Back to EUR-Lex homepage

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Use quotation marks to search for an "exact phrase". Append an asterisk (*) to a search term to find variations of it (transp*, 32019R*). Use a question mark (?) instead of a single character in your search term to find variations of it (ca?e finds case, cane, care).
Search tips
Need more search options? Use the Advanced search
You are here

Document 52020AE4884

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – En renoveringsvåg för Europa – miljöanpassa våra byggnader, skapa jobb och förbättra liv (COM(2020) 662 final)

EESC 2020/04884

EUT C 155, 30.4.2021, p. 73–77 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

30.4.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 155/73

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – En renoveringsvåg för Europa – miljöanpassa våra byggnader, skapa jobb och förbättra liv

(COM(2020) 662 final)

(2021/C 155/11)

Föredragande:

Pierre Jean COULON

Medföredragande:

Aurel Laurențiu PLOSCEANU

Remiss

Europeiska kommissionen, 11.11.2020

Rättslig grund

Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Ansvarig sektion

Sektionen för transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället

Antagande av sektionen

11.2.2021

Antagande vid plenarsessionen

24.2.2021

Plenarsession nr

558

Resultat av omröstningen

(för/emot/nedlagda röster)

212/0/5

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

 EESK välkomnar kommissionens antagande av förslaget till EU-strategin ”En renoveringsvåg för Europa – miljöanpassa våra byggnader, skapa jobb och förbättra liv”. Strategin svarar mot ett tvingande och ofrånkomligt behov i EU och för dess invånare, och EESK har för avsikt att stödja och aktivt bidra till den med sina synpunkter och förslag.

1.2

 EESK anser att EU bör ta initiativ till en renoveringsvåg för bostäder och andra byggnader, som står för 40 % av den totala energikonsumtionen i EU, med en heltäckande strategi som omfattar långsiktiga investeringar, allmänintresse, hållbar utveckling, hälsoskydd, inklusive asbesthantering vid detta arbete, grön omställning och ändamålsenligt genomförande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter när det gäller hållbara och överkomliga bostäder.

1.3

 EESK stöder sålunda strategin för en renoveringsvåg eftersom den innebär tredubbla fördelar för EU: den är bra för klimatet, den främjar återhämtningen genom att lokala arbetstillfällen skapas och den främjar kampen mot pandemin och mot energifattigdom samt för överkomliga bostäder för alla, även sårbara människor.

1.4

 EESK anser att strategin, med tanke på dess särskilda omfattning och att den sträcker sig fram till 2050, behöver en stabil, lättbegriplig och anpassad rättslig och ekonomisk ram, dels i form av en särskild europeisk investeringsfond, fleråriga investeringsplaner och en ny ”grön planeringstermin”, dels genom en lämplig rättslig ram som är anpassad till ämnet, t.ex. när det gäller statliga stöd, tillämpliga momssatser, offentliga upphandlingar, ”gröna” hypotekslån och standarder för energiprestanda.

1.5

 EESK uppmanar kommissionen att utarbeta system för att stimulera industrialisering på lokal nivå av processerna för energirenovering och för att dessa processer ska kunna utföras i stor skala, och att samtidigt inrätta ett nytt ”Erasmus för energirenovering 2050” för att locka unga européer till dessa nya framtidsjobb.

1.6

 EESK efterlyser även incitament till medlemsstaterna, med EIB:s Elena-program som förebild, för att upprätta offentliga tjänster för diagnostik, tekniskt stöd och rådgivning, som i synnerhet riktar sig till hushåll, för att förebygga otillbörlig direktmarknadsföring och bedrägerier i samband med stödsystemen för energirenovering.

1.7

 EESK anser i synnerhet att strategin bör göra det möjligt för EU att komma närmare sina medborgare och deras områden genom att på ett anpassat sätt informera om gällande system och hur man får tillgång till dem.

1.8

 EESK efterlyser en verklig synergi mellan observationsgruppen för byggnadsbeståndet och observationsgruppen för energifattigdom.

2.   Allmänna kommentarer

2.1

 EESK välkomnar kommissionens antagande av meddelandet ”En renoveringsvåg för Europa – miljöanpassa våra byggnader, skapa jobb och förbättra liv”. Det är i dag absolut nödvändigt att i stor skala renovera byggnaderna i EU – privata och subventionerade bostäder, offentliga byggnader och byggnader för yrkesmässig användning – mot bakgrund av den strukturella bristen på långsiktiga investeringar på området och med tanke på de klimat- och miljömässiga, ekonomiska och sociala konsekvenserna och kostnaderna som följer om ingenting görs i frågan.

