionen fram ett förslag till rådets rekommendation om en samordnad strategi för inskränkningar i den fria rörligheten med anledning av covid-19-pandemin, som antogs av rådet den 13 oktober 2020. Rekommendationen 78 syftar till att säkerställa att alla åtgärder som medlemsstaterna vidtar för att begränsa den fria rörligheten på grund av covid-19 är proportionerliga, icke-diskriminerande, väl samordnade och tydligt kommunicerade på EU-nivå.

Kommissionen lanserade också Re-open EU 79 , en webbplattform som innehåller viktig information och som möjliggör för en säker omstart av den fria rörligheten och turismen runt om i Europa. Den inkluderar information i realtid om gränser, reserestriktioner, folkhälsa och säkerhetsåtgärder, liksom även annan praktisk information för resenärer.

Såsom föreskrivs i den nya migrations- och asylpakten 80 kommer kommissionen att anta en strategi för Schengenområdets framtid som stärker kodexen om Schengengränserna 81 och utvärderingsmekanismen för Schengen. Dessutom kommer kommissionen att inrätta ett Schengenforum för att främja konkret samarbete och sätt att fördjupa Schengen genom ett program för stöd och samarbete för att bidra till att avskaffa kontrollerna vid de inre gränserna. Schengenforumet höll sitt första möte den 30 november 2020.

Brexit har haft en betydande inverkan på de EU-medborgare – ungefär 3,7 miljoner 82 – som efter att ha utövat sin rätt till fri rörlighet medan landet fortfarande var medlem i EU nu bor i Förenade kungariket 83 . Kommissionen förblir fast besluten att skydda deras rättigheter. Avtalet om utträde garanterar dessa medborgare och deras familjemedlemmar i stort sett samma rättigheter som de har nu: de kan fortsätta att bo, studera, arbeta och resa mellan sitt värdland och Förenade kungariket eller EU-27. Detsamma gäller för alla EU-medborgare som flyttar till Förenade kungariket före slutet av övergångsperioden 84 . Kommissionen kommer att bistå EU-medborgare i Förenade kungariket så att de kan ha full vetskap om sina rättigheter och kommer att se till att lyfta alla potentiella tillämpningsproblem med Förenade kungarikets myndigheter. Del 2 av utträdesavtalet skyddar också rättigheterna hos de över en miljon av Förenade kungarikets medborgare som sedan den 1 februari 2020 inte längre är EU-medborgare men som fortfarande bor i EU-länder. Deras rätt att bo, arbeta och studera i sina värdländer skyddas. Avtalet föreskriver bosättningsrätt, rätt till inträde och utträde, rätt att arbeta, erkännande av yrkeskvalifikationer samt samordning av social trygghet. Ett korrekt genomförande av den delen av utträdesavtalet som berör medborgerliga rättigheter, inbegripet vad gäller missgynnade grupper, är av högsta prioritet för kommissionen. Alla medborgare bör ges den information som de behöver för att kunna utöva sina rättigheter.

3.2.Förenkla gränsöverskridande arbete och resande

År 2019 införde EU strängare säkerhetskrav för identitetskort och uppehållstillstånd som utfärdas till EU-medborgare 85 . De nya korten kommer att underlätta det dagliga livet för rörliga EU-medborgare och deras familjemedlemmar, gränsarbetare, studeranden. turister och andra resenärer. De nya reglerna, som kommer att börja tillämpas från och med den 2 augusti 2021, kommer att förbättra identitetskorts och uppehållstillstånds säkerhet över hela EU genom införandet av minimumstandarder både vad gäller informationen de innehåller och de säkerhetsdetaljer som är gemensamma för alla medlemsstater som utfärdar sådana dokument 86 . Kommissionen kommer att utforska sätt att uppmuntra användningen av digitala verktyg och innovationer som använder den kapacitet som erbjuds av de identitetskort som utfärdas i enlighet med de nya reglerna för e-förvaltning och e-handel.

Förenklingen av administrativa förfaranden och formaliteter är av avgörande betydelse för medborgare som flyttar från en medlemsstat till en annan. Detta är särskilt relevant för offentliga handlingar såsom födelsecertifikat, nationalitetsbevis och utdrag från brottsregister som upprättats utomlands och som behöver översättas och legaliseras för att accepteras av en offentlig myndighet. Förordningen om offentliga handlingar 87 tillämpas fullt ut sedan den 16 februari 2019 och gör det enklare för medborgare att utöva sin rätt till fri rörlighet inom EU. Kommissionen övervakar på nära håll att dessa nya regler tillämpas korrekt och stöder aktivt medlemsstaterna i att lösa de problem som rapporteras av medborgare och myndigheter.

EU-medborgare har rätt att röra sig fritt mellan EU:s medlemsstater av arbetsrelaterade skäl utan att diskrimineras vad gäller arbetsförhållanden – inbegripet vad gäller avlöning. Gränsarbetare är personer som arbetar i en EU-medlemsstat men bor i en annan. År 2019 var denna term tillämplig på två miljoner 88 av de 220 miljoner sysselsatta personerna i åldern 20–64 i EU. Detta motsvarar nästan en procent av EU:s hela arbetskraft. Vad gäller beskattning finns det inga regler på EU-nivå angående definitionen av gränsarbetare, uppdelningen mellan medlemsstater av rätten att beskatta eller de beskattningsregler som ska tillämpas. Angränsande medlemsstater och där många medborgare korsar gränserna för att arbeta har ofta särskilda regler för gränsarbetare i sina bilaterala dubbelbeskattningsavtal. Sådana regler tillämpas ofta på medborgare som bor och arbetar i en smal zon längs med gränsen. Eftersom dessa regler återspeglar den speciella situation som råder mellan två medlemsstater, och är resultatet av förhandlingar mellan dessa, varierar de från ett dubbelbeskattningsavtal till ett annat. Inkomst som en gränsarbetare tjänar kan beskattas i den ena eller båda av de berörda medlemsstaterna, beroende på skattearrangemangen 89 . Kommissionen avser att utfärda rekommendationer för att förbättra skattebetalarnas situation vid gränsöverskridande verksamt, inbegripet vad gäller gränsarbetare. Kommissionen tillkännagav i sin handlingsplan på skatteområdet från juli 2020 90 att den 2021 skulle lansera ett initiativ om rättigheterna för skattebetalare i EU och för att förenkla de skattemässiga skyldigheterna för EU-medborgarna.

Att resa mellan medlemsstater kan ibland innebära användning av flera olika former av transport (”multimodalitet”). Multimodala färdplaneringsverktyg 91 förser europeiska resenärer med omfattande information om färden från dörr till dörr så att de kan fatta välgrundade resebeslut som är anpassade till deras behov. Verktygen integrerar sömlöst information om olika former av transport, i synnerhet järnvägstransport och lokal kollektivtrafik, och leder till ett effektivare transportsystem. Detta kommer att avsevärt gynna medborgarna, i och med att det inte alltid är enkelt att hitta korrekt information om gränsöverskridande transport och förbindelser. Det bör även göra det möjligt för personer att välja den transportform som är minst skadlig för miljön. Kommissionen kommer att öka sitt stöd för tjänster som hjälper människor i sökandet efter och bokandet av multimodala transportförbindelser i EU.

