Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Populism och grundläggande rättigheter – förorts- och landsbygdsområden

(yttrande på eget initiativ)

(2020/C 97/07)

Föredragande:

Karolina DRESZER-SMALEC

Medföredragande:

Jukka AHTELA

Beslut av EESK:s plenarförsamling	20.2.2019
Rättslig grund	Artikel 32.2 i arbetsordningen
	Yttrande på eget initiativ
Ansvarig sektion	Jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö
Antagande av sektionen	27.11.2019
Antagande vid plenarsessionen	11.12.2019
Plenarsession nr	548
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	145/3/6

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Populistiska partier gick starkt framåt i Europaparlamentsvalet 2019. Populism leder till att de politiska institutionernas stabilitet undergrävs samt till ytterligare splittring och polarisering av samhällen och allt större risker för företag som letar efter investeringsmöjligheter.

1.2

Det finns många anledningar till de populistiska rörelsernas och partiernas framgångar. Rent allmänt kan de sägas ha att göra med de globaliseringsprocesser som påverkar alla sorters utvecklade länder. Mer specifikt kan populismen förklaras med både kulturella faktorer och identitetsfaktorer samt socioekonomiska skeenden. Slutligen är hotet från populismen särskilt uttalat på ”platser som inte spelar någon roll” (1), oavsett om de är belägna i periferin eller i Europeiska unionens mest centrala delar.

1.3

Det är nödvändigt att göra en tydlig åtskillnad mellan, å ena sidan, rädsla, oro och vrede som gör att människor tyr sig till populistiska partier och, å andra sidan, politiska entreprenörer som avsiktligen försöker att omvandla denna rädsla till politisk vinning. Medborgarnas missnöje, som ofta har rationella orsaker, måste tas på allvar. Det är inte detsamma som de populistiska ledarnas retorik, som syftar till att utnyttja detta missnöje.

1.4

Geografiskt är missnöjet fördelat både enligt uppdelningen av Europa i nord och syd och i öst och väst. Det finns också en inhemsk uppdelning i centrum och periferi i de enskilda medlemsstaterna. Beroende på var missnöjet förekommer har det sitt ursprung i olika sorters svårigheter. När man utformar motstrategier måste man ta hänsyn till dessa komplexa faktorer för att strategierna ska lyckas. EESK anser att alliansbyggande mellan lokala myndigheter, civilsamhällesorganisationer, arbetsmarknadens partner och andra aktörer, till exempel lokala ledare och sociala rörelser, är nödvändigt om man ska kunna ta itu med populismens bakomliggande orsaker.

1.5

Ju mindre fördel människorna har av sina länders framgångsrika tillväxtområden, desto mer negativ tenderar deras inställning till styrande eliter, partisystem och postmoderna livsstilar att vara. Aktivister inom det civila samhället utpekas ofta som tillhörande dessa grupper, vilket gör människor mer negativt inställda till dem.

1.6

För det civila samhället är situationen särskilt allvarlig på de platser där populister har tagit makten och har möjlighet att påverka regeringens dagordning i hög grad, i riktning mot ett auktoritärt styressätt. Faran för det civila samhällets organisationer är ytterst påtaglig, inte bara genom att deras verksamhet ges allt mindre utrymme utan även genom att enskilda personer utsätts för hot och förföljelser.

1.7

EESK anser att det bör satsas mer på medborgarutbildning om demokratins principer, grundläggande rättigheter och rättsstatsprincipen som ett sätt att hantera denna utveckling. Kommittén hänvisar till den rekommendation som gjordes i yttrandet om ”Att ytterligare stärka rättsstatsprincipen inom unionen” (2) om att medlemsstaterna bör integrera dessa ämnen i läroplanerna för skolor och högre utbildning och att kommissionen bör föreslå en ambitiös kommunikations-, utbildnings- och medborgarupplysningsstrategi om grundläggande rättigheter, rättsstatsprincipen, demokrati och oberoende mediers roll.

1.8

Medborgarna själva efterfrågar ambitiösa och ändamålsenliga politiska visioner. Därför är kommittén övertygad om att EU bör tillhandahålla visioner för en eftersträvansvärd framtid och åter föra fram viktiga principer som har spelat en stor roll i det europeiska projektet, såsom partnerskap och subsidiaritet.

1.9

EESK stöder Europaparlamentets resolution om att hantera de särskilda behoven i landsbygdsområden, bergsområden och avlägsna områden (2018/2720(RSP)) (3) för att ”främja socioekonomisk utveckling, ekonomisk tillväxt och diversifiering, socialt välbefinnande, naturskydd samt samarbete och sammanlänkning med stadsområden i syfte att främja sammanhållning och förhindra territoriell splittring”. Kommittén förespråkar därmed, i likhet med parlamentet, inrättande av en pakt för smarta byar med deltagande från alla styresnivåer i enlighet med subsidiaritetsprincipen.

