BILAGA

Följande ändringsförslag avslogs under debatten, men fick minst en fjärdedel av rösterna (artikel 59.3 i arbetsordningen):

a)    Punkt 2.1 (ändringsförslag 9)

Ändra enligt följande:

2.1

Detta förberedande yttrande har begärts av Europaparlamentets utskott för sysselsättning och sociala frågor som ett bidrag till den kommande handlingsplanen för att genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter och EU:s nästa sociala toppmöte, som planeras äga rum i Porto i maj 2021. Detta förberedande yttrande har begärts av Europaparlamentets utskott för sysselsättning och sociala frågor. Enligt skrivelsen från Europaparlamentet bör yttrandet i synnerhet behandla följande frågor: rättvis omställning, den gröna given, den digitala övergången, industristrategin, sysselsättning och social inkludering, vilka står i centrum för en rad pågående och framtida lagstiftnings- och icke-lagstiftningsärenden med koppling till grön omställning och digital omvandling.

Resultat av omröstningen:

Röster för:	99
Röster emot:	129
Nedlagda röster:	20

b)    Punkt 2.2 (ändringsförslag 10)

Ändra enligt följande:

2.2

Europeiska företag och arbetstagare står inför de enorma ekonomiska och sociala och ekonomiska konsekvenserna av covid-19-pandemin. Många företag går i graven, arbetstillfällen går förlorade och hushåll förlorar sin försörjning. Trots ekonomiska räddningsåtgärder utan motstycke, som syftar till att dämpa nedstängningsåtgärdernas effekter på arbetstillfällen och företag, ger de ekonomiska prognoserna en mycket oroande bild. EU:s ekonomi förväntas minska med 8,3 % under 2020 och växa med 5,8 % under 2021. Tillväxten under 2021 kommer också att bli något mindre robust än vad som förutspåddes under våren (1) . Covid-19-pandemin har slagit hårt mot den europeiska ekonomin: många företag går i graven, arbetstillfällen går förlorade, hushåll förlorar sin försörjning och hälso- och sjukvården blir mindre effektiv. Medlemsstaterna har rekordhöga skulder, och överskrider därmed gällande utgiftsregler, och EU har också för första gången ådragit sig gemensamma skulder. Vi känner inte heller till konsekvenserna av brexit och vi vet inte när pandemin kommer att vara över.

Resultat av omröstningen:

Röster för:	95
Röster emot:	140
Nedlagda röster:	22

c)    Punkt 2.3 (ändringsförslag 11)

Ändra enligt följande:

2.3

Viktiga industrier och sektorer, allt från mänskliga resurser till forskning, måste identifieras och stödjas, vilket bör leda till en europeisk industripolitik som skyddar dessa strategiska sektorer på marknaden och säkerställer försörjningstryggheten för viktiga resurser. EU:s industripolitik bör fungera som ett paraply som samordnar alla EU:s olika politiska åtgärder på ett sammanhängande och övergripande sätt för att skapa synergieffekter. En sådan omställning förutsätter att kommissionen visar vägen och att medlemsstaternas politik anpassas till EU:s politik. Detta innebär inte detaljstyrning, utan det innebär att man anpassar politiken så att den blir sammanhängande och främjar djupgående förändringar. Denna process kommer enbart att vara möjlig om det civila samhällets organisationer och arbetsmarknadens parter deltar aktivt. Utan en ”social giv” som bygger på EU-medborgarnas demokratiska och faktiska deltagande kommer det inte att bli någon gynnsam grön giv för alla.

Resultat av omröstningen:

Röster för:	91
Röster emot:	137
Nedlagda röster:	18

d)    Punkt 2.5 NY (ändringsförslag 13)

Lägg till en ny punkt.

2.5

Den bästa politiska åtgärden är att infria förväntningarna på Next Generation EU, som innebär en unik möjlighet till en snabb och omvälvande återhämtning. Att komma i gång med detta och involvera den privata sektorn bör vara högsta prioritet.