4.Att skydda och främja EU-medborgarskapet

4.1.Att skydda EU-medborgarskapet

EU-medborgarskapet och de rättigheter som det medför är förankrade i fördragen. Medborgarskap i en av medlemsstaterna är det enda villkoret för att vara EU-medborgare. Medlemsstaterna måste vid beviljande av medborgarskap säkerställa att de gör detta utan att undergräva EU-medborgarskapets essens, värde och integritet. Integriteten undergrävs när medlemsstater beviljar medborgarskap, och därmed EU-medborgarskap, i utbyte för på förhand fastställda investeringsnivåer utan några krav på en verklig koppling mellan investeraren och landet. EU:s värderingar och principer, såsom solidaritet mellan medlemsstaternas medborgare, försvagas om delaktighet i det europeiska projektet, åtnjutandet av dess rättigheter och deltagande i dess demokratiska liv är föremål för enbart en ekonomisk transaktion. Dessa grundläggande principer hotas vidare av system för medborgarskap för investerare som underlättar penningtvätt, skatteundandragande och korruption, såsom belyses i kommissionens rapporter från januari 2019 92 och juli 2019 93 . Den 20 oktober 2020 inledde kommissionen överträdelseförfaranden mot två medlemsstater på grund av deras system för medborgarskap för investerare, även kallade system för ”gyllene pass” 94 . Kommissionen kommer att fortsätta att följa situationen vad gäller system för uppehållsrätt för investerare, eller ”gyllene viseringar”, som utgör liknande risker.

4.2.    Att främja EU-medborgaskapet och EU:s värderingar

EU-medborgarskapet underbyggs av gemensamma värderingar, såsom uttrycks i artikel 2 i fördraget 95 , vilket omfattar respekten för demokrati, rättsstatsprincipen, jämlikhet och grundläggande rättigheter. Eurobarometerundersökningen som utfördes 2019 visade att EU-medborgarna anger nästan samma värderingar som varande de som bäst representerar EU, dvs. demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen. Dessa överträffas enbart av fred 96 .

Covid-19 har utmanat vissa EU-värderingar eftersom pandemin har lett till tillfälliga restriktioner av grundläggande rättigheter och demokratiska värden. Det uppstod snabbt frågor om hur val bör ordnas i dessa omständigheter, hur valkampanjer kan äga rum på ett rättvist sätt, hur medborgare kan göra sina röster hörda och vilka restriktioner, om några, kan införas. Att hantera dessa frågor är av särskild vikt med tanke på att det i kristider är av yttersta vikt att skydda demokratiska värden och att de omständigheter som har lett till sådana åtgärder mycket väl kan återuppstå. Kommissionen kommer att fortsätta att underlätta för medlemsstaterna att utbyta bästa praxis i dessa frågor, inbegripet lagstiftningsåtgärder, i det europeiska nätverket för valsamarbete. Även oavsett pandemin har polariseringen ökat under de senare åren i Europa, liksom den även gjort på andra ställen i världen, och europeiska värderingar har utmanats både utifrån och inifrån EU.

För att bidra till att främja en genuin kultur av respekt för rättsstatsprincipen bland allmänheten aviserade kommissionen en rad åtgärder i sitt meddelande ”Att stärka rättsstatsprincipen inom unionen: En åtgärdsplan” från juli 2019 97 . Till exempel en särskild allmän kommunikationskampanj om rättsstatsprincipen. Kommissionen offentliggjorde också sin första årliga rapport om rättsstatsprincipen den 30 september 2020 98 , som står i centrum för den nya europeiska rättsstatsmekanismen 99 . Detta kommer att stimulera till en permanent diskussion om rättsstatsprincipen, år efter år, och bidra till att skapa en kultur av respekt för rättsstatsprincipen i EU.

Många européer betraktar programmet Erasmus+ som en av EU:s 100 mest betydande framgångar 101 . Att åka utomlands för att studera, utbilda sig, arbeta eller delta i ungdoms- och idrottsverksamhet bidrar till att stärka den europeiska identiteten i all dess mångfald och främjar ett aktivt medborgarskap hos människor i alla åldrar. Erasmus+ uppmuntrar ungdomars deltagande i Europas demokratiska liv, ökar medvetenheten om de europeiska gemensamma värderingarna, inbegripet de grundläggande rättigheterna, och för samman ungdomar och beslutsfattare på lokal, nationell och unionsnivå 102 . Jean Monnet-insatser i programmet Erasmus+ främjar en känsla av europeisk identitet och europeiskt åtagande genom utvecklingen av spetskompetens i studier som rör den europeiska integrationen. Det framtida Erasmus+ kommer att utvidga Jean Monnet-insatserna från området för högre utbildning till andra utbildningsområden.

Medborgarutbildning är utformad för att främja ett aktivt medborgarskap och bistå ungdomar i att upptäcka sin plats i dagens komplexa samhälle. Möjlig verksamhet inbegriper frivilligarbete 103 med Europeiska solidaritetskåren, deltagande i virtuella erfarenheter genom virtuella utbyten inom Erasmus+ 104 eller genom att åka utomlands och upptäcka nya kulturer genom DiscoverEU. Dessutom uppmanas i rådets rekommendation om att främja gemensamma värden, inkluderande utbildning och en europeisk dimension i undervisningen 105 medlemsstaterna att intensifiera sina ansträngningar för att främja gemensamma värden såsom människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna I rekommendations efterlyses också mer inkluderande utbildning, bättre stöd för lärare och undervisning om EU och dess medlemsstater för att hjälpa till att öka känslan av tillhörighet till skolan, det lokala samhället, land och den europeiska familjen. Kommissionen kommer att fortsätta att arbeta med innovativa projekt som främjar ungdomars medborgarutbildning och erfarenheter, inbegripet genom det kommande Erasmus-programmet (2021–2027).

Europeiska värderingar kan också tillämpas när man bedriver ekonomisk verksamhet. Den sociala ekonomin omfattar företagsstrukturer såsom kooperativ, ömsesidiga företag, ideella föreningar, stiftelser och sociala företag, oavsett deras juridiska form. Utöver att skapa miljontals arbetstillfällen är sådana företag och organisationer motorn i social innovation. Sektorn placerar människor, solidaritet och demokrati i själva kärnan för sin verksamhet. Den erbjuder svar på nutida problem och främjar idén om medborgarskap. Detta illustreras i synnerhet av de många sammanslutningar och välgörenhetsorganisationer den omfattar och av volontärfenomenets tillväxt i många europeiska länder. Den sociala ekonomin främjar ”en ekonomi för människor”. Med sin handlingsplan för social ekonomi som ska antas under andra halvan av 2021 kommer kommissionen att anta nya åtgärder för att förbättra en gynnsam miljö för social ekonomi och social innovation och därmed främja social inkludering och socialt deltagande. Kommissionen kommer följaktligen att fortsätta att utveckla sitt projekt för europeiska regioner för social ekonomi (ESER) och kommer tillsammans med staden Mannheim att ordna toppmötet för europeisk social ekonomi i maj 2021.

Kommissionen understryker i sina politiska riktlinjer vikten av att bekämpa ojämlikhet i EU. EU kan endast nå sin fulla potential om unionen använder all sin talang och mångfald. Det faktum att människor i EU fortsättningsvis möter diskrimination försvagar den sociala sammanhållningen i EU, berövar ekonomin på dess fulla potential och utgör en direkt utmaning av grundläggande rättigheter och EU-värderingar. I enlighet med ordförande von der Leyens åtagande om att skapa en ”jämlikhetsunion” antog kommissionen EU-strategin för jämställdhet (2020–2025) 106 , EU:s handlingsplan mot rasism 107 och strategiska ramar för frågor som rör hbtqi-personer 108 och romer 109 . Kommissionens arbetsprogram för 2021 omfattar ytterligare initiativ på detta område, såsom förslag om att förhindra och bekämpa könsrelaterat våld och våld i nära relationer, initiativ för att utvidga förteckningen över EU-brott med alla former av hatbrott och hatpropaganda, strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning och meddelande om EU:s strategi för bekämpning av antisemitism.