1.10

EESK upprepar sin rekommendation i yttrandet om ”Motståndskraftig demokrati genom ett starkt och diversifierat civilsamhälle” (4) om att ”en resultattavla för demokrati [bör] inrättas, som […] skulle återspegla ramförutsättningarna för civilsamhällelig verksamhet och leda till specifika rekommendationer för reform”.

1.11

Myndigheterna bör anamma ett människorättsbaserat arbetssätt (5) för utformningen av politiken – i synnerhet ekonomiska reformer som bör baseras på systematiska konsekvensbedömningar som avser mänskliga rättigheter (6). Detta bör vara ett förhandsvillkor för väl underbyggda och inkluderande nationella diskussioner om hur man ska anpassa de politiska val som görs samt genomföra reformer på ett smidigt sätt.

1.12

EESK vill se ett tydligare fokus på de nya ekonomiska verksamheter som håller på att växa fram på landsbygden, varav många bygger på principerna ömsesidighet och omsorg. Kommittén efterlyser åtgärder som syftar till att förbättra stödet till och sammankopplingen av sådana initiativ. På så sätt kan de bli mindre isolerade och gå vidare från den experimentella fasen till att bilda emancipatoriska politiska och sociala allianser.

1.13

EESK uppmanar EU och dess medlemsstater att stärka infrastrukturen på subnationell nivå. Nedläggning av kollektivtrafikförbindelser och stängning av skolor och hälso- och sjukvårdsinrättningar är ett av de uppenbara skälen till den populistiska proteströrelsen i Europa.

1.14

EU-institutionerna bör satsa mer på att bygga upp kapaciteten inom europeiska, nationella och lokala civilsamhällesorganisationer och förse dem med resurser så att de kan utöka sin verksamhets omfattning och kvalitet. De har en viktig roll när det gäller att upptäcka och hitta lösningar på samhällenas behov, och de drabbas särskilt hårt när rättsstatsprincipen, de grundläggande rättigheterna och demokratin försvagas.

2.   Allmänna kommentarer

2.1

Populistiska partier gick starkt framåt i Europaparlamentsvalet 2019. EESK ser mycket allvarligt på denna utveckling och efterlyser omfattande initiativ för att hantera den. Först och främst bör man sträva efter att få en bättre förståelse för de bakomliggande orsakerna.

2.2

EESK anser att man särskilt bör uppmärksamma civilsamhällesorganisationernas situation, eftersom dessa drabbas särskilt hårt när rättsstatsprincipen, de grundläggande rättigheterna och demokratin försvagas. I många länder håller utrymmet för civilsamhällesorganisationernas verksamhet på att krympa. Populismens uppgång kommer troligtvis även att leda till en försämrad ekonomisk stabilitet och en mer ineffektiv förvaltning och politik, vilket inverkar negativt på investeringar.

2.3

EESK har redan uttryckt sin djupa oro över ”den försämrade människorättssituationen, de populistiska och auktoritära strömningar som sprider sig och den risk detta utgör för demokratins kvalitet och skyddet av de grundläggande rättigheterna” (7). Kommittén har också uppmanat EU-institutionerna att ”inta en proaktiv och förebyggande hållning i sin politiska verksamhet i syfte att föregripa och undvika problem”.

2.4

I sitt yttrande på eget initiativ om ”Motståndskraftig demokrati genom ett starkt och diversifierat civilsamhälle” (8) betonade EESK att det civila samhället ”har en viktig roll att spela i bevarandet av den liberala demokratin i Europa” och att ”endast ett starkt och diversifierat civilsamhälle kan försvara demokratin och friheten och rädda Europa från frestelserna med auktoritära styren”.

2.5

För att till fullo kunna få ett grepp om företeelsen populism måste man beakta ett flertal dimensioner. Vissa observatörer anser att populismen främst har sitt ursprung i kulturella faktorer. Utan att bortse från vikten av dessa faktorer menar andra att den främsta orsaken till den tilltagande populismen är socioekonomisk och har att göra med de komplexa processerna i samband med globaliseringen.

2.6

Många av skälen till människors missnöje är rationella och kräver politiska lösningar. Man måste göra en åtskillnad mellan dessa legitima farhågor och vissa politiska entreprenörers försök att slå mynt av missnöjet och utnyttja det för att vinna röster genom demagogiska men orimliga förslag.

2.7

Några av de viktigaste faktorerna i fråga om mottaglighet för populism är ålder (hög), utbildningsnivå (låg), relativt välstånd (lågt), arbetslöshet (hög) och anställningstyp (atypisk, tidsbegränsad). Dessa socioekonomiska faktorer förekommer i högre grad i landsbygdsområden och utanför storstäderna.

