EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 24.6.2020

COM(2020) 265 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH REVISIONSRÄTTEN









Årlig förvaltnings- och resultatrapport för EU:s budget 2019

Innehåll

Foreword    

Introduction    

Section 1 – Performance and results    

1.1.A result-oriented EU budget

1.2.Horizontal priorities in the EU budget

1.3.Competitiveness for growth and jobs

1.4.Economic, social and territorial cohesion

1.5.Sustainable growth: natural resources

1.6.Security and citizenship

1.7.Global Europe

1.8.Special instruments

Section 2 – Internal control and financial management    41

2.1.The Commission manages the EU budget in a complex environment43

2.2.The Commission relies on various instruments to ensure that the taxpayers’ money is well managed49

2.3.The Commission’s control results confirm that the EU budget is well protected58

2.4.Further developments: outlook for 2020 and the 2021-2027 period70

BILAGOR    73

Förord

Jag har glädjen att presentera rapporten Årlig förvaltnings- och resultatrapport för EU:s budget – Budgetåret 2019. Rapporten innehåller en översikt över genomförandet, förvaltningen och skyddet av EU:s budget och ingår i kommissionens integrerade paket för finansiell rapportering och redovisningsrapportering. Genom rapporten uppfylls kommissionens skyldigheter enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ( 1 ) och budgetförordningen ( 2 ). Rapporten är även en viktig del av ett välutvecklat system för ekonomisk ansvarighet.

År 2019 var det sista året i valperioden 2014–2019, och därför låg fokus på att slutföra arbetet med Junckerkommissionens prioriteringar och att förbereda övergången till en ny kommission under ledning av ordförande von der Leyen.

EU:s budget bidrar till att stärka den europeiska ekonomin och göra den mer motståndskraftig. Ungefär hälften av budgeten avsätts för att säkerställa en smart tillväxt för alla. Den används även till att investera inför framtiden, i synnerhet i omställningen till ett grönare och mer digitalt Europa. Under 2019 visade det sig återigen att EU:s budget kan göra en stor skillnad för EU-medborgarna inom många olika områden, bland annat genom förbättrade transporter, bättre uppkoppling i hemmet och under resor samt en förbättring av miljön tack vare löftet att avsätta minst 20 % för att bekämpa klimatförändringarna. EU:s budget var även ett stöd i den gemensamma europeiska strategin för migration och säkerhet.

EU:s budget kommer även i fortsättningen att spela en viktig roll för den ambitiösa europeiska gröna given. Samtidigt ligger budgetarbetet i frontlinjen när det gäller att bemöta nya utmaningar. I den nuvarande krisen har vi använt all tillgänglig flexibilitet i budgeten för att snabbt kunna tillföra medel till de områden där behoven är som störst.

Coronakrisen är ännu ett bevis på hur viktigt det är att EU kan förlita sig på en väldimensionerad och flexibel flerårig budgetram. Inom de fastställda gränserna för dess kapacitet och dess lagstadgade flexibilitet skapar budgeten möjligheter att snabbt kunna agera och reagera på oförutsedda och extraordinära kriser. Med stöd av Next Generation EU kommer EU:s långtidsbudget även att vara en viktig del av återhämtningen, eftersom den kan fungera som en katalysator för solidaritet, ansvarstagande och innovation, samtidigt som den säkerställer en sund ekonomisk förvaltning under de finansierade programmens livscykel.

Kommissionen fäster stor vikt vid att se till att EU:s budget används på ett ansvarsfullt och korrekt sätt och att samarbeta med alla berörda parter för att säkerställa att den ger konkreta resultat på fältet. I denna rapport beskrivs de åtgärder som kommer att vidtas för att säkerställa att EU:s budget förvaltas i enlighet med de högsta standarderna för en sund ekonomisk förvaltning.

Kommissionen övervakar noggrant hur EU:s budget används i praktiken. Om medlemsstaterna, förmedlarna eller de slutliga stödmottagarna har använt EU:s pengar på ett felaktigt sätt vidtar kommissionen omedelbara åtgärder för att korrigera dessa fel och återkräva medlen när så behövs. Kommissionen gör bedömningen att den kvarstående felnivån för 2019 års utgifter, efter korrigeringar och återkrav under de kommande åren, kommer att ligga under 1 %, vilket är långt under väsentlighetströskeln på 2 %. Med denna rapport tar kommissionen det övergripande politiska ansvaret för förvaltningen av EU:s budget 2019.

Kommissionen anser att en konsekvent rapportering och en ständig förbättring av de olika styrinstrumenten är avgörande för att skydda EU:s budget. Jag kan försäkra dig att vi kommer att fortsätta vårt arbete med att se till att varje euro som betalas av EU:s skattebetalare används på bästa sätt i medborgarnas intresse.

Johannes Hahn, ledamot med ansvar för budget och administration

Årlig förvaltnings- och resultatrapport för EU:s budget Budgetåret 2019

Inledning

Rapporten Årlig förvaltnings- och resultatrapport för EU:s budget – Budgetåret 2019 är kommissionens viktigaste bidrag till det årliga ansvarsfrihetsförfarande ( 3 ) genom vilket Europaparlamentet och rådet granskar genomförandet av EU:s budget. Rapporten omfattar både resultaten av de program som finansieras genom EU:s budget och kommissionens förvaltning av EU:s budget under rapporteringsåret.

Denna rapport ingår i det bredare integrerade paketet för finansiell rapportering och redovisningsrapportering ( 4 ), vilket även omfattar årsredovisningen ( 5 ), en prognos för kommande in- och utflöden på lång sikt som omfattar de närmaste fem åren ( 6 ), rapporten om internrevisioner ( 7 ) och rapporten om uppföljningen av förfarandet för ansvarsfrihet ( 8 ).

Avsnitt 1 innehåller en översikt på hög nivå över EU-budgetens resultat 2019, med särskild inriktning på de viktigaste programmen. I avsnittet presenteras den senaste informationen från en rad olika källor, däribland övervakningen, utvärderingarna och revisionerna av programmen, om de resultat som uppnåtts med EU-budgeten fram till slutet av 2019. Avsnittet är uppbyggt i enlighet med rubrikerna i den nuvarande fleråriga budgetramen.

Rapporteringen kompletteras med mer detaljerad resultatinformation för varje program i avsnittet Översikt över programmens resultat (bilaga 1). Översikten är en sammanfattning av de viktigaste resultatmeddelandena från de programförklaringar som medföljer budgetförslaget för 2021.

Avsnitt 2 handlar om intern kontroll och ekonomisk förvaltning. Det innehåller en rapport om de åtgärder som kommissionen vidtog 2019 för att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning av EU:s budget. De kontrollresultat som rapporterats av kommissionens avdelningar med ansvar för förvaltning av budgeten bekräftar att EU:s budget är väl skyddad. Med denna rapport tar kommissionen det övergripande politiska ansvaret för förvaltningen av EU:s budget.

Avsnitt 1 – 
Genomförande
och resultat

1.1.En resultatinriktad EU-budget

EU:s budget bidrar till att omvandla unionens prioriteringar till resultat som gör en skillnad i människors liv. Den är i första hand en investeringsbudget som gör att EU:s gemensamma ambitioner kan anpassas till de resurser som behövs för att förverkliga dem. Budgeten är inriktad på områden där samordnade resurser till gemensamma utmaningar kan ge resultat som medlemsstaterna inte skulle kunna uppnå lika effektivt och ändamålsenligt på egen hand. Detta gäller vitt skilda områden som gränsöverskridande infrastruktur, förvaltning av de yttre gränserna, storskaliga rymdprojekt och EU-omfattande forskning.

1.1.1.EU:s budget förvaltas väl med en stark inriktning på resultat

EU:s budget är i första hand en investeringsbudget. Den uppgår till omkring 1 % av EU:s bruttonationalinkomst och motsvarar ungefär 2 % av alla offentliga utgifter inom EU. Syftet med budgeten är att komplettera de nationella budgetarna och att genomföra gemensamma prioriteringar. Till skillnad från de nationella budgetarna är EU-budgeten främst inriktad på att stödja strategiska investeringar på medellång till lång sikt och på att använda sitt inflytande för att få fram investeringar från andra offentliga och privata källor. EU:s finansieringsprogram förvaltas antingen direkt av kommissionen, t.ex. på forskningsområdet, eller tillsammans med medlemsstaterna, t.ex. inom sammanhållningspolitiken. Ungefär två tredjedelar av EU:s budget förvaltas tillsammans med medlemsstaterna genom delad förvaltning.

EU:s budget antas årligen på grundval av en sjuårig budgetram. Budgeten delas in under fem rubriker och omfattar 60 finansieringsprogram med varierande storlek och tillämpningsområde. Inom vissa politiska områden är EU:s budget det viktigaste tillämpningsverktyget, t.ex. inom den gemensamma jordbrukspolitiken. På andra områden kompletteras EU:s budget av regleringsinstrument som bidrar till uppfyllandet av målen för EU:s politik.

EU:s budget har en stabil och integrerad resultatram som leder till väl förvaltade och resultatinriktade EU-program. Denna ram omfattar tydliga och mätbara mål för varje program tillsammans med indikatorer som ligger till grund för övervakning, rapportering och utvärdering. Denna indikatorinformation, i kombination med utvärderingar och andra källor till kvalitativ och kvantitativ resultatinformation, gör att programmens resultat och framstegen mot de överenskomna målen kan bedömas. Informationen gör att programförvaltarna kan förutse och hantera brister i programmens genomförande, vilket är en viktig förutsättning för budgetbesluten.

I bilaga 1 till denna rapport, Översikt över programmens resultat, presenteras den senaste tillgängliga resultatinformationen för varje program. Bilagan innehåller en översikt över målen för varje program tillsammans med uppgifter om genomförandet av budgeten och de senaste tillgängliga resultatuppgifterna.

För vissa finansieringsprogram genomförs en resultatbedömning som går ännu djupare in i programmens utformning. Som exempel kan nämnas att en resultatreserv skapades för de nuvarande europeiska struktur- och investeringsfonderna. Denna reserv frigjordes under 2019 för program som hade uppnått sina i förväg fastställda delmål före utgången av 2018. När det gäller program och prioriteringar som inte har uppnått sina delmål har resurserna omfördelats.

Resultatramen för EU:s budget och den tillhörande rapporteringen utökas efterhand. Revisioner som utförts av interna och externa revisorer har varit till stor hjälp i detta avseende. De senaste rekommendationerna från revisionsrätten har lett till en mer balanserad rapportering av resultaten med större fokus på de utmaningar som uppstått, större fokus på uppgifternas tillförlitlighet och kvalitet samt tydligare förklaringar av hur uppgifter om resultat har använts för att förbättra resultaten.

Förbättringarna kommer att fortsätta med kommissionens förslag till den fleråriga budgetramen 2021–2027. På grundval av slutsatserna av en omfattande utgiftsöversyn har kommissionen infört ett mindre antal indikatorer av högre kvalitet med nära koppling till programmens mål i förslagen till finansieringsprogrammen. Kommissionen arbetar för närvarande med Europaparlamentet och rådet för att säkerställa att dessa förbättringar, tillsammans med de andra ändringarna av programmens utformning som kommer att bidra till bättre resultat, återspeglas i de slutliga versionerna av de framtida programmen.

1.1.2.EU:s budget 2019

På grund av valet till Europaparlamentet i maj var 2019 ett övergångsår för Europeiska unionen. Tonvikten låg på att slutföra arbetet med Junckerkommissionens politiska prioriteringar och att förbereda inrättandet av ett nytt Europaparlament och en ny EU-kommission under ledning av ordförande Ursula von der Leyen. Europeiska rådets strategiska agenda  ( 9 ) och von der Leyen-kommissionens politiska riktlinjer ( 10 ) låg till grund för den politiska ramen för den kommande perioden.

År 2019 var även det näst sista året för genomförandet av finansieringsprogrammen inom den fleråriga budgetramen 2014–2020. Verksamheten inom dessa program bedrivs nu med god fart och bidrar starkt till genomförandet av EU:s prioriteringar. Ett särskilt fokus har legat på investeringar för att skapa tillväxt och arbetstillfällen och att stödja EU:s prioriteringar inom områdena för migration och säkerhet.

Under 2019 bidrog EU:s budget till att stärka Europeiska unionens ekonomi och göra den mer motståndskraftig. Budgeten bidrog även med stöd till de parallella omställningarna till ett grönare och mer digitalt Europa och till finansieringen av program för att främja solidariteten och säkerheten både inom och utanför EU:s gränser.

Det sammanlagda beloppet för de åtaganden som genomfördes inom ramen för EU:s budget 2019 uppgick till 161 miljarder euro ( 11 ). Omkring hälften av detta belopp (81 miljarder euro) anslogs till rubrik 1, Smart tillväxt för alla, fördelat mellan rubrik 1a, Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning (14 %), och rubrik 1b, Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (35 %). Rubrik 2, Hållbar tillväxt: naturresurser, var det näst största budgetområdet med 59 miljarder euro (37 %). Fyra miljarder euro anslogs till rubrik 3, Säkerhet och medborgarskap, bland annat för att förstärka EU:s yttre gränser och hantera flyktingkrisen och den irreguljära migrationen. Totalt 12 miljarder euro fördelades till rubrik 4, Europa i världen, medan sex miljarder euro anslogs till kommissionens administrativa utgifter under rubrik 5.

EU:s budget 2019, åtagandebemyndiganden, per budgetrubrik. Alla belopp i miljoner euro.

Källa: Europeiska kommissionen.

När det gäller EU-budgetens resultat visar den tillgängliga information vid utgången av 2019 som presenteras i översikten över programmens resultat i bilaga 1 att de flesta av programmen framskrider i god takt mot de mål som fastställdes i början av programperioden. Trots förseningarna vid uppstarten av sammanhållningsprogrammen 2014–2020 görs nu allt större framsteg. Om det har funnits särskilda problem i samband med genomförandet av enskilda program innehåller översikten ytterligare förklaringar av hur detta har påverkat resultatet och vilka riskreducerande åtgärder som har vidtagits. Definitiva slutsatser om programmens resultat måste emellertid grundas på ingående utvärderingar när de nuvarande programmen har avslutats. Effekterna av covid-19-pandemin och de åtgärder som har vidtagits för att omfördela EU:s budget till krishantering och återhämtning måste beaktas noga i en sådan bedömning.

EU-budgetens resultat är ett ansvarsområde som delas mellan de många aktörer som är inblandade i genomförandet. I sin egenskap av förvaltare av EU:s budget, med det yttersta ansvaret för genomförandet enligt fördraget, spelar kommissionen en avgörande roll för att säkerställa att EU:s finansieringsprogram förvaltas effektivt och ändamålsenligt och att de uppnår sina förväntade resultat på fältet.

Den administrativa budgeten under rubrik 5, som omfattar både budgetförvaltningen och alla verksamheter inom Europeiska unionens institutioner, utgör en liten andel av EU:s budget. Tillsammans med de andra institutionerna har kommissionen vidtagit åtgärder för att förbättra effektiviteten inom alla områden och uppnått betydande besparingar inom den nuvarande budgetramen, bland annat genom att minska personalen med 5 % mellan 2013 och 2017 ( 12 ). Europeiska revisionsrätten har bekräftat dessa besparingar och konstaterat att de har medfört negativa konsekvenser för personalen ( 13 ). Besparingarna har gjorts vid en tidpunkt då kommissionen har haft allt högre förväntningar på sig att visa resultat inom områden som de gröna och digitala omställningarna, industripolitiken, den ekonomiska och sociala återhämtningen, migrationen, rättsstatsprincipen och försvarssamarbetet. Dessa påfrestningar har ökat på grund av arbetsbelastningen i samband med de omfattande insatser som EU har utarbetat och infört för att bekämpa covid-19-pandemin och dess efterdyningar. En stabil administrativ budget under den kommande budgetramen kommer därför att vara avgörande för att EU:s institutioner ska kunna fortsätta att göra insatser inom alla prioriterade områden.

1.2.Övergripande prioriteringar för EU:s budget

EU:s budget tillgodoser särskilda politiska behov genom ett eller flera program. Den övergripande karaktären hos vissa politiska mål gör emellertid att det krävs en djupare integrering av hela budgeten. Detta gäller särskilt de klimatrelaterade utgifterna, skyddet av den biologiska mångfalden och strävan efter att uppnå målen för en hållbar utveckling.

1.2.1.EU:s budget bidrar starkt till unionens mål för klimatet och den biologiska mångfalden

Strategin för integrering av klimatåtgärder bygger på en djupgående integrering av klimatrelaterade utgifter i hela långtidsbudgeten. Det nuvarande övergripande målet är att avsätta 20 % av EU:s utgifter till klimatmålen. Under 2019 översteg de klimatrelaterade utgifterna detta mål och uppgick till omkring 35 miljarder euro, eller 21 % av EU:s budget. Sammantaget under perioden 2014–2020 kommer EU:s budget att ha bidragit med 211 miljarder euro, eller 19,8 %, till klimatmålen. Även om denna siffra inte riktigt når upp till målet har de årliga klimatrelaterade utgifterna konsekvent legat över 20 % under de senare åren och därmed kompenserat för relativt låga nivåer tidigare under perioden.

Vänster: Bidrag genom klimatrelaterade utgifter per budgetrubrik 2019.
Höger: Klimatrelevant andel av de viktigaste bidragande programmen 2019.

Källa: Europeiska kommissionen.

Tack vare integreringsstrategin bidrar alla rubriker till att uppnå denna övergripande prioritering. Mer än 90 % av de klimatrelaterade utgifterna finansieras under rubrikerna ”Hållbar tillväxt: naturresurser” (rubrik 2), ”Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning” (rubrik 1b) och ”Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning” (rubrik 1a).

Den grad i vilken ett enskilt program är klimatrelaterat varierar beroende på dess verksamhetsområde och investeringens karaktär. Under 2019 bidrog 28 %, eller 16 miljarder euro, av finansieringen för den gemensamma jordbrukspolitiken och 21 % av Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden till klimatmålen. Tack vare en noggrann programplanering ökar andelen av klimatrelaterade utgifter inom andra områden. Som exempel kan nämnas att Europeiska socialfonden ökade sitt bidrag från 0 % 2014 till 12 %, eller 1,6 miljarder euro, under 2019.

För att bekämpa klimatförändringarna och miljöförstöringen och bli världens första klimatneutrala ekonomi senast 2050 måste EU driva på omställningen till en mer hållbar ekonomi. I linje med Parisavtalet om klimatförändringar och Förenta nationernas mål för en hållbar utveckling har kommissionen för nästa långtidsbudget föreslagit ett ännu ambitiösare mål för integrering av klimatåtgärder i alla EU-program med målet att minst 25 % av EU:s utgifter ska bidra till klimatmålen. Detta kommer att vara ett viktigt bidrag till genomförandet av den europeiska gröna giv som föreslagits av kommissionen.

EU gör också en samlad insats för att stödja den biologiska mångfalden. Mellan 2014 och 2020 bidrog EU:s budget med 85 miljarder euro (8 % av de totala utgifterna) till att stödja biologisk mångfald. Budgetens bidrag har legat på en stabil nivå under hela perioden, med undantag av de två första åren av genomförandet.

Vänster: Bidrag genom utgifter för att stärka den biologiska mångfalden per budgetrubrik 2019.

Höger: Andel med relevans för den biologiska mångfalden av de viktigaste bidragande programmen 2019.

Källa: Europeiska kommissionen.

Även om den största delen av utgifterna för biologisk mångfald kan kopplas till rubriken ”Hållbar tillväxt: naturresurser” (rubrik 2) har många andra program bidragit till att motverka minskningen av den biologiska mångfalden.

År 2019 uppgick EU-budgetens bidrag för att bekämpa förlusten av biologisk mångfald till nästan 13,4 miljarder euro, eller 8,3 % av budgeten. Mer än 75 % av utgifterna kommer från den gemensamma jordbrukspolitiken.

Som en integrerad del av den europeiska gröna given omfattar den nya strategin för biologisk mångfald 2030 en omvälvande plan för att skydda och återställa naturområden. Denna plan kommer att gynna arbetet med att stoppa förlusten av biologisk mångfald och minska effekterna av klimatförändringarna. EU:s budget kommer att spela en viktig roll i genomförandet av denna strategi.

Mer information om hur EU:s budget används för att stödja klimatet och den biologiska mångfalden finns i bilaga 2 till denna rapport.

1.2.2.EU:s budget och agendan för hållbar utveckling 2030

EU och medlemsstaterna satsar helhjärtat på att ligga i framkant när det gäller genomförandet av agendan för hållbar utveckling 2030. Agendan för 2030 är en gemensam färdplan som antogs under överinseende av Förenta nationerna för att skapa en fredlig och välmående värld, och är av största betydelse för EU:s värderingar och Europas framtid. EU har åtagit sig att genomföra målen för hållbar utveckling både i den inre och den yttre politiken. Sedan agendan antogs 2015 har EU gjort betydande framsteg mot att uppfylla målen för hållbar utveckling, och unionen fortsätter hela tiden att öka sina ansträngningar.

EU har inlett en omställning mot en koldioxidsnål, klimatneutral, resurseffektiv och cirkulär ekonomi som går hand i hand med ökad säkerhet, välfärd, jämlikhet och inkludering. Mot bakgrund av detta syftar utformningen och genomförandet av EU:s utgiftsprogram till att uppfylla målen för varje politiskt område och samtidigt främja hållbarheten genom åtgärderna och interventionerna i de relevanta programmen. Inom ramen för det europeiska samförståndet om utveckling har EU även anpassat sin strategi inom politiken för internationellt samarbete och utveckling med agendan för 2030 genom att sätta Parisavtalet och målen för en hållbar utveckling i centrum för sina yttre åtgärder.

Eftersom dessa mål är nära sammanlänkade har de flesta av EU:s budgetprogram utformats för att uppfylla flera av målen för hållbar utveckling. För närvarande bidrar 75 % av EU:s budgetprogram (45 av 60) till uppfyllandet av dessa mål. I följande informationsgrafik presenteras en icke-uttömmande förteckning över exempel på hur EU:s program bidrar till att uppfylla målen för hållbar utveckling. EU:s enhetliga strategi ger stöd åt en mängd olika initiativ inom en rad olika politiska områden över hela världen i syfte att främja en hållbar utveckling för alla.

1.2.3.EU:s budget: ett kraftfullt verktyg för krishantering

EU:s budget kan mobiliseras snabbt och flexibelt som en del av en samordnad europeisk insats vid olika kriser. Detta framgår tydligt av den pågående bekämpningen av covid-19-pandemin. Kommissionen har föreslagit att all återstående flexibilitet i den nuvarande budgetramen ska användas för att snabbt få ut medel till de områden som har störst behov. Detta synliggörs av följande exempel.

·Investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset mobiliserade alla tillgängliga sammanhållningsmedel för att omedelbart ge stöd till medlemsstaternas åtgärder för krishantering. Arbetet är inriktat på att tillgodose de mest akuta behoven av medicinsk utrustning och att hantera effekterna av den ekonomiska krisen genom kortsiktiga arbetsprogram, ekonomiskt stöd till små och medelstora företag samt ett omedelbart likviditetstillskott. Åtgärderna kompletteras av ett antal flexibla bestämmelser, bl.a. regler om samfinansiering. Initiativet kan totalt mobilisera upp till 54 miljarder euro från de europeiska struktur- och investeringsfonderna till medlemsstaternas omedelbara behov under krisen.

·Tillämpningsområdet för EU:s solidaritetsfond utökades från och med den 1 april 2020 så att det även omfattar allvarliga hot mot människors hälsa. Upp till 800 miljoner euro kan göras tillgängliga för medlemsstater och kandidatländer som påverkas allvarligt av covid-19-krisen för att finansiera stödinsatser för befolkningen (åtgärder för hälso- och sjukvård och civilskydd) och åtgärder för att hindra spridningen av sjukdomen.

·Instrumentet för krisstöd återaktiverades i april 2020 med en budget på 2,7 miljarder euro för att stödja medlemsstaterna, och budgeten för unionens civilskyddsmekanism (rescEU) utökades med 380 miljoner euro. Dessa medel används för att hjälpa medlemsstaterna att snabbt införskaffa och distribuera de förnödenheter som krävs för att bekämpa coronaviruset, bland annat genom att inrätta ett strategiskt lager av medicinsk utrustning som respiratorer, skyddsmasker och annan personlig skyddsutrustning.

·Inom ramen för programmet Horisont 2020 för forskning och innovation utlyste kommissionen en särskild inbjudan till intresseanmälan för att stödja forskningen om covid-19 med medel som mobiliserats från den särskilda fonden för krisforskning. Bland annat genomfördes en inledande inbjudan i januari 2020 avseende forskning om covid-19 med inriktning på framtagning av vaccin, alternativa diagnostiska tester, nya behandlingar och förbättrade folkhälsoåtgärder. Detta har lett till att 136 forskningsteam kommer att arbeta med en total budget på 47,5 miljoner euro i 17 olika projekt. Ytterligare 45 miljoner euro kommer att göras tillgängliga genom det gemensamma företaget för initiativet för innovativa läkemedel , och 164 miljoner euro kommer att tilldelas genom en inbjudan som inletts genom Europeiska innovationsrådets utökade pilotprojekt.

·EU som global aktör och i kollektiva åtgärder som Team Europe (EU, medlemsstaterna, finansinstituten) har säkrat ett ekonomiskt stöd till partnerländerna på totalt över 36 miljarder euro med fokus på att hantera den omedelbara hälsokrisen och de medföljande humanitära behoven, att stärka partnerländernas system för sjukvård, vattenförsörjning och renhållning och deras kapacitet för forskning och förberedelser för hantering av pandemin såväl som att minska de socioekonomiska effekterna. Dessutom stöder EU en global åtgärdsplan i kampen mot coronaviruset med multilaterala partner. Vid en internationell givarkonferens säkrades bidrag på totalt mer än 9,8 miljarder euro av fler än 40 stats- eller regeringschefer och ministrar för att stödja en gemensam utveckling och ett världsomspännande införande av diagnoser, behandlingar och vacciner mot coronaviruset.

Utöver denna insats för att erbjuda omedelbart stöd föreslog kommissionen även att EU-budgetens fulla potential skulle utnyttjas för att säkerställa en varaktig och gynnsam återhämtning. Som en del av Europeiska unionens återhämtningsplan ( 14 ) lämnade kommissionen den 27 maj 2020 ett förslag till en förstärkt flerårig budgetram för 2021–2027, tillsammans med ett nytt europeiskt återhämtningsinstrument (”Next Generation EU”) för att utöka och tidigarelägga finansieringen. Dessa förslag innebär att stöd säkerställs till krishanteringen och att en ram skapas för långsiktiga investeringar i EU:s motståndskraft och de gröna och digitala omställningarna. Att öka flexibiliteten i EU:s budget och investera i krisberedskap och motståndskraft kommer att vara viktiga prioriteringar i den kommande budgetramen.

De medel som anskaffas till Next Generation EU ska investeras inom tre insatsområden: att hjälpa medlemsstaterna med investeringar och reformer, att ge ekonomin i EU en skjuts genom att stimulera privata investeringar, och att dra lärdom av krisen. Ett exempel på hur lärdom kan dras av krisen är förslaget till programmet EU för hälsa 2021–2027, där den totala budgeten på 9,4 miljarder euro markerar en kursändring i EU:s bidrag till hälso- och sjukvårdssektorn.

1.3.Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning

Alla belopp i miljoner euro.

Källa: Europeiska kommissionen.

År 2019 anslogs 23 miljarder euro för att förstärka konkurrenskraften för tillväxt och sysselsättning, vilket motsvarade nästan 15 % av EU:s budget. Under denna budgetrubrik har betydande ekonomiska investeringar gjorts i infrastruktur, i forskning och innovation samt som stöd till små och medelstora företag. Sådana investeringar är viktiga för de parallella omställningarna till en klimatneutral och digital ekonomi, och de är avgörande för en hållbar och långsiktig tillväxt i Europa.

Denna rubrik visar även styrkan i EU:s budget när det gäller att mobilisera investeringar från andra källor. Som exempel kan nämnas att Europeiska fonden för strategiska investeringar fram till slutet av 2019 hade initierat mer än 458 miljarder euro i investeringar och gett upphov till fler än 8,5 miljoner arbetstillfällen ( 15 ). Fonden har spelat en viktig roll när det gäller att stödja ekonomin genom att finansiera viktiga investeringar i infrastruktur inom områden som energi och transport och genom att stödja små och medelstora företag.

En betydande andel av investeringarna under denna budgetrubrik har utformats för att säkerställa att EU bibehåller sin konkurrenskraft på dagens globala marknader. Att utveckla toppmodern teknik och underlätta dess spridning inom EU är avgörande för att säkerställa att sådan teknik används av både marknadsaktörer och medborgare. Dessa program uppmuntrar även investeringar i nödvändig infrastruktur, antingen genom att tillhandahålla direkt finansiering inom områden där den befintliga finansieringen är otillräcklig eller genom att investera i utveckling eller underhåll av infrastruktur som är oumbärlig för den inre marknadens funktion. Denna budgetrubrik, tillsammans med andra delar av EU:s budget, omfattar även investeringar i humankapital, framför allt genom att skapa möjligheter till rörlighet.

1.3.1    EU:s budget möjliggör en grön omställning genom att stödja innovation och investeringar i ren energi och transport

För att möjliggöra en grön omställning används EU:s budget för att finansiera relevant infrastruktur, till exempel för produktion av förnybar energi, och ta fram smarta lösningar genom att utveckla innovativa tekniker och kombinera dem med investeringar i nödvändig infrastruktur.

Forsknings- och innovationsprogrammet Horisont 2020 är ett av de största enskilda programmen i sitt slag i hela världen. Det är särskilt viktigt för det övergripande arbetet med att stödja innovation och teknisk utveckling genom EU:s budget. Horisont 2020 ger stöd till hela kedjan av forskning och utveckling, från laboratoriet till marknaden. Målet är att se till att EU producerar vetenskap och teknik av världsklass, undanröjer hinder för innovation och gör det lättare för de offentliga och privata sektorerna att samarbeta för att ta fram lösningar på de stora utmaningar som samhället står inför. I slutet av 2019 hade programmet hjälpt 23 000 organisationer att få tillgång till riskkapital. Det hade även gett stöd till 5 522 högkvalitativa forskningsprojekt under Europeiska forskningsrådet och 44 000 innovationer som omfattade prototyper och provningsverksamheter ( 16 ). Trots detta har andelen klimatrelaterade utgifter under Horisont 2020 legat kvar under den förväntade nivån, på 27 %, på grund av svårigheten att förhandsbedöma i vilken utsträckning vissa forskningsprojekt kommer att bidra till de klimatrelaterade målen. Kommissionen hanterar denna situation genom att inleda en inbjudan att lämna förslag till den europeiska gröna given under 2020, med en budget på 1 miljard euro. Detta kommer att höja nivån på de klimatrelaterade utgifterna avsevärt.

Genom Horisont 2020 inleddes en övergripande inbjudan att lämna förslag under rubriken ”Att bygga en koldioxidsnål framtid med motståndskraft mot klimatförändringar: en ny generation av batterier”, där alla batterirelaterade ämnen för första gången samlades i en ”batteriallians”, däribland sju ämnen som berörde transport och stationära anläggningar, material och produktion. Sexton förslag finansierades med ett totalt EU-bidrag på 97 miljoner euro ( 17 ).

Ett projekt med flödesinducerade fasövergångar ger stöd åt innovationer som ersätter plast genom framställning av en hållbar och motståndskraftig fiber. Projektet möjliggör provning och utveckling av en ny typ av polymerbearbetning genom kontrollerad stelning som härletts från naturliga material med minskad användning av vatten och energi. Projektet hämtar inspiration från spindlar och silkesmaskar för att framställa en högpresterande naturlig fiber (hållbar, nedbrytbar och elastisk) med en metod som är 1 000 gånger mer energieffektiv än industriell tillverkning av fibrer. Tack vare de mycket låga CO2-utsläppen och användningen av naturliga resurser kommer denna nya metod för polymerbearbetning att minska energiförbrukningen och produktionen av plast. Projektet ingår nu i Europeiska innovationsrådets utökade pilotprojekt.

Ett annat viktigt bidrag inom detta område kommer från EU:s rymdprogram. Copernicusprogrammet är världsledande när det gäller jordobservation, och består för närvarande sju satelliter. Förberedelserna för en åttonde satellit slutfördes 2019. Programmet är mycket viktigt för kunskapen om klimatsystemen och erbjuder en mängd olika kostnadsfria tjänster till alla intressenter i EU. Under 2019 passerade antalet aktiva användare 300 000 ( 18 ) för första gången – ett mycket större antal än vad som ursprungligen förväntades. Copernicus tjänster används både för att göra noggranna väderprognoser och för att övervaka klimatförändringar och föroreningar. En viktig del av Copernicus är programmets katastrofinsatstjänst, som varit till stor hjälp för myndigheterna vid olika akuta räddningsinsatser, däribland skogsbränderna i Grekland och Italien 2019, men även de stora bränderna in Australien.

Direktinvesteringar i infrastruktur görs genom Fonden för ett sammanlänkat Europa , som finansierar nödvändig infrastruktur för transport, energi och telekommunikation för att länka samman nätverken i hela EU. Fonden för ett sammanlänkat Europa fokuserar på smarta lösningar som förenar digitalisering och infrastruktur för att skapa säkra och effektiva integrerade nät. Syftet är att minska koldioxidutsläppen genom hållbara lösningar inom sektorerna för transport, energi och digitalisering. Fonden har till exempel medfinansierat projekt inom transportsektorn som kommer att leda till elektrifiering av mer än 2 000 km järnväg, uppgradering av nästan 3 000 km inre vattenvägar och införande av omkring 13 000 tankställen för alternativa bränslen över hela Europa för att främja miljöanpassningen av transportsektorn. Energikomponenten i Fonden för ett sammanlänkat Europa har bland annat bidragit till att avbryta de baltiska staternas energiisolering, att förbättra Iberiska halvöns förbindelser med resten av Europa och att sammankoppla Irland med kontinenten, vilket har lett till en betydligt större andel förnybar energi i elsystemet. I linje med målet att uppnå klimatneutralitet håller kommissionen dessutom på att utvärdera den befintliga förordningen om de transeuropeiska näten för att ytterligare anpassa sina stora infrastrukturinvesteringar.

När det gäller transportinfrastrukturen har framsteg gjorts i Östersjöområdet, bland annat genom en förstärkning av järnvägsnätet över den tysk-polska gränsen, vilket har inneburit fördelar för omkring 95 miljoner medborgare.

Sjöfart: färjor med nollutsläpp – en grön förbindelse över Öresund

Åtgärden omfattade införandet av nya och innovativa koncept och tekniker genom ombyggnad av två befintliga färjor – som ursprungligen drevs med tung eldningsolja – till elfärjor med laddningsbara batterier. Detta har inneburit en miljövänlig lösning för den mycket hårt trafikerade sjöförbindelsen mellan Helsingör (Danmark) och Helsingborg (Sverige), som ingår i det omfattande transeuropeiska transportnätet. Dessutom färdigställdes alla nödvändiga anläggningar för kraftförsörjning och laddning vid färjeterminalerna. Projektet bidrog till utvecklingen av miljövänliga höghastighetsleder till sjöss genom att prova och införa nya tekniska lösningar under verkliga driftsförhållanden.

1.3.2    EU:s budget ger stöd åt den digitala omställningen genom investeringar i viktig digital infrastruktur, forskning och service

Stödet till den digitala omställningen spelar en viktig roll i investeringarna från EU:s budget. En viktig del av projekten, förutom att erbjuda tillgång till den digitala världen, är att säkerställa medborgarnas och företagens säkerhet och välbefinnande, oavsett om det gäller att skydda dem från it-brott eller andra problem eller att direkt förbättra medborgarnas säkerhet och den nödvändiga infrastrukturens motståndskraft. Målsättningen är att skapa ett ekosystem med driftskompatibla digitala tjänster för medborgare, företag och förvaltningar i hela EU, så att de kan dra full nytta av den digitala inre marknaden.

Som stöd till den digitala omställningen har resurserna inom Horisont 2020 inriktats på projekt för att bygga ny kapacitet inom området för artificiell intelligens och att bekämpa it-brottsligheten. De viktigaste projekten under 2019 var Formobile, en komplett forensisk utredningskedja med inriktning på mobila enheter som används av brottslingar ( 19 ), och Spider, ett forskningsprojekt som undersöker säkerheten i 5G-näten.

Fonden för ett sammanlänkat Europa stöder den digitala omställningen genom att tillhandahålla nödvändig grundläggande bredbandsinfrastruktur och underlätta uppkopplingen samt genom att integrera digital innovation i utformningen av projekten för transport- och energiinfrastruktur. När det gäller telekommunikation används EU:s budget för att säkerställa en EU-omfattande driftskompatibilitet för särskilda tjänster inom områden som hälso- och sjukvård, rättsliga frågor, e-förvaltning, desinformation, digitala färdigheter och it-säkerhet. Vid utgången av 2019 användes dessa tjänster inom 500 projekt i medlemsstaterna och länderna i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Genom initiativet WiFi4EU gav CEF Telecom stöd till 7 980 europeiska kommuner så att de kunde installera gratis Wi-Fi i offentliga utrymmen. Dessutom skapades ett egetkapitalinstrument, bredbandsfonden för ett sammanlänkat Europa, för installation av nät med mycket hög kapacitet.

Infrastrukturen för digitala e-hälsotjänster förbättrar vårdkontinuiteten och patientsäkerheten för medborgare som söker gränsöverskridande sjukvård genom ett utbyte av hälsouppgifter över nationsgränserna. Gränsöverskridande e-recept/e-expediering gör att patienter som befinner sig utomlands kan få samma medicinering som de hade fått i sitt hemland. Patientöversikten ger vårdpersonalen tillgång till viktiga hälsouppgifter för patienter som behöver oplanerad gränsöverskridande vård. De gränsöverskridande utbytena av elektroniska patientöversikter och e-recept har ägt rum sedan januari 2019, och nästan 8 000 e-recept har redan expedierats mellan Finland, Portugal, Estland och Kroatien. Under 2019 godkände Tjeckien, Luxemburg, Kroatien och Malta ett utbyte av patientöversikter, och Portugal följde efter i början av 2020.

Ett annat område är geolokalisering. Med sina 26 satelliter i omloppsbana kring jorden  ( 20 ) bidrar Galileoprogrammet till att förbättra de platsbaserade tjänsternas noggrannhet och tillförlitlighet för fler än 1 miljard mobilanvändare över hela världen. European Geostationary Navigation Overlay Service (Egnos) spelar också en viktig roll för säkerheten inom flyget och andra känsliga verksamheter. Vid utgången av 2019 hade 350 flygplatser i 23 europeiska länder utrustats med denna tjänst. Detta innebar en ökning för femte året i rad, från 129 flygplatser 2014 ( 21 ).

Galileoprogrammets tre ursprungliga tjänster (den öppna tjänsten, den offentligt reglerade tjänsten och räddningstjänsten) tillhandahölls oavbrutet under 2019, med undantag av ett sex dagar långt avbrott i Galileos tjänster för navigering och tidmätning på grund av en teknisk incident i juli 2019. Galileos räddningstjänst påverkades inte under denna period. Den oberoende utredningskommission som inrättades av kommissionen analyserade de underliggande orsakerna till incidenten och gav rekommendationer. Kommissionen har påbörjat processen med att genomföra rekommendationerna för att säkerställa att Galileo förblir ett stabilt, robust och motståndskraftigt system.

Många av dessa investeringar och infrastrukturer tar lång tid att bygga upp. Investeringscyklerna är mycket långa, vilket innebär att det ofta är svårt att se direkta framsteg och konkreta resultat. Samtidigt har sådan finansiering från EU:s budget haft en positiv inverkan på medborgarnas liv. Till exempel håller en tredjedel av alla EU:s kommuner på att genomföra WiFi4EU inom ramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa för att tillhandahålla gratis Wi-Fi med stöd av EU. Platsbaserade tjänster som förbättrats genom Galileo räddar liv genom att ange den nödställdes exakta plats när räddningstjänsten larmas via en mobiltelefon.

1.3.3    EU:s budget ger nödvändigt stöd till småföretag och entreprenörer

Vid sidan av den specifika inriktningen på den gröna omställningen ger EU:s budget ett bredare stöd till de investeringar som behövs för att EU ska ha en långsiktigt hållbar ekonomi med fokus på medborgarna. Även om forskning och utveckling med fokus på infrastruktur är en grundläggande faktor inom detta område finns det även andra viktiga aspekter, som stödet till små och medelstora företag, entreprenörskap och social innovation.

Små och medelstora företag är ryggraden i EU:s ekonomi och utgör 99 % av alla företag. De står för 56 % av det ekonomiska resultatet och 67 % av den totala sysselsättningen ( 22 ). Trots att de är så viktiga för ekonomin står de små och medelstora företagen inför stora utmaningar, till exempel när det gäller att hitta finansiering i olika segment av den inre marknaden. EU:s budget erbjuder stöd och möjligheter under hela företagets livscykel, från uppstart och marknadsintroduktion till långsiktig investering och hållbarhet. Det viktigaste budgetprogrammet för stöd till små och medelstora företag är EU-programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag, som främjar entreprenörskap genom att hjälpa företagen att få tillgång till finansiering och marknader och förstärka deras konkurrenskraft.

I april 2020 förstärktes en av dess komponenter, lånegarantiinstrumentet, med ytterligare medel från Europeiska fonden för strategiska investeringar för att bankerna ska kunna erbjuda överbryggande finansiering till små och medelstora företag. Genom detta instrument hade programmet tillhandahållit finansiering till fler än 500 000 små och medelstora företag i 32 olika länder ( 23 ) fram till slutet av 2019. Programmet har även hjälpt företag som drabbats av ekonomiska svårigheter till följd av coronapandemin. Det ekonomiska stödet ges i form av rörelsekapitallån (12 månader eller längre) tillsammans med uppskov med återbetalningen av befintliga lån. Nätverket Enterprise Europe Network hjälper också små och medelstora företag genom innovationspartnerskap inom områden med koppling till covid-19 (t.ex. skyddsutrustning eller medicinsk utrustning) och rådgivning om särskilt europeiskt och nationellt ekonomiskt stöd.

Mer målinriktad finansiering ges till innovativa uppstartsföretag från Europeiska innovationsrådet inom Horisont 2020 och till mikroföretag och sociala företag genom Programmet för sysselsättning och social innovation. Inriktningen ligger i detta avseende på specifika marknadssegment – innovativa små och medelstora företag och sociala företag – som historiskt sett har haft svårt att få tillgång till finansiering. Siffrorna är uppmuntrande och uppvisar en betydande ökning när det gäller banbrytande innovationer och snabbväxande företag. Varje euro som investeras av Europeiska innovationsrådet genererar uppföljningsinvesteringar på 2,4 euro ( 24 ). Dessutom förväntas finansieringsmedel på mer än 2,7 miljarder euro att frigöras inom ramen för programmet för sysselsättning och social innovation som ett resultat av de garantiavtal med ett värde på 236 miljoner euro som kommissionen har ingått med olika finansförmedlare.

Stöd till entreprenörskap tillhandahålls även i icke-finansiell form genom Erasmus för unga företagare, som främjar utbyten mellan unga och mer erfarna entreprenörer. Under 2019 genomfördes 2 100 utbyten, och programmet har betraktats som framgångsrikt av över 90 % av de deltagande entreprenörerna.

Ett annat viktigt bidrag från EU:s budget är att tillhandahålla finansiering till små och medelstora företag inom Europeiska fonden för strategiska investeringar. När det gäller riskfinansiering till innovativa mikroföretag, små och medelstora företag och sociala företag, däribland sådana som är verksamma inom de kulturella och kreativa sektorerna, förväntas fonden att stödja fler än 1,1 miljon företag.

1.3.4    EU:s budget används för att investera i EU-medborgarskap och europeiska värderingar genom att främja rörligheten över gränserna

Vid sidan av direktinvesteringar i ekonomisk infrastruktur och företag används EU:s budget även för att investera i människor och institutioner som främjar de europeiska värderingarna enligt EU:s motto ”Förenade i mångfalden”.

Erasmus+ erbjuder möjligheter för ungdomar, studenter och personal i alla åldrar att studera, utbilda sig och arbeta som volontärer i Europa och i övriga världen. Under 2019 fick fler än 900 000 personer chansen att resa utomlands och utforska livet ur ett nytt perspektiv genom högre utbildning, yrkesutbildning och andra utbytesmöjligheter ( 25 ). Sådana livsavgörande upplevelser kan bidra till att förbättra anställningsmöjligheterna och främja idén om ett EU-medborgarskap.

Programmet för sysselsättning och social innovation gav arbetstagarna större rörlighet genom gränsöverskridande partnerskap och målinriktade rörlighetsprogram. Stödet till mobila arbetstagare utökades ytterligare under 2019 genom inrättandet av Europeiska arbetsmyndigheten ( 26 ), som arbetar för att säkerställa att EU:s regler för rörlighet på arbetsmarknaden och samordning av de sociala trygghetssystemen verkställs på ett rättvist och effektivt sätt för att göra det lättare för medborgarna och företagen att dra nytta av den inre marknaden.

Förutom att främja förbindelserna och utbytena inom EU har det gränsöverskridande samarbetet även varit viktigt för en framgångsrik och verkningsfull forskning. Horisont 2020 fortsatte att stödja de gränsöverskridande nätverken för forskare. Inom ramen för Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna fortsatte Horisont 2020 att investera i den europeiska forskarvärlden genom att stödja initiativ som river murarna mellan den akademiska världen, industrin och näringslivet. Målet är att forskarna ska kunna arbeta och samarbeta i andra länder i alla skeden av sina karriärer.