5.Att skydda EU-medborgare: i Europa och utomland, inbegripet vid kriser/nödsituationer

5.1 Solidaritet i praktiken för medborgare i EU

Covid-19-pandemin och dess följder har belyst vikten av solidaritet mellan medlemsstater, liksom även mellan individuella samhällsmedlemmar. Pandemin har påverkat européerna på olika sätt, beroende på deras sociala ställning, kön, den sektor de arbetar i, huruvida de är nyckelpersonal eller inte och framför allt – vad gäller dess hälsoeffekter – beroende på deras ålder och underliggande tillstånd. Pandemin har också belyst och förvärrat de existerande ojämlikheterna i vårt samhälle 110 . Det europeiska svaret har varit mångfasetterat och involverat EU och nationella myndigheter, industrin, det civila samhället och medborgare som är aktiva i sina samhällen 111 .

För att skydda liv och uppehällen och för att säkerställa en varaktig och blomstrande återhämtning har kommissionen föreslagit Next Generation EU – ett återhämtningsprogram om 750 miljarder euro, samt riktade förstärkningar av EU:s budget för 2021–2027. Kommissionen är besluten att upprätthålla jämlikhet som kärnan i återhämtningen för att säkerställa hållbar och långsiktig stabilitet.

Den europeiska allmänheten förväntar sig att EU ska svara mer effektivt på framtida hälsokriser. Som en del av sitt svar på covid-19-pandemin, och med beaktande av att nya vaccin mot covid-19 skulle kunna bidra till att lämna pandemin bakom oss, har kommissionen tagit fram en ambitiös EU-strategi för vacciner mot covid-19 112 som antogs i juni 2020 för att säkerställa tillgång till sådana vacciner genom förhandsbeställningar hos ledande producenter av vacciner mot covid-19. Den stöder även medlemsstaterna i förberedelserna av en framgångsrik insats och tillräcklig spridning av vaccin mot covid-19 när de finns tillgängliga 113 . Kommissionen håller också på att bygga en stark europeisk hälsounion som kommer att bättre skydda medborgarnas hälsa, rusta EU och medlemsstaterna för att på ett bättre sätt förhindra och hantera framtida pandemier och förbättra motståndskraften hos Europas hälso- och sjukvårdssystem. I detta syfte antog kommissionen den 11 november 2020 ett förslag till förordning om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa 114 för att ytterligare skydda européernas hälsa och kollektivt svara på gränsöverskridande hälsokriser, tillsammans med förslag för att förlänga mandaten för Europeiska läkemedelsmyndigheten 115 och Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar 116 .

Kommissionen har också föreslagit ett nytt hälsoprogram för EU – EU4Health, som kommer att stödja åtgärder för att skydda unionens medborgare från allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa, förbättra tillgången i EU till läkemedel, medicintekniska produkter och andra produkter av relevans vid kriser, bidra till att priserna för dessa är överkomliga, stödja innovation och stärka hälso- och sjukvårdssystem och hälso- och sjukvårdspersonalen, inbegripet genom den digitala omvandlingen.

Von der Leyen-kommissionen har sedan början av sin mandatperiod betraktat det fullständiga genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter som en politisk prioritet. Att säkerställa att arbetstagare i EU tjänar en anständig lön är av avgörande vikt för återhämtningen, liksom även att bygga rättvisa och motståndskraftiga ekonomier. Minimilöner har en viktig roll att spela för detta. Minimilöner är relevanta både i länder som tillämpar kollektivt avtalade lägstalöner och länder med en lagstadgad minimilön. Kommissionens förslag 117 antogs den 28 oktober 2020. Den europeiska pelaren för sociala rättigheter är ledstjärnan för Europas återhämtning och det bästa verktyget för att se till att ingen hamnar efter. Kommissionen har tillkännagett 118 att den kommer att lägga fram en ambitiös handlingsplan för att säkerställa ett fullständigt genomförande av pelaren. Handlingsplanen kommer att bidra till socioekonomisk återhämtning och resiliens på medellång och lång sikt, i syfte att göra den digitala och gröna omställningen mer socialt rättvis.

Krisen har också haft en negativ inverkan på unga människors liv, vilket delvis kan avhjälpas genom ungdomsgarantin 119 . Ungdomsgarantin lanserades 2013 när den förra ungdomsarbetslöshetskrisen nådde sin kulmen och har fått en betydande och omvälvande inverkan i många medlemsstater. Sedan garantin lanserades har över 24 miljoner ungdomar erbjudits anställning eller vidareutbildning, praktik- eller lärlingsplats som en språngbräda mot en framtida karriär. I sitt paket för stöd till ungdomssysselsättning från 2020 120 föreslog kommissionen ytterligare åtgärder för att stödja ungdomar på arbetsmarknaden, inbegripet genom att stärka ungdomsgarantin och utvidga dess uppsökande verksamhet till missgynnade ungdomar över hela EU 121 .

5.2.    Solidaritet i praktiken för EU-medborgare utanför EU

Före den globala pandemin reste ett växande antal EU-medborgare utanför EU –inklusive till avlägsna resmål 122 . Det uppskattas att närmare sju miljoner EU-medborgare 123 reser eller lever på platser där de saknar ambassad eller konsulat 124 . Alla EU-medlemsstater har dock inte någon ambassad eller något konsulat i alla länder i världen. Rätten till lika tillgång till konsulärt skydd är en av de specifika rättigheterna som fördragen ger EU-medborgarna 125 och är ett påtagligt exempel på europeisk solidaritet. Medlemsstater måste bistå icke-företrädda EU-medborgare i ett tredjeland under samma villkor som de bistår sina egna medborgare. Enligt Flash Eurobarometer 485 är ungefär tre fjärdedelar av deltagarna (76 %) medvetna om denna rättighet.

Medan konsulärt skydd framför allt tillhandahålls på daglig basis till individuella EU-medborgare i nöd över hela världen, förekommer det större händelser som kräver samordning av EU-27 och gemensamma insatser. Ett antal händelser som krävt gemensamma insatser har inträffat under de senaste åren, inbegripet naturkatastrofer, terroristattacker, civila oroligheter och förberedande av globala idrottsevenemang, men aldrig i den utsträckning och med den grad av komplexitet som under covid-19-utbrottet.

I en repatrieringsinsats som saknar motstycke klarade medlemsstaterna med stöd av kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att mellan februari och mars 2020 ta hem över en halv miljon europeiska medborgare som påverkats av reserestriktioner på grund av covid-19 över hela världen 126 . Kommissionen medfinansierade gemensamma repatrieringsflyg från EU-budgeten genom unionens civilskyddsmekanism med upp till 75 %. Denna insats demonstrerade EU-solidaritet i praktiken under en svår period och fördelarna med konsulärt skydd som en del av EU-medborgarnas rättigheter 127 .

Vid organiserandet av repatriering av EU-medborgare som var strandsatta utomlands på grund av covid-19-utbrottet gjorde medlemsstaterna med rätta ingen skillnad i behandlingen av icke-företrädda och företrädda EU-medborgare. Där repatrieringskapaciteter fanns tillgängliga gavs alla EU-medborgare hjälp 128 .