Resultat av omröstningen:

Röster för:	97
Röster emot:	136
Nedlagda röster:	22

e)    Punkt 2.6 NY (ändringsförslag 14)

Lägg till en ny punkt.

2.6

Utmaningar till följd av brexit bör bemötas med en kraftfull satsning på att stärka den inre marknaden, vilket skapar ett sundare och mer konkurrenskraftigt klimat för företagen.

Resultat av omröstningen:

Röster för:	93
Röster emot:	141
Nedlagda röster:	20

f)    Punkt 2.4 (ändringsförslag 15)

Ändra enligt följande:

2.4

Det begrepp som har uppstått i detta sammanhang när det gäller miljömässiga och tekniska förändringar är ”rättvis omställning”. EESK ser en rättvis omställning som en central del av både budgeten och återhämtningsplanen som verkar för en grönare europeisk ekonomi. Det är därför nödvändigt att utveckla en bredare förståelse av vad en rättvis omställning (utöver koldioxidbaserade ekonomier) innebärär som fullt ut genomför den europeiska pelaren för sociala rättigheter  (2) , på grundval av ett nytt samhällskontrakt, samtidigt som man driver på reformer när det gäller omfördelningssystem, som bygger på balans mellan arbete och privatliv samt jämställdhet,. Särskilt viktiga när det gäller genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter är högkvalitativa arbetstillfällen för alla, tillgång till utbildning av hög kvalitet, inklusive rätten till livslångt lärande, särskilt för utsatta grupper, lika tillgång till hälso- och sjukvård och sociala tjänster för alla, socialt skydd och inkludering av utsatta grupper, såsom långtidsarbetslösa, kvinnor, unga människor, reguljära migranter eller personer med funktionsnedsättning. Alla dessa viktiga mål kan uppnås genom en blomstrande ekonomi, nya högkvalificerade arbetstillfällen som erbjuds av arbetsgivare och nödvändiga investeringar i ny teknik.

Resultat av omröstningen:

Röster för:	82
Röster emot:	152
Nedlagda röster:	20

g)    Punkt 2.5 (ändringsförslag 16)

Ändra enligt följande:

2.5

Länder och regioner i industriell omvandling möter vanligen utmaningar när de vill modernisera den industriella basen, förbättra arbetskraftens kompetens, kompensera för förlorade arbetstillfällen inom nyckelsektorer och öka den låga produktivitet som begränsar inkomsttillväxten, den uppåtgående konvergensen och kompensationen av ogynnsamma demografiska tendenser. På det hela taget skulle de gynnas av miljöanpassning och tekniska framsteg och närliggande utvecklingstendenser, men vissa orter och vissa befolkningsgrupper, särskilt utsatta grupper såsom personer med funktionsnedsättning, äldre, romer och reguljära migranter, riskerar att hamna på efterkälken. För att ta itu med de utmaningar som är förknippade med långsiktiga omvandlingar måste beslutsfattare, arbetsmarknadens parter, det civila samhällets organisationer och viktiga intressenter i dessa länder och regioner planera för förändringar och aktivt hantera omställningen. Social dialog, information, samråd och deltagande av arbetstagare och deras representativa organisationer, inbegripet i beslutsprocessen beslutsfattande organ (styrelser och tillsynsråd), spelar en viktig roll för att ta itu med och påverka företagens beslutsfattande i syfte att hantera omställningar på ett framåtblickande sätt. EESK uppmanar kommissionen att stärka och utveckla den sociala dimensionen i den framtida uppdaterade industristrategin.

