This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52020AP0357
European Parliament legislative resolution of 16 December 2020 on the draft Council regulation laying down the multiannual financial framework for the years 2021 to 2027 (09970/2020 — C9-0409/2020 — 2018/0166(APP))
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 december 2020 om utkastet till rådets förordning om den fleråriga budgetramen 2021–2027 (09970/2020 – C9-0409/2020 – 2018/0166(APP))
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 december 2020 om utkastet till rådets förordning om den fleråriga budgetramen 2021–2027 (09970/2020 – C9-0409/2020 – 2018/0166(APP))
EUT C 445, 29.10.2021, p. 240–255
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
29.10.2021 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 445/240 |
P9_TA(2020)0357
Rådets förordning om den fleråriga budgetramen 2021-2027 ***
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 december 2020 om utkastet till rådets förordning om den fleråriga budgetramen 2021–2027 (09970/2020 – C9-0409/2020 – 2018/0166(APP))
(Särskilt lagstiftningsförfarande – godkännande)
(2021/C 445/43)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
— |
med beaktande av utkastet till rådets förordning (09970/2020), |
— |
med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 312 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (C9-0409/2020), |
— |
med beaktande av sin resolution av den 14 november 2018 om förslaget till rådets förordning om den fleråriga budgetramen 2021–2027 – parlamentets ståndpunkt i syfte att nå en överenskommelse (1), |
— |
med beaktande av sin resolution av den 10 oktober 2019 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 och egna medel: dags att uppfylla medborgarnas förväntningar (2), |
— |
med beaktande av sin resolution av den 23 juli 2020 om slutsatserna från Europeiska rådets extra möte den 17–21 juli 2020 (3), |
— |
med beaktande av artiklarna 92, 105.1 och 105.4 i arbetsordningen, |
— |
med beaktande av skrivelserna från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och utskottet för konstitutionella frågor, |
— |
med beaktande av rekommendationen från budgetutskottet (A9-0260/2020). |
1. |
Europaparlamentet godkänner utkastet till rådets förordning om den fleråriga budgetramen för 2021–2027 enligt bilagan till denna resolution. |
2. |
Europaparlamentet godkänner de gemensamma förklaringarna från Europaparlamentet, rådet och kommissionen som bifogas denna resolution. |
3. |
Europaparlamentet godkänner sin förklaring som bifogas denna resolution. |
4. |
Europaparlamentet tar del av kommissionens förklaring som bifogas denna resolution. |
5. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande och kommissionens ordförande underteckna Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma förklaring om budgetkontroll av nya förslag som grundar sig på artikel 122 i EUF-fördraget och som kan medföra betydande konsekvenser för unionens budget. |
6. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten. |
(1) EUT C 363, 28.10.2020, s. 179.
(2) Antagna texter, P9_TA(2019)0032.
(3) Antagna texter, P9_TA(2020)0206.
BILAGA 1: UTKASTET TILL RÅDETS FÖRORDNING OM DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN 2021–2027
RÅDETS FÖRORDNING (EU, Euratom) 2020/…
av den
om den fleråriga budgetramen 2021–2027
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 312,
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 106a,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
med beaktande av Europaparlamentets godkännande (1),
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
efter att ha hört Europeiska ekonomiska och sociala kommittén,
efter att ha hört Regionkommittén,
i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, och
av följande skäl:
(1) |
Med hänsyn till behovet av tillräcklig förutsebarhet för att det ska gå att förbereda och genomföra investeringar på medellång sikt bör den fleråriga budgetramen (budgetramen) löpa över sju år med början den 1 januari 2021. |
(2) |
De ekonomiska konsekvenserna av covid-19-krisen gör att unionen måste tillhandahålla en långsiktig budgetram som banar väg för en rättvis och inkluderande övergång till en grön och digital framtid, stödjer unionens strategiska autonomi på längre sikt och gör den resilient mot chocker i framtiden. |
(3) |
De årliga taken för åtagandebemyndiganden per utgiftskategori och de årliga taken för betalningsbemyndiganden som fastställs i denna förordning ska respektera de tillämpliga taken för åtaganden och egna medel, vilka fastställs i enlighet med det gällande rådsbeslutet om systemet för Europeiska unionens egna medel, som har antagits i enlighet med artikel 311 tredje stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) (beslutet om egna medel). |
(4) |
I fall då det är nödvändigt att mobilisera de garantier som avsätts i unionens allmänna budget för sådant ekonomiskt stöd till medlemsstaterna som godkänts i enlighet med artikel 220.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (2) (budgetförordningen) bör det nödvändiga beloppet mobiliseras utöver taken för åtagande- och betalningsbemyndiganden i budgetramen, utan att taket för egna medel överskrids. |
(5) |
Budgetramen bör inte ta hänsyn till budgetposter som finansieras genom inkomster som avsatts för särskilda ändamål i den mening som avses i budgetförordningen. |
(6) |
Budgetramen bör fastställas i 2018 års priser. Även reglerna för årliga tekniska justeringar av budgetramen för omräkning av tak och tillgängliga marginaler bör fastställas. |
(7) |