Covid-19 krisen har demonstrerat behovet av att ytterligare stärka EU:s solidaritet för att bättre skydda EU-medborgare utomlands, i synnerhet vid kriser. Det finns fortfarande stora skillnader mellan medlemsstaterna vad gäller deras kapacitet att tillhandahålla stöd i tredjeländer, inbegripet avseende storleken på deras konsulära nätverk, antal lokala anställda och materiella tillgångar tillgängliga för repatriering. Detta kan påverka inte bara icke-företrädda EU-medborgare men även företrädda EU-medborgare när deras medlemsstat inte är i en position som möjliggör snabbt tillhandahållande av stöd under en kris 129 .

Lärdomarna som kan dras av krisen belyser den viktiga roll som spelas av EU-delegationer som samarbetade med medlemsstaterna för att repatriera medborgare och hjälpte till att förbereda förteckningarna över personerna på kommersiella flygningar och på flygningar som organiserades av EU-regeringar. Den nuvarande EU-lagstiftningen begränsar EU-delegationernas roll till samordning och tillhandahållande av information, men de flesta EU-medborgarna 130 skulle välkomna att de spelade en mer aktiv roll i tillhandahållandet av stöd till EU-medborgare i nöd 131 . Som en del av sin nyckelprioritet ”ett starkare Europa i världen” kommer kommissionen att se över direktivet om konsulärt skydd för att underlätta utövandet av den rätt till konsulärt skydd som följer av EU-medborgarskapet och för att stärka EU:s solidaritet för att bättre skydda EU-medborgarna utomlands, i synnerhet vid kriser. Detta skulle stärka samarbetet mellan medlemsstaterna och EU:s stödjande roll och möjliggöra bästa möjliga användning av dess unika nätverk av EU-delegationer för att tillhandahålla konsulärt stöd till EU-medborgare när de behöver detta. Till exempel genom att låta delegationerna organisera repatrieringsflyg och utfärda provisoriska resehandlingar. EU-delegationerna bör komplettera medlemsstaternas konsulära nätverk, i synnerhet i tredjeländer där inga eller väldigt få enskilda medlemsstater finns representerade. Eftersom alla dessa utmaningar inte kan hanteras baserat på artikel 23 i EUF-fördraget (konsulärt skydd) kommer kommissionen också att överväga utvidgandet den rätt till konsulärt skydd som EU-medborgarskapet ger baserat på artikel 25.2 i EUF-fördraget.

6.Slutsatser

EU-medborgarskapet står i centrum för det europeiska projektet. Medborgarna ser till EU för skydd av deras rättigheter och mervärde på olika områden i deras liv. Den globala hälsokrisen har ytterligare illustrerat verkligheten i dagens EU där mängden gränsöverskridande förbindelser och spridningseffekter gör gemensamma europeiska förhållningssätt nödvändiga för att skydda européernas liv och uppehälle.

Också före covid-19-krisen föranledde nya politiska, sociala och teknologiska utmaningar en omprövning av gamla förhållningssätt och införandet av nya åtgärder för att skydda och förbättra EU-medborgarnas möjlighet att utöva sina tre huvudsakliga rättigheter: fri rörlighet, deltagande i fria och rättvisa val och konsulärt skydd utanför EU. Såsom återspeglas i denna rapport går dock konceptet EU-medborgarskap och EU:s åtgärder med fokus på medborgaren utöver detta.

Kommissionen övervakar och bedömer kontinuerligt situationen i medlemsstaterna och verkar i enlighet med EU-fördragen och domstolens rättspraxis. Den kommer att föreslå lagstiftningsåtgärder på en rad områden under de kommande åren i syfte att täppa till luckor och förbättra rättssäkerheten för medborgarna i deras utövande av sina rättigheter. På andra områden beror medborgarnas fullständiga åtnjutande av sina rättigheter inte bara på lagstiftning, utan också på genomförandet av denna. Detta skulle förändra kontexten och göra det möjligt för medborgarna att till fullo dra nytta av andan av dessa rättigheter. På dessa områden läggs i denna rapport fram åtgärder genom vilka kommissionen kommer att arbeta för att åstadkomma de nödvändiga förändringarna.

Kommissionen är besluten att genomföra åtgärderna som läggs fram i denna rapport. I detta syfte kommer kommissionen att samarbeta med andra – EU:s institutioner, medlemsstaterna, lokala och regionala myndigheter, det civila samhället och, framför allt, medborgarna själva.

Bilaga om uppföljningen av de åtgärder som aviserades i 2017 års rapport om EU-medborgarskapet.

(1)

Eurostats databas migr_pop1ctz.

(2)

För 2017 års rapport se https://ec.europa.eu/newsroom/just/item-detail.cfm?item_id=51132  

(3)

Flash Eurobarometer 485, se: https://ec.europa.eu/commfrontoffice/publicopinion/index.cfm/survey/getsurveydetail/instruments/flash/surveyky/2260

(4)

Se rapporten om 2019 års val till Europaparlamentet, COM(2020) 252 final.

(5)

Eurobarometerundersökning 485.

(6)

Eurostat databas migr_pop1ctz.

(7)

Dessa nämns i de politiska riktlinjerna för nästa Europeiska kommission 2019–2024: den europeiska gröna given, en ekonomi för människor, ett Europa rustat för den digitala tidsåldern, främjande av vår europeiska livsstil, ett starkare Europa i världen och en ny satsning på demokrati i Europa.

(8)

COM(2020) 711 final.

(9)

COM(2020) 790 final.

(10)

Medborgarskapsrapportens omfattning går också utöver EU-medborgarnas demokratiska rättigheter och täcker andra rättigheter som är knutna till EU-medborgarskapet och som föreskrivs i fördraget och i stadgan om de grundläggande rättigheterna. Uppenbara kopplingar finns också med den nyligen antagna nya konsumentagendan som tar upp konsumenternas omedelbara behov inför covid-19-pandemin och presenterar en vision för EU:s konsumentpolitik för de kommande fem åren. I agendan framläggs ett holistiskt förhållningssätt till konsumentpolitik i syfte att skydda och stärka EU-medborgarna som konsumenter genom att skydda deras rättigheter under den gröna omställningen och den digitala omvandlingen av vårt samhälle.

(11)

Inklusive med sakkunniga från medlemsstaterna inom ramen för det europeiska nätverket för valsamarbete och expertgruppen för fri rörlighet i september 2020. Ett särskilt samråd hölls i september 2020 med förmånstagare i programmen ”Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap” och ”Ett Europa för medborgarna”.

(12)

Flash Eurobarometer 485 ”EU-medborgarskap och demokrati”, utförd i de 27 medlemsstaterna mellan den 27 februari och den 6 mars 2020.

https://ec.europa.eu/commfrontoffice/publicopinion/index.cfm/survey/getsurveydetail/instruments/flash/surveyky/2260  

(13)

COM(2020) 731 final.

(14)

Uppgifter om deltagande i nationella val tyder på att många medborgare kan stå inför ytterligare utmaningar när det gäller att rösta. Bland personer med medborgarskap i det land där de är bosatta angav nästan 60 % av de som fötts i det rapporterande landet av föräldrar som immigrerat att de hade röstat i det senaste nationella parlamentsvalet i det land de är bosatta i, över hela EU. Detta är nästan tio procentenheter mindre än för motsvarande personer med föräldrar som är födda i det rapporterande landet och fem procentenheter mindre än de som immigrerat som barn och sedan erhållit medborgarskap i det rapporterande landet. Det är dock tio procentenheter mer än bland dem med medborgarskap i det rapporterande landet som immigrerat efter 15 års ålder. För ytterligare detaljer se OECD–EU (2018), Settling in 2018: Indicators of Immigrant Integration.