Resultat av omröstningen:

Röster för:	92
Röster emot:	152
Nedlagda röster:	17

h)    Punkt 2.6 (ändringsförslag 17)

Ändra enligt följande:

2.6

Att hantera pandemikrisen och möjliggöra en framgångsrik industriell omställning ligger i alla intressentgruppers intresse och kräver gemensamma insatser och delade mål (såsom långsiktig affärsutveckling) och en ändamålsenlig social dialog i ett klimat som präglas av förtroende samt en positiv attityd. EESK anser att god och därmed hållbar företagsledning med gemensam planering för förändringar är nyckeln till framgång måste baseras på den inre marknadens beprövade rättsliga miniminormer, där arbetstagarnas röst kommer till uttryck genom information, samråd och arbetstagardeltagande i företagens styrelser.

Resultat av omröstningen:

Röster för:	90
Röster emot:	151
Nedlagda röster:	18

i)    Punkt 2.7 (ändringsförslag 18)

Ändra enligt följande:

2.7

Digitaliseringen och automatiseringen har både positiv och negativ inverkan på ekonomin och samhället. Denna omställning förutsätter reglering strategier som följer den tekniska omvandlingens takt samt planering för förändringar, t.ex. genom att arbetsmarknadens parter involveras. De europeiska företagsråden och Europabolagens företagsråd kan tjäna som ett positivt exempel på arbetstagarnas obligatoriska gränsöverskridande deltagande i att balansera intressen och utforska lösningar i en anda av socialt partnerskap. Detta innebär att man garanterar utbildning för arbetstagare och förhandlar fram kollektivavtal eller andra arbetsmarknadsmässiga avtal för att stödja självständighet i arbetet och säkerställa en god balans mellan arbete och privatliv. Digitaliseringen och internetekonomin har också resulterat i nya arbetsformer, såsom plattformsarbete, där arbetstagarna saknar social trygghet och anställningstrygghet och ofta arbetar under mycket osäkra förhållanden och med oklar status. Deras arbetsvillkor och status måste harmoniseras på EU-nivå för att uppmuntra rättvis rörlighet och integration på den inre marknaden  (3) . I detta syfte ser EESK ett behov av att skapa rättssäkerhet för arbetstagare genom att fastställa en rättslig status för arbete i den digitala plattformsekonomin. Låg eller ingen tillgång till socialt skydd medför en kostnad, inte bara för arbetstagarna själva utan även för de sociala trygghetssystemen.

Resultat av omröstningen:

Röster för:	88
Röster emot:	149
Nedlagda röster:	24

j)    Punkt 2.8 (ändringsförslag 19)

Ändra enligt följande:

2.8

Den digitala omvandlingen medför också potentiella risker på sådana områden som finansiell stabilitet, ekonomisk brottslighet och konsumentskydd. Dessa risker kan öka ytterligare på grund av det splittrade lagstiftningslandskapet i EU och en ojämn global utveckling när det gäller att reglera sektorn. EESK anser därför att EU bör skapa ett omfattande och stabilt regelverk på detta område. Kommittén rekommenderar också att man under 2021 på OECD-nivå uppnår en global lösning på beskattningsområdet EU återupptar sitt initiativ om att beskatta stora digitala företag  (4).

Resultat av omröstningen:

Röster för:	89
Röster emot:	149
Nedlagda röster:	22

k)    Punkt 5.2 (ändringsförslag 21)

Ändra enligt följande:

5.2

Ett nära samarbete mellan de viktigaste lokala/regionala intressenterna är avgörande för att identifiera de mest hållbara tillämpningarna och maximera den socioekonomiska utvecklingen. God praxis hos arbetsmarknadens parter på alla nivåer på grundval av kollektivavtal eller andra former av social dialog som skapar lika villkor för ekonomiska konkurrenter inom en sektor eller en region utgör ett riktmärke som främjar en strategi för rättvis omställning i förhållande till minskade koldioxidutsläpp och andra klimatpolitiska mål (5).