Finally, the European Solidarity Corps is promoting solidarity activities, mainly through volunteering, traineeships and jobs, to enhance the engagement of young people and organisations in accessible and high-quality solidarity activities. Young people aged between 18 and 30 undertook volunteering activities or solidarity projects managed by organisations, institutions, bodies or groups. By the end of 2019 more than 12 000 participants had been involved in volunteering actions.

(1)

()    Artikel 318 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

(2)

()    Artikel 247 i budgetförordningen.

(3)

()    Det årliga ansvarsfrihetsförfarandet är det förfarande genom vilket Europaparlamentet och rådet ger sitt slutliga godkännande av budgetgenomförandet för ett visst år och håller kommissionen politiskt ansvarig för genomförandet av EU:s budget. ( https://ec.europa.eu/info/about-european-commission/eu-budget/how-it-works/annual-lifecycle/assessment/parliaments-approval_en ).

(4)

()    Artikel 247 i budgetförordningen.

(5)

()    Artikel 246 i budgetförordningen.

(6)

()    Artikel 247.2 i budgetförordningen.

(7)

()    Artikel 118.8 i budgetförordningen.

(8)

()    Artikel 261.3 i budgetförordningen.

(9)

()     https://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2019/06/20/a-new-strategic-agenda-2019-2024/

(10)

()     https://ec.europa.eu/commission/sites/beta-political/files/political-guidelines-next-commission_sv.pdf

(11)

()    Åtagandebemyndiganden från 2019, inklusive ändringsbudgetar, med undantag för överföringar och inkomster avsatta för särskilda ändamål, samt beloppen för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och EU:s solidaritetsfond. De utnyttjade åtagandebemyndigandena uppgick tillsammans till 173 miljarder euro (se den konsoliderade årsredovisningen).

(12)

()    Ytterligare information om de åtgärder som kommissionen fortsätter att vidta för att förbättra effektiviteten i budgetförvaltningen finns i avsnitt 2 i denna rapport.

(13)

()    Europeiska revisionsrätten, Särskild rapport nr 15/2019 – Genomförandet av 2014 års paket med personalreformer vid kommissionen – Stora besparingar, men inte utan konsekvenser för personalen.

(14)

()    COM(2020) 442 final, 27.5.2020, EU-budgeten som motor i den europeiska återhämtningsplanen. Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén.

(15)

()    Se bilaga 1 – Översikt över programresultatet för Europeiska fonden för strategiska investeringar.

(16)

()    Se bilaga 1 – Översikt över programresultatet för Horisont 2020.

(17)

()    Generaldirektoratet för forskning och innovation, Annual Activity Report 2019, s. 18–19 (ej översatt till svenska).

(18)

()    Se bilaga 1 – Översikt över programresultatet för Copernicus.

(19)

()    Projektinbjudan för Formobile – även https://formobile-project.eu/

(20)

()    Under 2019 var 22 Galileo-satelliter i full drift för alla tjänster.

(21)

()    Ett stort steg mot en utökad marknadsanvändning av European Geostationary Navigation Overlay Service (Egnos) var antagandet av krav för användning av luftrummet och förfaranden för prestandabaserad navigering under 2018.

(22)

()    Annual Report on European SMEs 2018/2019, en undersökning som utfördes på begäran av generaldirektoratet för inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag ( https://ec.europa.eu/growth/smes/business-friendly-environment/performance-review_en#annual-report ) (ej översatt till svenska).

(23)

()    Se bilaga 1 – Översikt över resultatet för programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag.

(24)

()    Generaldirektoratet för forskning och innovation, Annual Activity Report 2019, s. 7 (ej översatt till svenska).

(25)

()    Se bilaga 1 – Översikt över programresultatet för Erasmus.

(26)

()     Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1149 av den 20 juni 2019 om inrättande av Europeiska arbetsmyndigheten.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 24.6.2020

COM(2020) 265 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH REVISIONSRÄTTEN












Årlig förvaltnings- och resultatrapport för EU:s budget 2019

1.4.Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

Alla belopp i miljoner euro.

Källa: Europeiska kommissionen.    

Under 2019 anslogs 57 miljarder euro till programmen under denna rubrik, vilket motsvarar 35 % av den totala EU-budgeten för det året. Programmen inom sammanhållningspolitiken genomförs med delad förvaltning. Medlemsstaterna är ansvariga för att fördela medel till särskilda temaområden inom ramen för fonderna, som planeras via operativa program.

Sammanhållningsfinansieringen är inriktad på att uppnå socioekonomisk konvergens, motståndskraft och territoriell sammanhållning och bidrar till hanteringen av både befintliga och nya utmaningar för att säkerställa en hållbar framtid för EU. Sammanhållningspolitiken bidrar till uppfyllandet av EU:s viktigaste prioriteringar genom att stödja tillväxt och skapa arbetstillfällen på EU-nivå och strukturreformer på nationell nivå. Finansieringen spelar en viktig roll i förberedelserna för de gröna och digitala omställningarna och bidrar till ett rättvisare och mer socialt Europa genom stödåtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslöshet och fattigdom och främja social delaktighet.

Denna rubrik omfattar följande fonder.

·Europeiska regionala utvecklingsfonden, som syftar till att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen i EU genom att minska obalanserna mellan regionerna. Åtgärderna är inriktade på innovation och forskning, den digitala agendan, stöd till små och medelstora företag samt ekonomi och transport med låga koldioxidutsläpp.

·Sammanhållningsfonden, som hjälper de medlemsstater som har de största utvecklingsbehoven (en bruttonationalinkomst per invånare som är lägre än 90 % av EU-genomsnittet). Den syftar till att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna och att främja en hållbar utveckling.

· Europeiska socialfonden, som syftar till att öka möjligheterna till anställning och utbildning inom EU och att förbättra situationen för de mest utsatta medborgarna. Fonden används för att investera i EU:s humankapital – arbetare, ungdomar och arbetssökande – genom utbildning och kompetensutveckling.

·Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt, som ger stöd åt åtgärder för att tillhandahålla livsmedelsbistånd och grundläggande materiellt bistånd till de mest utsatta.

·Sysselsättningsinitiativet för unga, som hjälper ungdomar som inte har arbete eller deltar i utbildning att komma in på arbetsmarknaden.

1.4.1    Sammanhållningsprogrammen förbättrar levnadsstandarden, skapar arbetstillfällen och stimulerar tillväxt och konvergens i hela EU

Det huvudsakliga syftet med dessa program är att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan EU:s regioner. För att uppnå detta har medlemsstaterna både stor flexibilitet och ett stort ansvar att identifiera de viktigaste politiska områden där åtgärder behövs. Dessa åtgärder kan sedan genomföras och samfinansieras genom EU-programmen. Beroende på utvecklingsnivån måste medlemsstaterna inrikta mer eller mindre av finansieringen mot ett begränsat antal utvalda politiska områden. Betydande summor fördelas till små och medelstora företag, transport, miljö och humankapital.

Stöd till små och medelstora företag är en viktig prioritering. Europeiska regionala utvecklingsfonden har gett stöd till investeringar i fler än 400 000 små och medelstora företag, vilket har lett till 109 000 nya arbetstillfällen ( 1 ) och varit ett viktigt bidrag till den ekonomiska tillväxten. Baserat på de utvalda projekten har skapandet av arbetstillfällen vid utgången av 2019 enligt prognosen redan uppnått 83 % av den förväntade nivån fram till slutet av 2023.

Levnadsstandarden och sammanhållningen har förstärkts ytterligare genom sammanlänkningen av EU:s regioner med hjälp av ny och förbättrad transportinfrastruktur. Transportprojekt är mycket viktiga för en fortsatt ekonomisk utveckling i de missgynnade regionerna, både för att ge befolkningen bättre möjligheter till resor och arbete och för att stärka EU:s inre marknad. Sammanhållningsfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden har finansierat 4 259 km av nya eller uppgraderade vägar och 938 km av nya eller uppgraderade järnvägslinjer ( 2 ).

En annan aspekt av sammanhållningspolitiken är de strukturella förbättringar som finansieras för att förbättra medborgarnas levnadsstandard och säkerhet. Europeiska regionala utvecklingsfonden har fram till idag gett 27,5 miljoner människor tillgång till förbättrad hälso- och sjukvård. Tillsammans med Sammanhållningsfonden bidrar den även med medel till anläggning av förbättrade vattenförsörjningssystem, avloppsreningsverk och återvinningsanläggningar. De pågående projekten förväntas överskrida de mål som fastställts för 2023.

Dessa och andra projekt som finansieras inom ramen för sammanhållningspolitiken har bidragit starkt till att hjälpa mindre utvecklade medlemsstater och regioner att komma ikapp resten av EU när det gäller bruttonationalprodukten ( 3 ). Uppskattningar har visat att varje euro som spenderats genom sammanhållningspolitiken har genererat en ökning av bruttonationalprodukten med närmare 3 euro ( 4 ). Den efterföljande utvecklingen är gynnsam för hela EU, både för de medlemsstater som deltar och de som inte deltar i sammanhållningsprogrammet. De sistnämnda gynnas av spridningseffekter genom investeringar i mindre utvecklade områden, både direkt genom ökad försäljning av investeringsvaror och indirekt tack vare en ökad efterfrågan från hushållen som leder till ökad handel i sammanhållningsområdena ( 5 ).

Vid sidan av de strukturella investeringarna från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden ger sammanhållningspolitiken stöd till medborgarna direkt genom att ge dem möjligheter till ytterligare utbildning och förvärv av nödvändig kompetens för att de ska behålla sin konkurrenskraft på arbetsmarknaden.

Europeiska socialfonden (ESF) har hittills hjälpt 26 miljoner medborgare genom olika projekt fram till 2019 ( 6 ). Av dessa hade 3,1 miljoner personer fått jobb och 3,7 miljoner erhållit nya kvalifikationer tack vare insatserna från ESF. Ungdomsarbetslösheten är en särskilt viktig fråga för EU. Genom Sysselsättningsinitiativet för unga har EU:s budget bidragit till att minska arbetslösheten avsevärt genom att erbjuda utbildning till 2,7 miljoner unga deltagare. Europeiska socialfonden hjälper även missgynnade grupper. Fonden har till exempel gett stöd till 1,9 miljoner personer med funktionshinder och 3,9 miljoner migranter och personer med utländsk bakgrund genom att ge dem tillgång till utbildning som ökar deras anställbarhet. Av de som drar nytta av projekt som finansieras genom Europeiska socialfonden för att hitta anställning och utbildning tillhör 40 % olika missgynnade grupper.

1.4.2    Utgifterna för sammanhållning bidrar till den gröna omställningen genom investeringar i hållbarhet och arbetskraft

Sammanhållningsutgifterna innebär ett starkt stöd till EU:s ambitiösa energi- och klimatpolitik. De hjälper regioner och städer att uppnå målen för klimatneutralitet fram till 2050 och bidrar till en socialt rättvis omställning. Genom programmen under perioden 2014–2020 kommer mer än 47,5 miljarder euro ( 7 ) att investeras i en ekonomi med låga koldioxidutsläpp och en anpassning till klimatförändringarna fram till slutet av 2023.

Att bekämpa klimatförändringarna är en gemensam strävan, men alla regioner och medlemsstater börjar inte på samma nivå. Det finns ofta en omvänd koppling mellan nivån på den ekonomiska utvecklingen och ekonomins hållbarhet. Inom sammanhållningspolitiken framgår detta av det faktum att ett av Sammanhållningsfondens två viktigaste programområden är inriktat mot miljömål i ekonomiskt mindre utvecklade medlemsstater och att Europeiska regionala utvecklingsfonden främst ger stöd till övergången mot en klimatneutral ekonomi i mindre utvecklade regioner.

De hållbara miljöinvesteringarna omfattar både begränsningsåtgärder och anpassningsåtgärder för att bekämpa klimatförändringarna. I detta avseende bygger begränsningsåtgärderna på de projekt som är inriktade på underliggande orsaker till klimatförändringarna. Anpassningsåtgärderna ingår i projekt som ökar motståndskraften i EU:s ekonomi och infrastruktur mot bakgrund av de förväntade eller faktiska förändringarna av klimatet. De viktigaste projekten i detta avseende är en förbättring av översvämningsskyddet genom finansierade projekt som omfattar 4 miljoner människor och en förbättring av skyddssystemen mot skogsbränder med projekt som omfattar 10,8 miljoner människor ( 8 ).

Arbetet med att begränsa klimatförändringarna har hittills inneburit att livsmiljöer motsvarande en yta på nästan 3 miljoner hektar har bevarats, och planerna för de kommande åren omfattar ytterligare 9 miljoner hektar ( 9 ). Projekten inom sammanhållningspolitiken har även varit framgångsrika med att genomföra ett stort antal åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser. Dessa projekt har redan lett till en minskning av utsläppen motsvarande 1,3 miljoner ton koldioxid per år. Andra projekt som redan har valts ut kommer att minska utsläppen ytterligare med nästan 10,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter årligen ( 10 ) ( 11 ). Detta har kunnat uppnås genom projekt som främjar förnybara energikällor och tillhandahåller finansiering för installation av ytterligare elektrisk kapacitet på 1 000 MW genom dessa förnybara källor ( 12 ).

Kommissionen deltar även aktivt i initiativet för kolregioner i omställning, som tillhandahåller skräddarsytt stöd för omställning till ren energi genom ett pilotprojekt i 13 kol- och koldioxidintensiva industriregioner. Dessa ansträngningar kommer att fortsätta under den kommande budgetramen med förslaget om Fonden för en rättvis omställning, som syftar till att lindra de sociala och ekonomiska effekterna av energiomställningen, bland annat till följd av stängningen av kolgruvor.

En rättvis omställning kan endast genomföras om humankapitalet står i centrum. Genom Europeiska socialfonden fördelar EU medel till kompetensutveckling och omskolning av arbetare för att förbereda dem inför framtiden.

1.4.3    Genomförandet har kommit igång, men stödnivåerna måste fortfarande höjas efter resultatgranskningen

Genomförandet av sammanhållningspolitikens program 2014–2020 fortsatte i jämn takt under 2019 ( 13 ). Mer än 322 miljarder euro, vilket motsvarar 92 % av de sammanlagda medel som fanns tillgängliga för perioden, har redan anslagits till konkreta projekt på fältet. Fram till december 2019 hade Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden och sysselsättningsinitiativet för unga valt ut mer än 1 miljon stödberättigade projekt i hela EU. Vid utgången av 2019 var nivån på urvalet av projekt jämförbar med samma tidsperiod under perioden 2007–2013. Problemen i samband med genomförandet, däribland de operativa programmens försening i början av perioden, har i stort sett avhjälpts, men det finns fortfarande betydande skillnader mellan och inom medlemsstaterna.

Ett stort projekturval leder inte automatiskt till en omedelbar höjning av utgifterna. Det totala stödbeloppet fortsatte att öka under 2019, men den ackumulerade stödnivån är lägre än vid samma skede under den föregående perioden. Jämfört med programperioden 2007–2013 ligger andelen mellanliggande betalningar för 2014–2020 i slutet av det sjätte genomförandeåret fortfarande efter med 7 procentenheter. Utgifterna uppstår långsammare för projekt som fortfarande är i planerings- eller upphandlingsstadiet, projekt med en flerårig karaktär eller projekt som av andra skäl ännu inte är färdiga.

Som ett inledande steg för att stärka budgetens resultat omfattade den fleråriga budgetramen 2014–2020 en resultatreserv på 6 % av anslagen för programmen inom sammanhållningspolitiken, vilken avsattes i början av perioden. Den slutgiltiga fördelningen av denna resultatreserv grundades på huruvida programmen hade uppnått resultatmålen för 2018 ( 14 ). Detta bedömdes som en del av resultatgranskningen under 2019, då hänsyn även togs till alla tillgängliga resultat angående tillförlitligheten i de rapporterade resultatuppgifterna. Resultatreserven frigjordes följaktligen till de prioriteringar som uppvisade resultat.

Sammantaget stod de prioriteringar som uppvisade resultat för 82 % av den totala resultatreserven. Granskningen ledde till ett slutgiltigt frisläppande av 16,5 miljarder euro ( 15 ) av totalt 20,2 miljarder euro ( 16 ) i resultatreserven. Denna summa kan nu användas så som det var planerat från början. Resultatreservens återstående summa på 3,7 miljarder euro för de prioriteringar som inte uppnådde sina delmål för 2018 kommer att omfördelas till prioriteringar som uppfyllde målen. Syftet är att optimera investeringarna och förstärka inriktningen på att ta fram mätbara och användbara resultat för EU:s finansiering inom sammanhållningspolitiken. Resultatgranskningen kunde inte utföras för vissa av programmen vid utgången av 2019 på grund av brister i övervakningssystemens och uppgifternas tillförlitlighet. Dessa brister åtgärdades emellertid i början av 2020, vilket innebar att resultatgranskningen kunde slutföras.

Som ett resultat av bedömningen av programmens resultat och den regelbundna övervakningen av deras ekonomiska utveckling identifierades statusen för några av programmen (14 % för regional utveckling och 17 % för Europeiska socialfonden) som ”i svårigheter / dålig / kritisk”. Dessa program övervakades noggrant genom korrigerande åtgärder som skräddarsytts för de enskilda operativa programmens behov och genom uppföljning av de särskilda problem som identifierats genom möten på hög nivå, tekniska utbyten, målinriktad rådgivning och dialog med de nationella myndigheterna.

Kommissionen har föreslagit att resultatens betydelse i budgetförfarandet för de europeiska struktur- och investeringsfonderna ska förstärkas ytterligare i den fleråriga budgetramen 2021–2027. Istället för att lägga delar av programmens anslag i en reserv som baseras på resultat har kommissionen föreslagit att medel endast ska tilldelas för de första fem åren. Anslagen för de två sista åren kommer att tilldelas efter en omfattande och djupgående halvtidsöversyn, med motsvarande omprogrammering under 2025 baserat på de framsteg som uppnåtts fram till slutet av 2024. Detta innebär att hänsyn inte bara kommer att tas till programmens resultat, utan även till ändrade socioekonomiska situationer och nya oförutsedda utmaningar.

När det gäller den framtida sammanhållningspolitiken har kommissionen föreslagit ett antal åtgärder för att påskynda genomförandet. Dessa omfattar ett gradvis återinförande av regeln att medlemsstaterna endast har två år på sig att skicka in stödanspråk för de åtaganden som gjorts innan de tilldelade medlen återtas automatiskt, och fastställande av nivån för förhandsfinansiering vid en lägre årlig utbetalning på 0,5 % av det totala stödet för varje fond. Andra föreslagna åtgärder syftar till att förenkla förfarandena och reglerna för att påskynda genomförandet och förbättra övervakningen av programmens finansieringsflöde.

1.5.Hållbar tillväxt: naturresurser

Alla belopp i miljoner euro.

Källa: Europeiska kommissionen.

Under 2019 anslogs 59 miljarder euro till rubrik 2 för att stödja en hållbar tillväxt inom området för naturresurser. Detta motsvarar 37 % av de totala budgetutgifterna under året. Finansieringen av jordbrukspolitiken låg kvar på en stabil nivå jämfört med föregående år. Rubrik 2 omfattar finansieringen av de båda pelarna i den gemensamma jordbrukspolitiken. Den första pelaren gäller marknadsrelaterade stödåtgärder och direktstöd från Europeiska garantifonden för jordbruket, och den andra pelaren avser program för landsbygdsutveckling som finansieras genom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Under rubriken ingår även Europeiska havs- och fiskerifonden och de internationella aspekterna av den gemensamma fiskeripolitiken, vid sidan av programmet för miljö och klimatpolitik (Life).

Finansiering som tillhandahålls under denna rubrik är avgörande för den gröna omställningen och livsmedlens kvalitet, kvantitet och hållbarhet, men även för den ekonomiska utvecklingen i landsbygds- och kustsamhällena.

1.5.1    Utgifter till naturresurser på land och i vatten skyddar miljön och bidrar till hanteringen av klimatkrisen

Alla program under denna budgetrubrik bidrar till möjligheterna att uppnå EU:s klimatambitioner och stoppa förlusten av biologisk mångfald. De kommer även att vara viktiga framöver i samband med den europeiska gröna given.

Det viktigaste bidraget under denna budgetrubrik kommer från den gemensamma jordbrukspolitiken. Det finns två grundläggande mål med politiken, nämligen att säkerställa rättvisa inkomster till jordbrukarna och att utveckla EU:s landsbygdsregioner. Nästan alla jordbrukare som får stöd på EU-nivå genomför systematiska åtgärder baserade på miljömässiga tvärvillkor som är gynnsamma för miljön och klimatet: diversifiering av grödor, bevarande av permanenta gräsmarker och avsättning av 5 % av åkermarken till ekologiskt gynnsamma områden. Politiken för landsbygdsutveckling fortsätter att stödja olika typer av arealstöd med koppling till särskilda verksamhetskrav. Dessa åtföljs ofta av stöd till målinriktade investeringar, utbildning och rådgivning som tillsammans har en positiv inverkan på den biologiska mångfalden, marken, vattnet och luften i både jordbruket och skogsbruket.

Efter 2018 ( 17 ) har 79 % av EU:s totala jordbruksmark omfattats av minst en skyldighet avseende miljöanpassning, vilket har ökat de miljömässiga effekterna av denna åtgärd. Några av medlemsstaterna har emellertid begärt undantag från vissa miljöanpassningsregler för att förbättra situationen för de jordbrukare som drabbats av exceptionella väderförhållanden under de senaste tre åren. Framsteg har även gjorts när det gäller förvaltningskontrakten, vilket har bidragit till upptag eller bevarande av kol eller till en minskning av utsläppen av växthusgaser eller ammoniak. I dagsläget har mer än 85 % av målen för klimatåtgärder inom jordbrukssektorn redan uppnåtts när det gäller förvaltningen av biologisk mångfald, mark och vatten.

Ett kontrakt som samfinansierats av EU för markförvaltning och skydd av biologisk mångfald. Källa: Europeiska kommissionen.

Trots framstegen återstår betydande utmaningar när det gäller miljöarbetet inom EU:s jordbrukssektor. Detta gäller framför allt den europeiska gröna given, där EU har fattat beslut om ytterligare kraftiga minskningar av växthusgasutsläppen. Viktiga naturresurser som mark, luft och vatten utnyttjas fortfarande hårt i många områden, och det finns utrymme för ytterligare framsteg. Kommissionen har tagit hänsyn till detta i förslagen till den framtida gemensamma jordbrukspolitiken genom ”den nya miljöstrukturen”.