(15)

Se Roma Civil Monitor: Synthesis report on implementation of national Roma integration strategies in Bulgaria, Czech Republic Hungary, Romania and Slovakia (mars 2018), sidorna 12–13 och s. 28. Roma Civil Monitor: A synthesis of civil society’s reports on the implementation of national Roma integration strategies in the European Union (mars 2020), s. 23.

(16)

Den nya ramen för strategier för romers jämlikhet, inkludering och deltagande antogs den 7 oktober 2020. https://ec.europa.eu/info/publications/new-eu-roma-strategic-framework-equality-inclusion-and-participation-full-package_sv  

(17)

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs rapport Verkliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning att rösta vid val till Europaparlamentet från 2019.

(18)

EU och samtliga medlemsstater är parter till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Följaktligen ska parterna i enlighet med artikel 29 om deltagande i det politiska och offentliga livet garantera personer med funktionsnedsättning politiska rättigheter och möjlighet att åtnjuta dem på samma villkor som andra.

(19)

Uppgifter om kvinnors representation på olika nivåer av politiskt beslutsfattande i medlemsstaterna publiceras i Europeiska jämställdhetsinstitutets (EIGE) databas för jämställdhetsstatistik https://eige.europa.eu/gender-statistics/dgs/browse/wmidm/wmidm_pol  

(20)

Irland.

(21)

Exempel: BE, ES, SI, FR, PT, SI.

(22)

Rumänien.

(23)

Interparlamentariska unionen, Europarådets parlamentariska församling 2018: Sexism, harassment and violence against women in parliaments in Europe:  http://www.assembly.coe.int/LifeRay/EGA/WomenFFViolence/2018/20181016-WomenParliamentIssues-EN.pdf  

(24)

Det europeiska valsamarbetsnätverket inrättades i januari 2019 för att hjälpa medlemsstaterna att dela expertis och bästa praxis, inbegripet avseende hot, brister och verkställighet. Se: https://ec.europa.eu/info/policies/justice-and-fundamental-rights/eu-citizenship/electoral-rights/european-cooperation-network-elections_sv

(25)

Mer information: https://www.venice.coe.int/WebForms/pages/?p=01_Elections_and_Referendums&lang=EN  

(26)

Det öppna offentliga samrådet för denna rapport visade på ett majoritetsstöd för poströstning medan många svaranden anser att riskerna med röstning via internet fortfarande överväger fördelarna.

(27)

Baserat på över 11 000 valbudskap, däribland affischer, tv-reklam, inlägg på sociala medier och tryckta annonser från 418 politiska partier eller kandidater och 193 officiella Facebookkonton har det europeiska valövervakningscentrumet (European Elections Monitoring Centre, EEMC) identifierat de vanligaste frågor som tas upp i valkampanjer, såsom ”Europa” (15 procent av alla frågor), följt av ”värden”, ”ekonomi”, ”sociala frågor” och ”miljö”. Se Johansson, Bengt och Novelli, Edoardo, 2019 European elections campaign – Images, topics, media in the 28 Member States, den 9 juli 2019, https://op.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/e6767a95-a386-11e9-9d01-01aa75ed71a1/language-en  

(28)

Rapport om 2019 års val till Europaparlamentet, COM(2020) 252 final.

(29)

För Volt Deutschland. DiEM25 hade ingen framgång i valet till Europaparlamentet, men det hade också kandidater som ställde upp i nationella val i Danmark, Tyskland, Grekland, Spanien, Frankrike, Österrike, Polen och Portugal och har ledamöter i den lagstiftande församlingen i Danmark, Grekland, Polen och Portugal.

(30)

Flash Eurobarometer 485.

(31)

Kommissionen gav stöd till medlemsstaterna i genomförandet av de särskilda reglerna i EU-rätten om rörliga EU-medborgares rösträtt inom expertgruppen i valfrågor. Diskussionerna omfattade de tillämpliga formaliteterna, bland annat relevanta tidsfrister för registrering och metoder för att främja deltagandet.

(32)

Eurostats databas migr_pop1ctz.

(33)

Uppgifter från medlemsstaterna visar att registreringen av rörliga EU-medborgare i de länder de är bosatta i fortsättningsvis är låg över hela EU, även om antalen varierar stort mellan medlemsstaterna (liksom även tillgången till relevanta uppgifter): från 0,1 % i Kroatien och 0,2 % i Lettland till 17 % i Spanien och 24 % i Malta. För ytterligare information, se arbetsdokumentet COM(2020) 252 final.

(34)

Flash Eurobarometer 485.

(35)

Tidsfrister för röstregistrering för val till Europaparlamentet kan till exempel variera mellan medlemsstaterna vilket gör det svårare för rörliga EU-medborgare att registrera sig i tid.

(36)

Detta kan omfatta administrativa brev som sänds för sent och betungande poströstningsförfaranden.

(37)

Rådets direktiv 94/80/EG och direktiv 93/109/EG.

(38)

Denna information kommer att offentliggöras via Ditt Europa-portalen och nationella portaler som deltar i den gemensamma digitala ingången, såsom föreskriv i förordning 2018/1724 (jfr. Bilaga I, D.3).

(39)

Cypern, Danmark, Irland, Malta och Tyskland.

(40)

Kommissionens rekommendation 2014/53/EU.

(41)

Deltagarna ansåg att väljare bör tillåtas att välja mellan de båda länderna eller att rösta i samma utsträckning i både ursprungslandet och landet de är bosatta i. Enligt många är det bosättningens varaktighet som är det lämpliga kriteriet för att avgöra huruvida utländska medborgare ska ges rösträtt i nationella val.

(42)

Den 4 mars 2020 enades kommissionen om tillåtlighet och registrerade det europeiska medborgarinitiativet ”Väljare utan gränser – fullständiga politiska rättigheter för EU-medborgare”. Organisatörerna kräver ”reformer för att stärka EU-medborgarnas befintliga rättigheter att rösta och ställa upp i europeiska och kommunala val i sitt bosättningsland och ny lagstiftning för att utvidga rättigheterna till att omfatta regionala och nationella val samt folkomröstningar”.

(43)

Initiativen inkluderade medborgarförsamlingar (såsom de som hölls i Vallonien för att engagera människor i utformandet av politiska rekommendationer för igenkännande av falska nyheter). Merborgarförsamlingar är rådgivande organ som används i flera medlemsstater för att möjliggöra för människor att bidra till den politiska processen. Ett anmärkningsvärt exempel är Irland, där församlingarna ofta används för att ta fram alternativ för folkomröstningar.

(44)

I en nyligen utgiven rapport beskrev OECD djupet och spridningen av inspirerande samtalsdemokratiska initiativ, inbegripet i EU, där tusentals slumpmässigt utvalda medborgare deltog i mer inkluderande demokratiska styrelseformer. (Catching the Deliberative Wave: https://www.oecd.org/gov/innovative-citizen-participation-and-new-democratic-institutions-339306da-en.htm ).

