Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Beskattning/privata investeringar och målen för hållbar utveckling – samarbete med FN:s expertkommitté för internationellt samarbete i skattefrågor

(yttrande på eget initiativ)

(2020/C 97/01)

Föredragande:

Krister ANDERSSON

Rättslig grund	Artikel 32.2 i arbetsordningen
Beslut av EESK:s plenarförsamling	24.1.2019
Ansvarig sektion	Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning
Antagande av sektionen	29.11.2019
Antagande vid plenarsessionen	11.12.2019
Plenarsession nr	548
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	129/0/2

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Skattepolitiken är väsentlig för målen för hållbar utveckling eftersom den är avgörande för det ekonomiska klimat där investeringar, sysselsättning och innovation äger rum och samtidigt tillhandahåller staten inkomster att finansiera offentliga utgifter med. Ytterligare anpassning av politiken och åtgärder för ökad trovärdighet kan göra mycket för att öka de privata investeringarna och överbrygga den globala investeringsklyftan genom att stimulera kapitalflöden från kapitalintensiva stater till utvecklingsekonomier med investeringsbehov.

1.2

Företag tillhandahåller värdefulla varor och tjänster i ekonomierna och utgör viktiga motorer för investeringar, produktivitet, inkluderande ekonomisk tillväxt och skapande av arbetstillfällen. Då dessa organisationer är av många olika slag i ett spektrum från små och medelstora företag till multinationella företag utgör de en stor källa till sakkunskap, kreativitet och innovation, som bidrar till att lösa många utmaningar med anknytning till hållbar utveckling.

1.3

Om en stor procentandel av den ekonomiska verksamheten är informell blir skattebasen snäv, vilket ytterligare minskar potentialen för skatteuppbörd och ökar snedvridningarna. Skattebasen bör vara så bred som möjligt för att skattesatserna ska ha så liten snedvridande effekt som möjligt.

1.4

EESK skulle vilja betona att en framgångsrik inhemsk resursmobilisering förutsätter 1) att besked i skattefrågor utfärdas på ett öppet och transparent sätt, 2) att system införs för att säkerställa ansvarsskyldighet för civilsamhällesorganisationer och parlamentariker, 3) att staterna är transparenta i fråga om skatter och utgifter samt 4) att skatterna är synliga.

1.5

Den privata sektorn spelar en viktig roll för att främja jämställdhet. Såväl lönepolitik som utbildning på arbetsplatsen är av stor betydelse för att främja lika möjligheter mellan könen i fråga om karriärutveckling och yrkesmässig utveckling. Möjligheterna med anknytning till kvinnors deltagande i den globala ekonomin är mycket stora och bör utgöra en drivkraft för inkluderande ekonomisk tillväxt, innovation och produktivitet.

1.6

Politiken för beskattning av den digitaliserade ekonomin bör syfta till att främja, inte hindra, ekonomisk tillväxt samt handel och investeringar över gränserna. Med tanke på de digitaliserade företagens ökande betydelse behöver man ta fram en ny metod för skatteförbindelse och vinstfördelning i syfte att fastställa beskattningsrättigheterna mellan marknadsländer och det land där det digitaliserade multinationella företaget har sin hemvist.

1.7

EESK anser att det är viktigt att eventuella nya bestämmelser om hur beskattningsrättigheterna ska fördelas mellan länder är rättvisa både för små och stora konsumentländer samt för utvecklade länder och utvecklingsländer. Vederbörlig ersättning måste medges för de bidrag som görs i fråga om innovation, entreprenörskap etc. Även om de är små i förhållande till de samlade skatteintäkterna är intäkterna från bolagsskatt viktiga för mobiliseringen av resurser och finansieringen av nödvändig infrastruktur, forskning och utveckling, utbildning samt hälso- och sjukvård etc.