Resultat av omröstningen:

Röster för:	93
Röster emot:	146
Nedlagda röster:	19

l)    Punkt 6.2 (ändringsförslag 22)

Ändra enligt följande:

6.2

En av de viktigaste styrningsordningarna för att genomföra socialt rättvisa omställningar och övervaka framstegen med dem är den europeiska planeringsterminen. Det är av yttersta vikt att ständigt periodiskt utvärdera den europeiska och nationella politiken på det sociala, ekonomiska och miljömässiga planet. Den europeiska planeringsterminen har gradvis utvecklat en mer social dimension, men dess makroekonomiska och finanspolitiska dimensioner är fortfarande förhärskande. EESK föreslår därför att nya, förbättrade, mätbara och kompletterande sociala, ekonomiska och miljörelaterade indikatorer införlivas i den europeiska planeringsterminen för att övervaka och följa upp alla aspekter av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och dess principer, liksom de 17 målen för hållbar utveckling  (6) , och skapa synergier med den sociala resultattavlan genom att man inför begreppet hållbar välfärdsekonomi för alla  (7) , tillsammans med riktade sociala och miljörelaterade landspecifika rekommendationer  (8) . Planeringsterminen har nu också omarbetats för att tillhandahålla fler åtgärder för att stödja återhämtningen, vilket EESK hoppas även kan bidra till att förstärka förnya hela EU:s styrningsmekanism och göra den till en vägledande kraft för att bidra till demokratins överlevnad och uppåtgående konvergens demokratin och den uppåtgående konvergensen inom EU.

Resultat av omröstningen:

Röster för:	87
Röster emot:	148
Nedlagda röster:	21

m)    Punkt 6.4 (ändringsförslag 23)

Ändra enligt följande:

6.4

För att kompensera den institutionella obalansen i den ekonomiska och sociala styrningen rekommenderar EESK dessutom att man använder en välavvägd”gyllene regel” (9) utan att äventyra den finansiella stabiliteten på medellång sikt när man tillämpar EU:s finanspolitiska regler för att undanta berättigade offentliga investeringar vid underskottsberäkningar och ta hänsyn till de befintliga och framtida skuldnivåernas hållbarhet, i syfte att garantera en modern hälso- och sjukvårds-, miljö- och utbildningsinfrastruktur samt teknisk infrastruktur och undvika en aldrig tidigare skådad recession (10).

Resultat av omröstningen:

Röster för:	87
Röster emot:	159
Nedlagda röster:	16

n)    Punkt 9.3 (ändringsförslag 24)

Ändra enligt följande:

9.3

EESK uppmanar rådet och Europaparlamentet att förbättra företagsklimatet och att öka och anslå tillräcklig finansiering för investeringsbehov i den fleråriga budgetramen 2021–2027 för att åstadkomma en verklig och grundlig grön och digital omställning. För att uppnå tillräcklig finansiering förespråkar EESK också att man analyserar effekterna av en utvidgning av utbudet av egna medel, som eventuellt kan komma från intäkter från EU:s utsläppshandelssystem, från en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna och från en digital skatt genom en skatt på digitala tjänster, en gemensam konsoliderad bolagsskattebas och en skatt på finansiella transaktioner  (11).

Resultat av omröstningen:

Röster för:	91
Röster emot:	157
Nedlagda röster:	13

o)    Punkt 9.4 (ändringsförslag 25)

Ändra enligt följande:

9.4

Under den innevarande programperioden fastställs det i de regler som är tillämpliga på stora företag som har fått stöd från de europeiska struktur- och investeringsfonderna att de måste betala tillbaka detta bidrag om den produktiva verksamheten omlokaliseras utanför unionen inom tio år från den slutliga utbetalningen av det stöd som de beviljats (artikel 71.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013). EESK anser att bestämmelserna måste stärkas för den framtida programperioden i syfte att främja återflytt och säkerställa sammanhållning i en anda av strategiskt oberoende, bevara den produktiva strukturen/kapaciteten, öka sysselsättningen och främja en mer hållbar ”territoriell utveckling”.