2.8

Den brittiska folkomröstningen om utträde ur EU, rörelsen Gula västarna i Frankrike samt framgångarna för AfD i Tyskland, Lega i Italien och Lag och rättvisa i Polen skiljer sig åt på många sätt. Den gemensamma nämnaren för alla dessa händelser är emellertid att de återspeglar den dramatiska minskningen i förtroendet för institutioner, politiker och medier.

2.9

Ju mindre människorna lyckas dra fördel av sina respektive länders framgångsrika tillväxtområden, desto mer negativ tenderar deras inställning till styrande eliter, partisystem och postmoderna livsstilar att vara. Aktivister inom det civila samhället utpekas ofta som medlemmar av dessa grupper. Det gör människor mer negativt inställda mot dem, med allvarliga följder för civilsamhällesorganisationernas verksamhet.

3.   Allmänna och platsbundna orsaker till populism

3.1

Populismens tillväxt kan förklaras på två huvudsakliga sätt: Den ena förklaringen betonar kulturella faktorer såsom identitetsuppbyggnad och förändringar i uppfattningar till följd av utvecklingstendenser under de senaste 20 till 30 åren. Enligt den andra kan populismens landvinningar härledas främst till socioekonomiska faktorer. Båda dessa förklaringar är visserligen relevanta, men de samhällsekonomiska faktorerna är avgjort viktigare när man beaktar den roll som plats och territorium spelar (9).

3.2

Populism är ett av de specifika uttrycken för vad som har kommit att kallas en övergång till en ny era, ett epokbyte eller en brytning med den gamla epoken. Alla länder påverkas i viss grad av denna förändring, oberoende av var de ligger. Denna förändring tenderar att påverka samhällsordningens alla huvudsakliga dimensioner – staten i lika hög grad som marknaden eller samhället (i detta sammanhang det civila samhället).

3.3

Populism uppstår ofta först inom samhällsdimensionen, utlöst av kommersialiseringen av de sociala och politiska relationerna. ”Samhällen” som folk själva väljer att ansluta sig till, till exempel intresseföreningar, sociala rörelser och andra civilsamhällesorganisationer, blir alltmer oorganiserade. De kämpar för att överleva och behålla sina medlemmar. ”Samhällen” som är förutbestämda, såsom familjer, grannskap och lokala grupper, lider av splittring, främlingskap och upplösning samt förlust av solidaritet.

3.4

I en alltmer komplex värld har sådan social och politisk splittring en tendens att leda till osäkerhet, rädsla och ett sökande efter otvetydiga svar. De traditionella samhällsformerna kan i många fall inte längre ge sådana svar. Oberoende av ålder och social klass letar många människor efter nya sorters tillhörighet och stabila identiteter. Populistiska politiska entreprenörer har specialiserat sig på att tillhandahålla sådana enkla svar, som ofta är kopplade till bakåtblickande visioner om ett storslaget förflutet som skulle behöva återskapas.

3.5

När sådana enkla svar omvandlas till politiska program som vinner popularitet börjar de påverka politiken och staten. Dessa system påverkas i sin tur av splittringen när det gäller partisystemen och det sviktande förtroendet för staten.

3.6

De allmänna orsakerna till populismens tillväxt förstärks ytterligare av den territoriella splittring som påverkar landsbygds- och förortsområden. Människorna i dessa områden känner sig fjärmade från den ekonomiska utvecklingen och offentliga infrastrukturer för transporter, hälso- och sjukvård, äldreomsorg, utbildning och säkerhet. Det leder till utbredd antielitism och fördomar mot vad som ses som ett kosmopolitiskt sätt att leva.

4.   Globaliseringen och den ekonomiska krisen

4.1

Globaliseringen har lett till både möjligheter och hot, av vilka de senare påverkar förorts- och landsbygdsområden i högre grad. Detta har lett till en minskning av investeringarna i dessa områden och en befogad känsla av osäkerhet inför riskerna med utlokalisering av industriella infrastrukturer och arbetstillfällen, kombinerat med ett förkastande av en skattepolitik som allmänt inte anses vara tillräckligt rättvis. Specifika handelsavtal, såsom det nyligen ingångna avtalet med Mercosur, har lett till oro i vissa medlemsstater eftersom de anses äventyra försörjningsmöjligheterna för europeiska jordbrukare och den europeiska modellen med familjejordbruk.

4.2

Denna ”populismens samhällsekonomi” undersöks i en rapport som utarbetats för EESK:s mångfaldsgrupp (10), där det sägs att högre nivåer av disponibel inkomst, sysselsättning, utbetalningar av sociala förmåner och BNP alla är förknippade med färre röster på populister på regional nivå. En minskning av den disponibla inkomsten är förknippad med en ökning av stödet för populistiska partier.