(45)

  https://ec.europa.eu/regional_policy/sv/newsroom/news/2020/04/22-04-2020-deadlines-reminder-boost-citizen-engagement-in-the-implementation-of-cohesion-policy

(46)

  https://ec.europa.eu/info/horizon-europe-next-research-and-innovation-framework-programme/missions-horizon-europe_sv . Kommissionen kommer att offentliggöra vilka uppdrag som valts ut i slutet av 2020. När uppdragen väl inletts kommer EU-medborgarna fortsättningsvis att involveras i alla faser av deras tillämpning.

(47)

Horisont 2020 kommer i synnerhet att tillhandahålla nästan 12 miljoner euro till fyra flerpartskonsortier som kommer att bedriva forskning och experimentell verksamhet på områdena i) demokratisering av territoriell sammanhållning (experiment med samrådande medborgarengagemang och delaktig budgetering i europeisk regional- och stadspolitik), ii) städer som arenor för politisk innovation i stärkandet av samtalsdemokrati och deltagandedemokrati, iii) vetenskap och europeiska demokratier för alla och iv) utveckling av utrymmen för deltagande genom en flerspråkig, dynamisk samrådande strategi. Dess efterföljande program Horisont Europa har redan identifierat skapandet av ett mer motståndskraftigt, inkluderande och demokratiskt europeiskt samhälle som en av sina centrala strategiska riktlinjer. De första arbetsprogrammen kommer därför fortsättningsvis att finansiera forskning på dessa områden.

(48)

Detta görs i synnerhet genom ansökningsomgången inom den gröna given som tar en miljard euro i anspråk för forsknings- och innovationsprojekt som svarar på klimatkrisen och hjälper till att skydda Europas unika ekosystem och biologiska mångfald. Tillsammans med de tematiska områdena som återspeglar de centrala arbetsflödena i den europeiska gröna given kommer en övergripande programdel ägnas åt medborgarnas egenmakt genom att uppbåda finansiering för tre viktiga ämnen: i) europeisk kapacitet för samråd med och deltagande av medborgarna i den gröna given, ii) beteendemässig, social och kulturell förändring för den gröna given och iii) möjliggörande för medborgarna att agera vad gäller klimatförändringar och miljöskydd genom utbildning, medborgarforskning, observationsinitiativ och medborgerligt engagemang.

(49)

Medborgare är också konsumenter som på grund av pandemin har ställts inför betydande utmaningar i sina dagliga liv. Utmaningarna inbegriper tillgång och tillträde till produkter och tjänster samt resande inom samt till och från EU. Den nya strategin för konsumentpolitiken bygger på konsumenternas deltagande i genomförandet av dess åtgärder som bland annat kommer att säkerställas genom stärkandet av konsumentorganisationer, vilka representerar konsumenternas intresse, och genom råd och stöd till dessa. Detta är särskilt viktigt för vissa kategorier av medborgare som är sårbarare på grund av sociala omständigheter eller vissa egenskaper såsom ålder, kön, hälsa, digital kompetens eller ekonomisk situation.

(50)

Artikel 165.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

(51)

  https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:L:2018:456:FULL&from=SV  

(52)

  https://ec.europa.eu/youth/policy/youth-strategy/euyouthdialogue_en  

(53)

EU:s ungdomsdialog resulterade i antagandet av de europeiska ungdomsmålen som representerar unga människors vision för Europa och som är av största betydelse för vår ambition att på allvar beakta de yngre generationernas åsikter och integrera ett långsiktigt perspektiv i beslutsfattandet, uppmuntra till dialog och öka insynen och ansvarsskyldigheten i våra politiska ställningstaganden.

(54)

Än så länge har 75 initiativ registrerats, av vilka sex har genomgått alla skeden i förfarandet och framgångsrikt lämnats till kommissionen (källa: https://europa.eu/citizens-initiative/home_sv).

(55)

Gemensamt meddelande från Europeiska kommissionen och den höga representanten ”Gripa in mot covid-19-desinformation – Kolla fakta”, 10 juni 2020, JOIN(2020) 8 final.

(56)

  https://ec.europa.eu/info/live-work-travel-eu/health/coronavirus-response/fighting-disinformation/tackling-coronavirus-disinformation_sv  

(57)

Gemensamt meddelande från Europeiska kommissionen och den höga representanten ”Gripa in mot covid-19-desinformation – Kolla fakta”, 10 juni 2020, JOIN(2020) 8 final.

(58)

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet ”Ny strategi för konsumentpolitiken: En hållbar återhämtning genom stärkt konsumentresiliens”, 13 november 2020, COM(2020) 696 final. I enlighet med initiativen inom ramen för den nya strategin för konsumentpolitiken kommer kommissionen att stödja utvecklingen av nationella konsumentskyddsmyndigheters utredningskapacitet online och underlätta samarbetet mellan nätverket för konsumentskyddssamarbete och andra nätverk för verkställighet och berörda aktörer för att bekämpa konsumentbedrägerier och otillbörlig marknadsföringspraxis.

(59)

COM(2020) 274 final av den 1 juli 2020.

(60)

Under 2020 års Europeiska veckan för regioner och städer stod kommissionen värd för en session på temat ”ingen nedstängning av e-demokratin” med bästa praxis från utvalda EU-finansierade projekt och som utforskade digitala teknikers potential att ge medborgare möjligheten att delta i den europeiska demokratiska debatten.

(61)

Att utrusta människor med den kompetens som behövs för den digitala omställningen är ett viktigt fokus i kompetensagendan för Europa. Den föreskriver en rad åtgärder i samordning med den digitala strategin, industristrategin, strategin för små och medelstora företag och det europeiska området för utbildning.

(62)

Planen har två strategiska prioriteringar: i) att främja utvecklingen av högpresterande digitala utbildningsekosystem i Europa och ii) att stärka de digitala kompetenserna och kompetenserna för den digitala omvandlingen. Se https://ec.europa.eu/education/sites/education/files/document-library-docs/deap-communication-sept2020_en.pdf

(63)

I juni 2020 antog kommissionen en rapport om Befolkningsutvecklingens effekter, i vilken redogörs för de drivande krafterna bakom demografiska förändringar och deras effekter över hela Europa.

(64)

I kommissionens rapport om 2019 års val till Europaparlamentet COM(2020) 252 final annonserades det att kommissionen i sitt stöd för inkluderande och jämlikt deltagande i 2024 års val kommer att lägga särskilt fokus vid yngre och äldre människor, kvinnor, rörliga EU-medborgare och personer med funktionsnedsättning.

(65)

Denna rätt ges direkt till varje EU-medborgare av artikel 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och är inskriven i artikel 45 i stadgan om de grundläggande rättigheterna. Enligt artikel 21.1 i EUF-fördraget har varje EU-medborgare rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier, om inte annat följer av de begränsningar och villkor som föreskrivs i fördragen och i bestämmelserna om genomförande av fördragen. Respektive begränsningar och villkor återfinns i direktiv 2004/38/EG om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG (EUT L 158, 30.4.2004, s. 77) (nedan även kallat rörlighetsdirektivet). Dessutom ger artikel 45 i EUF-fördraget varje EU-medborgare rätten att utöva en anställning i en annan medlemsstat och bosätta sig där för detta ändamål.

(66)

Detta motsvarar en ökning med 17 procentenheter sedan 2012.

(67)

Det öppna offentliga samrådet för denna rapport visade att även om medborgare som flyttar utomlands på det stora hela upplever sig vara välinformerade så stöter de på administrativa problem när de lever utomlands. I ett flertal fall önskar de att de skulle ha varit bättre informerade före flytten i ämnen såsom beskattning, sociala förmåner och sjukförsäkring.