För att bemöta de miljömässiga utmaningarna mer specifikt bidrar Life-programmet till genomförandet av det sjunde miljöhandlingsprogrammet i form av integrerade projekt som förbättrar medborgarnas livskvalitet genom att hjälpa medlemsstaterna att uppfylla EU-lagstiftningen inom fem områden: natur, vatten, luft, begränsning av klimatförändringar och klimatanpassning. Life-programmet finansierar ett stort antal olika projekt och har ett mycket gott anseende. De utvalda projektens kvalitet och programmets mervärde framgår till exempel av antalet medborgare som dragit nytta av förbättrad luftkvalitet (1,5 miljoner) och andelen målarter med förbättrad bevarandestatus (42 %). Projekten har haft större inverkan än vad som förväntades från början, och de har även medfört viktiga katalytiska effekter: för varje euro som delats ut genom Life-programmet har 45 euro spenderats av andra partner ( 18 ).

Syftet med projektet Life Metamorphosis är att utveckla två innovativa avfallshanteringssystem i industriell skala: ett för hushållsavfall och ett för avfall från jordbruksindustrin och annat organiskt avfall. Ett annat mål med projektet är att prova användningen av biometan från avfallsströmmar som produceras inom fordonsindustrin. Om projektet är framgångsrikt kan de två prototyperna producera mer än 176 miljoner kilowattimmar förnybar energi varje år (vilket motsvarar elförbrukningen för nästan 50 000 hushåll), bara fem år efter att projektet inleddes.

Under nästa fleråriga budgetram kommer Life-programmet att vara en viktig del av den europeiska gröna given genom att stödja omställningen till klimatneutralitet senast 2050, genomförandet av den nya strategin för biologisk mångfald 2030, den europeiska klimatpakten och den reviderade strategin för klimatanpassning samt införandet av ett nytt programområde för övergången till ren energi.

1.5.2    Innovativa jordbruksmetoder skapar hållbara arbetstillfällen inom jordbruket och säkerställer livsmedelssäkerheten

Även om jordbrukssektorns andel av ekonomin har minskat under årens lopp är sektorn fortfarande viktig för samhället i stort för att säkerställa en hållbar livsmedelsproduktion i EU. Den gemensamma jordbrukspolitiken har anpassats till detta och de medföljande utmaningarna.

Ett av de viktigaste målen med den gemensamma jordbrukspolitiken är att säkerställa en rättvis levnadsstandard för jordbruksbefolkningen. Detta mål eftersträvas dels genom en ökning av den individuella inkomsten för arbetare inom jordbruket, vid behov, och dels genom direkta marknadsinsatser för att stabilisera marknadspriserna.

Under 2019 fick omkring 6,2 miljoner jordbrukare direktstöd, vilket var färre än 2018 (6,5 miljoner). Detta återspeglar den rådande utvecklingstrenden med ett minskat antal gårdar. Å andra sidan har jordbrukets faktorinkomst per heltidsarbetare ökat jämfört med 2013 års nivåer, i likhet med den totala faktorproduktiviteten inom jordbrukssektorn. Direktstödet har gjort att jordbrukarna har kunnat hantera de negativa effekterna av de minskade jordbrukspriserna, och marknadsåtgärderna har bidragit till att minska prisvolatiliteten på hemmamarknaden för de flesta av jordbruksprodukterna. Marknadsåtgärderna har varit särskilt framgångsrika, och deras övergripande betydelse minskade under 2018 och 2019.

Det finns emellertid fortfarande stora utmaningar som måste hanteras under de kommande åren. Inkomsterna inom jordbruket släpar efter jämfört med lönerna i ekonomin som helhet, och sektorn är fortfarande beroende av direktstöd. En betydande andel av sektorn har dessutom låg lönsamhet, bland annat beroende på höga produktionsstandarder och produktionskostnader och den primära sektorns fragmenterade struktur. Trots direktstödet från den gemensamma jordbrukspolitiken uppfyller en stor andel av jordbruken inte riktvärdet för genomsnittlig nationell arbetsproduktivitet. Slutligen har den nedåtgående trenden när det gäller sysselsättningen inom jordbruket fortsatt trots de olika program och åtgärder som tagit emot stöd under den gemensamma jordbrukspolitikens två pelare för att tillgodose behoven för vissa kategorier av stödmottagare – i synnerhet unga jordbrukare, småbrukare och särskilda sektorer eller regioner med strukturella problem.

Vissa av dessa problem beror på en försenad utveckling i landsbygdsområdena, vilka ofta har sämre tillgång till nödvändig infrastruktur och service. Detta problem hanteras genom den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, som ger stöd till alla enheter som är verksamma på landsbygden för att främja en hållbar och inkluderande tillväxt i EU. Från 2014 och fram till utgången av 2019 har totalt 50,4 miljarder euro betalats ut till medlemsstaterna från denna fond, vilket innebär att den överträffar de andra europeiska struktur- och investeringsfonderna när det gäller utbetalningar.

Fonden ger ett betydande bidrag till utvecklingen. Till exempel har tillgången till bredband på landsbygden förbättrats avsevärt (59 % av hushållen på landsbygden var anslutna till nästa generations accessnät 2019). Den totala andelen av EU:s hushåll som hade bredband 2019 var 86 %. ( 19 ). Arbetet med att förbättra jordbrukens lönsamhet och konkurrenskraft hade gjort relativt goda framsteg fram till slutet av 2018 med tanke på att genomförandet av investeringsinsatser normalt tar flera år. Generellt sett bidrar investeringsstödet till att öka de stödberättigade jordbrukens ekonomiska resultat och marknadsdeltagande. Stödet till yrkesutbildade jordbrukare, både gamla och unga, kan ha positiva effekter på jordbrukens lönsamhet, särskilt när det gäller produktiviteten och konkurrenskraften.

Den resultatgranskning som utfördes 2019 gav ytterligare bevis för att programmet hade fungerat relativt bra, även jämfört med andra europeiska struktur- och investeringsfonder. Omkring 64 % av programmen för landsbygdsutveckling hade uppnått alla sina delmål vid utgången av 2018, medan 13 % hade misslyckats med att uppnå minst ett av delmålen. Dessa program gällde vanligen långsiktiga investeringar, och korrigerande åtgärder hade vidtagits av de berörda medlemsstaterna.

I förslagen till den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2020 ingår en ny strategisk plan för båda pelarna. Planen är inriktad på att stödja livskraftiga jordbruk och öka motståndskraften i hela EU för att förbättra livsmedelsförsörjningen.

Stödet för landsbygdsutveckling kommer även att vara ett avgörande bidrag till de nya och förbättrade miljö- och klimatåtgärderna i samband med den europeiska gröna given. Planerna kommer att förstärka inriktningen mot forskning, teknik och digitalisering för att locka unga personer till jordbrukssektorn, samtidigt som de kommer att fortsätta att främja sysselsättning, tillväxt, social delaktighet och lokal utveckling på landsbygden.

1.5.3    Investeringar i hållbart fiske leder till högre och stabilare fångster, ökad lönsamhet och fler arbetstillfällen

Utmaningarna inom havssektorn ser något annorlunda ut. De är till stor del kopplade till frågan om sysselsättning i kustområdena och en hållbar förvaltning av fiskbestånden. De senaste ekonomiska uppgifterna visar att hållbart fiske leder till högre och stabilare fångster, ökad lönsamhet och fler arbetstillfällen. Målet med EU:s politik för bevarande av fiskeresurserna är, precis om tidigare, att uppnå en maximal hållbar avkastning för fiskbestånden senast 2020. Nödåtgärder vidtas vid behov, som när torskfisket i den östra delen av Östersjön förbjöds under det andra halvåret 2019. Ytterligare ansträngningar krävs emellertid för att en maximal hållbar avkastning ska kunna uppnås för alla kommersiellt utnyttjade bestånd senast 2020.

Som medlem av flera regionala fiskeriorganisationer arbetar EU för att främja en bättre förvaltning av haven, förbättrade resultat, en kultur av efterlevnad och en vetenskapligt baserad fiskeriförvaltning, däribland genom tillämpning av ekosystembaserade försiktighetsansatser. Kampen mot olagligt orapporterat och oreglerat fiske har fortfarande hög prioritet. EU har gett sitt stöd i denna kamp genom bilateralt samarbete och genom deltagande i regionala fiskeriorganisationer, lokala organ och globala forum.

Flera av EU:s åtgärder inom ramen för havspolitiken bidrog till att stimulera investeringar i en hållbar blå ekonomi. Kapaciteten för vindenergi till havs inom EU växer jämfört med den landbaserade vindkraften. Havsenergisektorn är fortfarande relativt liten, men nya tekniker förväntas bidra till en avsevärt ökad kapacitet inom den närmaste framtiden. Medlemsstaterna har gjort framsteg med att integrera vattenbruket i sin samhällsplanering och minska den administrativa bördan, men ytterligare ansträngningar behövs för att frigöra sektorns verkliga potential.

De budgetfinansierade insatserna är ofta kopplade till en förbättring av hållbarheten genom investeringar i infrastruktur och digitalisering av verksamheten. Under 2019 fick fler än 8 700 fiskefartyg stöd från Europeiska havs- och fiskerifonden, vilket motsvarar omkring 10 % av EU:s fiskeflotta. Det beräknas att fler än 80 000 fiskare, deras makar eller partner, 18 000 medlemmar av producentorganisationer och 40 000 anställda på olika bearbetningsföretag drar nytta av stödet ( 20 ).

Den resultatgranskning som utfördes 2019 visade att 70 % av EU:s prioriteringar för Europeiska havs- och fiskerifonden hade uppnått sina delmål. En andel på 20 % av alla resultatreserver, motsvarande 67 miljoner euro, gjordes tillgängliga för omfördelning eftersom prioriteringarna inte hade uppnått sina delmål. Omfördelningen av reserven gjorde att de flesta av medlemsstaterna kunde genomföra en mer omfattande granskning av sina operativa program. Endast en medlemsstat (Slovakien) har förlorat resultatreserven.

1.6.Säkerhet och medborgarskap

Under 2019 anslogs 4 miljarder euro (2 %) av åtagandebemyndigandena till ”Säkerhet och medborgarskap” (rubrik 3). Dessa program rör viktiga politiska frågor som migration, gränsförvaltning, brottsbekämpning, säkerhetsrisker, folkhälso- och konsumentskydd och kultur. De syftar till att bekämpa alla former av intolerans och att värna om rättigheterna för utsatta grupper.

  Alla belopp i miljoner euro.

Källa: Europeiska kommissionen.

1.6.1    EU:s budget bidrar med stöd och solidaritet till medlemsstaternas migrations- och gränsförvaltning

EU:s budget har gett stöd till Europeiska unionens fortsatta övergripande insatser i samband med migrationsutmaningarna och förvaltningen av de yttre gränserna. Arbetet med den europeiska migrationsagendan bidrog på ett positivt sätt till att ersätta okontrollerad migration under farliga förhållanden med säker, ordnad och reguljär migration. En genomgång av 2019 års finansiering under rubrik 3 (EU-intern) visas nedan. Medel från externa instrument (rubrik 4) bidrar också till den yttre dimensionen av migrationspolitiken, i synnerhet genom att bekämpa migrationens underliggande orsaker.

Stöd ( 21 ) till medlemsstaterna och EU:s byråer under 2019 för att bemöta migrationsutmaningarna.

Källa: Europeiska kommissionen.

EU:s budget har gett stöd till medlemsstaterna och EU-byråerna genom medel på nästan 11 miljarder euro sedan 2015 för att bemöta de akuta problemen på fältet. Detta uppnås genom att investera i starkare och mer effektiva asylsystem, mer effektiva återvändandeförfaranden och integrationsåtgärder samt en bättre förvaltning av EU:s yttre gränser. Asyl-, migrations- och integrationsfonden och Fonden för inre säkerhet spelar en viktig roll för den omedelbara hanteringen av migrationsfrågor och integreringen av utomeuropeiska medborgare i EU-samhället. Europeiska socialfonden ger stöd för att förbättra integrationen på arbetsmarknaden och öka migranternas sociala delaktighet. Följande har uppnåtts sedan 2015 ( 22 ):

Källa: Europeiska kommissionen.

På grundval av sitt befintliga mandat placerade Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) ut omkring 7 000 gränsvakter och andra experter under 2019 för att hjälpa medlemsstaterna att skydda EU:s gränser och genomföra EU:s återvändandepolitik. Frontex såg till att nästan 16 000 personer kunde återvända och bidrog till att över 28 600 migranter kunde räddas till havs.  ( 23 ) Förutom att bekämpa den olagliga invandringen har Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån beslagtagit 390 stulna fordon och mer än 125 ton narkotika vid gemensamma insatser längs den yttre gränsen.

År 2019 blev en milstolpe för EU:s gränsförvaltning, då nya regler för att stärka Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån trädde i kraft i december ( 24 ). Dessa regler gör att byrån kan stödja medlemsstaterna i deras gränsförvaltningsverksamhet och gemensamt bedriva en integrerad gränsförvaltning på EU-nivå. De nya omfattande föreskrifterna stärker EU:s förvaltning av de yttre gränserna och gör det möjligt att inrätta en permanent kår med en operativ personal på 10 000 personer. Denna permanenta kår kommer att ha verkställande befogenheter och egen utrustning för att kunna ingripa där det behövs längs EU:s yttre gräns eller på begäran av icke-angränsande länder. Det förstärkta mandatet kräver en betydande årlig ökning av EU:s bidrag till byrån under nästa budgetram, i enlighet med kommissionens förslag, för att kunna hantera den gradvisa ökningen av personal och utrustning.

1.6.2    EU:s budget skyddar medborgarna genom en förbättring av civilskyddet

Katastrofer bryr sig inte om några gränser. En god samordning på EU-nivå gör att dubbelarbete kan undvikas i samband med hjälpinsatser och säkerställer att stödet tillgodoser de verkliga behoven i den påverkade regionen. Civilskyddsstödet består av statligt stöd som erbjuds omedelbart efter en katastrof för att minimera förlusten av människoliv och begränsa de miljömässiga, ekonomiska och materiella skador som orsakats av katastrofen. För att säkerställa samordnade, förutsägbara, kostnadseffektiva och synliga EU-insatser i samband med katastrofer inrättades en europeisk insatskapacitet som är redo att hjälpa medlemsstaterna och länder utanför EU vid behov. EU:s civilskyddsmekanism finansieras dels under rubrik 3 och dels under rubrik 4.

I mars 2019 utökade och förstärkte EU sin hantering av katastrofrisker genom att uppgradera civilskyddsmekanismen. Detta ledde till inrättandet av rescEU, ett system vars mål är att öka medborgarnas skydd mot katastrofer och förbättra hanteringen av framväxande risker. Systemet omfattar en ny insatsreserv (”rescEU-reserven”), som inledningsvis består av en flotta med flygplan och helikoptrar för brandbekämpning. Tillämpningsområdet för rescEU sträcker sig emellertid längre än skogsbränder och förväntas även omfatta insatser mot andra hot, däribland medicinska nödsituationer eller kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära incidenter. Innan civilskyddsmekanismen uppgraderades hade den aktiverats 20 gånger under 2019, efter tre förfrågningar om hjälp inom EU och 17 förfrågningar utanför de deltagande staterna. Senare under 2019 aktiverades rescEU-programmet även för att bistå med hjälp i samband med skogsbränderna i Grekland. Dessutom utfördes ytterligare förberedande arbetsinsatser för att genomföra den nya rescEU-mekanismen. På grund av den rådande covid-19-pandemin är alla insatser i dagsläget inriktade på att utöka lagren av medicinsk utrustning, med en inledande budget på 50 miljoner euro.

1.6.3    EU:s budget ger stöd till den inre marknaden genom att främja konsumenternas och medborgarnas säkerhet

Konsumenterna måste kunna lita på att det inte finns några osäkra produkter på EU-marknaden och att de relevanta reglerna tillämpas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt både inom och utanför gränserna. Därför stödjer EU en samordnad och enhetlig strategi för att verkställa reglerna för säkerhet och marknadsövervakning i alla medlemsstater. Genom konsumentprogrammet rapporterade medlemsstaternas myndigheter om fler än 2 000 fall av farliga produkter under 2019 med hjälp av systemet för snabbt informationsutbyte om farliga icke-livsmedelsprodukter.

Säkerheten är lika viktig när det gäller livsmedel. Programmet för livsmedel och foder bidrar till en hög hälsonivå för människor, djur och växter i hela livsmedelskedjan genom att förebygga och utrota sjukdomar och skadegörare och genom att säkerställa ett fullgott skydd för konsumenterna och miljön. Förutom att höja den övergripande säkerhetsnivån bidrar dessa åtgärder till att förbättra konkurrenskraften i EU:s livsmedels- och foderindustri och skapa fler arbetstillfällen. Under 2019 utbildades omkring 13 500 tjänstemän i medlemsstaterna och i länder utanför EU för att förbättra de offentliga kontrollernas effektivitet, ändamålsenlighet och tillförlitlighet.

Programmet för rättsliga frågor syftar till att främja det rättsliga samarbetet mellan medlemsstaternas myndigheter. Programmet bidrar till en effektiv och enhetlig tillämpning av EU-lagstiftningen inom det civilrättsliga och straffrättsliga området, både när det gäller rättigheterna för misstänkta eller åtalade personer och rättigheterna för brottsoffer. Programmet för rättsliga frågor stöder tillämpningen av EU:s rättsinstrument vid rättsliga samarbeten i brottsärenden, däribland den europeiska arresteringsordern, som är det mest framgångsrika EU-instrumentet med över 10 000 fall per år. Det elektroniska verktyget för utbyte av uppgifter ur kriminalregister, ett it-system som används av medlemsstaternas centrala myndigheter, har registrerat en stark ökning av antalet utbyten. Vid utgången av 2019 hade mer än 3,5 miljoner utbyten av uppgifter ägt rum inom systemet.

1.7.Europa som global partner

Under 2019 anslogs 12 miljarder euro i åtagandebemyndiganden (7 % av den totala budgeten) till ”Europa som global partner” (rubrik 4). Medlen fördelades mellan de viktigaste programmen enligt följande.

  Alla belopp i miljoner euro.

Källa: Europeiska kommissionen.

Programmen under denna rubrik bidrar till att skapa ett starkare EU i världen. Programmen finansierar geografiska och tematiska åtgärder som hjälper de fattigaste i världen och säkerställer att EU främjar demokrati, fred, solidaritet, stabilitet, fattigdomsbekämpning, välstånd och bevarande av naturresurser, både i EU:s omedelbara närhet och på andra platser i världen. Utvecklingspolitiken, grannskapspolitiken och andra delar av EU:s utrikespolitik har gemensamma mål, däribland att uppmuntra en hållbar ekonomi som inte begränsar den sociala och miljömässiga utvecklingen och som främjar mänskliga rättigheter, demokrati, god samhällsstyrning och rättsstatliga principer. EU har fortsatt sina krisförebyggande insatser för att bevara freden och stärka den internationella säkerheten.

1.7.1    Det yttre samarbetet löser globala problem, främjar EU:s värderingar och bidrar till fred och välstånd i världen

Inom ramen för EU:s yttre åtgärder är det huvudsakliga målet för utvecklingssamarbetet en minskning av och, på lång sikt, utrotning av fattigdomen. EU:s ansträngningar och insatser har varit avgörande för att säkra livsmedelsförsörjningen och näringstryggheten, utveckla ett hållbart jordbruk och stödja hälso- och utbildningsprogrammen, däribland genom att främja jämställdheten, kvinnornas egenmakt, barnens rättigheter och kulturen. Den ekonomiska tillväxten och skapandet av arbetstillfällen har fått stöd via en utveckling av handeln och den privata sektorn, särskilt när det gäller lokala företagare. Stödet har främst tillhandahållits genom förstärkning av den digitala ekonomin och utbildning av den lokala arbetskraften.

Den europeiska gröna given har en tydlig yttre dimension som syftar till att förstärka EU:s roll som global ledare i frågor som rör miljö, klimat och energi. Under 2019 förstärkte EU integrationen av miljö- och klimatfrågor i alla instrument och sektorer inom EU:s internationella samarbete och utveckling för att säkerställa ett effektivt genomförande av Agenda 2030 och Parisavtalet.

Den ambitiösa yttre investeringsplanen har erbjudit innovativa sätt att mobilisera offentliga och privata källor till finansiering av utvecklingen. Genom initiativ som Fonden för digital energi har EU lagt grunden för att modernisera och digitalisera energisektorn, främja innovativa affärsmodeller och fastställa de nödvändiga förutsättningarna för en ökad tillgång till hållbar energi i hela världen, med särskilt fokus på Afrika.

Mot bakgrund av det krympande medborgerliga och demokratiska utrymmet har EU bekräftat sitt ovillkorliga stöd för dessa värden över hela världen och samtidigt förstärkt sin centrala roll i internationella forum. Enligt Världsbankens mätvärden för ”rättsstatsprincipen” har situationen förvärrats stadigt sedan 2014. Ett exempel gäller andelen platser i de nationella parlamenten som innehas av kvinnor, där de små framsteg som gjordes mellan 2015 och 2018 utraderades helt under 2019. EU har fortsatt att främja demokrati, rättsstatlighet, god samhällsstyrning, mänskliga rättigheter och internationella rättsprinciper, särskilt genom det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDHR).

Under 2019 uppnådde olika projekt och program i Latinamerika goda resultat inom viktiga sektorer som vattenförvaltning och klimatförändring, investeringar i den privata sektorn, ekonomisk utveckling, säkerhet, rättsstatliga principer och samhällsstyrning. Inom ramen för det regionala samarbetet inleddes och utvecklades framgångsrika initiativ inom flera strategiska sektorer under året. När det gäller säkerheten enades man om två åtgärder för att främja samarbetet inom området för integrerad gränsförvaltning mellan länderna i Latinamerika, dels att inrätta fyra gränsövergångar mellan sju olika länder och dels att stödja kampen mot människohandeln.

Utvecklingssamarbetet i Asien och Mellanöstern/Gulfstaterna fortsatte under 2019 med fokus på de minst utvecklade och mest sårbara länderna och med särskild tonvikt på reformer för god samhällsstyrning och hållbara sektorer. Extra fokus riktades mot jobbskapande och hållbar och inkluderande tillväxt genom främjande av investeringar. Den viktigaste åtgärden var utvecklingen av den privata sektorn, eftersom den spelar en viktig roll för en hållbar ekonomisk utveckling och tillväxt.

Instrumentet som bidrar till stabilitet och fred har haft stor betydelse för EU:s ansträngningar att bevara freden under olika omständigheter i Afghanistan, Centralafrikanska republiken, Colombia, Libyen, Syrien, Ukraina och Jemen. Att stärka dialogen med civilsamhället, förebygga konflikter och bygga fred har varit avgörande för att motverka en försämring av den humanitära situationen. Skyddet av civilsamhällena har förstärkts genom stöd till säkerhets- och försvarsstyrkorna i instabila regioner.