4.3

Trots den övergripande positiva utvecklingen av sysselsättningen i Europa är arbetslöshet, atypiska anställningsformer och social och ekonomisk marginalisering särskilt utbredda bland de yngre generationerna i många medlemsstater. De personer som är mellan 20 och 30 år kan komma att bli den första generationen sedan EU inrättades att få det sämre ställt än föregående generation. Enligt uppgifter från Eurostat har 44 % av de europeiska arbetstagarna mellan 19 och 24 år bara ett tillfälligt anställningsavtal, jämfört med 14 % av befolkningen som helhet.

4.4

Landsbygden, förorter och perifera områden är i allmänhet mer mottagliga för populismen, som erbjuder en modell som ifrågasätter de faktorer som den senaste tidens ekonomiska tillväxt har byggt på: öppna marknader, migration, ekonomisk integration och globalisering (11).

4.5

I tider av strukturellt låg ekonomisk tillväxt brukar länderna i Europa i allmänhet ha lägre intäkter och högre utgifter. Pressen i fråga om utgifter har att göra med många olika faktorer, till exempel åldrande befolkningar, skuldtrycket och de ökande kostnaderna för den allmänna säkerheten. Pressen när det gäller intäkter har att göra med faktorer som samhällsekonomiska val, åtstramningspolitik och skatteundandragande eller skatteflykt. Det leder till en brist på offentliga medel som gör det svårare för stater att leva upp till sina fördelningspolitiska skyldigheter, som är en central del i tillhandahållandet av sociala och ekonomiska rättigheter. Offentliga och privata investerare satsar mindre på industrin, särskilt i landsbygds- och förortsområden, vilket leder till en känsla av marginalisering och av att vissa delar av befolkningen stängs ute från statliga strukturer och offentliga tjänster.

4.6

EESK uppmanar de europeiska och nationella myndigheterna att beakta inkludering, tillgång till rättigheter och bevarande av ekonomiska och industriella strukturer samt utbud av arbetskraft som grundläggande kriterier för den ekonomiska politiken, sammanhållningspolitiken och den territoriella politiken.

5.   Migrationens roll

5.1

I likhet med globaliseringen är migration en företeelse som påverkar alla länder, oavsett utvecklingsgrad. Det är inte troligt att den kommer att upphöra, och den kommer att öka med tiden. Det växande trycket från populistiska rörelser gör det svårt, men icke desto mindre obligatoriskt, för medlemsstaterna att komma överens om en nödvändig europeisk migrations- och asylpolitik präglad av rättvisa, empati och ansvarstagande som efterlever internationell människorättslagstiftning.

5.2

Den populistiska retoriken är inte rationellt inriktad på migrationspolitikens lagstiftningsaspekter. I stället utpekar den migranter som kriminella, terrorister eller inkräktare, vilket skapar ett klimat som uppmuntrar till direkta attacker mot dem.

5.3

När det gäller migrationen har de största uppdelningarna i geografisk mening att göra med skillnader i sociala välfärdssystem och arbetsmarknader. Välfärdssystem och arbetsmarknader kan vara relativt öppna för invandrare i vissa länder, men slutna och exkluderande i andra. När fler migranter anländer skiljer sig reaktionerna åt hos de delar av lokalbefolkningen som är marginaliserade, eller rädda för att bli marginaliserade, beroende på vilken typ av samhällsekonomi som tillämpas på platsen i fråga.

5.4

I vissa länder, och i specifika områden i de länderna, finns en oro för att välfärdssystemen kommer att överbelastas. I andra betraktas migranter som konkurrenter på arbetsmarknaden. Subjektivt sett kan migranter utgöra en utmaning i fråga om stabil anställning eller mottagande av sociala förmåner. Sådana farhågor kan vara särskilt uttalade hos personer på landsbygden och i förortsområden.

5.5

Det finns med andra ord ett stort antal möjliga orsaker till de populistiska rörelsernas tillväxt, och nationella regeringar, EU-institutioner och civilsamhällesorganisationer bör beakta alla dessa när de utformar lämpliga politiska och/eller ekonomiska motstrategier. Det är också viktigt att komma ihåg att upplevelsen av att de sociala förutsättningarna försämras och att den ekonomiska marginaliseringen ökar på vissa håll i EU har att göra med migration från dessa områden – inte med migration till dem. Särskilt i vissa delar av Östeuropa har ett mycket stort antal högkvalificerade arbetstagare gett sig av, vilket har haft negativa följder för dessa länders socioekonomiska struktur.

5.6

EESK motsätter sig idén att migranter och lokalinvånare konkurrerar om de offentliga resurserna. Kommittén uppmanar civilsamhällesorganisationerna att utöka sin verksamhet för att ta itu med den rädsla och oro som förekommer hos vissa delar av befolkningen. Den anser även att det bör inrättas utbildningar och sociala program som tar upp de många olika skälen till den tilltagande populismen, särskilt i EU:s mer avlägset belägna delar. Det civila samhällets nationella och europeiska plattformar bör också ges större stöd, för att möjliggöra en mer detaljerad analys av denna företeelse och uppmuntra till spridning av tillförlitlig information och utbildning som syftar till att skapa en bättre förståelse för företeelsen.

