52020DC0520

(4)Flera medlemsstater har utlyst undantagstillstånd eller vidtagit nödåtgärder. Nödåtgärderna bör vara strikt proportionella, nödvändiga, tidsbegränsade och i linje med europeiska och internationella standarder. De bör vara föremål för demokratisk tillsyn och oberoende rättslig prövning.

(5)Den 20 mars 2020 antog kommissionen ett meddelande om aktivering av den allmänna undantagsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten 5 . Klausulen, som fastställs i artiklarna 5.1, 6.3, 9.1 och 10.3 i förordning (EG) nr 1466/97 och artiklarna 3.5 och 5.2 i förordning (EG) nr 1467/97, underlättar samordningen av budgetpolitiken under en allvarlig konjunkturnedgång. I meddelandet framför kommissionen till rådet att man bedömer att det rådande läget med en allvarlig konjunkturnedgång till följd av covid-19-pandemin innebär att villkoren för att aktivera undantagsklausulen är uppfyllda. Den 23 mars 2020 godkände medlemsstaternas finansministrar kommissionens bedömning. Aktiveringen av den allmänna undantagsklausulen medger en tillfällig avvikelse från anpassningsbanan mot det medelfristiga budgetmålet, förutsatt att detta inte äventyrar hållbarheten i de offentliga finanserna på medellång sikt. När det gäller den korrigerande delen kan rådet, på rekommendation av kommissionen, även besluta att anta en reviderad finanspolitisk strategi. Den allmänna undantagsklausulen innebär inte att stabilitets- och tillväxtpaktens förfaranden avbryts. Det ger medlemsstaterna möjlighet att avvika från de budgetkrav som normalt skulle gälla samtidigt som kommissionen och rådet kan vidta de nödvändiga politiska samordningsåtgärderna inom ramen för pakten.

(6)Det krävs fortsatta åtgärder för att begränsa och bekämpa smittspridningen, stärka de nationella hälso- och sjukvårdssystemens resiliens och mildra de socioekonomiska konsekvenserna genom stödåtgärder till företag och hushåll samt för att säkerställa adekvata arbetsmiljöförhållanden så att den ekonomiska verksamheten kan återupptas. Unionen bör använda alla tillgängliga verktyg för att stödja medlemsstaternas insatser inom dessa områden. Samtidigt bör medlemsstaterna och unionen samarbeta för att utforma de åtgärder som krävs för både en återgång till samhällen och ekonomier som fungerar normalt och till en hållbar tillväxt, där bland annat den gröna och digitala omställningen integreras och man drar nytta av lärdomarna från krisen.

(7)Covid-19-krisen har visat på den inre marknadens flexibilitet när det gäller att anpassa sig till extraordinära situationer. För att säkerställa en snabb och smidig övergång till återhämtningsfasen och en snabb och smidig återgång till fri rörlighet för varor, tjänster och arbetstagare måste dock de extraordinära åtgärder som hindrar den inre marknaden från att fungera normalt upphöra så snart de inte längre behövs. Den nuvarande krisen har visat att det behövs tydliga krisberedskapsplaner, särskilt inom hälso- och sjukvården, däribland bättre inköpsstrategier, diversifierade leveranskedjor och strategiska reserver av viktig utrustning. Det är centrala faktorer för arbetet med att ta fram mer omfattande krisberedskapsplaner.

(8)Unionens lagstiftare har redan ändrat de relevanta regelverken 6 för att ge medlemsstaterna möjlighet att mobilisera alla outnyttjade resurser från de europeiska struktur- och investeringsfonderna så att de kan hantera de extraordinära konsekvenserna av covid-19-pandemin. Ändringarna kommer att öka flexibiliteten och förenkla och effektivisera förfarandena. För att minska pressen på kassaflödena kan medlemsstaterna också använda en medfinansieringsgrad på 100 % från unionsbudgeten under räkenskapsåret 2020–2021. Österrike uppmanas att fullt ut utnyttja dessa möjligheter för att hjälpa sina hårdast drabbade invånare och sektorer.

(9)Pandemins socioekonomiska konsekvenser kommer sannolikt att vara ojämnt fördelade mellan regionerna på grund av olika specialiseringsmönster, i synnerhet i regioner som är utpräglat beroende av turism. Detta innebär en risk för ökande regionala skillnader inom Österrike. I kombination med risken för en tillfällig upplösning av konvergensprocessen mellan medlemsstaterna krävs i den nuvarande situationen riktade politiska insatser.

(10)Den 14 april 2020 lade Österrike fram sitt nationella reformprogram för 2020 och den 30 april 2020 sitt stabilitetsprogram för samma år. De båda programmen har bedömts samtidigt för att deras inbördes kopplingar ska kunna beaktas.

(11)Österrike omfattas för närvarande av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del och av skuldkriteriet.