Det humanitära biståndet och utvecklingssamarbetet har ett särskilt behovsbaserat perspektiv för att begränsa effekterna av konflikter och naturliga eller människoskapade katastrofer. Biståndet ges i linje med de humanitära principerna om humanitet, opartiskhet, oberoende och neutralitet. Totalt sett fick 177 miljoner människor humanitärt bistånd under 2019. Den största andelen av 2019 års budget för humanitärt bistånd gick till flyktingar och personer som fördrivits internt på grund av konflikterna i Syrien och Jemen. Mellan 2014 och 2019 gick 23 % till ”bortglömda kriser” (kriser som endast får begränsad uppmärksamhet i medierna), t.ex. den regionala flyktingkrisen i Burundi, konflikten i Ukraina och konflikten med Farcgerillan i Colombia. EU fortsatte sina krisförebyggande insatser för att bevara freden och stärka den internationella säkerheten. EU var närvarande vid varje betydande humanitär kris under 2019. I samband med större kriser har EU agerat konsekvent i situationer där andra stödgivare inte varit närvarande, och unionen har ofta fungerat som samordnare och katalysator. Programmet bidrog även till att bygga upp kapaciteten och motståndskraften för sårbara eller katastrofdrabbade samhällen. Åtgärderna för att öka katastrofberedskapen hjälpte 38 miljoner människor i katastrofbenägna regioner. En viktig aspekt som ligger till grund för EU:s positiva resultat när det gäller att främja motståndskraften är den gradvisa övergången mot kontant bistånd, eftersom kommissionen vidhöll sitt åtagande att fördela 35 % av det humanitära biståndet genom kontantöverföringar.

1.7.2    EU hanterar migrationsutmaningarna i samarbete med sina internationella partner

Sedan början av flyktingkrisen 2015 har EU gett livsavgörande stöd och skydd till flera miljoner människor. Unionen har bidragit till att bekämpa de underliggande orsakerna till olaglig invandring och tvångsförflyttning genom att skapa arbetstillfällen och andra ekonomiska möjligheter och genom att stärka motståndskraften. EU har även bidragit till att utforma villkoren för laglig migration, däribland genom vidarebosättning och effektiv migrationshantering. Insatserna för att förhindra olaglig invandring fortgår i samarbete med partnerländerna, bland annat genom att bekämpa nätverken för människosmuggling i Sahel-regionen. Arbetet med att påskynda ett effektivt återsändande av personer som inte har rätt att uppehålla sig i EU eller i andra länder har också fortsatt. Vid slutet av 2019 var de olagliga gränspassagerna till EU 92 % ( 25 ) lägre än toppnivåerna under 2015.

EU har dessutom fortsatt att samarbeta med partnerländer över hela världen för att hantera problemen i samband med tvångsförflyttning. Varje år går 80 % av EU:s budget för humanitärt bistånd (1,6 miljarder euro under 2019) till projekt som hjälper tvångsförflyttade personer och deras värdländer med att tillgodose akuta grundläggande behov i samband med konflikter, kriser och utdragna tvångsförflyttningar.

Under 2019 bidrog EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika (EUTF) till att underlätta den politiska dialogen med de afrikanska partnerländerna. Tack vare innovativa metoder kunde anmärkningsvärda och synliga resultat uppnås för fondens tre operativa områden (Nordafrika/Afrikas horn/Sahel och Tchadsjön) genom en samordning av finansiering och expertis från en rad olika intressenter. Insatserna inom fonden har utökats efterhand, och omfattar nu 224 godkända program med en total budget på 4,4 miljarder euro.

Faciliteten för flyktingar i Turkiet fortsätter att bidra med nödvändigt stöd till flyktingar och värdsamhällen i Turkiet inom alla prioriterade områden, dvs. grundläggande behov, utbildning, hälso- och sjukvård, säkerhet, socioekonomiskt stöd och kommunal infrastruktur. Den första delbetalningen på 3 miljarder euro har genomförts, och 72 projekt har inletts. Hela driftsbudgeten för den andra delbetalningen på 3 miljarder euro anslogs i slutet av 2019. Facilitetens styrkommitté har regelbundna möten för att övervaka och styra genomförandet av faciliteten. De tillsynsrapporter som offentliggörs varje halvår bekräftar att faciliteten fortsätter att uppnå sina mål.

Tack vare faciliteten har fler än 1,7 miljoner flyktingar varje månad fått ett kontantstöd via det sociala nödskyddsnätet för att kunna tillgodose de grundläggande behoven. Vid utgången av 2019 hade det humanitära biståndet hjälpt 1,7 miljoner av de mest utsatta flyktingarna. Sammanlagt 684 919 syriska barn skrevs in i skolan under skolåret 2019–2020, vilket motsvarar 63 % av alla syriska barn i skolåldern som befinner sig i Turkiet. Mer än 3 900 utbildningsinstitutioner (däribland förskolor) har uppgraderats med ny utrustning sedan faciliteten påbörjade sitt arbete, och 40 nya skolor har inrättats. Ytterligare 320 skolor håller för närvarande på att byggas upp. Dessutom har 179 vårdcentraler tagits i drift. Sedan finansieringen genom faciliteten påbörjades har 11,9 miljoner läkarbesök genomförts inom primärvården, och 3,5 miljoner doser vaccin har tillhandahållits till syriska barn och gravida kvinnor.

Fram till juni 2019 hade EU:s förvaltningsfond för insatser med anledning av krisen i Syrien tillhandahållit utbildning, hälso- och sjukvård, vattenförvaltning, försörjningsmöjligheter och andra tjänster till 4,3 miljoner människor i de länder som påverkas av krisen i Syrien. Sammanlagt har 92 vårdcentraler uppgraderats, renoverats och utrustats.

1.7.3    EU:s budget hjälper grannländerna att utveckla och upprätthålla stabila demokratiska institutioner

Instrumentet för stöd inför anslutningen hjälper kandidatländer och potentiella kandidatländer med att anta och genomföra de politiska, institutionella, rättsliga, administrativa, sociala och ekonomiska reformer som krävs för att uppfylla EU:s värderingar. Det hjälper dem även att gradvis anpassa sig till EU:s regler, standarder, politiska riktlinjer och rutiner inför EU-medlemskapet. Ekonomiskt stöd ges till de stödmottagande länderna ( 26 ) inom fem politiska områden: a) Reformer som ett led i förberedelserna för EU-medlemskap och därtill hörande institutions- och kapacitetsuppbyggnad. b) Socioekonomisk och regional utveckling. c) Sysselsättning, socialpolitik, utbildning, främjande av jämställdhet och utveckling av mänskliga resurser. d) Jordbruk och landsbygdsutveckling. e) Regionalt och territoriellt samarbete. I rutan nedan finns ett specifikt exempel på hur detta instrument fungerar i praktiken.

I Nordmakedonien har kvaliteten på både ytvattnet och grundvattnet försämrats på grund av utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten. Tack vare det avloppsreningsverk som har byggts i den östra delen av landet kommer hela befolkningen i regionen, totalt 54 676 personer, att gynnas av en ordentlig behandling av avloppsvattnet. Jordbruksföretagen drar också nytta av bättre miljöförhållanden för sina produkter. Hälsan har förbättrats för både medborgarna och naturen. Minskningen av volymen av obehandlat kommunalt avloppsvatten som släpps ut i floden Strumica har lett till en minimering av de negativa effekterna på vattenkvaliteten, naturen och folkhälsan i regionen Strumica.

Rättsstatsprincipen kommer att vara ännu viktigare i samband med anslutningsförhandlingarna, till exempel genom en anpassning av insatserna mot korruption och genom en tydligare inriktning på de grundläggande principerna för fungerande demokratiska institutioner, reformering av den offentliga förvaltningen och stöd till ekonomiska reformer. Förbättringar har gjorts när det gäller utvidgningsländernas uppfyllande av dessa grundläggande politiska kriterier. Under 2019 var det bara Turkiet som uppvisade en tillbakagång inom områdena för rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna, reformeringen av den offentliga förvaltningen och inrättandet av en fungerande marknadsekonomi. Detta ledde till att ett omarbetat vägledande strategidokument antogs i augusti 2018. De preliminära vägledande anslagen för stödet till Turkiet inför anslutningen minskades med 40 % för perioden 2018–2020. Tyngdpunkten för urvalet av projekt under det nya instrumentet för stöd inför anslutningen kommer att läggas på de grundläggande områdena i EU:s regelverk, i första hand rättsstatsprincipen, samtidigt som endast tekniskt mogna projekt kommer att få stöd.

Det europeiska grannskapsinstrumentet är det viktigaste finansieringsinstrumentet för genomförandet av den europeiska grannskapspolitiken ( 27 ), som ger stöd till politiska och ekonomiska reformer i syfte att främja stabilitet, säkerhet och välstånd i EU:s direkta grannskap. En positiv utveckling märks framför allt i det östra grannskapet, där stora framsteg har gjorts inom de prioriterade områdena för ekonomi, samverkan och förstärkning av samhället. Trots detta behövs ytterligare insatser när det gäller rättsstatsprincipen, bekämpningen av korruption, civilsamhällets utrymme och mediernas oberoende. I det södra grannskapet hindras framstegen av externa faktorer som politisk instabilitet och bristande säkerhet. Samarbetet med partnerländerna i Nordafrika är komplicerat och bygger på föränderliga parametrar, särskilt i Libyen. Insatserna för demokratiska och ekonomiska reformer i Tunisien och återupptagandet av samarbetet med Marocko visar emellertid att ett fortsatt stöd kan ge relevanta och lovande resultat. De pågående konflikterna, den bristande säkerheten och den dåliga samhällsstyrningen i Mellanösternregionen gör att EU:s partnerländer destabiliseras, att handel och investeringar missgynnas och att befolkningens möjligheter begränsas. Det stora antalet flyktingar och tvångsförflyttade personer gör att dessa strukturella brister förvärras.

1.7.4    Ökning av effektiviteten, flexibiliteten och samstämmigheten i EU:s externa instrument

Kommissionen har föreslagit att ett nytt integrerat instrument för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete ska skapas inom den kommande fleråriga budgetramen. Detta kommer att vara EU:s främsta verktyg för att bidra till att utrota fattigdom och främja hållbar utveckling, välstånd, fred och stabilitet. Den nya långtidsbudgeten kommer att innebära en betydande modernisering av EU-budgetens externa dimension. Med utgångspunkt i erfarenheter från de nuvarande instrumenten kommer den att öka effektiviteten och synligheten för EU:s utrikespolitik, förstärka samordningen med inrikespolitiken och ge EU flexibilitet att hantera nya kriser och utmaningar.

1.8.Särskilda instrument

1.8.1    EU:s budget har ökat solidariteten inom EU genom att finansiera katastrofhjälp och minska globaliseringseffekterna

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ger stöd till arbetstagare som har blivit uppsagda och personer vars verksamhet upphört till följd av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln på grund av globalisering eller till följd av de negativa effekterna av den globala finansiella och ekonomiska krisen. Mellan 2014 och 2019 gav Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter stöd till 45 047 berörda arbetstagare och 4 099 ungdomar som varken arbetade eller studerade i 27 olika ekonomiska sektorer. Under 2019 inkom endast en ansökan (som inte blev godkänd), vilket kan ha berott på att det förekom färre massuppsägningar på grund av globalisering eller att medlemssatsernas förbättrade ekonomiska situation underlättade återintegreringen av arbetstagare på arbetsmarknaden.

Enligt de slutrapporter som togs emot mellan 2017 och 2019 har i genomsnitt 61 % av de arbetstagare som tagit emot stöd fått en ny anställning tack vare insatserna genom Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. I enskilda fall varierade återintegreringen emellertid mellan 40 och 92 %, beroende på den ekonomiska sektorn och det berörda området, eftersom den påverkas av de lokala och regionala arbetsmarknadernas förmåga att skapa arbetstillfällen.

Bland de förbättringsområden som identifierades vid utvärderingen efter halva perioden 2014–2020 kan nämnas det långvariga mobiliseringsförfarandet och medlemsstaternas svårigheter att genomföra den omfattande bakgrundsanalys av den utlösande händelsen (globalisering eller kris) som krävs för mobilisering av medel. Dessa farhågor behandlas i kommissionens förslag till den kommande långtidsbudgeten, där stödet från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter endast kommer att baseras på kriteriet för betydande inverkan med en miniminivå på 250 uppsagda arbetstagare.

EU:s solidaritetsfond

EU:s solidaritetsfond aktiveras på begäran av stödberättigade medlemsstater när stora eller regionala naturkatastrofer inträffar, t.ex. jordbävningar, översvämningar, torka, skogsbränder, stormar eller akuta nödsituationer. Fonden bidrar till att öka medlemsstaternas och regionernas motståndskraft och beredskap när det gäller att hantera de negativa effekterna av klimatförändringarna och andra naturliga eller människoskapade katastrofer.

Stöd för finansiering av räddningsinsatser med ett totalt belopp på 293 miljoner euro tilldelades under 2019 efter ansökningar från tre medlemsstater avseende naturkatastrofer som inträffade 2018: översvämning i Rumänien och svåra väderförhållanden i Italien och Österrike. Under 2019 tog kommissionen emot fyra ansökningar om stöd: från Österrike avseende extrema väderförhållanden 2018, från Grekland avseende stormar på Kreta 2019, från Portugal avseende orkanen Lorenzo på Azorerna 2019, och från Spanien avseende extrema väderförhållanden under slutet av 2019.

I maj 2019 offentliggjorde kommissionen den första efterhandsutvärderingen ( 28 ) av insatserna inom ramen för EU:s solidaritetsfond mellan 2002 och 2016, vilken bekräftade instrumentets mervärde för EU. Vid utvärderingen drogs slutsatsen att fonden är ett värdefullt instrument i EU:s verktygslåda för insatser i samband med katastrofer. Samtidigt är det viktigt att överväga politiska åtgärder som ökar möjligheterna att göra insatser med hjälp av fonden.    

(1)

()    Se bilaga 1 – Översikt över programresultatet för Europeiska regionala utvecklingsfonden.

(2)

()    Se bilaga 1 – Översikt över programresultatet för Sammanhållningsfonden.

(3)

()    Generaldirektoratet för regional- och stadspolitik, Annual Activity Report 2019.(ej översatt till svenska).

(4)

()    Källa:  SWD(2016) 318, Ex-post evaluation of the ERDF and CF 2007-13 , 19.9.2016 (ej översatt till svenska).

(5)

()    Generaldirektoratet för regional- och stadspolitik, Annual Activity Report 2019.(ej översatt till svenska). Källa: Eurostat och beräkningar av generaldirektoratet för regional- och stadspolitik.

(6)

()    Se bilaga 1 – Översikt över programresultatet för Europeiska socialfonden.

(7)

()    Denna summa uppgår till 66 miljarder euro om man räknar med nationell samfinansiering.

(8)

()    Den öppna dataplattformen för regional utveckling ( https://cohesiondata.ec.europa.eu/themes/4# ). Uppgifterna hämtades i mars 2020.

(9)

()    Den öppna dataplattformen för regional utveckling ( https://cohesiondata.ec.europa.eu/themes/6# ). Uppgifterna hämtades i mars 2020.

(10)

()    En koldioxidekvivalent är ett mått som används för att beräkna hur mycket global uppvärmning en viss typ och mängd av växthusgas kan orsaka, med användning av den funktionella ekvivalenta mängden eller koncentrationen som referens.

(11)

()    Den öppna dataplattformen för regional utveckling ( https://cohesiondata.ec.europa.eu/themes/6# ). Uppgifterna hämtades i mars 2020.

(12)

()    Se bilaga 1 – Översikt över programresultatet för Sammanhållningsfonden.

(13)

()    Rapport från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Strategisk rapport 2019 om genomförandet av de europeiska struktur- och investeringsfonderna (COM(2019) 627). Denna sammanfattande rapport om programmens årliga genomföranderapporter och lägesrapporter omfattar genomförandet fram till utgången av 2018 och offentliggjordes den 17 december 2019. För alla fonder sammantaget har projekturvalet (med beslut om finansiering) mer än fördubblats sedan 2017, och uppgår nu till 464 miljarder euro (72 % av den totala planerade investeringen).

(14)

()    Om resultatet vid utgången av 2018 uppgick till minst 85 % av delmålets värde betraktades resultatet som tillfredsställande.

(15)

()    Se bilaga 1 – Översikt över programresultatet för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska socialfonden

(16)

()     https://cohesiondata.ec.europa.eu/stories/s/A-guide-to-the-ESIF-performance-framework/szxz-5m2d

(17)

()    Källa: Medlemsstaternas genomföranderapporter för 2018, vilka lämnades in till kommissionen i juni 2019. Uppgifterna för 2019 kommer inte att finnas tillgängliga förrän i mitten av juli 2020.

(18)

()    Fler uppgifter finns i bilaga 1.

(19)

()    Study on Broadband Coverage in Europe 2018 (ej översatt till svenska) ( https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/study-broadband-coverage-europe-2018 ).

(20)

()    Se bilaga 1 – Översikt över programresultatet för Europeiska havs- och fiskerifonden.

(21)

()    Värden enligt 2019 års migrationsrapport avseende C1-anslagen, bortsett från Fonden för inre säkerhet och säkerhetsrelaterade decentraliserade byråer.

(22)

()    Uppgifterna bygger på medlemsstaternas avslutade räkenskaper för budgetåren 2015–2019.

(23)

()    Uppgiftskälla: Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån. Byrån kan endast hjälpa medlemsstaterna att genomföra verkställbara avvisningsbeslut som utfärdats av de behöriga nationella myndigheterna.

(24)

()    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1896 av den 13 november 2019 om den europeiska gräns- och kustbevakningen.

(25)

()    En minskning från 1 822 177 under 2015 till 141 741 under 2019.

(26)

()    De nuvarande stödmottagarna är Albanien , Bosnien och Hercegovina ,  Nordmakedonien , Kosovo (denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring), Montenegro , Serbien och Turkiet .

(27)

()    Genom sin europeiska grannskapspolitik, som reviderades i november 2015, arbetar EU tillsammans med sina grannar i söder och öster för att främja stabilisering, säkerhet och välstånd i enlighet med den globala strategin för utrikes- och säkerhetspolitiken.

(28)

()    Generaldirektoratet för regional- och stadspolitik, Ex Post Evaluation of the European Union Solidarity Fund 2002-2016 (ej översatt till svenska) ( https://ec.europa.eu/regional_policy/en/information/publications/evaluations/2019/ex-post-evaluation-of-the-european-union-solidarity-fund-2002-2016 ).

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 24.6.2020

COM(2020) 265 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH REVISIONSRÄTTEN









Årlig förvaltnings- och resultatrapport för EU:s budget 2019

Avsnitt 2 –
Internkontroll och ekonomisk förvaltning

2.1.Kommissionen förvaltar EU:s budget i en komplex miljö

Kommissionen lägger stor vikt vid en sund ekonomisk förvaltning av såväl EU:s budget som Europeiska utvecklingsfonden och EU:s förvaltningsfonder. Det är kommissionens skyldighet att använda skattebetalarnas pengar på bästa möjliga sätt för att stödja genomförandet av EU:s politiska mål. Därför är det nödvändigt att säkerställa att de tillämpliga reglerna efterlevs fullt ut och att finansieringsmedlen når de avsedda stödmottagarna på ett effektivt, ändamålsenligt och ekonomiskt sätt. Följaktligen strävar kommissionen efter att uppnå högsta möjliga standarder när det gäller ekonomisk förvaltning och samtidigt hitta rätt balans mellan en låg felnivå, snabba utbetalningar och rimliga kontrollkostnader.

2.2.EU:s budget: ett stort antal olika områden, stödmottagare och utgifter

Under 2019 uppgick utgifterna ( 1 ) från EU:s budget till 147 miljarder euro (se nedanstående diagram) fördelade på 240 000 stödutbetalningar från några hundra euro (Erasmus-stipendier) till hundratals miljoner euro (stora projekt som Iter eller Galileo och Copernicus, såväl som budgetstöd till utvecklingsländer). Dessa bidrag betalas ut för att stödja en rad olika varierande verksamheter, som jordbruk och utveckling av landsbygds- och stadsområden, förbättring av transporter och digital infrastruktur, forskning, stöd till små och medelstora företag, miljöskydd, utbildning av arbetslösa, integrering av migranter och skydd av gränserna, stöd till länder som vill gå med i EU samt stöd till grannländer och utvecklingsländer. Finansieringsmedlen från EU:s fonder går till en mängd olika mottagare.

Relevanta utgifter från EU:s budget som genomförts av kommissionen 2019, per politiskt område, i % och miljarder euro

Källa: Europeiska kommissionens årliga verksamhetsrapporter.

Mer än två tredjedelar av budgeten genomförs under delad förvaltning. Medlemsstaterna eller de organ som utsetts av dem fördelar medlen och hanterar utgifterna i enlighet med EU-lagstiftningen och nationell lagstiftning (t.ex. när det gäller utgifter till sammanhållning och naturresurser). Resten av budgeten fördelas antingen direkt av kommissionen eller indirekt i samarbete med betrodda enheter. I nedanstående tabell finns en beskrivning av de tre förvaltningsmetoderna.

Eftersom EU:s budget genomförs på många olika sätt och med olika inblandade aktörer varierar riskerna mellan de olika programmen och förvaltningsmetoderna (se bilaga 3). Detta tas i beaktande vid utveckling av kontrollstrategierna (se avsnitt 2.2).

2.3.Styrning, ansvarsskyldighet och öppenhet

Ansvarskedjan

Europeiska kommissionen använder ett styrningssystem som är skräddarsytt för kommissionens unika organisation och uppdrag. Kommissionens styrformer har stärkts efterhand och anpassats till de förändrade omständigheterna. De interna och externa revisorernas senaste granskningar har bekräftat att dessa styrformer är stabila. Den nya von der Leyen-kommissionen, som tillträdde i december 2019, har fortsatt att lägga tyngdpunkten i sitt arbete på ansvarsskyldighet och öppenhet, vilket framgår av de uppdaterade arbetsmetoder ( 2 ) och uppdragsbeskrivningar som införts för alla ledamöter i kommissionen. Den senaste utvecklingen återspeglas i det uppdaterade meddelandet om styrning i kommissionen, som offentliggörs tillsammans med denna rapport ( 3 ).

Kommissionskollegiet är politiskt ansvarigt för förvaltningen av EU:s budget. De viktigaste byggstenarna i styrningen av EU:s budget understöds av en tydlig uppdelning av ansvarsområden mellan den politiska nivån och förvaltningsnivån, vilket leder till en stark kedja för att skapa försäkran och ansvarsskyldighet. De presenteras i nedanstående diagram. På kommissionsnivå bygger ramen för ansvarsskyldighet på väl definierade ansvarsområden när det gäller förvaltning och rapportering (se nedan).

Dessa stabila styrformer hjälper kommissionskollegiet att uppfylla kommissionens mål, att använda resurserna effektivt och ändamålsenligt och att säkerställa att EU:s budget genomförs i enlighet med principerna om sund ekonomisk förvaltning.

Ansvarsskyldighet och rapportering på avdelningsnivå

Kommissionskollegiet delegerar den dagliga operativa förvaltningen till de 50 generaldirektörer ( 4 ) eller motsvarande ( 5 ) (nedan kallade generaldirektörerna) som leder kommissionens administrativa arbete. I enlighet med kommissionens gemensamma regler och standarder förvaltar och utformar de sina avdelningar för att uppnå de mål som definieras i deras strategiska planer med hänsyn till de tillgängliga resurserna. De är ansvariga för den del av EU:s budget som genomförs i deras avdelningar.