(68)

COM(2009) 313 final.

(69)

Dom av den 5 juni 2018, Coman m.fl., C-673/16, EU:C:2018:385.

(70)

Dom av den 18 december 2014, McCarthy m.fl., C‑202/13, EU:C:2014:2450 och dom av den 18 juni 2020, Ryanair Designated Activity Company, C-754/18, EU:C:2020:478.

(71)

Dom av den 26 mars 2019, SM (Barn som omhändertagits enligt institutet kafala i algerisk rätt, C-129/18, EU:C:2019:248.

(72)

COM(2009) 313 final.

(73)

Solvit-nätverket stöder medlemsstaterna i att tillämpa lagstiftningen för fri rörlighet korrekt. Nätverket arbetar på nationell nivå för att hantera problem med efterlevandet av EU-lagstiftning. Kommissionens rekommendation av den 17 september 2013 om principerna för Solvit, C(2013) 5869 final.

(74)

Enligt lagstiftningen för fri rörlighet bör restriktioner av den fria rörligheten uppfylla krav på proportionalitet och icke-diskriminering.

(75)

Kommissionens meddelande om Riktlinjer för fri rörlighet för arbetstagare under utbrottet av covid-19, 2020/C 102 I/03.

(76)

Meddelande från kommissionen: Med sikte på ett stegvist och samordnat återställande av den fria rörligheten och avskaffande av kontrollerna vid de inre gränserna – Covid-19, 2020/C 169/03.

(77)

Meddelande från kommissionen: EU-vägledning om successivt återupptagande av turisttjänster och om hälsoprotokoll i besöksnäringen – Covid-19, 2020/C 169/01.

(78)

Rådets rekommendation (EU) 2020/1475 om en samordnad strategi för inskränkningar i den fria rörligheten med anledning av covid-19-pandemin, EUT L 337, 14.10.2020, s. 32.

(79)

  https://reopen.europa.eu/sv/  

(80)

COM(2020) 609 final, av den 23 september 2020.

(81)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna), EUT L 77, 23.3.2016, s. 1.

(82)

Eurostats databas migr_pop1ctz.

(83)

Och att uppskattningsvis en miljon av Förenade kungarikets medborgare lever i EU-27 (källa: First joint report on the implementation of residence rights under part two of the Withdrawal Agreement).

(84)

Detsamma gäller för alla medborgare i Förenade kungariket som flyttar till en EU-medlemsstat under övergångsperioden.

(85)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1157 av den 20 juni 2019 om säkrare identitetskort för unionsmedborgare och uppehållshandlingar som utfärdas till unionsmedborgare och deras familjemedlemmar när de utövar rätten till fri rörlighet EUT L 188, 12.7.2019, s. 67.

(86)

De nya reglerna omfattar starka åtgärder för dataskydd för att säkerställa att den information som samlas in inte ska hamna i fel händer. Nationella myndigheter kommer i synnerhet att behöva säkerställa säkerheten vad gäller det kontaktlösa chipet och de uppgifter som lagras i det, så att det inte kan hackas eller kommas åt utan tillstånd.

(87)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1191 av den 6 juli 2016 om främjande av medborgares fria rörlighet genom förenkling av kraven på framläggande av vissa officiella handlingar i Europeiska unionen och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012, EUT L 200, 26.7.2016, s. 1. Förordningen gör det enklare att lösa de flesta av de problem som EU-medborgare stöter på när de lämnar in vissa offentliga handlingar som utfärdats i en annan medlemsstat. Framför allt kan offentliga myndigheter inte längre kräva en apostill på en offentlig handling eller en bestyrkt kopia av handlingen. Dessutom behöver vissa offentliga handlingar inte längre översättas, så länge de läggs fram i en flerspråkig standardblankett som finns tillgänglig för medlemsstaternas myndigheter på den europeiska e-juridikportalen.

(88)

År 2019 utgjordes de största antalen gränsarbetare bland medlemsstaterna av de som bodde i Polen och arbetade i Tyskland (122 000 personer), Frankrike och Luxemburg (93 000), Ungern och Österrike (56 000), Tyskland och Luxemburg (54 000) och Frankrike och Belgien (50 000). De flesta gränsarbetarna arbetade inom byggnadsverksamhet, tillverkning eller hälso- och sjukvården.

Mer information: https://ec.europa.eu/eurostat/cache/digpub/eumove/bloc-2c.html?lang=en  

(89)

Det är fast rättspraxis att medlemsstaterna under bilaterala avtal för att förhindra dubbel beskattning är fria att själva avgöra anknytningsfaktorerna för fördelning av beskattningsrätter dem sinsemellan. De måste dock utöva sådana beskattningsrättigheter i enlighet med EU-lagstiftningen. Detta innebär också att det inte finns några bestämmelser som garanterar gränsarbetare rätten till det mest fördelaktiga skattesystemet i de berörda medlemsstaterna.

(90)

COM(2020) 312 final.

(91)

Ett multimodalt färdplaneringsverktyg är ett it-system som kan föreslå en eller flera transporttjänster som bäst svarar på frågan ”Hur kan jag ta mig från punkt A till punkt B på ett visst datum och klockslag för avresa/ankomst och under vilka omständigheter?”. Den vanligaste anslutningspunkten för ett sådant färdplaneringsverktyg är genom en specifik webbtjänst. (Europeiska kommissionens studie Towards a European Multi-Modal Journey Planner, 2011).

(92)

COM(2019) 12 final.

(93)

COM(2019) 370 final och SWD(2019) 650 final.

(94)

För mer information se: https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_20_1925  

(95)

Artikel 2 har följande lydelse: ”Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.”

(96)

I Standard Europabarometerundersökning 92 från hösten 2019 ombads deltagarna att välja de värderingar de ansåg bäst representera EU. ”Fred” utmärkte sig som den värdering som bäst representerar EU (42 %), följt av ”demokrati” (34 %) på andra plats och ”mänskliga rättigheter” (32 %) på tredje plats. ”Rättsstatsprincipen” kom på fjärde plats och nämndes av fler än en femtedel av deltagarna (22 %).

(97)

COM(2019) 343 final. Kommissionen har i synnerhet åtagit sig att använda alla finansieringsmöjligheter för att hjälpa det civila samhället och den akademiska världen stärka kulturen av respekt för rättsstatsprincipen, till exempel det framtida programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden.

(98)

  https://ec.europa.eu/info/publications/2020-rule-law-report-communication-and-country-chapters_sv  

(99)

Syftet med denna mekanism är att skapa en genuin dialog om rättsstatsprincipen på både EU- och nationell nivå. Avsikten är att den ska vara en årlig process för att förhindra problem från att uppstå eller förvärras. Den kommer att skapa en gemensam medvetenhet om rättsstatsprincipens situation över hela EU och stärka det interinstitutionella samarbetet på detta område.

(100)

Under de senaste decennierna har mer än tio miljoner personer deltagit i Erasmus+ och dess föregångare. Mer än 1,7 miljarder euro har gjorts tillgängliga genom programmet för utbildningsmöjligheter utomlands, liksom även gränsöverskridande partnerskap för att utveckla innovativa politiska strategier och metoder på gräsrotsnivå, vilket ger prioritet åt social inkludering, främjandet av gemensamma värderingar och interkulturell förståelse.