2.2

 Kommittén stöder den strategi som kommissionen har föreslagit och som baseras på klimatneutralitetsmålet, tillämpning av den cirkulära ekonomins principer, bidrag till målen för hållbar utveckling och till den europeiska konkurrenskraften, skydd av kulturarvet och i synnerhet av allas rätt till överkomliga, tillgängliga och hälsosamma bostäder som ger god livskvalitet i enlighet med princip 19 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

2.3

 Bostäder och andra byggnader, som står för 40 % av den totala energikonsumtionen i EU, bör bli föremål för en renoveringsvåg enligt en heltäckande strategi med långsiktiga investeringar där hänsyn tas till allmänintresset, den hållbara utvecklingen och den gröna omställningen.

2.4

 Dessutom har pandemin framhävt bostädernas nyckelroll i hanteringen av krisens hälsoaspekter och behovet av att reflektera kring bostädernas användning och i förlängningen deras utformning, mot bakgrund av de begränsningar som nedstängningarna innebär.

2.5

 Pandemin har i synnerhet belyst det oacceptabla sambandet mellan de sanitära förhållandena i bostäder, energifattigdom och motståndskraft mot pandemin.

2.6

 Strategin för en byggnadsrenoveringsvåg är på så sätt en strategi med tredubbla fördelar, genom dess betydande, verkningsfulla bidrag till kampen mot klimatförändringarna, genom den mängd långsiktiga investeringar och lokala arbetstillfällen som den kan leda till och som kan bidra betydligt till återhämtningen samt genom utvecklingen av ett utbud av överkomliga bostäder för EU:s invånare, som leder till att energifattigdom bekämpas och sammanhållning och social inkludering främjas.

2.7

 Byggnadsrenoveringsvågen bör därför stödjas av ständiga och samverkande åtgärder i form av EU-lagstiftning och EU-stöd samt fleråriga investeringsplaner i medlemsstaterna. Investeringsplanerna bör vara både lättbegripliga och tillgängliga, samtidigt som de olika aktörerna och deras särskilda investeringslogik bör beaktas, vilket gäller alltifrån europeiska hushåll som äger eller är delägare i den egna bostaden till hushåll som hyr ut en eller flera bostäder på marknaden, organisationer för subventionerade bostäder som styrs av särskilda samhällsuppdrag och de allmännyttiga skyldigheter som följer därav, offentliga myndigheter och offentliga byggnader, skyddade historiska byggnader samt företag och deras byggnader. Alla dessa potentiella ”surfare” på renoveringsvågen måste övertygas om att investera långsiktigt i sina bostäder och andra byggnader fram till 2050 med hjälp av finansieringsmekanismer som är anpassade till byggnadstypen, i form av en kombination av långsiktiga lån eller ”gröna lån”, statliga garantier och de nödvändiga bidrag utan återbetalning som i synnerhet ska ges hushållen.

2.8

 Byggnadsrenoveringsvågen bör i synnerhet baseras på en europeisk industrialisering och expansion av lokala insatser i syfte att minska renoveringskostnaderna och arbetets tidsåtgång för de hushåll som bor i bostäderna, genom utkontraktering och digitalisering av processen. Industrialiseringen bör åtföljas av nya konstruktiva modeller baserade på tekniska krav och anpassade byggnormer samt i synnerhet av en europeisk kampanj för att uppvärdera den nya sektorn och de nya arbetstillfällen som kan uppstå för yngre generationer genom det ”Erasmus för energirenovering 2050” som kommittén anser bör inrättas. Särskild uppmärksamhet måste också ägnas åt de risker för social dumpning som är förenade med sådan utkontraktering och andra sätt att lägga ut arbetet på entreprenad.

2.9

 Kommissionen bör samtidigt säkerställa samstämmighet mellan befintliga bestämmelser, bestämmelser som ska ses över och förslag till nya bestämmelser som gäller medlemsstaterna och deras långsiktiga investeringsstrategier men även hushåll, allmännyttiga hyresvärdar, statliga myndigheter och företag, med tanke på den mängd olika aktörer som kommer att fatta slutliga beslut om enskilda långsiktiga investeringar efter eget huvud inom ramen för renoveringsvågen fram till 2050.