Resultat av omröstningen:

Röster för:	89
Röster emot:	149
Nedlagda röster:	19

p)    Punkt 9.5 (ändringsförslag 26)

Ändra enligt följande:

9.5

EESK stöder också förbättringen av EU:s finanspolitiska styrning, med beaktande av hållbarhetsrisker och lärdomar från granskningen av bästa praxis för grön budgetering och finanspolitiska planer. Dessutom kan behövs skatteincitament behövas för att motivera övertyga företag och individer om att investera i gröna initiativ med social inverkan (12). Sådana subventioner bör bedömas noggrant i en kostnads–nyttoanalys.

Resultat av omröstningen:

Röster för:	93
Röster emot:	154
Nedlagda röster:	16

q)    Punkt 9.6 (ändringsförslag 27)

Ändra enligt följande:

9.6

De utmaningar som Europa står inför i samband med omställningen till en grön och digital ekonomi kräver massiva investeringar som offentliga medel och traditionell finansiering genom banklån inte kan tillhandahålla på egen hand. Mycket stora belopp kommer att krävas från den privata sektorn av alla möjliga slags privata medel investeras varje år i skadlig ekonomisk verksamhet inom alla industrisektorer, och riskerar att i slutändan gå förlorade (”sunk assets”). En mekanism för att kanalisera den privata sektorns finansiella resurser till investeringar som är förenliga med ESG-kriterierna (miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning) bör införas på ett konsekvent sätt. Strategierna för bankunionen, kapitalmarknadsunionen, hållbar finansiering, digital finansiering och små och medelstora företag är därför alla ömsesidigt förstärkande och motiverar att medel kanaliseras till de mer produktiva projekten. EESK välkomnar inrättandet av plattformen för hållbar finansiering och förväntar sig en snabbare utveckling av den sociala taxonomin.

Resultat av omröstningen:

Röster för:	74
Röster emot:	154
Nedlagda röster:	31

r)    Punkt 10.1 (ändringsförslag 28)

Ändra enligt följande:

10.1

Eftersom industriell omvandling ofta kräver en övergång från gammal och traditionell tillverkningsindustri till framtidsinriktad verksamhet (även inom traditionella sektorer), kan den leda till en arbetslöshet som (åtminstone tillfälligt) ligger högre än genomsnittet på grund av lokalt koncentrerad avindustrialisering och eftersom kompetensbasen finns i sektorer på tillbakagång. Planering för förändringar och arbetstagarföreträdares deltagande på filial- och företagsnivå och innan beslut fattas är grundläggande. Det är mycket viktigt att politiken för att ta itu med industriell omvandling hjälper arbetstagare och lokalsamhällen, särskilt arbetstagare med funktionsnedsättning och andra arbetstagare från utsatta grupper, att hantera omställningen med minsta möjliga avbrott, samtidigt som potentiella fördelar maximeras.

Resultat av omröstningen:

Röster för:	88
Röster emot:	149
Nedlagda röster:	17

s)    Punkterna 10.5, 10.5.1, 10.5.2, 10.5.3, 10.5.4, 10.5.5, 10.5.6 och 10.5.7 (ändringsförslag 30)

Stryk punkterna:

10.5

Handlingsplan för att genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter Rättvisa omställningar kräver en lämplig socialpolitik som stöder goda arbetsvillkor, välfungerande kollektiva förhandlingar och system för arbetsmarknadsrelationer samt ett fullgott socialt skydd för att hjälpa arbetstagare vid omställning. EESK vill lägga fram några förslag till kommissionens kommande handlingsplan för att genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

10.5.1

EESK föreslår att kommissionen återigen ser över EU:s relevanta arbetsrättsliga regelverk för att se om det är tillräckligt och stärker det för att bättre stödja en rättvis omställning för arbetstagare.