I sina årliga verksamhetsrapporter rapporterar de på ett öppet sätt om vilka utfall och resultat som har uppnåtts, hur deras system för internkontroll fungerar och hur deras andel av EU:s budget förvaltas – med beaktande av den försäkran som lämnas av medlemsstaterna inom ramen för delad förvaltning. I revisionsförklaringen, som är en del av den årliga verksamhetsrapporten, uppger de om de med rimlig säkerhet kan intyga att

·informationen i rapporten ger en ”sann och rättvisande bild” (dvs. en tillförlitlig, fullständig och korrekt bild) om läget på deras avdelning,

·de resurser som avsatts för deras avdelning har använts för sitt avsedda ändamål och i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning,

·de kontrollförfaranden som har införts på deras avdelning ger de nödvändiga garantierna för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.

För att uppnå denna säkerhet använder generaldirektörerna all tillgänglig information (som sammanfattas i deras årliga verksamhetsrapporter), nämligen

·resultaten av de kontroller som utförts av deras egna tjänster eller för deras räkning,

·den förvaltnings- och kontrollinformation som rapporterats av medlemsstaterna och andra betrodda enheter på grundval av deras egna kontrollsystem vid delad och indirekt förvaltning,

·det arbete som utförts av tjänsten för internrevision (se bilaga 6),

·revisioner som utförts av Europeiska revisionsrätten, EU:s oberoende externa revisor.

Om de påträffar brister som kan ha en väsentlig inverkan måste de avge sin revisionsförklaring med en reservation. Parallellt med detta upprättar de handlingsplaner för att minska de framtida riskerna och stärka sina kontrollsystem (se avsnitt 2.3.5 och bilaga 4).

Ansvarsskyldighet och rapportering på verksamhetsnivå

I den årliga förvaltnings- och resultatrapporten för EU:s budget presenteras situationen på kommissionsnivå. Denna rapport ingår i kommissionens integrerade paket för finansiell rapportering och redovisningsrapportering ( 6 ), som antas av kommissionskollegiet och baseras på försäkringar och reservationer i alla de årliga verksamhetsrapporterna.

Det efterföljande årliga förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet ger Europaparlamentet och rådet möjlighet att utkräva politiskt ansvar från kommissionen för genomförandet av EU:s budget. Europaparlamentets beslut om beviljande av ansvarsfrihet grundas på

·Europeiska revisionsrättens rapporter, där revisionsrätten avger ett yttrande om tillförlitligheten i årsredovisningen och ett yttrande om utgifternas laglighet och korrekthet och presenterar resultaten av sina revisioner av särskilda utgifter eller politiska områden och eventuella budget- eller förvaltningsproblem,

·kommissionens integrerade finansiella rapportering och redovisningsrapportering,

·utfrågningar av kommissionsledamöter och generaldirektörer och svar på skriftliga frågor,

·en rekommendation från rådet.

Kommissionen rapporterar varje år om sin uppföljning av framställningar från Europaparlamentet och rådet till kommissionen under förfarandet för att bevilja ansvarsfrihet.

2.4.Kommissionen använder olika instrument för att säkerställa att skattebetalarnas pengar förvaltas väl

För att säkerställa att budgeten genomförs på ett korrekt sätt och är skyddad från brister och oriktigheter i denna komplexa miljö har kommissionen tillgång till flera olika instrument.

2.5.En stark ram för internkontroll

Kommissionen har inrättat en stark ram för intern förvaltningskontroll som bygger på de högsta internationella standarderna ( 7 ).

Generaldirektörerna genomför denna förvaltningsram inom sina avdelningar genom skräddarsydda system för internkontroll, med beaktande av deras specifika arbetsmiljöer, risker och behov. I detta arbete får de stöd av de centrala tjänsterna ( 8 ), som tillhandahåller instruktioner, vägledning och råd för att underlätta utbytet av god praxis. Varje år gör de en utvärdering av hur deras system för internkontroll fungerar enligt gemensamma metoder och sammanfattar sina slutsatser i de årliga verksamhetsrapporterna.

Dessutom får tjänsten för internrevision utföra revisionsuppdrag avseende funktionen hos systemen för internkontroll och den bedömning av dessa system som gjorts av kommissionens avdelningar (se bilaga 6).

För 2019, det andra året efter att den nuvarande ramen för internkontroll genomfördes fullt ut, visar kommissionsavdelningarnas bedömningar att deras system för internkontroll är effektiva. Den övergripande situationen presenteras i nedanstående diagram.

Bedömningen bekräftar de förbättringar som gjorts när det gäller kontrollverksamheten, de positiva effekterna av den förstärkta förvaltningstillsynen avseende riskidentifiering och riskhantering samt förbättringarna inom området för informationsteknik.

Dessa resultat visar att kommissionen har uppnått en hög nivå av internkontroll. De centrala tjänsterna kommer att fortsätta att ge vägledning och underlätta utbytet av god praxis för att ytterligare främja ramen för internkontroll som ett förvaltningsverktyg som hjälper organisationen att uppnå sina mål.

Bedömning av funktionen hos de 17 principerna för internkontroll

Källa: Europeiska kommissionens årliga verksamhetsrapporter.

2.6.Fleråriga kontrollstrategier säkerställer att skattebetalarnas pengar används väl

Inom kommissionens förvaltningsram har generaldirektörerna, i egenskap av förvaltare av EU:s budget, infört fleråriga kontrollstrategier som utformats för att förhindra fel eller, om detta inte är möjligt, upptäcka och korrigera dem. För att göra detta måste de bygga upp sin redovisning från grunden och utvärdera de fel som påverkar EU:s utgifter på en detaljerad nivå, dvs. per program eller ett annat relevant segment av utgifterna. Detta gör att kommissionen kan upptäcka bristerna och korrigera dem, och även identifiera de underliggande orsakerna till systemfel (t.ex. komplicerade regler), vidta målinriktade korrigerande åtgärder och säkerställa att alla lärdomar integreras i utformningen av framtida finansieringsprogram.

Från förebyggande till upptäckt och korrigering

Eftersom EU:s utgiftsprogram är fleråriga i sin utformning omfattar kontrollsystemen och förvaltningscyklerna flera år. Detta innebär att fel visserligen kan upptäckas vilket år som helst, men att de korrigeras under det innevarande året eller under åren efter att utbetalningen gjordes fram till den sista dagen i slutet av programmens livscykel. Kontrollstrategierna är dessutom riskdifferentierade, dvs. de justeras efter de olika förvaltningsmetoderna, de politiska områdena och/eller finansieringsvillkoren och deras medföljande risker.

Kommissionens fleråriga kontrollcykel (se avsnitt 2.3.1 nedan för 2019 års resultat som visas inuti cirklarna)

Källa: Europeiska kommissionen.

Upptäckt och korrigering av fel som påverkar EU:s utgifter

Om de förebyggande mekanismerna inte har varit effektiva är det viktigt att fel som påverkar EU:s utgifter upptäcks a posteriori genom kontroller av de belopp som kommissionen har godkänt och betalat ut (efterhandskontroller).

Dessa fel korrigeras av kommissionen under innevarande eller efterföljande år genom finansiella korrigeringar eller ersättning av icke-stödberättigande utgifter vid delad förvaltning och genom återkrav från slutmottagare vid direkt och indirekt förvaltning.

Under 2019 uppgick de bekräftade korrigerande åtgärderna till 1,5 miljarder euro (25 % högre än under 2018). Dessa åtgärder gäller främst fel som påverkar utbetalningar som gjorts under tidigare år.

Parallellt med detta hanteras brister i kontrollsystemen som upptäckts vid riskbaserade systemrevisioner, varefter systemen korrigeras för att förebygga uppkomsten av liknande fel i framtiden. I samband med delad och indirekt förvaltning görs detta i första hand av de genomförande medlemsstaterna och partnerna.

Mer information om skyddet av EU:s budget finns i bilaga 5.

Användning av de genomförande partnernas kontrollsystem

Nästan 80 % av budgeten genomförs i samarbete med medlemsstaterna och betrodda enheter som genomförande partner (se den andra tabellen i avsnitt 2.1.1). Därför är det viktigt att kontrollera att dessa partner säkerställer ett skydd av EU:s finansiella intressen som motsvarar det skydd som uppnås när kommissionen hanterar budgeten själv. För detta ändamål utför kommissionen en bedömning av de system, regler och förfaranden som används av de personer eller enheter som genomför finansieringen av EU:s medel. Detta gäller särskilt bedömningen av medlemsstaternas och de betrodda enheternas förvaltnings- och kontrollsystem genom systemrevisioner i kombination med substansgranskning av utgifterna och andra typer av kontroller under benämningen pelarbedömningar eller utseendeförfaranden innan partnern anförtros med att genomföra EU:s budget för kommissionens räkning.

Vid indirekt förvaltning rapporterar partnerna varje år om den sunda ekonomiska förvaltningen av den anförtrodda budgeten genom en förvaltningsförklaring. Det är på denna grund som de berörda kommissionsavdelningarna kan bygga upp sin försäkran i denna förvaltnings- och kontrollmiljö.

Kommissionen arbetar för närvarande med att inrätta ett automatiserat arbetsflöde för de olika kontrollerna under hela processen. Ett sådant verktyg säkerställer att alla nödvändiga steg för att godkänna en enhet som ska arbeta med kommissionen under indirekt förvaltning genomförs på ett centraliserat, enhetligt och samordnat sätt.

Inom området för delad förvaltning rapporterar medlemsstaterna varje år om sina kontroller av användningen av EU-medel på nationell nivå och om den sunda ekonomiska förvaltningen av deras respektive program genom ett garantipaket som omfattar en förvaltningsförklaring, en årlig sammanfattning av de kontroller som utförts samt en årlig kontrollrapport med en felprocent som baseras på ett representativt urval och ett revisionsuttalande om utgiftens laglighet och korrekthet. Denna rapportering ligger till grund för kommissionens godkännande av programräkenskaperna och gör det möjligt för de berörda kommissionsavdelningarna att bygga upp sin försäkran. Den används även för att fastställa de möjliga riskerna för EU:s budget och för att identifiera de brister och områden där ytterligare kontroller behövs.

Bästa praxis när det gäller internkontroll delas inom och mellan medlemsstaterna inom ramen för struktur- och jordbruksfondernas nätverk och det nätverk för offentlig internkontroll som leds av kommissionen.

Kommissionen har dessutom lagt fram ett förslag ( 9 ) för att skydda EU:s budget från generella brister när det gäller de rättsstatliga principerna i medlemsstaterna. Detta förslag ingår i den kommande fleråriga budgetramen och är föremål för pågående förhandlingar i Europaparlamentet och rådet.

Kommissionen arbetar även tillsammans med medlemsstaterna för att underlätta förståelsen för och genomförandet av de skärpta regler för intressekonflikter som gäller sedan den omarbetade budgetförordningen trädde i kraft den 2 augusti 2018. Kommissionen övervakar alla anklagelser som kommit till dess kännedom i detta sammanhang.

Kontrollernas kostnadseffektivitet

Alla kommissionens avdelningar tillämpar de gemensamma kontrollfunktioner som beskrivs ovan. Genom dessa funktioner vidtas förebyggande och korrigerande åtgärder på flerårig basis på nivån för specifika program eller andra utgiftssegment. Som framgår av avsnitt 2.1.1 kan emellertid enskilda utgiftsprogram ha en mycket varierande karaktär, och därför måste kontrollstrategier antas för olika förvaltningsmetoder, politiska områden och/eller finansieringsvillkor och deras tillhörande risker. En sådan differentiering av kontrollstrategierna måste säkerställa att kontrollerna förblir kostnadseffektiva, dvs. att de har rätt balans mellan en låg felnivå (effektivitet), snabba utbetalningar (ändamålsenlighet) och rimliga kostnader (ekonomi). Mer riskfyllda områden kommer att leda till en högre nivå av granskning och/eller kontrollfrekvens, medan lågriskområden bör leda till mindre omfattande, kostsamma eller betungande kontroller. Möjligheten att återkräva felaktigt utbetalade EU-medel kommer också att beaktas vid inrättandet av kontrollstrategin (t.ex. kostnads-nyttoanalysen av de revisioner som utförts på plats). 

Kommissionen och revisionsrätten: olika roller leder till olika kontrollstrategier

Kommissionen och revisionsrätten har olika roller i kontrollkedjan för EU:s budget, och deras strategier skiljer sig därför avsevärt från varandra. Kommissionens uppdrag som förvaltare av EU:s budget är att förebygga och, vid behov, korrigera fel och återkräva felaktigt utbetalade medel. Detta kräver en ingående bottom-up-bedömning av kontrollsystemen för att undersöka var bristerna finns, så att målinriktade korrigerande åtgärder kan vidtas på programnivå eller till och med på nivån för de genomförande partnerna. Å andra sidan är revisionsrättens uppgift att lämna ett årligt revisionsuttalande om lagligheten och korrektheten i EU:s utgifter som helhet, vilket kan kompletteras med särskilda bedömningar av viktiga områden inom EU:s budget (se jämförelsetabellen på nästa sida). Även om de båda institutionernas arbete sammanfaller inom flera områden skiljer sig kommissionens metoder från revisionsrättens.

Dessa strategier kan leda till skillnader mellan de felprocent som rapporteras av kommissionen och revisionsrätten. Detta gäller framför allt om revisionsrätten upptäcker fel i upphandlingen och/eller en försenad tillgång till styrkande handlingar för bidrag i ett fåtal undersökta transaktioner och extrapolerar effekterna till hela rubriken eller till hela EU-budgeten, vilket ofta förstärker betydelsen av sådana fel. Eftersom kommissionen använder en mer detaljerad indelning av utgifterna på grundval av riskprofiler och kontrollsystem kan sådana fel extrapoleras mer exakt till den befolkning som mest sannolikt kommer att påverkas. Kommissionen kan därmed ge en mer nyanserad bild av felnivån för alla betalningar som genomförts och identifiera vilka områden som är i behov av förbättringar.

Några exempel på dessa skillnader presenteras i rutan nedan.

Naturresurser

Under 2018 hittade revisionsrätten fel i tre av sex kontrollerade transaktioner som gällde Europeiska havs- och fiskerifonden. Eftersom denna fond ingår i rubriken ”Naturresurser” extrapolerade revisionsrätten felen till hela rubriken, trots att fiskeverksamheten endast står för 1,3 % av utgifterna under denna rubrik och trots det faktum att deras styrnings- och kontrollsystem skiljer sig från de som används för utgifterna inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Kommissionen använder en mer detaljerad metod för att extrapolera fel.

Faktum är att Europeiska havs- och fiskerifonden är en del av strukturfonderna och följer en förvaltnings- och kontrollcykel som är identisk med den som används för sammanhållningsutgifter. När det gäller sammanhållning gör revisionsrätten en bedömning av transaktionernas laglighet och korrekthet efter det årliga avslutandet av räkenskaperna, dvs. när alla förhandskontroller har slutförts. Detta är i linje med kommissionens metoder för alla utgifter inom ramen för strukturfonderna, men när det gäller de granskade transaktionerna för fiskerinäringen drog revisionsrätten sina slutsatser innan förhandskontrollerna hade slutförts, vilket innebär att de fortfarande kunde ändras före kommissionens utbetalningar.

Sammanhållning

Revisionsrätten och kommissionen har samma syn på de viktigaste felorsakerna när det gäller sammanhållningsutgifterna, men i vissa fall gör revisionsrätten avvikande och mer restriktiva tolkningar av de tillämpliga reglerna på nationell eller europeisk nivå. Detta påverkar den beräknade felprocenten, som när den en gång har extrapolerats förstärker felprocenten för hela rubriken.

Vid sidan av tolkningen av de tillämpliga reglerna kan revisionsrättens ”kvantifiering [...] skilja sig från den som kommissionen eller medlemsstaterna använder när de beslutar hur de ska reagera på felaktig tillämpning av reglerna för offentlig upphandling” ( 10 ). Revisionsrätten kvantifierar felen i förfarandena för offentlig upphandling systematiskt till 100 %. Kommissionen utvärderar emellertid de faktiska finansiella konsekvenserna på grundval av sina rättsliga tolkningar och riktlinjer ( 11 ) och anser således att en finansiell korrigering till 100 % inte är proportionerlig för en sådan överträdelse. På samma sätt kan kommissionens tillämpliga riktlinjer möjliggöra en kvantifiering av fel i den offentliga upphandlingen till 5 %, 10 % eller 25 % när revisionsrätten anser att ett fel endast är ett efterlevnadsproblem utan någon inverkan på beräkningen av felprocenten.

Yttre förbindelser

Under tidigare år har (den direkta) tillgången till styrkande handlingar från betrodda enheter, däribland internationella organisationer, varit en källa till oriktigheter. Detta var även en av orsakerna till revisionsrättens relativt höga uppskattning av felnivån för de europeiska utvecklingsfonderna (5,2 % för 2018). Den uppskattade felnivån beräknades emellertid innan alla förhandskontroller hade genomförts, och framför allt innan de styrkande handlingarna hade tillhandahållits. Revisionsrätten konstaterade att ”[a]v de 39 betalningstransaktioner som innehöll kvantifierbara fel var 9 (23 %) slutliga transaktioner som hade godkänts efter alla förhandskontroller” ( 12 ). Felnivån för de andra 30 transaktionerna kunde därför ha varit lägre om revisionsrätten hade granskat dem när alla förhandskontroller hade utförts.

Jämförelse mellan kommissionens och Europeiska revisionsrättens perspektiv

2.7.Bedrägerier som skadar skattebetalarna förebyggs genom strategier och kontroller på flera nivåer

Det bör understrykas att bedrägerier utgör en mycket begränsad del av de olagliga eller oriktiga utgifterna och att de flesta kan hänföras till fel. Kommissionen har nolltolerans när det gäller bedrägerier.

Europeiska byrån för bedrägeribekämpning ( 17 ) har en mycket viktig uppgift i kampen mot bedrägerier, inte bara som beslutsfattande avdelning, utan i första hand som ett oberoende utredningsorgan. De administrativa utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning för att upptäcka bedrägerier, korruption och andra brott och oriktigheter gör att bedragarna kan ställas till svars och att skadan för EU:s budget kan repareras. Under 2019 avslutade Europeiska byrån för bedrägeribekämpning 181 utredningar och slutförde samtidigt 1 174 urval ( 18 ).

Parallellt med detta, och i stor utsträckning på grundval av den information som samlas in av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, bedrivs bedrägeribekämpning och sanktionering genom systemet för tidig upptäckt och uteslutning, vilket gör att opålitliga ekonomiska aktörer kan upptäckas och uteslutas från EU:s finansiering under direkt och indirekt förvaltning. Insatserna för att öka medvetenheten i alla kommissionens avdelningar utökades under 2019. Under året noterades en betydande ökning av antalet fall som upptäckts genom systemet för tidig upptäckt och antalet fall som lämnats in för möjliga administrativa sanktioner (dvs. uteslutning och/eller ekonomiska sanktioner samt offentliggörande av sanktionerna i förekommande fall). Dessa fastställs i linje med proportionalitetsprincipen (situationens allvar, däribland konsekvenserna för EU:s finansiella intressen och anseende, tiden som förflutit sedan agerandet i fråga, varaktighet och upprepningar, avsikt eller grad av oaktsamhet samt det aktuella beloppet).

2.8.Kommissionens kontrollresultat bekräftar att EU:s budget är väl skyddad

Kommissionen anser att budgeten har ett effektivt skydd när riskbeloppet vid avslutande är mindre än 2 % av den relevanta utgiften, dvs. samma väsentlighetströskel som även används av revisionsrätten.

Om brister eller fel upptäcks under programmets livscykel vidtar kommissionen alla nödvändiga åtgärder.

Senast när programmet avslutats – dvs. när alla kontroller, korrigeringar, återkrav etc. har gjorts – bör det beräknade riskbeloppet vid avslutande ligga under 2 %.

2.9.I slutet av programmens livscykler är risken mindre än 2 %

På grundval av de revisioner och kontroller som har genomförts enligt ovanstående beskrivning gör varje kommissionsavdelning en årlig uppskattning av risken för EU-utgifternas laglighet och korrekthet vid två skeden i den fleråriga kontrollcykeln: dels vid utbetalning, dels när programcykeln avslutas.

Riskbeloppet vid utbetalning är en uppskattning av de fel som inte har förhindrats och som fortfarande kan påverka utbetalningarna (till medlemsstater, förmedlande organisationer, stödmottagare etc.) trots förhandskontrollerna. De upptäcks genom efterhandskontroller och revisioner av de utförda betalningarna.

Riskbeloppet vid avslutande är en uppskattning av de fel som kommer att kvarstå efter programmets livscykel när alla efterhandskontroller och korrigeringar har gjorts. Detta motsvarar riskbeloppet vid utbetalning minus en försiktig uppskattning av framtida korrigeringar inom ramen för de fleråriga korrigeringsmekanismerna, dvs. de som kommer att äga rum mellan tidpunkten för rapporteringen och avslutandet av programmets livscykel.

Mer information om dessa begrepp och den metod som används för att göra dessa uppskattningar, såväl som felprocenten per politikområde och kommissionsavdelning, finns i bilaga 3.

För 2019 uppskattas det övergripande riskbeloppet vid avslutande till 0,7 % av kommissionens relevanta utgifter (se diagram).

På grund av det högre riskbeloppet vid utbetalning av sammanhållningsutgifter under året uppskattas det totala riskbeloppet vid utbetalning till 2,1 % för 2019 (1,7 % under 2018). Eftersom de uppskattade framtida korrigeringarna också är högre (1,4 % jämfört med 0,9 % under 2018) ger detta emellertid ett stabilt och lågt riskbelopp vid avslutande på 0,7 % (0,8 % under 2018).

Eftersom detta riskbelopp uppskattas till mindre än 2 %, med beaktande av de framtida korrigeringarna, betyder detta att kommissionens fleråriga kontrollsystem totalt sett garanterade ett effektivt skydd av EU:s budget under 2019.

Situationen vad gäller riskbeloppen vid utbetalning och avslutande beskrivs nedan per politikområde för 2019, och utvecklingen under perioden 2017–2019 visas i diagramformat. Mer information, däribland om de avdelningar som ingår i varje politikområde, finns i bilaga 3.

Naturresurser

När det gäller naturresurser följer riskbeloppet vid utbetalning en nedåtgående trend med en ytterligare minskning från 2,1 % 2018 till 1,9 % under 2019, vilket är lägre än väsentlighetströskeln. Detta motsvarar riskbeloppet vid utbetalning för jordbruksutgifter eftersom detta utgör huvuddelen av utgifterna inom detta politikområde (98 %) – jämfört med havs- och fiskerisektorn ( 19 ) samt miljö och klimat.