2.10

 Denna nödvändiga samstämmighet gäller både översynerna av befintliga bestämmelser på området, t.ex. av direktivet om byggnaders energiprestanda, bestämmelserna om offentliga upphandlingar och tillämpliga statliga stödsystem, i synnerhet för subventionerat boende, särskilda tillämpliga mervärdesskattesatser och ”gröna” hypotekslån, men även bestämmelser och villkor i EU:s återhämtningsplan Next Generation EU och sammanhållningspolitiken för 2021–2027, vilka bör vara begripliga för de europeiska hushåll som de riktas till. Denna återhämtningsplan bör vitaliseras av konkreta förslag och rekommendationer samt en strategi för samordning av de befintliga nationella observationsgrupperna.

2.11

 EESK anser att den europeiska observationsgruppen för byggnadsbeståndet bör arbeta i nära samarbete med observationsgruppen för energifattigdom.

2.12

 Kommittén begär att en offentlig tjänst för främjande av energirenoveringsvågen, diagnostik och tekniskt stöd till energirenoveringar upprättas i medlemsstaterna, som särskilt riktas till hushållen, för att undvika all illvillig, oskälig kommersialisering av renoveringsarbeten.

3.   Kommentarer – främja renovering av byggnader för klimatneutralitet och återhämtning

3.1

 Det är i dag absolut nödvändigt att i stor skala renovera byggnaderna i EU – privata och subventionerade bostäder, offentliga byggnader och byggnader för yrkesmässig användning – mot bakgrund av den strukturella bristen på långsiktiga investeringar på området och med tanke på de klimat- och miljömässiga, ekonomiska och sociala konsekvenserna.

3.2

 EESK delar kommissionens analys om att det är brådskande ur klimatsynpunkt att renovera bostäder och andra byggnader samt om att covid-19-krisen kan rymma en möjlighet till nytänkande kring och ny utformning och modernisering av dessa på ett sätt som medför både miljömässiga, sociala och ekonomiska vinster. Det handlar om en unik möjlighet att agera för klimatneutralitet, återhämtning och social sammanhållning.

Kommittén framhåller den mångfald av byggnader som det rör sig om, särskilt när det gäller de bostäder som ska renoveras, som omfattar alltifrån villor till höghusområden byggda under Sovjettiden och arbetarförorter. I denna stora mångfald av bostäder kan östeuropeiska huskomplex, mycket gamla bostäder i undervärderade stadskärnor, förortsbostäder och bostäder på landsbygden bli föremål för särskild prioritering. I samband med att bostadsbeståndet har blivit föråldrat och kräver förnyelseprocesser både för att förbättra medborgarnas livskvalitet och för byggnadstekniska framsteg är det nödvändigt att säkerställa medborgarnas tillgång till finansiering, eftersom detta för närvarande utgör ett stort hinder för renovering. Även tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning måste beaktas. EU bör även utnyttja detta tillfälle till storskaliga insatser för att närma sig sina medborgare och deras områden med hjälp av anpassad information.

3.3

 Kommittén stöder det föreslagna målet om att fördubbla den årliga energirenoveringstakten för bostäder och andra byggnader till 2030 och att främja genomgripande energirenoveringar, vilket skulle innebära 35 miljoner renoverade byggnadsenheter till 2030, samt även att takten upprätthålls för att EU ska kunna nå klimatneutralitet till 2050. Det bästa vore om dubbleringen kunde utvidgas till en tredubbling.

3.4

 EESK betonar att detta är ett ambitiöst mål som sträcker sig över 30 år och att det är nödvändigt att på ett grundligt sätt säkerställa samstämmigheten hos befintliga regelverk och befintlig lagstiftning på området samt hos mekanismerna för ekonomiskt stöd till berörda hushåll, allmännyttiga hyresvärdar, offentliga myndigheter och andra berörda fastighetsägare, med tanke på det stora antalet potentiella investerare som ska övertygas om att investera långsiktigt efter eget huvud och egen förmåga. Om detta vittnar den koppling som medlemsstaterna och deras regionala förvaltande myndigheter håller på att upprätta mellan återhämtningsinstrumentet Next Generation EU och sammanhållningspolitiken för 2021–2027.

4.   Kommentarer – huvudprinciper för renovering av byggnader till 2030 och 2050

4.1

 EESK instämmer i att det är nödvändigt att anta en heltäckande, integrerad strategi som involverar de berörda aktörerna och baseras på följande sju principer: energieffektivitet först, överkomlighet, utfasning av fossila bränslen och integrering av förnybar energi, livscykler och cirkularitet, höga hälso- och miljöstandarder, utmaningarna med grön och digital omställning samt respekt för estetik och arkitektonisk kvalitet.