(12)I den tekniska uppdateringen av stabilitetsprogrammet för 2020 väntar sig regeringen att det samlade saldot i de offentliga finanserna kommer att försämras från ett överskott på 0,7 % av BNP 2019 till ett underskott på 8,0 % av BNP 2020. Underskottet väntas uppgå till 1,9 % av BNP 2021. Den offentliga skuldkvoten minskade till 70,4 % under 2019, men väntas enligt stabilitetsprogrammet för 2020 öka till 81,4 % under 2020. De makroekonomiska och offentligfinansiella utsikterna påverkas av den höga graden av osäkerhet till följd av covid-19-pandemin.

(13)Som en reaktion på covid-19-pandemin, och som del av en samordnad EU-strategi, har Österrike antagit budgetåtgärder för att öka kapaciteten i hälso- och sjukvårdssystemet, begränsa smittspridningen och hjälpa de värst drabbade invånarna och branscherna. Enligt stabilitetsprogrammet för 2020 uppgår budgetåtgärderna till 5,0 % av BNP. Åtgärderna inbegriper en förstärkning av hälso- och sjukvården, akutstöd till företag i svårigheter och system för korttidsarbete. Österrike har dessutom aviserat åtgärder som, även om de inte påverkar budgeten direkt, kommer att bidra till likviditeten i företagen, och som enligt stabilitetsprogrammet för 2020 uppskattas till 5,0 % av BNP. De omfattar anstånd med inkomstskatt för privatpersoner och företag (2,6 % av BNP) samt lånegarantier (2,4 % av BNP). Totalt sett är de åtgärder Österrike har vidtagit i linje med riktlinjerna i kommissionens meddelande om en samordnad ekonomisk reaktion på covid-19-utbrottet. Ett fullständigt genomförande av dessa åtgärder, följt av en omläggning av finanspolitikens inriktning mot en välgenomtänkt offentligfinansiell ställning på medellång sikt när det ekonomiska läget medger detta, kommer att bidra till att bevara hållbarheten i de offentliga finanserna på medellång sikt.

(14)Enligt kommissionens vårprognos 2020 beräknas Österrikes saldo i de offentliga finanserna vid oförändrad politik uppgå till -6,1 % av BNP 2020 och -1,9 % av BNP 2021. Den offentliga skuldkvoten beräknas uppgå till 78,8 % av BNP 2020 och till 75,8 % 2021.

(15)Den 20 maj 2020 utfärdade kommissionen en rapport i enlighet med artikel 126.3 i fördraget på grund av att Österrike planerade att överträda underskottsgränsen på 3 % av BNP 2020. Sammantaget tyder analysen på att skuldkriteriet såsom det definieras i fördraget och i förordning (EG) nr 1467/1997 inte är uppfyllt.

(16)Österrikes regering har vidtagit extraordinära åtgärder för att kontrollera spridningen av covid-19. Den har infört strikta regler gällande karantän och social distansering, och frigjort betydande medel till hälso- och sjukvårdssystemet för inköp av utrustning och material, förstärkt laboratoriekapaciteten och stärkt personalkapaciteten. Primärvården har haft en osedvanligt hög belastning på grund av en drastisk ökning av behovet av distanskonsultationer, läkarbesök och förfrågningar om hembesök. Det snabba covid-19-utbrottet har haft en kraftig påverkan på Österrikes ekonomi. Nationella och internationella åtgärder för att begränsa spridningen av viruset har drabbat både utbuds- och efterfrågesidan, vilket har lett till en omfattande nedgång. BNP beräknas därför minska med 5,5 % för 2020, vilket är mer än under finanskrisen 2008–2009. Med tanke på den relativt snabba minskningen av nya fall var Österrike ett av de första länderna i Europa att avisera lättnader i restriktionerna i mitten av april. För att undvika långvarig ekonomisk skada och för att dämpa effekterna på sysselsättning och samhälle har regeringen antagit ett omfattande åtgärdspaket (för närvarande 43 miljarder euro, cirka 10 % av BNP) för att stödja Österrikes ekonomi. Paketet inbegriper ett system för korttidsarbete (Kurzarbeit), där arbetstiden kan minskas med upp till 90 % i genomsnitt under en angiven period och anställda ersättas med 80–90 % av den senaste nettoinkomsten, beroende på senaste bruttoinkomst. Det omfattande åtgärdspaketet för företag syftar till att förebygga tillfälliga likviditetsproblem och ger direkt stöd i synnerhet till hårt drabbade företag och branscher, med ett särskilt fokus på små och medelstora företag. Åtgärderna inbegriper transfereringar, likviditetsstöd genom lån, garantier, kapitaltillskott och uppskov med skatteinbetalningar. Vid utformningen och genomförandet av dessa åtgärder måste banksektorns motståndskraft beaktas.