6.   Missnöjets geografi

6.1

Populistiska partier har skördat mer än genomsnittliga framgångar i landsbygdsområden och postindustriella perifera områden i EU (12). Det gäller både den brittiska folkomröstningen om utträde ur EU och presidentvalet i Österrike i maj 2018, där FPÖ:s kandidat fick 62 % av rösterna på landsbygden.

6.2

Geografiskt är missnöjet fördelat både enligt uppdelningen av Europa i nord och syd och i öst och väst. Det finns också en inhemsk uppdelning i centrum och periferi i de enskilda medlemsstaterna. Populismen har ökat med tiden och får sin näring från dessa olika typer av splittring av samhällen och territorier. Infrastrukturer och transportstrategier är därför särskilt viktiga, eftersom de säkerställer territoriell kontinuitet och är en nödvändig förutsättning för allmänhetens tillgång till samhälleliga, politiska, ekonomiska och sociala rättigheter.

6.3

EESK rekommenderar de europeiska och nationella myndigheterna att använda transport- och infrastrukturpolitik och politik för internetuppkoppling som ett sätt att hantera populism. Myndigheterna bör utforma dessa åtgärder, liksom sammanhållningspolitiken, den sociala politiken och politiken för fattigdomsbekämpning, med utgångspunkt i ett människorättsbaserat synsätt (13). De bör också säkerställa att åtgärder, särskilt ekonomiska reformer, bygger på systematiska förhands- och efterhandskonsekvensbedömningar som avser mänskliga rättigheter (14), detta för att underlätta väl underbyggda och inkluderande nationella diskussioner om hur man ska komma överens om och anpassa de politiska val som görs.

6.4

En av följderna av den sociala, ekonomiska och territoriella splittringen är en tilltagande känsla av politiskt utanförskap hos en stor del av befolkningen i förorts- och landsbygdsområden. Det kommer till uttryck i lågt valdeltagande, ett förkastande av den representativa demokratin och mellanliggande organ inbegripet politiska partier och fackföreningar samt stöd till radikala populistiska rörelser. EESK anser att det bör satsas mer på medborgarutbildning om demokratins principer, grundläggande rättigheter och rättsstatsprincipen som ett sätt att hantera denna utveckling. Kommittén pekar på den rekommendation som framfördes i yttrandet om ”Att ytterligare stärka rättsstatsprincipen inom unionen” (15) om att medlemsstaterna bör integrera dessa ämnen i läroplanerna för skolor och högre utbildning och att kommissionen bör föreslå en ambitiös kommunikations-, utbildnings- och medborgarupplysningsstrategi om grundläggande rättigheter, rättsstatsprincipen och demokrati.

6.5

Just på grund av den politiska överlappningen av identitet, tillhörighet, erkännande och omfördelning, måste man ta hänsyn till att religion, relationerna mellan könen, plats och kulturell identitet spelar roll, liksom klasstillhörighet och orättvisor. Det är inte en enkel uppgift att skapa alternativ till den starka lockelse som bakåtsträvande politiska krafter utövar. Det behövs nya kampanjer och visioner. Ett särskilt viktigt sätt att åstadkomma detta är att beakta de många nya ekonomiska verksamheter som håller på att växa fram på landsbygden, och som bygger på principer som sammanhållning, ömsesidighet och omsorg. Uppgiften är då att föra samman dessa och ta sig vidare från det isolerade och experimentella stadiet, samt att sammanlänka dem med varandra och med emancipatoriska politiska allianser.

7.   Hur det civila samhället utanför storstäderna påverkas av populismen

7.1

Det civila samhället påverkas djupt av de populistiska rörelsernas och partiernas frammarsch på olika håll i Europa och på olika territoriella nivåer. Den politiska sfären i många delar av Europa påverkas alltmer av auktoritär propaganda, främlingsfientliga och rasistiska strömningar och fascistiskt våld, vilket har en direkt inverkan på sociala rörelser, fackföreningar och branschorganisationer.

7.2

Situationen för det civila samhället är särskilt allvarlig på de platser där populister har tagit makten och getts möjlighet att påverka regeringens dagordning i hög grad. När populistiska partier innehar viktiga ställningar i parlamentet och i de verkställande organen tenderar de att göra tidigare liberala samhällen mer auktoritära. Faran för det civila samhällets organisationer är ytterst påtaglig när deras verksamhet ges allt mindre utrymme. Civilsamhällesorganisationernas möjlighet att verka fritt kompliceras samtidigt ytterligare av vissa skenbara eller falska icke-statliga organisationer som skapas ovanifrån och ofta utger sig för att vara radikalt demokratiska.