4.2

 EESK betonar den särskilda vikten av att bostäder, i enlighet med princip 19 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, och de berörda hushållens investeringar ska vara ekonomiskt överkomliga, både för hushåll som äger sin bostad, hyresgäster och delägare i nedgångna andelshus, särskilt när det gäller hanteringen av energislukande hus och kampen mot energifattigdom. Men de ska även vara överkomliga för allmännyttiga hyresvärdar, vars hyresnivåer lyder under skyldigheten att tillhandahålla ekonomiskt överkomliga allmännyttiga tjänster i enlighet med de särskilda uppdrag som medlemsstaterna tilldelat de allmännyttiga företagen.

4.3

 EESK påpekar att isolering av dubbelväggar och golv är den enklaste och minst kostsamma koldioxidbesparande åtgärden. Men även dessa relativt billiga åtgärder är för dyra för många bostadsägare, trots de lägre energikostnader de genererar. EESK förespråkar därför att de nationella regeringarna inför ett subventionssystem för dessa åtgärder. Beräkningar som gjorts i Nederländerna visar att ett bidrag på 2 000 euro per bostad är tillräckligt för att genomföra dem. Utöver avsevärt minskade koldioxidutsläpp skapar ett sådant system också ett stort antal arbetstillfällen inom byggsektorn, som drabbats hårt av covid-19. Detsamma gäller i Frankrike, där man nyligen utvidgade premien för energirenovering av bostäder ”MaPrimeRenov” till att omfatta alla hushåll.

4.4

 Slutsatserna och rekommendationerna i EESK:s yttrande ”Arbete med asbest vid energirenovering” bör också följas för att främja asbestsanering under energirenoveringsprocesser och när så är nödvändigt och möjligt (1).

5.   Kommentarer – snabbare och mer omfattande renovering för bättre byggnader

5.1

 Kommittén delar kommissionens analys om att det finns många hinder för enskilda investeringsbeslut och att det är svårt att få tillgång till finansiering, särskilt på lokal nivå – en svårighet som gäller både de nationella bestämmelserna och strukturfonderna och särskilt rör projektens förberedande fas, men också tidsfristerna för utbetalning av stöd. Dessa svårigheter och brister bör undanröjas som en första prioritet för att de mål som satts ska kunna uppnås, bland annat inom ramen för genomförandet från och med 2021 av bestämmelserna inom sammanhållningspolitiken för 2021–2027.

5.2

 EESK noterar kommissionens kartläggning av dessa hinder inom ramen för det offentliga samrådet och förslagen om att stärka informationen, rättssäkerheten och incitamenten till att investera, säkerställa ändamålsenlig och målinriktad finansiering, öka kapaciteten att förbereda och genomföra projekt, främja heltäckande och integrerade renoveringsinsatser, anpassa byggekosystemet så att det klarar att tillhandahålla hållbara renoveringar samt använda renovering som en hävstång för att få bort energifattigdomen och främja överkomliga bostäder genom ett särskilt europeiskt initiativ. Dessa förslag bör genomföras i enlighet med en enkelhetsprincip, en princip om en i förväg bestämd kombination av kompletterande finansiering som kan mobiliseras av de offentliga myndigheterna samt en princip om proportionerliga kontroller av de statliga stöden.

5.3

 EESK stöder kommissionens förslag om att ge den europeiska observationsgruppen för byggnadsbeståndet i uppdrag att förvalta en europeisk katalog över energiprestanda och att stödja utformningen av incitament på området. Observationsgruppen för byggnadsbeståndet bör arbeta tillsammans med observationsgruppen för energifattigdom, som bör stärkas för detta ändamål.

5.4

 Kommittén är medveten om den mycket speciella aktuella situationen när det gäller potentiell mobilisering av europeiska resurser för energirenovering inom ramen för å ena sidan återhämtningsinstrumentet Next Generation EU och å andra sidan sammanhållningspolitiken för 2021–2027. Det finns så många som 13 instrument som skulle kunna bidra till att medfinansiera energirenovering, antingen genom bidrag utan återbetalning eller genom långsiktiga lån till förmånliga räntesatser och statliga garantier.