Regler för andra situationer som kan kräva justering av budgetramen bör fastställas. Sådana justeringar kan ha samband med ett försenat antagande av nya regler eller program inom ramen för delad förvaltning, eller med åtgärder kopplade till sund ekonomisk styrning eller till åtgärder antagna enligt Europaparlamentets och rådets förordning om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionens budget. Det bör även fastställas regler för en mekanism för programspecifik justering. |
(8) |
Särskild och största möjliga flexibilitet bör tillämpas för att unionen ska kunna fullgöra sina skyldigheter i enlighet med artikel 323 i EUF-fördraget. |
(9) |
För att unionen ska kunna vidta åtgärder till följd av angivna oförutsedda omständigheter eller konsekvenser och för att budgetförfarandet på så sätt ska fungera väl behövs följande särskilda tematiska instrument: Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, reserven för solidaritet och katastrofbistånd och brexitjusteringsreserven. Reserven för solidaritet och katastrofbistånd är inte avsedd att användas för att hantera sådana följder av marknadsrelaterade kriser som drabbar produktionen eller distributionen inom jordbruket. |
(10) |
Följande icke-tematiska särskilda instrument är nödvändiga för att ytterligare öka flexibiliteten: det samlade marginalinstrumentet och flexibilitetsmekanismen. Det samlade marginalinstrumentet bör göra det möjligt att omfördela sådana marginaler som är tillgängliga under taken för åtagande- respektive betalningsbemyndiganden mellan budgetår och, vad gäller åtagandebemyndiganden, mellan rubriker i budgetramen, utan att totalbeloppen för taken för åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden i budgetramen överskrids sett till budgetramens hela löptid. Flexibilitetsmekanismen bör göra det möjligt att finansiera specifika oförutsedda utgifter för ett givet budgetår. |
(11) |
Särskilda bestämmelser bör införas för att göra det möjligt att utöver taken i budgetramen föra upp åtagandebemyndiganden och motsvarande betalningsbemyndiganden i budgeten i fall då det är nödvändigt att utnyttja särskilda instrument. |
(12) |
Det är nödvändigt att föreskriva att budgetramen ska revideras vid fördragsändringar som påverkar budgeten, vid Cyperns återförening eller vid unionens utvidgning samt mot bakgrund av budgetgenomförandet. |
(13) |
Denna förordning kan även komma att behöva revideras med anledning av oförutsedda omständigheter som inte kan hanteras inom de gränser som fastställs i budgetramen. Det är därför nödvändigt att föreskriva att budgetramen i sådana fall ska revideras. |
(14) |
Särskilda regler behövs även för storskaliga projekt vars livslängd sträcker sig betydligt längre än budgetramens löptid. Det är nödvändigt att fastställa maxbelopp för bidrag till sådana projekt från unionens allmänna budget för att därigenom säkerställa att de inte påverkar andra projekt som finansieras genom den budgeten. |
(15) |
Det är nödvändigt att fastställa allmänna regler om interinstitutionellt samarbete under budgetförfarandet samtidigt som Europaparlamentets, rådets och kommissionens (institutionerna) budgetbefogenheter såsom dessa fastställs i fördragen och insynskrav respekteras. |
(16) |
Kommissionen bör före den 1 juli 2025 lägga fram ett förslag till en ny flerårig budgetram för att göra det möjligt för institutionerna att anta den i tillräckligt god tid innan den efterföljande fleråriga budgetramen börjar gälla. De tak för det sista året i den budgetram som fastställs i denna förordning ska i enlighet med artikel 312.4 i EUF-fördraget fortsätta att tillämpas om en ny flerårig budgetram inte antas innan den budgetram som fastställs i denna förordning har löpt ut. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Kapitel 1
Allmänna bestämmelser
Artikel 1
Flerårig budgetram
I denna förordning fastställs den fleråriga budgetramen för åren 2021–2027 (budgetramen).
Artikel 2
Efterlevnad av budgetramens tak
1. Europaparlamentet, rådet och kommissionen (institutionerna) ska under varje budgetförfarande och när budgeten genomförs för det berörda året efterleva de årliga utgiftstak som anges i bilaga I (taken i budgetramen).
Det särskilda utgiftstaket under rubrik 3 i bilaga I fastställs utan att det påverkar flexibiliteten mellan den gemensamma jordbrukspolitikens två pelare. Det justerade tak som ska tillämpas för den gemensamma jordbrukspolitikens första pelare efter överföringarna mellan Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och direktstödet ska fastställas i den relevanta rättsakten, och budgetramen ska justeras i enlighet med detta inom ramen för den tekniska justering som föreskrivs i artikel 4 i denna förordning.
2. Om det är nödvändigt att utnyttja resurserna från de särskilda instrument som föreskrivs i artiklarna 8, 9, 10 och 12 ska åtagandebemyndiganden och motsvarande betalningsbemyndiganden föras upp i budgeten utöver relevanta tak i budgetramen.
Om det är nödvändigt att utnyttja resurserna i det samlade marginalinstrumentet i enlighet med artikel 11, ska åtagandebemyndiganden och motsvarande betalningsbemyndiganden föras upp i budgeten utöver relevanta tak i budgetramen för ett givet år.
3. Om det är nödvändigt att mobilisera en garanti för ekonomiskt stöd till medlemsstater som godkänts i enlighet med artikel 220.1 i budgetförordningen ska det nödvändiga beloppet mobiliseras utöver taken i budgetramen.
Artikel 3
Efterlevnad av taket för egna medel
1. För vart och ett av de år som omfattas av budgetramen får de totala betalningsbemyndiganden som krävs, efter årlig justering och med beaktande av andra eventuella justeringar och revideringar och tillämpningen av artikel 2.2 och 2.3, inte leda till att uttagssatsen för egna medel överskrider det tak för egna medel som fastställs i det gällande rådsbeslutet om systemet för Europeiska unionens egna medel, som har antagits i enlighet med artikel 311 tredje stycket i EUF-fördraget (beslutet om egna medel).