10.5.2

Rätten till säkerhet och hälsa är en grundläggande rättighet på arbetsplatsen för alla arbetstagare, oavsett anställningsförhållande eller den typ av affärsmodell som de arbetar inom. Kommittén är mycket oroad över att vissa nya typer av arbete som skapas genom klimatomställningen och den digitala omställningen skulle kunna falla utanför tillämpningsområdet för arbetsmiljöbestämmelserna. Dessutom har betydande risker redan påvisats på digitaliserade arbetsplatser, såsom arbetsintensifiering, stress och psykosocialt våld  (13) , och i framtiden kan vi förvänta oss olyckor orsakade av artificiell intelligens  (14) , olyckor som vi måste förebygga. EESK anser därför att alla arbetstagare i EU bör skyddas av arbetsmiljölagstiftningen  (15).

10.5.3

EESK uppmuntrar kommissionen att regelbundet se över den allmänna dataskyddsförordningen och tillhörande förordningar mot bakgrund av den tekniska utvecklingen  (16).

10.5.4

Social dialog på nationell och europeisk nivå spelar en nyckelroll i utformningen av den ekonomiska politiken, arbetsmarknadspolitiken och socialpolitiken. EESK stöder utvecklingen, inom ramen för den sociala dialogen på lämplig nationell, regional och europeisk nivå, av tillräckliga åtgärder för en ”rättvis omställning” i syfte att hantera, ändra och bevilja minimiskydd i fall av omorganiserade arbetsplatser eller kollektiva uppsägningar som härrör från (tekniska, demografiska, globaliseringsrelaterade, klimatrelaterade och cirkulärekonomiska) omställningar, inbegripet rätten att föra kollektiva förhandlingar för att planera för förändringar och ge stöd till berörda arbetstagare (anpassning av direktivet om kollektiva uppsägningar)  (17).

10.5.5

EESK upprepar att det finns behov av samråd med och information till arbetstagare och deras företrädare när man inför ändringar, ny teknik och AI-system som kan leda till förändringar i arbetsorganisation, arbetstillsyn och kontroll samt i system för bedömning och rekrytering av arbetstagare. Rätten till information och samråd, som innebär att man i vederbörlig ordning genomför direktivet om europeiska företagsråd, måste säkerställas i alla företag, och en harmoniserad ram på EU-nivå för deltagande på styrelsenivå bör införas. EESK efterlyser därför en stark och stabil europeisk ram för information och samråd samt arbetstagardeltagande  (18) som en viktig aspekt av utvecklingen av rättvisa vägar för återuppbyggnad samt grön och digital omställning. Kommissionen bör främja social dialog i syfte att involvera arbetstagarna i klimatomställningen och den digitala omställningen i alla medlemsstater och övervaka dess resultat genom den europeiska planeringsterminen.

10.5.6

Det finns ett behov av en ram för socialt ansvarsfull omstrukturering och planering för företagsförändringar som kompletterar arbetstagarnas befintliga rätt till information, samråd och deltagande och som matchar de viktigaste inslagen i den europeiska sociala modellen  (19) . EESK anser att kommissionen bör se över EU:s kvalitetskriterier för planering för förändringar och omstruktureringar och föreslå en rättslig grund för specifika ramvillkor för arbetstagarinflytande i syfte att förbättra arbetstagarnas deltagande i hanteringen av de utmaningar som den gröna given och den digitala omvandlingen innebär  (20).

10.5.7

I handlingsplanen bör man fastställa en lägsta nivå för rättigheter på EU-nivå: EESK har efterlyst åtgärder för minimiinkomstskydd  (21) i syfte att bekämpa fattigdom och främja en inkluderande arbetsmarknad, och välkomnar därför kommissionens och det tyska rådsordförandeskapets planer på att inrätta en europeisk ram för minimiinkomstsystem  (22) . EESK har rekommenderat att man undersöker möjligheten att fastställa gemensamma miniminormer för arbetslöshetsförsäkring i EU:s medlemsstater  (23) . Kommittén har också efterlyst ett europeiskt initiativ om minimilön och kollektiva förhandlingar  (24) , och välkomnar  (25) därför kommissionens initiativ om tillräckliga minimilöner i Europeiska unionen  (26).