Inom den gemensamma jordbrukspolitiken är, för det första, riskbeloppet vid utbetalning lägst för direktstöd från garantifonden (1,6 %), där det ligger under väsentlighetströskeln för tredje året i rad. Dessa utgifter, som hör till den gemensamma jordbrukspolitikens första pelare, har en låg risk i sig på grund av den ”rättighetsbaserade” ersättningsmekanismen (se avsnitt 2.3.2). För det andra, fortfarande under den gemensamma jordbrukspolitikens första pelare, är riskbeloppet vid utbetalning fortfarande högre när det gäller garantifondens marknadsinsatser (2,8 %). För det tredje, under den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare, är riskbeloppet vid utbetalning för landsbygdsutveckling också högre (2,7 %), men denna risk har minskat fortlöpande under de senaste åren.

För båda pelarna beror den fortsatta minskningen av felprocenten på de effektiva förvaltnings- och kontrollsystem som har införts. Detta gäller särskilt det integrerade administrations- och kontrollsystemet, inklusive systemet för identifiering av jordbruksskiften, och det framgångsrika samarbetet mellan kommissionen och medlemsstaterna där medlemsstaternas handlingsplaner har visat sig vara effektiva verktyg för att åtgärda de brister som identifierats hos vissa utbetalande organ.

På grund av förvaltnings- och kontrollsystemens utformning inom detta politikområde förväntas att nästan alla fel som rör betalningar som inte har upptäckts vid årets slut kommer att täckas av senare återkrav (av medlemsstaterna) eller finansiella korrigeringar. Detta förklarar den höga nivån på uppskattningen av framtida korrigeringar (1,8 %). Det uppskattade riskbeloppet vid avslutande ( 20 ) ligger därmed kvar på en mycket låg nivå (0,1 %).

Vid utgången av 2019 förelåg fem reservationer för utgiftssegment eller program där kontrollbrister och/eller felprocent över 2 % hade identifierats (se avsnitt 2.3.5 och bilaga 4 för mer information) enligt följande:

·Tre reservationer för jordbruket: marknadsåtgärder och direktstöd från Europeiska garantifonden för jordbruket samt åtgärder inom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, avseende de medlemsstater och de utbetalande organ som (tillfälligt) måste ta itu med kontrollbrister och/eller höga felprocent.

·En återkommande icke-kvantifierad reservation angående registret för EU:s system för handel med utsläppsrätter.

·En ny reservation under 2019 för Europeiska havs- och fiskerifonden, avseende en medlemsstat och ett operativt program med en väsentlig felprocent.

Sammanhållning

Inom sammanhållningen fortlöper genomförandet av de nuvarande programmen helt enligt plan. Riskbeloppet vid avslutande uppskattas till 1,1 %, vilket är i linje med 2018 (1,3 %). Även om riskbeloppet vid utbetalning har ökat från 1,7 % 2018 till mellan 2,2 och 3,1% 2019 har de uppskattade framtida korrigeringarna också ökat (från 1,1 till 2 %).

Uppskattningen av den framtida korrigeringskapaciteten härrör från själva kontrollsystemet. Faktum är att alla fel inom sammanhållningspolitiken ( 21 ) som upptäcks av medlemsstaterna, kommissionen eller revisionsrätten i deras respektive revisioner omfattas av systematiska finansiella korrigeringar. De enskilda berörda programmen offentliggörs med fullständig öppenhet i de årliga verksamhetsrapporterna, som även innehåller uppgifter om vilka åtgärder som har vidtagits för att genomföra de nödvändiga korrigeringarna. Under delad förvaltning tillämpar kommissionen årligen ytterligare finansiella korrigeringar om felnivån (rapporterad eller omräknad) ligger kvar över 2 % i de årliga programräkenskaperna. Inom sammanhållningspolitiken avslutas inte programmen i slutet av deras livscykel förrän alla nödvändiga finansiella korrigeringar har genomförts.

Vad beträffar sammanhållningspolitiken gick ett antal operativa program i medlemsstaterna vidare till sina första utbetalningar 2018 och 2019. Revisorerna hade därmed möjlighet att granska hela processen för ett större antal program och ett större antal utbetalningar. Detta ledde till att fler fel hittades och att en högre felprocent kunde konstateras. För Europeiska regionala utvecklingsfonden, som står för den största andelen av utgifterna inom detta politikområde, har riskbeloppet vid utbetalning ökat från 2 % 2018 till en nivå mellan 2,7 och 3,8 % under 2019, med beaktande av alla möjliga risker. För Europeiska socialfonden ligger riskbeloppet vid utbetalning mellan 1,7 och 2,4 %.

Under 2019 rapporterade medlemsstaternas revisionsmyndigheter oriktigheter enligt en gemensam typologi som hade överenskommits med och rekommenderats av kommissionen. Icke-stödberättigande utgifter, oriktigheter i samband med offentlig upphandling och problem med verifieringskedjor är de viktigaste källorna till de revisionsresultat och oriktigheter som identifieras av både revisionsmyndigheterna och kommissionen genom deras revisioner.

För att åtgärda de vanligaste felen, vid sidan av finansiella korrigeringar av tidigare utgifter och korrigerande åtgärder för systemet inför framtiden, uppmuntrar kommissionen medlemsstaternas revisionsmyndigheter att rapportera till sina förvaltningsmyndigheter och attesterande myndigheter om de viktigaste orsakerna till konstaterade oriktigheter. Därmed kan programmyndigheterna anpassa sina interna kontroller, förstärka sina checklistor och fortbilda personalen och stödmottagarna. Kommissionen anordnar även kapacitetsbyggande event och gemensamma seminarier med programmyndigheterna, i synnerhet förvaltnings- och revisionsmyndigheterna. Kommissionen ger även detaljerade revisionsrekommendationer och kräver detaljerade handlingsplaner om systembrister påträffas.

Med tanke på hur viktiga offentliga upphandlingar är för sammanhållningspolitiken fortsätter kommissionen att genomföra sin uppdaterade handlingsplan för offentlig upphandling för att förbättra efterlevnaden av offentliga upphandlingsförfaranden inom detta politikområde. Särskild tonvikt läggs vid åtgärder som hjälper medlemsstaterna att ytterligare professionalisera upphandlarna, i enlighet med det paket för offentlig upphandling som kommissionen antog i oktober 2017. Kommissionen lägger även ut omfattande riktlinjer, exempel på god praxis och förklaringar på olika webbplatser. Ömsesidiga utbyten uppmuntras för att stödja upphandlings- och programmyndigheterna med att hantera dessa problem och minska antalet fel.

De två sammanhållningsavdelningarna har utfärdat reservationer för de operativa program under perioden 2014–2020 som har en felprocent som överstiger väsentlighetströskeln för 2019. För perioden 2007–2013 finns det fortfarande ett fåtal operativa program med en icke-kvantifierad reservation (se avsnitt 2.3.5 och bilaga 4 för mer information).

Yttre förbindelser

För yttre förbindelser låg både riskbeloppen vid utbetalning (1 %) och vid avslutande (0,7 %) på en stabil nivå med god marginal under 2 %.

Under 2019 fortsatte kommissionen sina ansträngningar med att förbättra de riskdifferentierade kontrollstrategierna för sina utvecklings- och grannskapsutgifter för att därigenom kunna fokusera på särskilda åtgärder i segmenten med högre risk. De två ansvariga avdelningarna har också förstärkt öppenheten i sina undersökningar av de kvarstående felprocenten (se bilaga 3). När det gäller utvecklingsutgifterna har t.ex. den övergripande felprocenten (1,13 %) nu delats upp i en del för EU:s budget (1,14 %) och en del för Europeiska utvecklingsfonden (1,13 %), vilket ger en tydlig bild av deras jämförbara riskprofiler.

Bland problemen med bristande efterlevnad kan nämnas att (den direkta) tillgången till styrkande handlingar från betrodda enheter, däribland internationella organisationer, fortfarande är en källa till oriktigheter. Detta är även en av orsakerna till revisionsrättens relativt höga uppskattning av felnivån för Europeiska utvecklingsfonden (5,2 % för 2018), som beräknas innan alla kontroller har genomförts (korrigeringskapacitet på 0,3 %) och i synnerhet innan styrkande handlingar har tillhandahållits. Därför har en handlingsplan utarbetats för att förbättra flödet av information mellan de betrodda enheterna, kommissionen och/eller revisionsrätten.

Vid utgången av 2019 vidhöll GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar sina två reservationer: en för ”bidrag inom ramen för direkt förvaltning” (felnivå på 2,65 %) och en för ”projekt i Libyen och Syrien” (insatser för att bygga upp försäkran inte möjliga av säkerhetsskäl) (se avsnitt 2.3.5 och mer detaljerad information i bilaga 4).

Forskning, industri, rymdfrågor, energi och transport

För det breda politikområdet forskning, industri, rymdfrågor, energi och transport som helhet låg riskbeloppen vid utbetalning (2 %) och vid avslutande (1,5 %) kvar på en stabil nivå.

Inom detta politikområde ligger riskbeloppet vid utbetalning för forskningsprogrammet Horisont 2020 (3,3 %) kvar över 2 %. Denna högre risk beror på de bidrag baserade på ersättning av faktiska stödberättigade kostnader (se avsnitt 2.3.2) som används i Horisont 2020 och konkurrenskraften för små och medelstora företag, i enlighet med de relevanta rättsliga grunderna. Det är svårt att fastställa exakt vilka kostnader som kan hänföras till projekten, vilket leder till fel i ersättningsanspråk och relaterade utbetalningar.

För att råda bot på denna situation har den väletablerade strategi för efterhandskontroll av programmet Horisont 2020, som är gemensam för alla avdelningar som deltar i genomförandet, lett till betydande korrigeringar i efterhand genom åren, och dessa ligger även till grund för de uppskattade framtida korrigeringarna.

Forskningsavdelningarna strävar emellertid hela tiden efter att minska riskbeloppet vid utbetalning, däribland genom ytterligare förenklingar av mallen för bidragsavtal, tydligare information om reglerna för stödberättigande och utökad finansiering i form av klumpsummor. Dessutom innebär kommissionens förslag till det nästa forskningsprogrammet (Horisont Europa från 2021) en utökad användning av förenklade kostnadsalternativ.

När det gäller de andra programmen ligger riskerna vid utbetalning och avslutande för Fonden för ett sammanlänkat Europa (transport, energi och telekommunikation), som genomförs av genomförandeorganet för innovation och nätverk, totalt sett under 2 %. EU:s rymdprogram ( 22 ), som genomförs av Europeiska rymdorganisationen och Europeiska byrån för GNSS, är också utsatta för lägre risker vid utbetalning och avslutande tack vare typen av finansiering och nivån på de revisioner som utförs. Trots detta har de försiktigtvis fastställts till en nivå på 0,5 %.

Precis som under tidigare år har forskningsavdelningarna och genomförandeorganen inte avgett sina revisionsförklaringar med några reservationer när det gäller Horisont 2020-programmet trots en nuvarande felnivå på 2,3 %. Detta beror på att de tillämpar programmets särskilda väsentlighetsnivå på 2–5 % för att ta hänsyn till dess inneboende risker och kontrollbegränsningar ( 23 ).

För 2019 finns det endast en reservation med koppling till det tidigare sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling (se avsnitt 2.3.5 och bilaga 4 för mer information).

Annan intern politik

När det gäller annan intern politik, som främst omfattar utbildning och kultur, m    igration och inrikes frågor samt ekonomiska och finansiella frågor, låg riskbeloppen vid utbetalning och vid avslutande kvar på en stabil nivå på 1,0 % respektive 0,8 %, dvs. med god marginal under 2 %.

Även om vissa utbildnings- och kulturprogram har en högre riskprofil, vilket även beror på de komplicerade ersättningsprogrammen, fångas riskerna upp av deras kontrollsystem.

GD Rättsliga frågor och konsumentfrågor har kvar sin reservation angående en väsentlig felprocent för bidrag under direkt förvaltning. GD Migration och inrikes frågor vidhåller två reservationer inom delad förvaltning (för Asyl-, migrations- och integrationsfonden och Fonden för inre säkerhet, samt för programmen för solidaritet och hantering av migrationsströmmar, som omfattas av reservationer i några få medlemsstater) och en reservation när det gäller bidrag i direkt förvaltning på grund av en väsentlig felnivå (se även avsnitt 2.3.5 och bilaga 4 för mer information).

Övriga tjänster och administration

Slutligen omfattar kommissionens avdelningar för övriga tjänster och administration mestadels utgiftstyper med låg risk, t.ex. utbetalningsbyråns administrativa utgifter. Trots detta har riskbeloppet vid utbetalning försiktigtvis fastställts till 0,5 %. Eftersom de flesta av de motsvarande kontrollsystemen främst omfattar förhandskontroller fastställs de beräknade framtida korrigeringarna ofta försiktigt till en nivå på 0,0 %. Riskbeloppet vid avslutande är således nästan lika med riskbeloppet vid utbetalning och ligger fortfarande på en mycket låg nivå på 0,5 %.

Inom detta politikområde har generaldirektoratet för stöd för strukturreformer vidhållit sin reservation för en väsentlig felnivå i ett bidragssegment under direkt förvaltning (se avsnitt 2.3.5 och bilaga 4 för mer information).

2.10.Program med relativt lägre och högre risk

Ovanstående genomgång visar att det finns program eller utgiftssegment med ganska låga felnivåer och andra med relativt höga nivåer. Detta beror till stor del på finansieringens karaktär, framför allt skillnaden mellan ganska komplicerade ersättningsbaserade system å ena sidan och relativt okomplicerade rättighetsbaserade utbetalningar ( 24 ) å den andra.

På denna grund kan kommissionens portfölj delas in ytterligare i strata med högre och lägre risk (se diagrammet nedan), vilket förklaras i följande avsnitt.

·Lägre risk. Utgifterna med riskbelopp vid utbetalning under 2 % uppgår till 80 miljarder euro (54 %).
Häri ingår direktstöd inom jordbruket, Europeiska havs- och fiskerifonden, Marie Skłodowska-Curie-åtgärder, bidrag från forskningsrådet, Europeiska rymdorganisationen och Europeiska byrån för GNSS, Fonden för ett sammanlänkat Europa, Erasmus+, Asyl-, migrations- och integrationsfonden, budgetstöd, subventioner, administrativa utgifter etc.

·Högre risk. Utgifterna med riskbelopp vid utbetalning över 2 % uppgår till 67 miljarder euro (46 %).
Häri ingår marknadsåtgärder och landsbygdsutveckling inom jordbruket, Regionala utvecklingsfonden, Socialfonden, forskningsbidrag inom Horisont 2020, övriga avdelningars komplexa bidrag etc.

Med tanke på kontrollsystemens fleråriga karaktär hade skillnaden dessutom varit ännu mer uttalad om denna uppdelning hade baserats på riskbeloppet vid avslutande. Exempelvis hade Europeiska socialfondens utgifter (11,2 miljarder euro, riskbelopp vid avslutande på 1,3 %) i sådana fall klassificerats i stratumet med lägre risk.

2.11.Kommissionen fortsätter att förbättra effektiviteten i sina verksamhetsområden

Mot bakgrund av de strikta budgetåtstramningarna strävar kommissionen efter att förbättra effektiviteten inom alla verksamhetsområden och samtidigt upprätthålla en hög resultatnivå. Förvaltningens styrelse leder kommissionens övergripande arbete inom områden som förvaltning av personalresurser, ekonomisk förvaltning, informationsteknik och informationshantering, kommunikation, logistik och evenemangsplanering. Arbetsmetoderna och förfarandena anpassas för att säkerställa en effektiv användning av de begränsade resurserna. Detta arbete kommer att fortsätta för att säkerställa en optimal fördelning av resurserna och en hög resultatnivå trots en ökad arbetsbelastning inom många områden, däribland när det gäller bekämpningen av covid-19-pandemin.

I sitt meddelande The synergies and efficiencies initiative: stock-taking and way forward (mars 2019, ej översatt till svenska), utnämnde kommissionen GD Budget till domänledare för den ekonomiska förvaltningen och ramen för internkontroll. Målet är att hela tiden förbättra den sunda ekonomiska förvaltningen genom ytterligare professionalisering av domänen och med större hänsyn till den senaste utvecklingen när det gäller förvaltningen av EU:s budget. Inom det nuvarande decentraliserade systemet vidtas åtgärder i två olika riktningar: dels för att förbättra den centraliserade styrningen och tillsynen och dels för att förstärka samordningen och moderniseringen av den ekonomiska förvaltningen inom hela kommissionen. Under 2019 vidtogs ytterligare åtgärder för att harmonisera, standardisera och förenkla den ekonomiska förvaltningen inom hela kommissionen, vid sidan av arbetet med att främja en sund ekonomisk förvaltning. Arbetet inriktades på att inrätta mer driftskompatibla och flexibla finansieringsprogram efter 2020.

Förenkling kan uppnås genom att förenkla reglerna, utarbeta harmoniserade och, så långt som möjligt, standardiserade förvaltningsmodeller för rättsliga instrument och moderna it-verktyg för finansiell information samt säkerställa enhetligheten i förbindelserna med de partner som genomför EU:s finansiering under indirekt förvaltning.

De åtgärder som har vidtagits på verksamhetsnivå under 2019 omfattar en utveckling av mer effektiva arbetsflöden (för bidrag, upphandling, finansiella instrument) genom förenklade modeller och förfaranden (som bygger på det gemensamma området för utbyte av elektroniska uppgifter). Kommissionen har även förstärkt vägledningen och samordningen gentemot medlemsstaterna och andra av kommissionens avdelningar inom områden som är relevanta för genomförandet av EU:s budget (t.ex. interna kontrollsystem i medlemsstaterna, intressekonflikter, rättsstatlighet och bedrägeribekämpande åtgärder). Andra initiativ inom informationstekniken är e-sammanhållning vid delad förvaltning och det geospatiala system som används inom jordbruket.

Initiativ för att ytterligare öka effektiviteten i den ekonomiska förvaltningen har även inletts på nivån för kommissionens avdelningar.

·För det första har flera av kommissionens avdelningar digitaliserat sina finansiella förfaranden. Detta bidrar till en smidigare, mindre byråkratisk, bättre integrerad och mer flexibel kommission. Som ett resultat av detta inriktas resurserna allt oftare på verksamheter på fältet. Automatiserade informationsverktyg förbättrar tillsynsprocessen och underlättar en förbättrad förvaltning och bättre användning av uppgifterna, samtidigt som de minskar risken för att möjligheter till tidigt ingripande går förlorade.

·För det andra rapporterade flera av kommissionens avdelningar att de har granskat sina kontrollstrategier och/eller sina finansiella arbetsflöden i syfte att förenkla förfarandena och anpassa kontrollernas frekvens och intensitet till transaktionernas risker.

De ovannämnda initiativen säkerställer ett effektivt skydd av EU:s budget och minskar samtidigt den tid som behövs för att slutföra de finansiella processerna. Framför allt fortsatte indikatorerna för utbetalningstiden att uppvisa en mycket positiv nedåtgående trend. Under 2019 var kommissionens genomsnittliga utbetalningstid 16 dagar (en minskning från 20 respektive 18 dagar de två föregående åren), dvs. med god marginal under det föreskrivna taket på 30 dagar. Kommissionen genomförde 95 % av sina utbetalningar i tid (antalet försenade utbetalningar minskade från 10 % och 8 % de två föregående åren). Trots detta är målet fortfarande att uppfylla den föreskrivna tiden för varje utbetalning. Se närmare uppgifter i bilaga 8.

2.12.Kostnaden för kontrollerna är fortfarande proportionerliga mot de tillhörande riskerna

Totalt sett är de beräknade kontrollkostnaderna rimliga mot bakgrund av programmens karaktär och/eller kontrollmiljöerna. De ligger dessutom på en stabil nivå tack vare de oförändrade kontrollmiljöerna och de befintliga strategierna för de nuvarande programmen.

Direkta jämförelser mellan programmen är ofta inte möjliga på grund av deras olika särdrag och kostnadsdrivande faktorer. I rutan nedan finns några exempel på detta.

För öppenhetens och fullständighetens skull har de avdelningar som arbetar med delad och/eller indirekt förvaltning även rapporterat kostnaderna för kontroller i medlemsstaterna och av betrodda enheter separat från kommissionens egna kostnader för kontroller i sina årliga verksamhetsrapporter. Som exempel kan nämnas att de kostnader som rapporterades av medlemsstaterna för den gemensamma jordbrukspolitiken utgjorde 3,5 % av utgifterna under 2019.

I samband med en revision av genomförandet av sammanhållningsfonderna ( 25 ) kunde revisionsrätten nyligen konstatera att den totala kostnad för genomförandet av sammanhållningspolitiken som kommissionen presenterar i sina årliga verksamhetsrapporter är förhållandevis låg jämfört med andra EU-fonder och internationellt finansierade program. Dessa kostnader utgjorde, räknat som en andel av de utbetalningar som gjordes 2018, 2,87 % för Europeiska socialfonden, 2,45 % för Europeiska regionala utvecklingsfonden respektive 2,03 % för Sammanhållningsfonden.

Efter en samlad bedömning av kontrollernas ändamålsenlighet, effektivitet och ekonomi under 2019 drog alla kommissionens avdelningar slutsatsen att deras kontroller var kostnadseffektiva överlag.

2.13.Förvaltningsförklaring, revisionsuttalanden och myndigheten som beviljar ansvarsfrihet

Generaldirektörernas bedömningar, försäkringar och reservationer

I sina revisionsförklaringar för 2019  ( 26 ) förklarade alla de 50 generaldirektörerna (eller motsvarande) att de med rimlig säkerhet kunde konstatera i) att informationen i deras rapporter ger en ”sann och rättvisande bild” (dvs. en tillförlitlig, fullständig och korrekt bild) av läget på deras avdelning, ii) att de resurser som avsatts för deras verksamhet har använts för sitt avsedda ändamål och i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning, och iii) att de kontrollförfaranden som införts ger tillräckliga garantier för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

Inom ramen för sin övergripande garantiprocess och ur sitt eget förvaltningsperspektiv genomför generaldirektörerna även en mer ingående analys för varje program eller segment av deras portfölj. De använder alla tillgängliga uppgifter, särskilt resultatet av sina kontroller, för att upptäcka eventuella betydande brister i kvantitativa eller kvalitativa termer. I slutet av varje budgetår avgör de om det är troligt att de ekonomiska konsekvenserna av en sådan brist sannolikt kommer att ligga över väsentlighetsnivån på 2 % och/eller om anseendet kommer att påverkas. Om så är fallet avger de sin revisionsförklaring med en reservation för det specifika segment i portföljen som påverkas.

För 2019 utfärdade 11 av de 50 generaldirektörerna revisionsförklaringar med totalt 18 reservationer. Denna betydande minskning av antalet jämfört med 2018 (då 40 reservationer rapporterades av 20 avdelningar) kan förklaras på följande sätt.

·Sex reservationer togs bort eftersom de underliggande bristerna har undanröjts.