7.3

Det är svårt att avgöra i vilken utsträckning det civila samhället påverkas av populismen i landsbygds- och förortsområden. Aktivister på landsbygden saknar ofta de resurser som krävs för att bygga upp den typ av sammanslutningar som är vanligare i stadsområden. Det gäller även sammanslutningar med exempelvis konsumentrörelser och stadsbaserade livsmedelsaktivister, som ofta ligger mer i framkant när det gäller en hållbar livsmedelspolitik. Bristen på kraftfulla sociala rörelser och politiska partier som skulle kunna företräda landsbygdsinvånarnas intressen förklarar till viss del de högerpopulistiska partiernas valframgångar.

8.   Möjligheter att bekämpa populism

8.1

Två uppsättningar politiska åtgärder rekommenderas för att bekämpa populism: Den första avser det populistiska hotet i allmänhet och potentiella instrument som EU kan använda sig av. Den andra uppsättningen rekommendationer är mer direkt relaterad till specifika regioner och landsbygds- och förortsområden.

8.2

Olika strategier kan användas för att ta itu med populismens bakomliggande orsaker. Den första har att göra med det sätt på vilket politiker och institutioner närmar sig och relaterar till personer som befinner sig i en socioekonomiskt utsatt situation. De sociala, ekonomiska och politiska faktorerna är såpass komplexa att ingen enskild institution – EU inbegripet – kan finna enkla och otvetydiga svar som skulle minska komplexiteten genom att återgå till en tidigare, idealiserad socioekonomisk situation. Samtidigt som de lägger tonvikten vid att ta itu med populismens bakomliggande orsaker bör politiker och institutioner motbevisa retorik som säger sig kunna bidra med sådana omedelbara och ofelbara svar på komplexa problem.

8.3

Den andra strategin är direkt relaterad till bilden av EU och unionens framtid. Bland de många frustrationer som de som är mer mottagliga för populistisk propaganda upplever ingår avsaknaden av verkligt eftersträvansvärda politiska projekt som ger ett trovärdigt hopp om en bättre framtid och åtgärder inriktade på att förbättra människors dagliga livsvillkor. Populisterna har utnyttjat denna frustration för att föra fram en bakåtblickande vision om ett storslaget förflutet. Om EU ska överleva måste man lyckas återväcka allmänhetens entusiasm för det europeiska projektet.

8.4

EU:s ursprungliga vision är inte längre tillräcklig för de europeiska medborgarna. EU bör tillhandahålla visioner om en eftersträvansvärd framtid och återuppliva viktiga principer som tidigare har spelat en viktig roll i det europeiska projektet, såsom partnerskap och subsidiaritet.

8.5

EESK uppmanar EU, medlemsstaterna och alla relevanta berörda parter att blåsa nytt liv i principerna subsidiaritet och partnerskap. Såsom nämns i gruppen Mångfald Europas rekommendation om att återskapa medborgarnas förtroende för och tro på EU (16) anser EESK att man bör anstränga sig för att förtydliga subsidiaritetsprincipen för medborgarna och förklara att EU respekterar både kulturell mångfald och lokala traditioner. Funktionell subsidiaritet skulle bestå av civilsamhällesorganisationernas utökade deltagande i både den regionala planeringen och EU:s regionalpolitik, liksom arbetet för att främja demokrati, rättvisa och likabehandling av alla invånare på landsbygden och i perifera områden. Genom territoriell subsidiaritet skulle regionala och lokala myndigheter ges större makt att ta ett gemensamt ansvar för utformningen, genomförandet och utvärderingen av den strukturella politiken.

8.6

EESK rekommenderar att man stärker verktyget Lokalt ledd utveckling, som genomförts inom ramen för den europeiska sammanhållningspolitiken. Lokala aktörer och medborgare skulle på så sätt ha möjlighet att fatta beslut om problem som direkt berör dem, vilket i väsentlig grad skulle bidra till att förbättra deras livskvalitet.

8.7

Partnerskap är oundgängligt, både när det gäller kommunikation och när det gäller solidaritet och ömsesidig hjälp mellan civilsamhällesorganisationer från olika länder. Partnerskap är lika viktigt när det gäller att bygga allianser mellan offentliga lokala myndigheter och civilsamhällesgrupper på lokal nivå.

8.8

EU och medlemsstaterna måste hitta bättre sätt att reagera när populistiska rörelser, inklusive sådana som har makten, begår överträdelser av grundläggande rättigheter och rättsstatsprincipen. EESK hänvisar till sin rekommendation i yttrandet om ”Motståndskraftig demokrati genom ett starkt och diversifierat civilsamhälle” (17) om att ”en resultattavla för demokrati [bör] inrättas, som […] skulle återspegla ramförutsättningarna för civilsamhällelig verksamhet och leda till specifika rekommendationer för reform” samt sina rekommendationer i yttrandet om ”Att ytterligare stärka rättsstatsprincipen inom unionen” (18).