Resultat av omröstningen:

Röster för:	93
Röster emot:	149
Nedlagda röster:	17

t)    Punkt 10.6 (ändringsförslag 31)

Stryk punkten:

10.6

Ett nytt samhällskontrakt För att fastställa de vägar för återhämtning där man investerar i arbetstillfällen och skyddar rättigheter och en levnadslön, för att återuppbygga starka arbetsmarknadsinstitutioner för alla arbetstagare i linje med tidigare åtaganden och för att säkerställa socialt skydd anser EESK att en rättvis omställning bör ställas i centrum för återhämtningen genom social dialog, med det civila samhällets aktiva deltagande i syfte att bidra till utformningen av en social, rättvis och inkluderande industriell omvandling.

Resultat av omröstningen:

Röster för:	85
Röster emot:	146
Nedlagda röster:	19

u)    Punkt 1.1 (ändringsförslag 1)

Ändra enligt följande:

1.1

Det finns ett antal villkor för att den industriella omvandlingen mot en grön och digital europeisk ekonomi ska leda till en hållbar, rättvis och socialt godtagbar framtid i Europa. En ny situation måste dock beaktas. Covid-19-pandemin har slagit hårt mot den europeiska ekonomin: många företag går omkull, vi förlorar jobben, hushållen förlorar sin försörjning, hälso- och sjukvården blir mindre effektiv. Med hänsyn till medlemsstaternas specifika särdrag och befogenhetsfördelningen mellan EU och medlemsstaterna samt subsidiaritetsprincipen, inte minst vad gäller den sociala agendan, har detta gjort såväl behovet av ett mycket bredare och starkare deltagande av arbetsmarknadens parter och det civila samhället i beslutsfattandet på alla nivåer samt ett starkt regelverk som en realistisk ram och kraftfulla standarder på EU-nivå, särskilt om den sociala agendan, mer angeläget. Den handlingsplan som aviserats för att genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter bör spela en viktig roll i detta arbete.

Resultat av omröstningen:

Röster för:	90
Röster emot:	146
Nedlagda röster:	18

v)    Punkt 1.5 NY (ändringsförslag 4)

Lägg till en ny punkt.

1.5

Den bästa politiska åtgärden är att infria förväntningarna på Next Generation EU, som innebär en unik möjlighet till en snabb och omvälvande återhämtning. Att komma i gång med detta och involvera den privata sektorn bör vara högsta prioritet.

Resultat av omröstningen:

Röster för:	97
Röster emot:	136
Nedlagda röster:	22

w)    Punkt 1.6 NY (ändringsförslag 5)

Lägg till en ny punkt.

1.6

Utmaningar till följd av brexit bör bemötas med en kraftfull satsning på att stärka den inre marknaden, vilket skapar ett sundare och mer konkurrenskraftigt klimat för företagen.

Resultat av omröstningen:

Röster för:	93
Röster emot:	141
Nedlagda röster:	20

x)    Punkt 1.4 (ändringsförslag 6)

Ändra enligt följande:

1.4

Ett motståndskraftigt, hållbart, rättvist och välmående Europa kräver ett regelverk en konsekvent ram som kan förbättra en rättvis omställningsprocess samtidigt som dess etiska konsekvenser och allmänna intressen såsom konsumentskydd, hälsa, säkerhet och kvalitet beaktas. EESK rekommenderar att europeiska och nationella institutioner inför nya styrningsstrukturer som kan säkerställa den lokala ekonomins, arbetsmarknadsparternas och det civila samhällets aktiva deltagande i utformningen och genomförandet av rättvisa åtgärder för att säkerställa att omställningarna blir socialt rättvisa. En av de viktigaste styrningsordningarna för att genomföra och övervaka framsteg i form av socialt rättvisa omställningar är den europeiska planeringsterminen. EESK rekommenderar att nya, förbättrade, mätbara och kompletterande sociala, ekonomiska och miljörelaterade indikatorer införlivas i den europeiska planeringsterminen för att övervaka och följa upp principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