2. Taken i budgetramen ska i nödvändiga fall sänkas för att säkerställa att det tak för egna medel som fastställs i beslutet om egna medel efterlevs.
Kapitel 2
Justeringar av budgetramen
Artikel 4
Tekniska justeringar
1. Varje år ska kommissionen inför budgetförfarandet för år n+1 göra följande tekniska justeringar av budgetramen:
a) |
En förnyad värdering, i priserna för år n+1, av taken och av de samlade åtagandebemyndigandena och betalningsbemyndigandena. |
b) |
En beräkning av tillgänglig marginal under det tak för egna medel som fastställs i beslutet om egna medel. |
c) |
En beräkning av det belopp för åtagandebemyndiganden som är tillgängligt inom ramen för det samlade marginalinstrumentet enligt artikel 11.1 första stycket a och av det totala maximibeloppet enligt artikel 11.2 första stycket a. |
d) |
En beräkning av justeringen av taket för betalningsbemyndiganden inom ramen för det samlade marginalinstrumentet enligt artikel 11.1 första stycket b och av maximibeloppet enligt artikel 11.2 första stycket b. |
e) |
En beräkning av de ytterligare anslag för specifika program som avses i artikel 5.1 och resultatet av den årliga justering som avses i artikel 5.2. |
2. Kommissionen ska utföra de tekniska justeringar som avses i punkt 1 på grundval av en fast årlig deflator på 2 %.
3. Kommissionen ska informera Europaparlamentet och rådet om resultaten av de tekniska justeringar som avses i punkt 1 och de underliggande ekonomiska prognoserna.
4. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 6 och 7 får inga andra tekniska justeringar göras för det berörda året, varken under det året eller i form av korrigeringar i efterhand under efterföljande år.
Artikel 5
Programspecifik justering
1. Ett belopp som motsvarar inkomsterna från böter ålagda inom ramen för rådets förordningar (EG) nr 1/2003 (3) och (EG) nr 139/2004 (4) av unionens institutioner, och som förs upp i budgeten för år n-1 i enlighet med artikel 107 i budgetförordningen, efter avdrag med det belopp för år n-1 som avses i artikel 141.1 i avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (5), ska vara tillgängligt för ytterligare anslag av
a) |
åtagandebemyndiganden för år n+1, från och med år 2022 till och med år 2027, till de program som förtecknas i bilaga II, i enlighet med de procentsatser som anges för dessa program i kolumnen ”Fördelningsnyckel” i tabellen i bilaga II, och |
b) |
betalningsbemyndiganden för år n+1, från och med år 2022 till och med år 2027. |
Det totala beloppet för ytterligare anslag för perioden 2022–2027 för åtagande- respektive betalningsbemyndiganden ska vara 11 000 miljoner EUR (i 2018 års priser). För vart och ett av åren 2022–2026 ska det årliga beloppet för ytterligare anslag för åtagande- respektive betalningsbemyndiganden vara åtminstone 1 500 miljoner EUR (i 2018 års priser) och får inte överstiga 2 000 miljoner EUR (i 2018 års priser).
Det totala beloppet för ytterligare anslag för åtagandebemyndiganden för programmen under perioden 2022–2027 anges i kolumnen ”Totala ytterligare anslag för åtagandebemyndiganden enligt artikel 5” i tabellen i bilaga II.
2. Taken för åtagandebemyndiganden i de relevanta rubrikerna för år n+1, från och med år 2022 till och med år 2027, ska justeras upp med de belopp som motsvarar de ytterligare anslag som fastställs i punkt 1, i enlighet med de procentsatser som anges för dessa rubriker i kolumnen ”Fördelningsnyckel” i tabellen i bilaga II. Taket för betalningsbemyndiganden för år n+1, från och med år 2022 till och med år 2027, ska justeras upp automatiskt med de belopp som motsvarar de ytterligare anslag som fastställs i punkt 1.
Artikel 6
Justeringar till följd av åtgärder kopplade till sund ekonomisk styrning eller till en generell villkorlighetsordning för skydd av unionens budget
1. Vid upphävande av ett innehållande av budgetåtaganden som rör unionens medel i enlighet med relevanta grundläggande rättsakter i samband med åtgärder kopplade till sund ekonomisk styrning eller till åtgärder antagna enligt Europaparlamentets och rådets förordning om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionens budget ska de belopp som motsvarar de innehållna åtagandena överföras till de efterföljande åren och de berörda taken i budgetramen ska justeras i enlighet med detta.
2. Kommissionen ska informera Europaparlamentet och rådet om resultatet av eventuella justeringar enligt punkt 1.
3. Innehållna åtaganden för år n får inte föras upp i unionens allmänna budget efter år n+2.
Artikel 7
Justering till följd av nya regler eller program inom ramen för delad förvaltning
1. Om nya regler eller program inom ramen för delad förvaltning som rör strukturfonderna, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Europeiska havs- och fiskerifonden, Asyl- och migrationsfonden, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och visering inom ramen för Fonden för integrerad gränsförvaltning antas efter den 1 januari 2021 ska beloppen motsvarande de tilldelningar som inte använts 2021 fördelas jämnt över vart och ett av åren under perioden 2022–2025 och de berörda taken i budgetramen ska justeras i enlighet med detta.
2. Kommissionen ska informera Europaparlamentet och rådet om resultatet av eventuella justeringar enligt punkt 1.
Kapitel 3
Särskilda instrument
AVSNITT 1
TEMATISKA SÄRSKILDA INSTRUMENT
Artikel 8
Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter
1. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, vars mål och tillämpningsområde anges i Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, får inte överstiga ett årligt maximibelopp på 186 miljoner EUR (i 2018 års priser).