8.9

EESK rekommenderar att synpunkterna i detta yttrande integreras i denna resultattavla för demokrati och i en framtida övervakningsmekanism för rättsstatsprincipen. Man bör tydligt kommunicera att EU:s och medlemsstaternas åtgärder syftar till att ta itu med de överträdelser av de grundläggande rättigheterna och rättsstatsprincipen som är resultatet av vissa populistiska policyer – inte till att svartmåla dem som röstar på populistiska partier. Dessa personers legitima farhågor måste i stället åtgärdas med hjälp av rättvisa, icke-diskriminerande och ändamålsenliga åtgärder.

9.   Stöd till gräsrotsrörelser mot populism

9.1

Det civila samhällets problem på landsbygden är inte nödvändigtvis att deras utrymme minskar. Problemet är att detta utrymme ännu inte har skapats. Ett svar på den växande populismen bör beakta missnöjets bakomliggande orsaker och komma från gräsrotsnivån i så stor utsträckning som möjligt. EESK vill gärna se åtgärder som skapar en känsla av gemensamt intresse och gemensamma mål hos olika grupper bland livsmedelsproducenter och konsumenter, oberoende av klass, kön, generationsgränser och uppdelningen mellan stad och landsbygd. Livsmedelssuveränitet och de många frågor som rör rätten till livsmedel och till en hälsosam miljö är exempel på specifika utmaningar som skulle kunna hanteras bättre genom mer solidaritet, en starkare kollektiv identitet och större politiskt deltagande på Europas landsbygd.

9.2

När det gäller ökat medborgardeltagande bör medlemsstater som överväger att stärka den direkta demokratin genom lokala folkomröstningar vara medvetna om att detta är just det verktyg som för närvarande förespråkas av populistiska partier runt om i Europa. Direkt demokrati kan vara ett tveeggat svärd. Lokala myndigheter och aktörer i det civila samhället bör vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att direkt demokrati endast används i situationer där den kan förväntas vara till verklig nytta.

9.3

EESK anser att alliansbyggande mellan lokala myndigheter, civilsamhällesorganisationer, arbetsmarknadens partner och andra aktörer, till exempel lokala ledare och sociala rörelser, är nödvändigt om man ska kunna ta itu med populismens bakomliggande orsaker. Det kommer att bli en del av arbetet för att hantera känslan hos landsbygdens och förorternas invånare att de har lämnats på efterkälken. Det kommer också att stärka rollen för arbetsmarknadernas parter, som kan hjälpa till att minska skillnaderna och främja ekonomiska investeringar och ekonomisk utveckling genom sin dialog och sina åtgärder.

9.4

Intressena och farhågorna hos föreningar för småföretag, hantverkare och jordbrukare är också viktiga. På platser där auktoritära grupper har tagit makten i (lokala) förvaltningar kan ekonomiska aktörer tveka att investera. Det är också troligt att migranter som letar arbete skulle undvika sådana platser, även om det finns möjligheter till anställning där. Det är därför viktigt att sätta stopp för denna onda cirkel i förorts- och landsbygdsområden.

9.5

Större ansträngningar bör göras för att uppmuntra till privata och offentliga investeringar i den outnyttjade potentialen i regioner som anses ha hamnat på efterkälken. Tonvikten på överföringar eller sociala förmåner bör kompletteras med förbättrade möjligheter för regioner (med hänsyn till det lokala sammanhanget), genom att man tar itu med ineffektivitet och flaskhalsar inom institutioner och genom åtgärder för att främja kunskap och entreprenörskap och assimilation av kunskaper och innovation (19).

9.6

Om man ska kunna åtgärda populismens bakomliggande orsaker måste faktorer såsom religion, relationerna mellan könen, bosättningsort, utbildning och kulturell identitet beaktas i högre grad, vid sidan av de socioekonomiska faktorerna. Det är inte enkelt att tillhandahålla alternativ till de bakåtsträvande politiska krafternas enkla svar. Alternativen måste anpassas till den specifika kombination där svårigheter förekommer i vissa lokala situationer.

9.7

Nya visioner skulle också kunna bidra till att bekämpa den typ av desinformation som överförs via kampanjer på sociala medier och som syftar till att undergräva europeiska värderingar och följaktligen gynnar förekomsten av separatistiska och nationalistiska påståenden och attityder. Det är viktigt att stärka de traditionella mediernas roll (offentlig tv, oberoende tidningar) för att de ska kunna fylla sin funktion när det gäller att tillhandahålla opartisk information. Trots att kommissionen redan varit aktiv i detta hänseende (se COM(2018) 236) rekommenderas starkt en större insikt om frågans brådskande natur.

9.8

EESK vill se ett tydligare fokus på de nya ekonomiska verksamheter som håller på att växa fram på landsbygden, varav många bygger på principerna ömsesidighet och omsorg. Kommittén efterlyser åtgärder som syftar till att förbättra stödet till och sammankopplingen av sådana initiativ, så att de kan bli mindre isolerade och gå vidare från den experimentella fasen till att bilda emancipatoriska politiska och sociala allianser.