Resultat av omröstningen:

Röster för:	80
Röster emot:	145
Nedlagda röster:	16

y)    Punkt 1.8 (ändringsförslag 8)

Ändra enligt följande:

1.8

EESK välkomnar den handlingsplan som aviserats för att genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter. EU:s relevanta arbetsrättsliga politik regelverk bör stärkas för att bättre stödja en rättvis omställning för arbetstagare. I handlingsplanen bör man fastställa en lägsta nivå för rättigheter på EU-nivå, inbegripet rätt till hälsa och säkerhet som omfattar alla arbetstagare och nya typer av arbete, rätt till information, samråd, medbestämmande och deltagande, inte bara i fråga om i omställningssituationer, rätt till kompetensutveckling, miniminormer för arbetslöshetsförsäkring, minimilön och kollektiva förhandlingar eller andra former av överenskommelser i enlighet med medlemsstaternas befogenheter.

Resultat av omröstningen:

Röster för:	98
Röster emot:	148
Nedlagda röster:	17

---

(1)  EC Summer 2020 Economic Forecast: A deeper recession with wider divergences.

(2)  Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs bidrag till Europeiska kommissionens arbetsprogram för 2021.

(3)  EESK:s yttrande (SOC/645) ”Rättvist arbete i plattformsekonomin”.

(4)  EESK:s yttrande ”Kamp mot skattebedrägeri, skatteflykt och penningtvätt”.

(5)  ”Framework Agreement for a Fair Transition of Coal Mining and Sustainable Development of the Mining Communities for the period 2019–2027” (Spanien); arbetstillfällen för klimatet (Portugal); arbetsmarknadsparternas överenskommelse om en rättvis omställning och klimatförändringar (Grekland); ”Thyssenkrupp Steel Europe: Future Pact for Steel 20–30” (Tyskland (mars 2020)).

(6)   EESK:s yttrande ”Årlig strategi för hållbar tillväxt 2020”, EUT C 120, 14.4.2020, s. 1 .

(7)   Charveriat, C. och Bodin, E. (2020), ”Delivering the Green Deal: the role of a reformed European Semester within a new sustainable economy strategy”.

(8)   EESK:s yttrande ”Den europeiska pelaren för sociala rättigheter – utvärdering av det ursprungliga genomförandet och rekommendationer för framtiden”, EUT C 14, 15.1.2020, s. 1 .

(9)   EUT C 311, 18.9.2020, s. 1 .

(10)   EUT C 311, 18.9.2020, s. 1 .

(11)   EUT C 440, 6.12.2018, s. 106 .

(12)   EUT C 311, 18.9.2020, s. 63 .

(13)  ILO (2019) ”The Threat of Physical and Psychosocial Violence and Harassment in Digitalized Work”.

(14)   EUT C 47, 11.2.2020, s. 64.

(15)   EUT C 14, 15.1.2020, s. 52.

(16)   EUT C 47, 11.2.2020, s. 64.

(17)   EUT C 14, 15.1.2020, s. 1.

(18)  EESK:s yttrande SOC/644 ”Social dialog för ekonomisk hållbarhet och motståndskraft” (antaget den 29 oktober 2020, ännu ej offentliggjort).

(19)   EUT C 161, 6.6.2013, s. 35.

(20)  EESK:s resolution om Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs bidrag till Europeiska kommissionens arbetsprogram för 2021.

(21)   EUT C 190, 5.6.2019, s. 1.

(22)  Rådets slutsatser om förstärkning av minimiinkomstskyddet för att bekämpa fattigdom och social utestängning under och efter covid-19-pandemin.

(23)   EUT C 97, 24.3.2020, s. 32.

(24)  EESK:s yttrande ”Rimliga minimilöner i Europa”.

(25)  EESK:s resolution om Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs bidrag till Europeiska kommissionens arbetsprogram för 2021.

(26)  COM(2020) 682 final.