2. Anslagen för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska föras upp i unionens allmänna budget som en avsättning.
Artikel 9
Reserven för solidaritet och katastrofbistånd
1. Reserven för solidaritet och katastrofbistånd får användas till att finansiera
a) |
stöd för att vidta åtgärder i nödsituationer till följd av större katastrofer som omfattas av Europeiska unionens solidaritetsfond, vars mål och tillämpningsområde anges i rådets förordning (EG) nr 2012/2002 (6), och |
b) |
snabba insatser i särskilda krissituationer i unionen eller i tredjeländer till följd av händelser som inte kunde förutses när budgeten upprättades, i synnerhet för insatser i nödsituationer och stödinsatser efter naturkatastrofer som inte omfattas av led a, katastrofer orsakade av människan, humanitära kriser i samband med omfattande folkhälsohot, veterinära hot eller fytosanitära hot, samt i särskilt pressade situationer vid unionens yttre gränser till följd av migrationsströmmar, om omständigheterna så kräver. |
2. Reserven för solidaritet och katastrofbistånd får inte överstiga ett årligt maximibelopp på 1 200 miljoner EUR (i 2018 års priser). Den eventuella del av det årliga beloppet som inte används under år n får användas fram till och med år n+1. Den del av det årliga beloppet som härrör från det föregående året ska utnyttjas först. Den eventuella del av det årliga beloppet från år n som inte används under år n+1 ska förfalla.
3. Anslagen för reserven för solidaritet och katastrofbistånd ska föras upp i unionens allmänna budget som en avsättning.
4. Minst en fjärdedel av det årliga belopp som avses i punkt 2 ska fortfarande finnas tillgängligt den 1 oktober varje år för att täcka behov som uppkommer fram till det årets slut.
Utan att det påverkar tillämpningen av första stycket får följande högsta procentsatser av det totala belopp som är tillgängligt till och med den 1 september varje år mobiliseras:
— |
50 % för stöd enligt punkt 1 a; det belopp som är resultatet av den beräkningen ska minskas med det belopp som eventuellt mobiliserats under det föregående året med tillämpning av punkt 5. |
— |
35 % för stöd till tredjeländer enligt punkt 1 b. |
— |
15 % för stöd inom unionen enligt punkt 1 b. |
Utan att det påverkar tillämpningen av första stycket får, från och med den 1 september varje år, den återstående delen av det tillgängliga beloppet användas för sådant stöd som avses i andra stycket i syfte att täcka behov som uppstår fram till slutet av det året.
5. I undantagsfall, och om återstående budgetmedel som är tillgängliga i reserven för solidaritet och katastrofbistånd inte är tillräckliga för att täcka de belopp som anses nödvändiga för stöd enligt punkt 1 a det år då en sådan katastrof som avses i den punkten inträffar, får kommissionen föreslå att mellanskillnaden finansieras genom de årliga belopp som är tillgängliga för reserven för solidaritet och katastrofbistånd det efterföljande året, upp till ett belopp på högst 400 miljoner EUR (i 2018 års priser).
Artikel 10
Brexitjusteringsreserv
1. En brexitjusteringsreserv ska tillhandahålla stöd för att motverka oförutsedda och negativa konsekvenser i de medlemsstater och sektorer som drabbas hårdast av Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, med förbehåll för och i enlighet med de villkor som anges i det relevanta instrumentet.
2. Brexitjusteringsreserven får inte överstiga 5 000 miljoner EUR (i 2018 års priser).
3. Anslagen för brexitjusteringsreserven ska föras upp i unionens allmänna budget som en avsättning.
AVSNITT 2
ICKE-TEMATISKA SÄRSKILDA INSTRUMENT
Artikel 11
Det samlade marginalinstrumentet
1. Det samlade marginalinstrumentet ska omfatta
a) |
från och med 2022, belopp som motsvarar de marginaler som lämnats tillgängliga under taken i budgetramen för åtagandebemyndiganden för år n-1 som ska göras tillgängliga utöver taken i budgetramen för åtagandebemyndiganden för åren 2022–2027, |
b) |
från och med 2022, belopp som motsvarar skillnaden mellan verkställda betalningar och betalningstaket i budgetramen för år n-1 för att justera upp betalningstaket för åren 2022–2027, och |
c) |
ytterligare belopp som får göras tillgängliga utöver taken i budgetramen under ett givet år för åtagande- eller betalningsbemyndiganden, eller båda delarna, allt efter omständigheterna, förutsatt att de helt och hållet räknas av mot marginalerna under en eller flera rubriker i budgetramen för det innevarande eller de kommande budgetåren när det gäller åtagandebemyndiganden, och helt och hållet räknas av mot marginalerna inom betalningstaket för de kommande budgetåren när det gäller betalningsbemyndiganden. |
Belopp får endast mobiliseras enligt första stycket c om de belopp som är tillgängliga enligt leden a och b i det stycket, beroende på vad som är tillämpligt, är otillräckliga, och under alla omständigheter som en sista utväg som en åtgärd till följd av oförutsedda omständigheter.
En tillämpning av första stycket c får inte leda till att de totala belopp som utgör taken i budgetramen för åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden överskrids för det innevarande budgetåret och de kommande budgetåren. Eventuella belopp som räknas av i enlighet med det ledet får därför inte mobiliseras vidare i samband med budgetramen.