(17)Österrikes hälso- och sjukvårdssystem har hittills hanterat covid-19-pandemin med gott resultat. En utökning av primär- och öppenvårdstjänster med fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser skulle bidra till att ytterligare förbättra folkhälsan. Genom mer ändamålsenliga offentliga upphandlingar och generiska läkemedel skulle kostnadseffektiviteten kunna öka samtidigt som hög kvalitet bevaras. Dessutom står Österrikes system för långvarig vård och omsorg inför strukturella och offentligfinansiella utmaningar, vilka hittills inte har hanterats i tillräcklig omfattning. Genom systemet tillhandahålls tjänster av jämförelsevis hög kvalitet, men man har bemanningsproblem, som har blivit ännu mer påtagliga och tydliga under den rådande krisen. Sektorn för långvarig vård och omsorg förlitar sig i hög grad på arbetstagare från andra medlemsstater, vilket visar på behovet av att säkra fri rörlighet för gränsöverskridande arbetare. En skälig ersättning skulle dessutom bidra till att göra sjuksköterskeyrket mer attraktivt.

(18)Skattepolitiken spelar en viktig roll i att stödja hushåll och företag under nedstängningen och kommer att vara en viktig bidragande faktor för den ekonomiska återhämtningen efter krisen. Österrike har en sammansättning av skatter som kännetecknas av en hög beskattning av arbete, medan inkomstpotentialen hos förmögenhets- och miljöskatter fortfarande är i stort sett outnyttjad. Dessutom skulle konsumtionsskatterna kunna vara effektivare. Skattereformer kan bidra till en skatteväxling mot källor som är mindre skadliga för en inkluderande och hållbar tillväxt och ge en stabil grund för återhämtning. I synnerhet tyder en bristande användning av skatter på alkohol och tobak, föroreningar och resursförbrukning på outnyttjad styrverkan och inkomstpotential. Den ojämna, men generellt låga, nivån för energibeskattningen undergräver dess effektivitet och ändamålsenlighet som politiskt verktyg för att skapa incitament till en miljövänlig förbrukning. I synnerhet kan en enhetlig beskattning av koldioxidutsläpp göra klimatvänliga energikällor mer konkurrenskraftiga och skapa utrymme i de offentliga finanserna för en sänkning av skatter med mer snedvridande effekter. Högre koldioxidrelaterade skatter kan bidra till en internalisering av kostnaderna för föroreningar, få konsumenterna att i högre grad använda förnybara källor och uppmuntra investerare att satsa på klimatvänlig teknik. Slutligen kan en ökad användning av förmögenhetsrelaterade skatter bidra till ett rättvisare skattesystem, särskilt med tanke på Österrikes fortsatt höga förmögenhetsklyftor. I synnerhet har fastighets- och förmögenhetsskatter visat sig vara relativt tillväxtfrämjande och progressiva skatter och de bör inte förbises när det handlar om att generera skatteintäkter för att återställa de offentliga finanserna.

(19)Österrike har visserligen gjort framsteg med den sociala resultattavlan för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, men brister vad gäller andelen som omfattas kan innebära att utsatta grupper saknar inkomstskydd under covid-19-krisen, och kan komma att kräva ytterligare åtgärder. Även om ungdomsarbetslösheten ökar, är det arbetslösa, långtidsarbetslösa, arbetstagare med atypisk anställning och utlandsfödda som löper särskilt stor risk att drabbas av fattigdom. Aktiva arbetsmarknadsåtgärder som ger möjligheter till livslångt lärande och kompetenshöjning kommer att ha fortsatt stor betydelse. Studerande med sämre förutsättningar, vilket inbegriper personer med funktionsnedsättning, drabbas särskilt hårt i omständigheter som kräver distansutbildning. Omkring 10 % av eleverna under 15 år saknar tillgång till en virtuell inlärningsmiljö, och Österrikes regering har som en reaktion på covid-19-krisen vidtagit åtgärder för att ge berörda elever tillgång till datorer. Redan befintliga skillnader i utbildningsnivå, som är kopplade till socioekonomiska skillnader och invandrarbakgrund, riskerar dock att öka. En återhämtningsstrategi som förbättrar tillgången till inkluderande förskoleverksamhet och barnomsorg av god kvalitet, och som har visat sig ha utjämnande effekter, kan ge socioekonomiska fördelar på medellång och lång sikt och ge kvinnor möjlighet att få fullständig tillgång till arbetsmarknaden. Den totala sysselsättningsgraden för kvinnor var hög före krisen men närmare hälften arbetade deltid (vilket hänger samman med skolornas och barnomsorgens tider), något som har lett till en betydande ojusterad löneklyfta mellan könen.