5.5

 Kommittén anser att EU i denna särskilda situation utöver att utforma kvantitativa renoveringsmål bör stärka medlemsstaterna och deras årliga investeringsprogram för energirenovering samt se till att programmen utvärderas på årlig basis inom ramen för den europeiska planeringsterminen, genom att upprätta en lämplig ”grön styrning” vid sidan av den ekonomiska styrningen eller enligt den öppna samarbetsmetoden.

5.6

 EESK anser att denna unika situation även bör utnyttjas för att bekämpa och undanröja energifattigdomen genom att detta prioriteras när finansiering mobiliseras. Uppdraget för den europeiska observationsgruppen för energifattigdom bör stärkas och observationsgruppen bör leda ett europeiskt nätverk av medlemsstaternas observationsgrupper för energifattigdom.

5.7

 EESK vill emellertid uppmärksamma kommissionen på svårigheterna för potentiella investerare, framför allt hushåll och allmännyttiga hyresvärdar, när det gäller att kombinera de olika finansieringskanalerna och koppla dem till olika regelverk, taxeringsgrunder och tillämpliga kontroller. Med tanke på tidshorisonten 2050 bör dessa bestämmelser göras enhetliga så att de blir mer begripliga och tillgängliga för de hushåll och offentliga myndigheter som de riktar sig till.

5.8

 Med tanke på de berörda investeringarnas långsiktighet och att målet är satt till 2050 föreslår kommittén att kommissionen undersöker huruvida det skulle vara genomförbart att, i syfte att förenkla och öka begripligheten för de berörda europeiska hushållen, upprätta en särskild investeringsfond genom Europeiska investeringsbanken (EIB), som skulle säkerställa tekniskt stöd, en kombination av de befintliga bestämmelserna och en garanti för fortsatt verksamhet fram till 2050.

5.9

 EESK stöder kommissionens tillvägagångssätt för att i detta avseende se över de statliga stödsystem som är tillämpliga på investeringar i energirenovering. Dessa stödsystem bör förenklas så att de inte utgör ett hinder för investeringsbeslut, med tanke på att sådana beslut är absolut nödvändiga. EESK välkomnar även kommissionens beslut om att 2021 utvärdera kommissionens beslut 2012/21/EU (2) om statligt stöd i form av ersättning för allmännyttiga tjänster. Stöden till energirenovering av subventionerade bostäder faller nämligen under detta system, som är tillämpligt på utförandet av allmännyttiga skyldigheter.

5.10

 Kommittén stöder kommissionens förslag om att inleda ett europeiskt initiativ för överkomliga bostäder genom att finansiera 100 innovativa och deltagarbaserade fyrtornsprojekt för omfattande renovering av subventionerade bostadsområden som ska fungera som en modell för en storskalig utveckling i EU. Med tanke på de allmännyttiga hyresvärdarnas förmåga att investera i egenskap av aktörer som tillhandahåller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse och med stöd av EIB skapar mångfaldigandet av insatser och industrialiseringen av byggnadsrenoveringen inte bara lokala arbetstillfällen, utan leder även till sänkta renoveringskostnader för övriga bostäder och offentliga byggnader genom att nya lokala industrisektorer skapas.

5.11

 EESK föreslår att kommissionen, baserat på erfarenheterna av Elena och med stöd av EIB, uppmuntrar medlemsstaterna att upprätta en offentlig tjänst för tekniskt stöd till insatser för energirenovering, som särskilt riktas till de berörda hushållen, för att förebygga sådan otillbörlig direktmarknadsföring och sådana bedrägerier som redan har observerats i vissa medlemsstater i fråga om energirenovering.

5.12

 Kommittén stöder till fullo det ”nya europeiska Bauhaus” som kommissionens ordförande Ursula von der Leyen tillkännagav i sitt tal om tillståndet i unionen och som utvecklas i meddelandet. Det kommer att samla yrkesmänniskor från olika discipliner för att reflektera kring framtidens byggnader och tänka ut hur en hållbar livsstil kan och bör se ut i framtiden. Kommittén uppmanar alla berörda parter att delta i kommissionens offentliga samråd.

Bryssel den 24 februari 2021.

Christa SCHWENG

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

(1)  EUT C 240, 16.7.2019, s. 15.

(2)  Kommissionens beslut 2012/21/EU av den 20 december 2011 om tillämpningen av artikel 106.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på statligt stöd i form av ersättning för allmännyttiga tjänster som beviljas vissa företag som fått i uppdrag att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (EUT L 7, 11.1.2012, s. 3).

Top