2. Utnyttjande av det samlade marginalinstrumentet enligt punkt 1 första stycket a och c får under ett givet år inte överstiga totalt
a) |
0,04 % av unionens bruttonationalinkomst i åtagandebemyndiganden, beräknat inom ramen för den årliga tekniska justering av budgetramen som avses i artikel 4, |
b) |
0,03 % av unionens bruttonationalinkomst i betalningsbemyndiganden, beräknat inom ramen för den årliga tekniska justering av budgetramen som avses i artikel 4. |
Utnyttjande av det samlade marginalinstrumentet under ett givet år får inte medföra att de tak för egna medel som fastställs i beslutet om egna medel överskrids.
3. De årliga justeringar som avses i punkt 1 första stycket b får inte överstiga följande maximibelopp (i 2018 års priser) för åren 2025–2027 i förhållande till det ursprungliga betalningstaket för de relevanta åren:
— |
2025: 8 000 miljoner EUR. |
— |
2026: 13 000 miljoner EUR. |
— |
2027: 15 000 miljoner EUR. |
De belopp som avses i artikel 5.2 andra stycket ska läggas till de maximibelopp som anges i första stycket i den här punkten,
Alla uppjusteringar ska motsvaras av en lika stor sänkning av betalningstaket för år n-1.
4. De belopp som avses i punkt 1 första stycket a och c i denna artikel får mobiliseras av Europaparlamentet och rådet inom ramen för det budgetförfarande som föreskrivs i artikel 314 i EUF-fördraget för att göra det möjligt att finansiera utgifter som inte kan finansieras inom de relevanta taken i budgetramen som är tillgängliga ett givet år.
Från och med 2022 ska kommissionen tillämpa den uppjustering som avses i punkt 1 första stycket b i denna artikel inom ramen för den tekniska justering som avses i artikel 4.
Artikel 12
Flexibilitetsmekanismen
1. Flexibilitetsmekanismen får användas för att, för ett givet budgetår, genom åtagandebemyndiganden och motsvarande betalningsbemyndiganden finansiera specifika oförutsedda utgifter som inte kan finansieras inom de tak som är tillgängliga för en eller flera andra rubriker. Taket för det årliga belopp som är tillgängligt för flexibilitetsmekanismen ska vara 915 miljoner EUR (i 2018 års priser).
2. Den oanvända delen av det årliga belopp som avsatts för flexibilitetsmekanismen får användas fram till och med år n+2. Den eventuella del av det årliga beloppet som härrör från tidigare år ska användas först, i den ordning beloppen införts. Den eventuella del av det årliga beloppet från år n som inte använts senast år n+2 ska förfalla.
Kapitel 4
Revidering av budgetramen
Artikel 13
Revidering av budgetramen
1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 3.2 och artiklarna 14–17 får budgetramen, vid oförutsedda omständigheter, revideras förutsatt att det tak för egna medel som fastställs i beslutet om egna medel efterlevs.
2. I regel ska varje förslag om revidering av budgetramen i enlighet med punkt 1 läggas fram och antas innan budgetförfarandet inleds för det år eller det första av de år som revideringen avser.
3. I varje förslag om revidering av budgetramen i enlighet med punkt 1 ska det undersökas vilket utrymme som finns för att omfördela utgifterna mellan de program som omfattas av den rubrik som berörs av revideringen, med särskild hänvisning till eventuellt förväntat underutnyttjande av anslag.
4. Varje revidering av budgetramen i enlighet med punkt 1 ska ta hänsyn till utrymmet för att kompensera en höjning av taket för en rubrik genom sänkning av taket för en annan rubrik.
5. Varje revidering av budgetramen i enlighet med punkt 1 ska bibehålla ett lämpligt förhållande mellan åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden.
Artikel 14
Revidering i samband med genomförandet
När kommissionen underrättar Europaparlamentet och rådet om resultaten av de tekniska justeringarna av budgetramen ska den, vid behov, överlämna eventuella förslag till revidering av de totala betalningsbemyndigandena som den, mot bakgrund av genomförandet, anser vara nödvändiga för att säkerställa en sund förvaltning av de årliga betalningstaken och särskilt deras ordnade utveckling i förhållande till åtagandebemyndigandena.
Artikel 15
Revidering i händelse av fördragsändringar
I händelse av fördragsändringar som påverkar budgeten ska motsvarande revidering göras av budgetramen.
Artikel 16
Revidering i händelse av utvidgning av unionen
I händelse av utvidgning av unionen ska budgetramen revideras för att ta hänsyn till de utgiftskrav som följer av utvidgningen.
Artikel 17
Revidering i händelse av Cyperns återförening
I händelse av Cyperns återförening ska budgetramen revideras för att ta hänsyn till den övergripande lösningen av Cypernfrågan och de extra finansieringsbehov som följer av återföreningen.
Kapitel 5
Bidrag till finansieringen av storskaliga projekt
Artikel 18
Bidrag till finansieringen av storskaliga projekt
1. Högst ett belopp om 13 202 miljoner EUR (i 2018 års priser) ska vara tillgängligt från unionens allmänna budget för perioden 2021–2027 för storskaliga projekt inom ramen för Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå.
2. Högst ett belopp om 5 000 miljoner EUR (i 2018 års priser) ska vara tillgängligt från unionens allmänna budget för perioden 2021–2027 för projektet med den internationella termonukleära experimentreaktorn (Iter).
Kapitel 6
Interinstitutionellt samarbete under budgetförfarandet
Artikel 19
Interinstitutionellt samarbete under budgetförfarandet
1. Institutionerna ska vidta åtgärder för att underlätta det årliga budgetförfarandet.
2. Institutionerna ska under hela förfarandet samarbeta lojalt i syfte att förena sina ståndpunkter. Institutionerna ska i alla skeden av förfarandet samarbeta genom lämpliga interinstitutionella kontakter för att följa upp hur arbetet fortskrider och analysera graden av konvergens.