·För 17 av reservationerna tillämpades regeln om belopp av mindre betydelse, varigenom reservationerna inte längre ansågs vara meningsfulla under vissa förhållanden, nämligen de begränsade utgifterna (mindre än 5 % av avdelningens utbetalningar) och de låga medföljande finansiella konsekvenserna (mindre än 5 miljoner euro). Dessa gällde i första hand äldre program från perioden 2007–2013 inom forskning, konkurrenskraft, utbildning och kultur samt yttre förbindelser.

·Sammanlagt 17 reservationer är återkommande från tidigare år, och endast en är ny för 2019. Detta beror främst på att de underliggande orsakerna till den väsentliga felnivån kan mildras delvis men inte elimineras fullt ut inom de nuvarande programmens rättsliga ramar. Närmare uppgifter finns i avsnitt 2.3.1, och begreppen förklaras i bilaga 4.

De totala ekonomiska konsekvenserna av alla reservationer (1 053 miljoner euro för 2019, dvs. 2 % lägre än de 1 078 miljoner euro som beräknades 2018) är jämförbara med nivåerna under de senaste två åren. För varje reservation har den berörda generaldirektören vidtagit begränsningsåtgärder för att hantera de underliggande bristerna och mildra de medföljande riskerna.

I bilaga 4 finns en komplett förteckning över reservationerna för 2019 med ytterligare förklaringar och uppgifter.

Arbetet inom tjänsten för internrevision och det allmänna yttrandet

Kommissionens avdelningar baserade även sin försäkran på det arbete som utförts av tjänsten för internrevision. Tjänsten för internrevision granskar förvaltnings- och kontrollsystemen inom kommissionen och genomförandeorganen och ger en oberoende och objektiv försäkran om deras lämplighet och effektivitet.

I enlighet med sin uppdragsstadga ( 27 ) utfärdade tjänsten för internrevision ett årligt allmänt yttrande om kommissionens ekonomiska förvaltning på grundval av det revisionsarbete som tjänsten hade utfört inom området för ekonomisk förvaltning i kommissionen under de tre föregående åren (2017--2019). I det allmänna yttrandet beaktas även uppgifter från andra källor, som Europeiska revisionsrättens utlåtanden. På grundval av denna information ansåg internrevisorn att kommissionen under 2019 hade infört förfaranden för styrning, riskhantering och internkontroll som sammantaget är tillräckliga för att ge rimliga garantier för uppnåendet av de finansiella målen. Det allmänna yttrandet innehöll dock förbehåll med avseende på de reservationer som de delegerade utanordnarna framfört i sina revisionsförklaringar i de årliga verksamhetsrapporterna.

Vid utarbetandet av det allmänna yttrandet tog internrevisorn även hänsyn till de kombinerade effekterna av i) alla belopp som uppskattas vara riskbelopp vid utbetalning, eftersom dessa går utöver de belopp som omfattas av reservationer, och ii) de finansiella korrigeringarna och betalningskraven för de brister och fel som kommissionens avdelningarna kommer att upptäcka och korrigera under de kommande åren till följd av de fleråriga korrigerande mekanismer som ingår i kommissionens internkontrollsystem. Mot denna bakgrund anser tjänsten för internrevision att EU:s budget är skyddad på ett lämpligt sätt i sin helhet och på sikt.

Utbrottet av covid-19 och kommissionens insatser för att bekämpa spridningen påverkade inte kommissionens förmåga att skydda EU:s budget under 2019. Förutsättningarna kan emellertid vara annorlunda under 2020 och de efterföljande åren, eftersom de efterhandsåtgärder som hittills har lett till korrigeringar kan bli mindre effektiva (och därmed påverka den korrigerande kapaciteten). Detta kan ske om vissa förfaranden för styrning av utgifterna lättas och om det uppstår problem med att återkräva olagliga eller oriktiga utgifter från slutliga stödmottagare som drabbats av finansiella och ekonomiska svårigheter till följd av coronakrisen. Utan ytterligare förbehåll för yttrandet tillade internrevisorn två ”upplysningar av särskild betydelse” som närmare beskrivs i bilaga 6 till denna rapport. Upplysningarna gäller

·genomförandet av EU:s budget i samband med den nuvarande krisen till följd av covid-19-pandemin, i synnerhet behovet att göra en ingående bedömning av de nya riskerna och att definiera och genomföra korrigerande åtgärder, och

·övervakningsstrategierna för tredje parter som genomför politiska åtgärder och program.

För att bidra till kommissionens resultatbaserade kultur och en ökad inriktning på valuta för pengarna genomförde tjänsten för internrevision även effektivitetsrevisioner under 2019 som en del av sin strategiska revisionsplan för 2019–2021. Dessa granskningar ledde till rekommendationer, som alla godtogs av de enheter som varit föremål för revision, avseende övervakningsstrategier för genomförandet av program av tredje part, kontrollstrategier för utvalda avdelningar, förvaltningsprocesser för mänskliga resurser och informationsteknik samt resultatrelaterade aspekter av avdelningarnas genomförande av insatser och program. De enheter som varit föremål för revision utarbetade handlingsplaner för alla rekommendationer. Handlingsplanerna lämnades in till tjänsten för internrevision och bedömdes vara tillfredsställande.

Slutligen har tjänsten för internrevision, i linje med sin strikta uppföljningspolicy, gjort regelbundna bedömningar av hur rekommendationerna har genomförts av kommissionens avdelningar och genomförandeorgan. Under uppföljningsarbetet bekräftades att 98 % av de rekommendationer som utfärdades 2015–2019 hade genomförts på ett lämpligt och effektivt sätt av de enheter som varit föremål för revision. Detta visar att kommissionens avdelningar är noggranna med att genomföra rekommendationerna och minska de risker som identifierats av tjänsten för internrevision.

I bilaga 6 finns mer information om försäkran från tjänsten för internrevision. Kommissionen har även vidarebefordrat en rapport om internrevisorns arbete till den myndighet som beviljar ansvarsfrihet i enlighet med artikel 118.8 i budgetförordningen, som en del av det integrerade paketet för finansiell rapportering och redovisningsrapportering.

Arbetet inom kommittén för revisionsuppföljning

Kommittén för revisionsuppföljning ( 28 ) övervakar revisionsärenden inom kommissionen och rapporterar årligen till kommissionskollegiet. Kommittén gör detta genom att säkerställa internrevisionstjänstens oberoende, övervaka kvaliteten på det interna revisionsarbetet och säkerställa att interna (dvs. från tjänsten för internrevision) och externa (dvs. från Europeiska revisionsrätten) revisionsrekommendationer beaktas av kommissionens avdelningar och att lämpliga uppföljningar utförs.

Under rapporteringsåret fortsatte kommittén för revisionsuppföljning att spela en viktig roll för att förbättra styrningen, det organisatoriska resultatet och ansvarigheten i hela organisationen. Kommittén anordnade tre mötesrundor och inriktade sitt arbete på de fyra centrala mål som fastställts i arbetsprogrammen för 2019 och 2020. Kommittén för revisionsuppföljning var nöjd vad gäller det interna revisionsarbetets oberoende och kvalitet, och konstaterade att internrevisorns planering täcker den allmänna ramen för revisionen på ett adekvat sätt och fortsätter att omfatta de viktiga riskområdena. Kommittén tyckte att det var uppmuntrande att den effektiva genomförandegraden för internrevisorns rekommendationer låg på en hög nivå (98 % för de rekommendationer som utfärdades 2015–2019) och att endast sex mycket viktiga revisionsrekommendationer var försenade med mer än sex månader i januari 2020. Framstegen med att genomföra Europeiska revisionsrättens rekommendationer var också tillfredsställande. Endast en av de rekommendationer som utfärdades 2001–2014 kvarstod i februari 2020. Slutligen konstaterade kommittén för revisionsuppföljning att revisionsrätten för 12:e gången i rad lämnat ett positivt yttrande utan reservation om tillförlitligheten i EU:s konsoliderade räkenskaper.

Bilaga 7 innehåller mer information om kommitténs arbete och slutsatser.

Revisionsrättens yttrande om 2018 års räkenskaper och transaktionernas laglighet och korrekthet

Under 2019 lämnade Europeiska revisionsrätten ett positivt yttrande (utan reservation) om EU:s årsredovisning för 12:e året i rad.

Godkännande av lokala system

Det är räkenskapsförarens uppgift att godkänna årsredovisningen och med rimlig säkerhet intyga att den ger en sann och rättvisande bild av kommissionens ekonomiska situation. Godkännandet av lokala system omfattar ett antal tillsyns- och övervakningskontroller som syftar till att ge räkenskapsföraren visshet om att den information som lagts in av kommissionens olika avdelningar i redovisningssystemen är tillförlitlig. Detta görs vid sidan av avdelningarnas egna förvaltningsbedömningar av de interna kontrollsystem som används.

I samband med det arbete som utfördes under 2019 identifierades såväl styrkor som ett antal brister och problem. Detta ledde till rekommendationer för att förbättra avdelningarnas kontrollmiljö och redovisningskvalitet ( 29 ) och för att åtgärda riskerna vad gäller rapporteringen om den ekonomiska och lagstiftningsrelaterade förvaltningens korrekthet ( 30 ). Inga av de brister som har identifierats kommer sannolikt att ha någon väsentlig effekt på årsredovisningen.

När det gäller de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet lämnade revisionsrätten ett yttrande med förbehåll (positivt, men med observationer) för EU:s budget, men ett negativt yttrande om Europeiska utvecklingsfonden.

Kommissionen gör en uppföljning av revisionsrättens rekommendationer och rapporterar om de åtgärder som vidtagits i de årliga verksamhetsrapporterna. Dessutom rapporterar kommissionen regelbundet om genomförandet av rekommendationer till kommittén för revisionsuppföljning, som utför vissa övervakningsåtgärder i detta avseende i enlighet med sitt uppdaterade mandat ( 31 ).

Revisionsrätten övervakar även kommissionens genomförande av dess rekommendationer och ger återkoppling som hjälper kommissionen att förbättra sina uppföljningsåtgärder. I sin årsrapport för 2018 granskade revisionsrätten kvaliteten i kommissionens uppföljning av 184 revisionsrekommendationer från 25 särskilda rapporter som offentliggjordes under 2015. Revisionsrätten konstaterade att kommissionen hade genomfört omkring tre fjärdedelar av rekommendationerna helt eller i de flesta avseenden och något mindre än en femtedel i vissa avseenden. De återstående rekommendationerna godtogs inte av kommissionen och hade därför inte genomförts. Detta är i stort sett i linje med föregående år.

Beviljande av ansvarsfrihet 2018

Europaparlamentet beviljade ansvarsfrihet för kommissionen för budgetåret 2018 med en klar majoritet den 14 maj 2020 efter att ha granskat rapporterna från revisionsrätten, kommissionens integrerade finansiella redovisningspaket och rådets rekommendation om ansvarsfrihet. Europaparlamentets budgetkontrollutskott uppmanade även vissa kommissionsledamöter och generaldirektörer till ett åsiktsutbyte under förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet. Europaparlamentets resolution om ansvarsfrihet för 2018 innehåller rekommendationer för att förbättra budgetgenomförandet samt rekommendationer kopplade till särskilda politikområden och situationer, till exempel när det gäller rättsstatliga principer och påstådda intressekonflikter. I vanlig ordning vidtar kommissionen åtgärder för att genomföra dessa rekommendationer och kommer att följa upp dem i en särskild rapport ( 32 ).

2.14.Framtida utveckling: prognos för 2020 och perioden 2021–2027

2.15.Coronakrisens konsekvenser för en sund ekonomisk förvaltning under 2020

Kommissionen har vidtagit en rad olika åtgärder för att bekämpa den kris som orsakats av covid-19-pandemin, däribland investeringsinitiativ för att minska coronavirusets socioekonomiska effekter. Genom sin enorma inverkan på EU:s stödmottagare, de nationella myndigheterna och kommissionens avdelningar kommer pandemin i sig och de åtgärder som har vidtagits att påverka EU-budgetens resultat, men även leda till utmaningar för kommissionens säkerställande av försäkran.

Krisens karaktär gjorde att det krävdes anpassningar av kontrollförfarandena och mer flexibilitet i förvaltningen av finansieringen (t.ex. de europeiska struktur- och investeringsfonderna) för att göra det möjligt att snabbt frigöra medel när de behövs som mest. Dessa särskilda anpassningar har förankrats genom ändrad lagstiftning, mot vilken efterlevnaden kommer att bedömas för den period som påverkas av krisen.

Kommissionen håller för närvarande på att utarbeta en strategi för detaljerad identifiering av dessa nya risker och utmaningar för att bedöma deras inverkan och fastställa riskreducerande åtgärder. I detta avseende är det viktigt att hitta en balans mellan den flexibilitet som krävs för att göra medlen tillgängliga för medlemsstaterna och andra genomförande partner och stödmottagare som bekämpar krisen och behovet att respektera principen om sund ekonomisk förvaltning.

2.16.Insatserna för att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning bibehålls i den kommande fleråriga budgetramen

Kommissionen strävar alltid efter att säkerställa att EU:s budget förvaltas i enlighet med de högsta standarderna för en sund ekonomisk förvaltning. Under de rådande omständigheterna är detta lika viktigt som någonsin tidigare. I maj antog kommissionen sina omarbetade förslag till den fleråriga budgetramen 2021–2027. Dessa förslag bekräftar kommissionens åtagande att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning med särskild tonvikt på att maximera förenklingar, synergieffekter och effektivitetsvinster samt att genomföra riskdifferentierade och kostnadseffektiva kontrollsystem.

Syftet är att uppnå både de politiska målen/programmålen och målen för internkontroll, dvs. snabba betalningar, en låg felnivå och låga kontrollkostnader. Faktorer som kan bidra till dessa tre mål är t.ex. ökad användning av klumpsummor (vilket dessutom minskar behovet av detaljerad dokumentation) och möjlighet till finansiering på grundval av utfall eller resultat (vilket, till exempel, eliminerar behovet av att registrera arbetstimmar genom tidrapporter eller lämna in detaljerade fakturor för de kostnader som uppstått).

En sund ekonomisk förvaltning av EU:s budget kommer även att underlättas med hjälp av mallar för inrättandet av genomförandeorgan och delegeringsinstrument för framtida delegeringar av program till genomförandeorganen under nästa fleråriga budgetram, såväl som riktlinjer för inrättande och drift av genomförandeorganen.

2.17.Ytterligare förbättring och förstärkning av samarbetet med medlemsstaterna

Som en del av kommissionens övergripande initiativ att förbättra och förstärka sitt samarbete med medlemsstaterna har ett nätverk för bättre användning av EU:s medel (Better Spending Network) med företrädare för medlemsstaterna och kommissionen inrättats för att förbättra utbytet av god praxis, kunskap och information och för att upptäcka brister och hitta lösningar i ett tidigt skede när det gäller offentliga utgifter, däribland inom områden som intressekonflikter, rättsstatliga principer samt bedrägeri och korruption. Samarbetet med medlemsstaterna kommer att äga rum på hög nivå (årliga konferenser inom högnivågruppen för nätverket för bättre användning av EU:s medel) och på teknisk nivå genom seminarier om specifika ämnesområden.

Frågan om intressekonflikter står högt på kommissionens dagordning och har varit föremål för ingående diskussioner och åtgärder, i synnerhet från Europaparlamentets budgetkontrollutskott. Som svar på detta, och efter översynen av reglerna för att undvika intressekonflikter i 2018 års budgetförordning, där tillämpningen uttryckligen utökades till delad förvaltning, håller kommissionen på att utarbeta riktlinjer för undvikande av intressekonflikter som omfattar alla förvaltningsmetoder (direkt/indirekt/delad förvaltning). Syftet är att underlätta förståelsen och öka medvetenheten om reglerna för intressekonflikter bland de olika intressenter som använder EU:s medel, både inom EU:s institutioner och i medlemsstaterna. Planen är att offentliggöra riktlinjerna i slutet av året.

Kommissionen överväger även andra åtgärder för att hantera specifika frågor som tagits upp av Europaparlamentet och möjliga problem eller luckor som identifierats under det senaste året. Dessa åtgärder kan omfatta förslag för att förbättra kvaliteten och kompatibiliteten hos de uppgifter om stödmottagarna som finns tillgängliga för kommissionen och säkerställa att återbetalningen av EU-medel verkställs.

På grundval av försäkringarna och reservationerna i de årliga verksamhetsrapporterna ( 33 ) antar kommissionskollegiet rapporten Årlig förvaltnings- och resultatrapport för EU:s budget – Budgetåret 2019 och tar det övergripande politiska ansvaret för förvaltningen av EU:s budget.

(1)

()    Summan av kommissionens relevanta utgifter motsvarar de utbetalningar som gjorts under 2019 minus den förfinansiering som betalats ut under 2019 plus den förfinansiering som betalats ut under föregående år och som avräknats 2019 (se bilaga 3 för definitioner och mer information).

(2)

()    Communication from the President to the Commission: The Working Methods of the European Commission, 1.12.2019, s. 3 (ej översatt till svenska).

(3)

()    Communication to the Commission: Governance in the European Commission, 24.6.2020, C(2020) 4240 (ej översatt till svenska).

(4)

()    Deras officiella benämning är delegerade utanordnare. I artikel 74.1 i budgetförordningen föreskrivs följande: ”Utanordnaren ska vid den berörda unionsinstitutionen ansvara för verkställandet av inkomster och utgifter i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning, bland annat genom att säkerställa resultatrapportering och säkerställa överensstämmelse med kraven på laglighet och korrekthet och likabehandling av mottagare.”.

(5)

()    Chefer för genomförandeorgan, kontor, tjänster, arbetsgrupper etc.

(6)

()    I enlighet med kraven i artikel 247 i budgetförordningen innefattar det integrerade paketet för finansiell rapportering och redovisningsrapportering även Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning, rapporten om uppföljningen av beviljandet av ansvarsfrihet för det föregående budgetåret, den årliga rapporten till den myndighet som beviljar ansvarsfrihet om de interna revisioner som utförts prognosen för EU-budgetens kommande in- och utflöden på lång sikt.

(7)

()    Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission CPR (Common Provisions Regulation).

(8)

()    GD Budget, i samarbete med generalsekretariatet, GD Personal och säkerhet, GD Kommunikation och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning.

(9)

()    COM(2018) 324 final

(10)

()    Europeiska revisionsrätten, Årsrapport 2018, bilaga 1.1 Revisionsmetod, punkterna 18–19.

(11)

()    Kommissionens riktlinjer år 2019 om finansiella korrigeringar vid oriktigheter inom offentlig upphandling i bilagan till kommissionens beslut av den 14 maj 2019 om riktlinjer för fastställande av finansiella korrigeringar som ska tillämpas på utgifter som finansieras av unionen, i de fall som de tillämpliga bestämmelserna om offentlig upphandling inte har följts, C(2019) 3452.

(12)

()    Europeiska revisionsrätten, Årsrapport 2018, avsnittet om de europeiska utvecklingsfonderna, punkt 17.

(13)

()    För utgifterna i samband med den gemensamma jordbrukspolitiken används begreppet slutligt riskbelopp, eftersom åtgärderna inom ramen för Europeiska garantifonden för jordbruket inte ”avslutas”.

(14)

()    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och revisionsrätten (COM(2019) 196).

(15)

()     https://ec.europa.eu/anti-fraud/sites/antifraud/files/pif_2018_30_years_brochure_en.pdf

(16)

()    Generalsekretariatet, den juridiska avdelningen, GD Personal och säkerhet samt GD Budget.

(17)

()    Mer information finns i den årsrapport som sammanställs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning : https://ec.europa.eu/anti-fraud/about-us/reports/olaf-report_sv

(18)

()    Med urval avses den process där Europeiska byrån för bedrägeribekämpning undersöker inkommande information och fattar beslut  omen utredning ska inledas eller ej .

(19)

()    Även om utgifterna för Europeiska havs- och fiskerifonden ingår under rubriken ”Naturresurser” följer de samma resultatmekanism som sammanhållningsutgifterna.

(20)

()    Eftersom åtgärderna inom ramen för Europeiska garantifonden för jordbruket inte avslutas ersätts riskbeloppet vid avslutande för jordbruksutgifterna med det slutliga riskbeloppet.

(21)

()    Europeiska havs- och fiskerifonden har samma förvaltnings- och kontrollsystem som sammanhållningspolitiken.

(22)

()    Däribland Galileo och Egnos (de europeiska satellitnavigeringssystemen) och Copernicus (EU:s system för jordobservation).

(23)

()    I finansieringsöversikten till kommissionens förslag till förordning om Horisont 2020 anges följande: ”Beträffande utgifterna för forskning inom ramen för Horisont 2020 anser kommissionen därför att en risk för fel, på årsbasis, mellan 2 och 5 % är ett realistiskt mål med hänsyn till kostnaderna för kontroller, de förenklingsåtgärder som föreslås för att göra reglerna mindre komplicerade och den tillhörande inneboende risken i samband med ersättning av kostnaderna för ett forskningsprojekt. Slutmålet beträffande nivån för kvarstående fel vid avslutandet av programmen, när de finansiella konsekvenserna av alla revisioner, korrigeringar och åtgärder för återkrav har beaktats, är att komma så nära 2 % som möjligt.”

(24)

()    Detta har även konstaterats av Europeiska revisionsrätten (i årsrapporten för 2018, punkt 1.16–32).

(25)

()    Europeiska revisionsrätten, Särskild rapport nr 7/2020, Genomförande av sammanhållningspolitiken: jämförelsevis låga kostnader men otillräcklig information för att bedöma besparingar som uppnås genom förenkling, 16.4.2020.

(26)

()     https://ec.europa.eu/info/publications/annual-activity-reports_en

(27)

()    Senaste version: C(2020) 1760 final.

(28)

()    Kommittén för revisionsuppföljning består av nio ledamöter. Högst sex är ledamöter av kommissionen, och minst tre är externa ledamöter med bevisad yrkeskunskap när det gäller revision och tillhörande frågor. Hälften av kommissionens ledamöter i kommittén för revisionsuppföljning byts ut efter halva mandatperioden. Avtal med de externa ledamöterna upprättas varje år.

(29)

()    Detta gäller främst sex avdelningar (GD Jordbruk och landsbygdsutveckling, GD Europeiskt civilskydd och humanitära biståndsåtgärder, GD Personal och säkerhet, GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar, GD Forskning och innovation samt Genomförandeorganet för forskning).

(30)

()    De största riskerna gällde olika problem med kontrollmiljön för redovisning, registreringen av återflöden från finansiella instrument, den omedelbara avslutningen av förfinansieringen, det omedelbara utfärdandet av betalningskrav och frågor gällande synkroniseringen av periodiserad redovisning med lokala informationstekniksystem.

(31)

()    Communication to the Commission: Update of the charter of the Audit Progress Committee of the European Commission (ej översatt till svenska), 27.2.2020, C(2020)1165.

(32)

()    Rapporten om uppföljningen av ansvarsfriheten för budgetåret 2018, som även kommer att ingå i det integrerade paketet för finansiell rapportering och redovisningsrapportering.

(33)

()    Artikel 74.9 i budgetförordningen.