(101)

I Standard Eurobarometer 89 från 2018 rankade deltagarna program för studentutbyten såsom Erasmus som det tredje mest positiva av EU:s resultat, efter fred mellan EU:s medlemsstater och den fria rörligheten för personer och varor inom EU.

(102)

Erasmus+-verksamheten för ungdomars deltagande kommer också från och med 2021 att stödja alternativa, innovativa, smarta och digitala former av ungdomars deltagande och civila engagemang genom ett brett utbud av ungdomsdrivna projekt för deltagande.

(103)

Frivilligarbete är ett av de mest synliga uttrycken för solidaritet. Genom att delta i Europeiska solidaritetskåren bidrar ungdomar till att möta identifierade behov i lokala samhällen och till att övervinna viktiga samhällsutmaningar. Frivilligarbete ger dessutom unga möjlighet att skaffa nyttiga erfarenheter, färdigheter och kunskaper som gagnar deras personliga, utbildningsmässiga, sociala, medborgerliga och yrkesmässiga utveckling, vilket förbättrar deras anställbarhet och uppmuntrar dem till ett aktivt medborgarskap. Enligt vad deltagarna rapporterar håller 76 % av volontärerna med om att de efter att ha deltagit i frivilligverksamheten har för avsikt att delta mer aktivt i det samhälleliga och politiska livet i sina samhällen. Av volontärerna angav 87 % att de har för avsikt att förbli engagerade och aktiva på området för solidaritet efter sin återkomst.

(104)

Detta gör det möjligt för ungdomar i Europa och södra Medelhavsområdet att ta del av meningsfulla interkulturella erfarenheter online.

(105)

2018/C 195/01.

(106)

COM(2020) 152 final.

(107)

En jämlikhetsunion: EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025:

https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/a_union_of_equality_eu_action_plan_against_racism_2020_-2025_sv.pdf . En av de åtgärder som aviserats är att kommissionen kommer att anordna ett seminarium om valet för att utbyta och främja bästa praxis för inkluderan de demokrati med sikte på kandidatlistor som återspeglar mångfalden i våra samhällen. Seminariet planeras till 2022 inför nästa val till Europaparlamentet 2024.

(108)

En jämlikhetsunion: Strategi för lika möjligheter för hbtqi-personer 2020–2025.

(109)

EU-ramen för strategier för romer för jämlikhet, inkludering och deltagande fastställer ett omfattande förhållningssätt med tre pelare för tiden mellan 2020 och 2030. Detta förhållningssätt kompletterar den sociala och ekonomiska inkluderingen av marginaliserade romer med främjande av jämlikhet och deltagande. Det syftar således till att ge alla romer möjligheten att förverkliga sin fulla potential och engagera sig i det politiska, sociala, ekonomiska och kulturella livet.

(110)

Covid-19-pandemin har till exempel haft en oproportionerligt negativ inverkan på marginaliserade och rättighetsberövade romska befolkningsgrupper. EU-ramen för strategier för romer innehåller specifik vägledning för medlemsstaterna för att säkerställa att framtida strategier förbereder dem bättre för att möta liknande kriser. Lärdomarna dragna från pandemin stöder även urvalet av övergripande mål i det nya ramverket (t.ex. på området bostäder och grundläggande tjänster), liksom även de åtgärder som föreslås i utkastet till rådets rekommendation (t.ex. stöd för digital delaktighet och distansundervisning för romska barn).

(111)

För mer information se: Coronaviruset: Europeisk solidaritet i praktiken, https://ec.europa.eu/info/live-work-travel-eu/health/coronavirus-response/coronavirus-european-solidarity-action_sv  

(112)

COM(2020) 245 final.

(113)

Dessutom hanterar den kommande läkemedelsstrategin för EU viktiga frågor som har varit en källa till bekymmer för patienter och hälso- och sjukvårdssystem under decennier, till exempel tillgång till läkemedel till överkomliga priser, hälso- och sjukvårdssystems hållbarhet och läkemedelsbrist. Den föreskriver en utvärdering av det nuvarande systemet för att möjliggöra digitalisering och innovation, i synnerhet för icke tillgodosedda behov, och föreskriver åtgärder som främjar EU-industrins globala konkurrenskraft. Den kommer att bidra till att skapa ett krisresistent system som säkerställer tillgång till säkra, högkvalitativa och effektiva läkemedel under alla omständigheter.

(114)

COM(2020) 727 final.

(115)

COM(2020) 725 final.

(116)

COM(2020) 726 final.

(117)

COM(2020) 682 final.

(118)

Meddelande av den 14 januari 2020 från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: ”Ett starkt socialt Europa för rättvisa omställningar”, COM(2020) 14 final. Initiativet har bekräftats i kommissionens arbetsprogram för 2021.

(119)

Ungdomsgarantin är ett löfte från alla EU-länder om att alla unga under 25 år inom fyra månader efter det att de blivit arbetslösa eller avslutat sin formella utbildning bör erbjudas högkvalitativ sysselsättning, vidareutbildning, lärlingsutbildning eller praktik.

(120)

Paketet är samordnat med kompetensagendan för Europa och i synnerhet kommissionens förslag till rådets rekommendation om yrkesutbildning, vilket kommer att hjälpa människor med en balanserad blandning av kunskap, färdigheter och kompetens som kommer att utgöra en stark grund för resiliens, livslångt lärande, livslång anställbarhet, social inkludering, aktivt medborgarskap och personlig utveckling.

(121)

COM(2020) 276 final.

(122)

Många EU-medborgare, inbegripet personer med dubbelt medborgarskap, är också permanent bosatta i tredjeländer.

(123)

SWD(2018) 273 final.

(124)

Begreppet ”icke-företrädd” avser medborgare vars medlemsstat antingen inte har en ambassad eller ett konsulat i ett tredjeland eller som inte är i en position som på ett effektivt sätt gör det möjligt för dem att tillhandahålla bistånd.

(125)

Denna rättighet fastställs i artiklarna 20.2 c och 23 fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och artikel 46 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(126)

En särskild konsulär arbetsgrupp upprättades av Europeiska utrikestjänsten för detta syfte och verkade i nära samarbete med medlemsstaterna och kommissionens Centrum för samordning av katastrofberedskap (ERCC) för att samordna repatrieringar.

(127)

Denna insats hade hög synlighet för medborgarna och mer än 60 % av deltagarna i det öppna offentliga samrådet angav att de var medvetna om repatrieringsflygen som medlemsstaterna och kommissionen ordnade för de EU-medborgare som befann sig i tredjeländer när covid-19 bröt ut.

(128)

Detta massiva och historiskt sett unika konsulära samarbete mellan EU-medlemsstater och EU:s institutioner gynnade också medborgare i partnerländer såsom Norge, Serbien, Schweiz, Turkiet och Förenade kungariket då även dessa länders medborgare repatrierades med EU-flyg,

(129)

Att Förenade kungariket lämnat EU måste också beaktas i och med att landet har ett stort konsulärt nätverk och stor kapacitet för att erbjuda bistånd i krissituationer.

(130)

I 2020 års Eurobarometer höll mer än nio av tio deltagare (92 %) med om att de ifall de befann sig i ett land utanför EU där deras eget land inte hade något konsulat eller någon ambassad skulle vilja söka stöd från en EU-delegation i stället om de behövde hjälp.

(131)

Det offentliga samrådet för denna rapport visade på liknande sätt att ungefär 90 % av deltagarna stödde idéen om att EU-delegationer vid behov bör kunna erbjuda stöd till EU-medborgare i tredjeländer.