3. Institutionerna ska säkerställa att deras respektive arbetsprogram samordnas i största möjliga utsträckning, så att förfarandena kan genomföras på ett sammanhängande och konvergerande sätt som leder till att unionens allmänna budget slutligt kan antas.
4. Trepartsmöten får anordnas i alla skeden av förfarandet och på olika representationsnivåer beroende på de förväntade diskussionernas karaktär. Varje institution ska i enlighet med sin arbetsordning utse sina företrädare för varje möte, fastställa sitt förhandlingsmandat och i god tid informera övriga institutioner om de praktiska detaljerna för mötena.
Artikel 20
Budgetens enhet
Unionens och Europeiska atomenergigemenskapens samtliga utgifter och inkomster ska ingå i unionens allmänna budget i enlighet med artikel 7 i budgetförordningen, inbegripet utgifter som är en följd av eventuella relevanta beslut som rådet har fattat med enhällighet efter att ha hört Europaparlamentet inom ramen för artikel 332 i EUF-fördraget.
Kapitel 7
Slutbestämmelser
Artikel 21
Övergång till nästa fleråriga budgetram
Kommissionen ska före den 1 juli 2025 lägga fram ett förslag till en ny flerårig budgetram.
Artikel 22
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2021.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel
På rådets vägnar
Ordförande
BILAGA I
FLERÅRIG BUDGETRAM (EU-27)
(miljoner EUR – 2018 års priser) |
||||||||||
Åtagandebemyndiganden |
2021 |
2022 |
2023 |
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
Totalt 2021–2027 |
||
|
19 712 |
19 666 |
19 133 |
18 633 |
18 518 |
18 646 |
18 473 |
132 781 |
||
|
49 741 |
51 101 |
52 194 |
53 954 |
55 182 |
56 787 |
58 809 |
377 768 |
||
|
45 411 |
45 951 |
46 493 |
47 130 |
47 770 |
48 414 |
49 066 |
330 235 |
||
|
4 330 |
5 150 |
5 701 |
6 824 |
7 412 |
8 373 |
9 743 |
47 533 |
||
|
55 242 |
52 214 |
51 489 |
50 617 |
49 719 |
48 932 |
48 161 |
356 374 |
||
varav Marknadsrelaterade utgifter och direktstöd |
38 564 |
38 115 |
37 604 |
36 983 |
36 373 |
35 772 |
35 183 |
258 594 |
||
|
2 324 |
2 811 |
3 164 |
3 282 |
3 672 |
3 682 |
3 736 |
22 671 |
||
|
1 700 |
1 725 |
1 737 |
1 754 |
1 928 |
2 078 |
2 263 |
13 185 |
||
|
15 309 |
15 522 |
14 789 |
14 056 |
13 323 |
12 592 |
12 828 |
98 419 |
||
|
10 021 |
10 215 |
10 342 |
10 454 |
10 554 |
10 673 |
10 843 |
73 102 |
||
varav Institutionernas administrativa utgifter |
7 742 |
7 878 |
7 945 |
7 997 |
8 025 |
8 077 |
8 188 |
55 852 |
||
ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN TOTALT |
154 049 |
153 254 |
152 848 |
152 750 |
152 896 |
153 390 |
155 113 |
1 074 300 |
||
BETALNINGSBEMYNDIGANDEN TOTALT |
156 557 |
154 822 |
149 936 |
149 936 |
149 936 |
149 936 |
149 936 |
1 061 058 |
BILAGA II
PROGRAMSPECIFIK JUSTERING – FÖRTECKNING ÖVER PROGRAM, FÖRDELNINGSNYCKEL OCH TOTALT YTTERLIGARE ANSLAG AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN
i miljoner EUR (2018 års priser) |
||||
|
Fördelningsnyckel |
Totalt ytterligare anslag av åtagandebemyndiganden enligt artikel 5 |
||
|
36,36 % |
4 000 |
||
Horisont Europa |
27,27 % |
3 000 |
||
InvestEU-fonden |
9,09 % |
1 000 |
||
|
54,55 % |
6 000 |
||
EU för hälsa |
26,37 % |
2 900 |
||
Erasmus+ |
15,46 % |
1 700 |
||
Kreativa Europa |
5,45 % |
600 |
||
Rättigheter och värden |
7,27 % |
800 |
||
|
9,09 % |
1 000 |
||
Fonden för integrerad gränsförvaltning |
9,09 % |
1 000 |
||
TOTALT |
100,00 % |
11 000 |
(1) Godkännande av den … (ännu inte offentliggjort i EUT).
(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).
(3) Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (EGT L 1, 4.1.2003, s. 1).
(4) Rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer (”EG:s koncentrationsförordning”) (EUT L 24, 29.1.2004, s. 1).
(5) EUT L 29, 31.1.2020, s. 7.
(6) Rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond (EGT L 311, 14.11.2002, s. 3).
BILAGA 2: FÖRKLARINGAR
1. Anslag för prioriterade program, kostnader för Next Generation EU och flexibilitet
Gemensam förklaring från Europaparlamentet, rådet och kommissionen om förstärkning av särskilda program och anpassning av grundläggande akter
Utan att det påverkar den lagstiftande myndighetens och budgetmyndighetens befogenheter är Europaparlamentet, rådet och kommissionen överens om att öka finansieringsramarna i de grundläggande akterna eller i budgetplaneringen, beroende på vad som är lämpligt, med 2,5 miljarder euro i 2018 års priser för de program som Europaparlamentet har fastställt. Detta kommer att ske genom en motsvarande minskning av de marginaler som är tillgängliga under taken i den fleråriga budgetramen, utan att det påverkar en eventuell användning av flexibilitetsmekanismen under 2021.