(20)Hur verkningsfulla stödåtgärderna till följd av covid-19 är, i fråga om att hjälpa hårt pressade företag, bevara företagsklimatet och undvika insolvens, beror på om offentliga myndigheter och intermediärer kan genomföra dem snabbt och utan onödig byråkrati. Uppstartsföretag och expanderande företag kan behöva särskilt stöd, t.ex. i form av att offentliga institutioner förvärvar aktieposter och incitament för riskkapitalfonder att investera mer i dessa företag. Syftet är att stärka dessa företag, som är viktiga för återhämtningen och men också för att undvika utförsäljningar av strategiskt viktiga företag i EU. Utöver finansieringsstöd behöver hårt pressade företag, särskilt de mindre, även ett gynnsamt företagsklimat. Administrativa bördor och tunga regelverk medför kostnader som företagen inte har råd med i detta läge. Insatser för att minska onödiga bördor och tillhandahålla effektiva digitala offentliga tjänster är ett verkningsfullt sätt att ge företagen omedelbart och konkret stöd utan att det belastar skattebetalarna. Insolvensreglerna bör vara inriktade på förebyggande åtgärder men också på en snabb avveckling och möjlighet till en ”andra chans”. Problemlösningsnätverk, t.ex. Solvit, hjälper företag när det råder störningar på den inre marknaden och de behöver adekvata resurser.

(21)För att underlätta den ekonomiska återhämtningen är det viktigt att tidigarelägga mogna projekt för offentliga investeringar och främja privata investeringar, bland annat genom relevanta reformer. Den här satsningen kommer att vara mest verkningsfull när den fokuseras på innovation, digitalisering och den gröna omställningen så att produktiviteten kan öka och en hållbar konkurrenskraft säkerställas. Österrikes forsknings- och utvecklingsintensitet har varit en av de högsta inom EU, men man har släpat efter innovationsledare när det gäller innovationsresultat. Även om många företags forskningsbudgetar är pressade nu, är det ännu viktigare att omsätta Österrikes FoU-insatser i vetenskaplig spetskompetens och avancerad innovation, bevara de offentliga investeringarna i grundforskning och säkerställa finansiering med eget kapital för expansiva innovationsföretag. Digitaliseringen är fortfarande mycket viktig för att öppna ekonomin och göra förberedelser för ”det nya normalläget” efter nedstängningen. Dålig spridning av digital teknik och digitala affärsmodeller bland mindre företag utgör en flaskhals för produktivitetstillväxten. Även om österrikarnas digitala kompetens generellt ligger över EU-genomsnittet är det inte tillräckligt många studenter som tar examen från datautbildningar för att det ska räcka till alla lediga platser. En ökning av t.ex. e-handel, arbete från hemmet och e-förvaltning kommer att kräva större investeringar i infrastruktur (inbegripet 5G och bredband på landsbygden), utrustning och kompetens.

(22)Österrikes omställning till en klimatneutral ekonomi kommer att kräva avsevärda privata och offentliga investeringar under lång tid. Österrikes nationella energi- och klimatplan innehåller betydande utmaningar när det gäller att nå målet 2030 för utsläpp av växthusgaser som inte omfattas EU:s utsläppshandelssystem. En förbättring av resursproduktiviteten är en viktig drivkraft för framtida tillväxt samtidigt som effekterna på miljön minimeras. Det är viktigt att transportrelaterade utsläpp minskar för att uppfylla luftkvalitetsnormer och klimatmål. Genom att tidigarelägga och eftersträva nya investeringar som stöd för den gröna omställningen kan nya gröna jobb skapas och ekonomin snabbt få upp farten, i nästa skede efter krishanteringen. Investeringar i miljöinnovation kan öka produktiviteten samtidigt som Österrikes ekologiska fotavtryck blir mindre. Programplaneringen för Fonden för en rättvis omställning för perioden 2021–2027 kan hjälpa Österrike att hantera en del av de utmaningar som omställningen till en klimatneutral ekonomi innebär, särskilt inom de områden som anges i bilaga D till landsrapporten. Detta skulle ge Österrike möjlighet att på bästa sätt använda fonden.

(23)Dessa rekommendationer är visserligen inriktade på hur de socioekonomiska effekterna av pandemin ska hanteras och den ekonomiska återhämtningen underlättas, men de landsspecifika rekommendationerna för 2019 som rådet antog den 9 juli 2019 innehöll reformer som krävs för att kunna åtgärda strukturella problem på medellång och lång sikt. De rekommendationerna är fortsatt aktuella och kommer att fortsätta att övervakas nästa år, inom ramen för den europeiska planeringsterminens årliga cykel. Det gäller även rekommendationer rörande investeringsrelaterade ekonomiska strategier. De senare rekommendationerna bör beaktas vid finansieringen av sammanhållningspolitikens strategiska programplanering efter 2020, inbegripet riskreducerande åtgärder och strategier för att lätta på restriktionerna vad gäller den rådande krisen.

Choose the experimental features you want to try