9.9

EESK uppmanar EU och dess medlemsstater att stärka infrastrukturen på subnationell nivå. Nedläggning av kollektivtrafikförbindelser och stängning av skolor och hälso- och sjukvårdsinrättningar är ett av de uppenbara skälen till den populistiska proteströrelsen i Europa. Det behövs finansiellt bistånd för att förbättra lokala infrastrukturer, både materiella sådana (transporter och offentliga tjänster) och immateriella sådana (nätverk för olika typer av lokalsamhällen, institutioner och organisationer).

9.10

EESK, dess medlemsorganisationer och andra EU-institutioner bör satsa mer på kapacitetsuppbyggnad inom lokala civilsamhällesorganisationer och ge dem tillgång till resurser så att de kan förbättra omfattningen av och kvaliteten på sin verksamhet. Civilsamhällesorganisationerna och deras europeiska nätverk bör också ges mer stöd när det gäller att utbilda medlemmarna i lokala civilsamhällesorganisationer.

---

(1)  Andrés Rodríguez-Pose 2018, The revenge of the places that don't matter (and what to do about it), s. 32. (LSE Research online): http://eprints.lse.ac.uk/85888/1/Rodriguez-Pose_Revenge%20of%20Places.pdf.

(2)  EESK:s yttrande om ”Att ytterligare stärka rättsstatsprincipen inom unionen. Läget i dag och vägar framåt” (EUT C 282, 20.8.2019, s. 39).

(3)  Europaparlamentets resolution av den 3 oktober 2018 om att hantera de särskilda behoven i landsbygdsområden, bergsområden och avlägsna områden (EUT C 11, 13.1.2020, s. 15).

(4)  EESK:s yttrande om ”Motståndskraftig demokrati genom ett starkt och diversifierat civilsamhälle” (EUT C 228, 5.7.2019, s. 24).

(5)  OHCHR, Principles and Guidelines for a Human Rights Approach to poverty reduction https://www.ohchr.org/Documents/Publications/PovertyStrategiesen.pdf.

(6)  OHCHR, Guiding principles on human rights impact assessments of economic reforms, den 19 december 2018 https://documents-dds-ny.un.org/doc/UNDOC/GEN/G18/443/52/PDF/G1844352.pdf?OpenElement.

(7)  EESK:s yttrande om ”Europeiska kontrollmekanismen för rättsstaten och grundläggande rättigheter” (EUT C 34, 2.2.2017, s. 8).

(8)  EESK:s yttrande om ”Motståndskraftig demokrati genom ett starkt och diversifierat civilsamhälle” (EUT C 228, 5.7.2019, s. 24).

(9)  Societies outside Metropolises: the role of civil society organisations in facing populism, EESK, Bryssel, 2019: https://www.eesc.europa.eu/sites/default/files/files/qe-04-19-236-en-n.pdf.

(10)  Societies outside Metropolises: the role of civil society organisations in facing populism, EESK, Bryssel, 2019: https://www.eesc.europa.eu/sites/default/files/files/qe-04-19-236-en-n.pdf.

(11)  Andrés Rodriguez-Pose: The revenge of places that don't matter (and what to do about it), s. 32. (LSE Research online): http://eprints.lse.ac.uk/85888/1/Rodriguez-Pose_Revenge%20of%20Places.pdf.

(12)  Caroline de Gruyter, Commentary: The revenge of the countryside, 21.10.2016.

(13)  OHCHR, Principles and Guidelines for a Human Rights Approach to poverty reduction https://www.ohchr.org/Documents/Publications/PovertyStrategiesen.pdf.

(14)  OHCHR, Guiding principles on human rights impact assessments of economic reforms, den 19 december 2018 https://documents-dds-ny.un.org/doc/UNDOC/GEN/G18/443/52/PDF/G1844352.pdf?OpenElement.

(15)  EESK:s yttrande om ”Att ytterligare stärka rättsstatsprincipen inom unionen. Läget i dag och vägar framåt” (EUT C 282, 20.8.2019, s. 39).

(16)  Regaining Citizens’ Trust and Confidence in the EU: 7 priorities of the Diversity Europe Group; Gruppen Mångfald Europa.

(17)  EESK:s yttrande om ”Motståndskraftig demokrati genom ett starkt och diversifierat civilsamhälle” (EUT C 228, 5.7.2019, s. 24).

(18)  EESK:s yttrande om ”Att ytterligare stärka rättsstatsprincipen inom unionen. Läget i dag och vägar framåt” (EUT C 282, 20.8.2019, s. 39).

(19)  Andrés Rodriguez-Pose: The revenge of places that don't matter (and what to do about it), s. 32. (LSE Research online): http://eprints.lse.ac.uk/85888/1/Rodriguez-Pose_Revenge%20of%20Places.pdf.