Utan att det påverkar institutionernas lagstiftningsbefogenheter är Europaparlamentet, rådet och kommissionen överens om att i de grundläggande akterna för program som förtecknas i bilaga II till förordningen om den fleråriga budgetramen införa en bestämmelse om att öka finansieringsramarna med de belopp som anges. För program som fastställer budgetgarantier kommer tilläggsbeloppet att återspeglas i de ställda garantiernas tilläggsnivå.
Förklaring från Europaparlamentet om förstärkning av särskilda program från outnyttjade marginaler
Det belopp på 2,5 miljarder euro i 2018 års priser som avses i Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma förklaring om förstärkning av särskilda program och anpassning av grundläggande akter ska fördelas på följande sätt:
— |
Horisont Europa: +0,5 miljarder euro. |
— |
Erasmus+: +0,5 miljarder euro, varav 165 miljoner euro under 2021. |
— |
Programmet EU för hälsa: +0,5 miljarder euro, varav 70 miljoner euro under 2021. |
— |
Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån: +0,5 miljarder euro. |
— |
Humanitärt bistånd: +0,5 miljarder euro. |
Gemensam förklaring från Europaparlamentet, rådet och kommissionen om användning av återflöden från AVS-investeringsanslaget till förmån för instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete
Rådet är överens om att ett belopp på upp till 1 miljard euro (i 2018 års priser) som härrör från återflöden från AVS-investeringsanslaget för transaktioner inom ramen för nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden ska användas till förmån för instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete under perioden 2021–2027. De tre institutionerna är överens om att instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete bör göra det möjligt att ta emot dessa medel.
Gemensam förklaring från Europaparlamentet, rådet och kommissionen om återanvändning av frigjorda medel i fråga om forskningsprogrammet
Utan att det påverkar deras institutionella befogenheter är Europaparlamentet, rådet och kommissionen överens om att åtagandebemyndiganden motsvarande ett belopp på upp till 0,5 miljarder euro (i 2018 års priser) under perioden 2021–2027 för de tillbakadraganden som gjorts på grund av att projekt som tillhör programmet eller dess föregångare inte genomförts eller bara delvis genomförts, ska göras disponibla på nytt till förmån för forskningsprogrammet enligt vad som föreskrivs i artikel 15.3 i budgetförordningen.
Gemensam förklaring från Europaparlamentet, rådet och kommissionen om behandlingen av räntekostnader och återbetalningar inom ramen för Next Generation EU i den fleråriga budgetramen 2021–2027
De tre institutionerna är överens om att utgifter som täcker finansieringskostnaderna för Next Generation EU inte ska syfta till att minska EU:s program och fonder.
De tre institutionerna är överens om att behandlingen av räntekostnader och återbetalningar inom ramen för Next Generation EU i den fleråriga budgetramen för 2021–2027, som för närvarande beräknas till 12,9 miljarder euro för de sju åren, inte påverkar hur denna fråga kommer att behandlas i framtida fleråriga budgetramar från 2028 och framåt.
De tre institutionerna är överens om att arbeta för ett införande av tillräckliga nya egna medel i syfte att täcka ett belopp som motsvarar de förväntade utgifterna i samband med återbetalning och räntekostnader.
2. Egna medel
Förklaring från kommissionen om inrättande av egna medel som bygger på en digital avgift
Med beaktande av utvecklingen på internationell nivå kommer kommissionen att påskynda sitt arbete med att lägga fram de förslag som krävs för att inrätta en digital avgift inom unionen och kommer att lägga fram ett förslag till grundläggande akt så snart som möjligt och senast i juni 2021. På grundval av detta kommer kommissionen att föreslå att inkomster som härrör från den digitala avgiften ska bli egna medel senast i januari 2023.
Förklaring från kommissionen om inrättande av egna medel som bygger på en skatt på finansiella transaktioner
Det pågår diskussioner om skatten på finansiella transaktioner inom ramen för det fördjupade samarbetet, och tanken är att de ska slutföras före utgången av 2022. Om en överenskommelse nås om skatten på finansiella transaktioner kommer kommissionen att lägga fram ett förslag så att inkomster från denna skatt på finansiella transaktioner kan överföras till EU-budgeten som egna medel.
Om ingen överenskommelse nås före utgången av 2022 kommer kommissionen, på grundval av konsekvensbedömningar, att föreslå nya egna medel som bygger på en ny skatt på finansiella transaktioner. Kommissionen ska sträva efter att lägga fram dessa förslag senast i juni 2024 för att möjliggöra ett införande senast den 1 januari 2026.
3. Budgetmyndighetens roll
Gemensam förklaring från Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetkontroll av nya förslag som grundar sig på artikel 122 i EUF-fördraget och som kan medföra betydande konsekvenser för unionens budget
Europaparlamentet, rådet och kommissionen beaktar följande:
1. |
Europaparlamentet, rådet och kommissionen (nedan kallade de tre institutionerna) konstaterar att artikel 122 i EUF-fördraget utgör en rättslig grund för antagandet av åtgärder för hanteringen av specifika krissituationer med potentiella budgetkonsekvenser som kan påverka utvecklingen av unionens utgifter inom ramen för dess egna medel. |
2. |
Mot bakgrund av deras budgetbefogenheter enligt fördragen är det lämpligt att budgetmyndighetens två parter överlägger om sådana planerade akters budgetkonsekvenser i de fall det är sannolikt att dessa konsekvenser kommer att vara betydande. Därför bör kommissionen tillhandahålla all relevant information som är nödvändig för att bistå Europaparlamentet och rådet i deras överläggningar. |
DE TRE INSTITUTIONERNA HAR ENATS OM FÖLJANDE.
1. |
I denna förklaring anges arrangemangen för ett förfarande för budgetkontroll (nedan kallat förfarandet) mellan Europaparlamentet och rådet med aktivt stöd av kommissionen. |
2. |
Detta förfarande kan följas med avseende på ett kommissionsförslag till en rådsakt som grundar sig på artikel 122 i EUF-fördraget och som kan medföra betydande konsekvenser för unionens budget. |
3. |
Kommissionen kommer till alla sådana förslag att bifoga en bedömning av den föreslagna rättsaktens budgetkonsekvenser och kommer att ange huruvida akten i fråga, enligt kommissionens åsikt, kan få betydande konsekvenser för unionens budget. Med utgångspunkt i bedömningen kan Europaparlamentet och rådet begära att förfarandet ska inledas. |
4. |
Förfarandet kommer att äga rum i en gemensam kommitté bestående av företrädare för Europaparlamentet och rådet på lämplig nivå. Kommissionen kommer att delta i den gemensamma kommitténs arbete. |
5. |
Utan att det påverkar rådets befogenheter enligt artikel 122 i EUF-fördraget kommer Europaparlamentet och rådet att föra en konstruktiv dialog i syfte att nå en samsyn om den planerade rättsaktens budgetkonsekvenser med vederbörligt beaktande av ärendets brådskande natur. |
6. |
Förfarandet bör ta högst två månader, såvida inte akten i fråga måste antas före ett visst datum eller, om ärendets brådskande natur så kräver, inom en kortare tidsram som fastställts av rådet. |
Gemensam förklaring från Europaparlamentet, rådet och kommissionen om en ny bedömning av budgetförordningens bestämmelser om externa inkomster avsatta för särskilda ändamål och upp- och utlåning
Mot bakgrund av Next Generation EU har Europaparlamentet, rådet och kommissionen enats om att inom ramen för nästa översyn av budgetförordningen bedöma och vid behov revidera
— |
bestämmelserna om externa inkomster avsatta för särskilda ändamål, särskilt de som avses i artikel 21.5 i budgetförordningen, |
— |
bestämmelserna om rapportering av upp- och utlåningsverksamhet. |
De tre institutionerna konstaterar att de befintliga bestämmelserna om revisioner och förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet är tillämpliga på inkomster avsatta för särskilda ändamål.
4. Övergripande frågor – Klimat, biologisk mångfald, jämställdhet mellan kvinnor och män och målen för hållbar utveckling
Förklaring från kommissionen om klimatspårningsmetoden och Europaparlamentets och rådets deltagande
Kommissionen kommer att säkerställa att klimatspårningsmetoden är tillgänglig och transparent och att den offentliggörs. Kommissionen kommer att diskutera klimatspårningsmetoden med Europaparlamentet och rådet. Transparens och utbyte av information med parlamentet och rådet om framstegen med att uppnå klimatmålen kommer att vara en central princip för klimatspårningen.
Förklaring från kommissionen om klimatbidragen per program
Utan att det påverkar Europaparlamentets och rådets lagstiftningsbefogenheter i förhållande till de relevanta sektorsspecifika grundläggande akterna anges klimatbidragen för 2021–2027, i syfte att uppnå ett övergripande mål på minst 30 % av de totala utgifterna för unionens budget och Next Generation EU, för relevanta program och fonder enligt följande:
Program |
Förväntat minimibidrag |
Horisont Europa |
35 % |
Iter |
100 % |
InvestEU-fonden |
30 % |
Fonden för ett sammanlänkat Europa |
60 % |
Eruf |
30 % |
Sammanhållningsfonden |
37 % |
React-EU |
25 % |
Faciliteten för återhämtning och resiliens |
37 % |
GJP 2021–2022 |
26 % |
GJP 2023–2027 |
40 % |
EHFF |
30 % |
Life |
61 % |
Fonden för en rättvis omställning |
100 % |
NDICI |
25 % |
ULT |
25 % |
Föranslutningsstöd |
16 % |
Kommissionen kommer att använda dessa klimatbidrag som en referenspunkt för att bedöma avvikelser och föreslå åtgärder om framstegen är otillräckliga.
Förklaring från kommissionen om spårningsmetoden för biologisk mångfald och Europaparlamentets och rådets deltagande
Kommissionen kommer att säkerställa att spårningsmetoden för biologisk mångfald är tillgänglig och transparent och att den offentliggörs. Efter slutförandet av en studie om metoden som nyligen lanserats av kommissionen kommer kommissionen att diskutera metoden med Europaparlamentet och rådet. Transparens och utbyte av information med parlamentet och rådet om framstegen med att uppnå målen för biologisk mångfald kommer att vara avgörande för spårningen.
5. Andra förklaringar
Förklaring från kommissionen om en översyn/revidering efter halva tiden
Före den 1 januari 2024 kommer kommissionen att lägga fram en översyn av hur den fleråriga budgetramen fungerar.
Översynen får, i förekommande fall, åtföljas av relevanta förslag till revidering av förordningen om den fleråriga budgetramen i enlighet med de förfaranden som fastställs i EUF-fördraget.