1.8

EESK konstaterar att EU:s medlemsstater hör till dem som presterar bäst vad gäller målen för hållbar utveckling. Kommittén betonar att EU och dess medlemsstater måste vidta åtgärder för att trygga hållbara finans- och skattesystem i syfte att uppnå målen för hållbar utveckling. För att målen för hållbar utveckling ska kunna uppnås är det nödvändigt att det organiserade civila samhället deltar på alla nivåer, eftersom det civila samhället företräder intressenter som är centrala för genomförandet av Agenda 2030 och en stor del av de investeringar som behövs kommer att komma från den privata sektorn.

1.9

EESK välkomnar plattformen för skattesamarbete, som är ett gemensamt initiativ av Internationella valutafonden (IMF), Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), Förenta nationerna (FN) och Världsbanksgruppen, eftersom den främjar växelverkan mellan standardisering, kapacitetsuppbyggnad och tekniskt bistånd på området för internationell beskattning. EESK anser att även EU bör bli medlem i plattformen.

1.10

EESK anser att arbetet med beskattning/privata investeringar och målen för hållbar utveckling i FN:s expertkommitté för internationellt samarbete i skattefrågor är av yttersta vikt för att föra den globala dialogen framåt och i hög grad bidrar till ömsesidigt lärande och utbyte av bästa praxis. EESK betonar att det europeiska civila samhället måste spela en aktiv roll i denna viktiga internationella debatt.

2.   Introduktion till investeringar, beskattning och målen för hållbar utveckling

2.1

Agenda 2030 är uppbyggd kring 17 mål för hållbar utveckling (1) och 169 delmål som har till syfte att bemöta de miljömässiga, politiska och ekonomiska utmaningar som vår värld står inför.

2.2

Privata investeringar spelar en viktig roll för att målen ska kunna uppnås, och ytterligare anpassning av investerings- och skattepolitiken skulle utgöra ett nödvändigt steg för att främja investeringar, skapande av arbetstillfällen och hållbar ekonomisk tillväxt världen över. OECD har redan genomfört en del viktigt arbete i denna riktning, såsom projektet avseende urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS) (2) och initiativet beträffande konsekvent politik för hållbar utveckling (2018) (3).

2.3

Skattepolitiken är väsentlig för målen för hållbar utveckling eftersom den är avgörande för det ekonomiska klimat där investeringar, sysselsättning och innovation äger rum och samtidigt tillhandahåller staten inkomster att finansiera offentliga utgifter med. Ytterligare anpassning av politiken och åtgärder för ökad trovärdighet kan göra mycket för att öka de privata investeringarna och överbrygga den globala investeringsklyftan genom att stimulera kapitalflöden från kapitalintensiva stater till utvecklingsekonomier med investeringsbehov.

2.4

Det är mycket viktigt att ta itu med skatteflykt och minska skattekonkurrensen på global nivå för att målen för hållbar utveckling ska kunna uppnås. I en tid av åtstramningar och budgetbegränsningar får de minskade skatteintäkterna från företag negativa effekter på de sociala trygghetssystemens hållbarhet och kan leda till regressiv beskattning om skattebördan läggs över på konsumenter och låginkomsttagare.

2.5

De utvecklingsländer som är i störst behov av resurser möter fortfarande utmaningar i fråga om skatteuppbörd. I utvecklingsländer är bidraget från privatpersoners inkomstskatter ofta mycket litet, bara några få procent av BNP, medan dessa skatter i utvecklade länder utgör huvuddelen av skatteintäkterna, särskilt om man medräknar sociala avgifter.

2.6

Hur skatteintäkterna förvaltas och används är också mycket viktigt. Det bör noteras att vissa länder, särskilt i Afrika, använder 25–35 % mer resurser inom både utbildnings- och hälso- och sjukvårdssektorerna än mer avancerade och effektiva länder för att uppnå samma resultat (4). Det är därför viktigt att se till att de offentliga utgifterna är kostnadseffektiva.

3.   Beskattning som ett verktyg för miljöskydd

3.1

Flera av de mål för hållbar utveckling som avser klimatskydd skulle gynnas av inrättandet av en samstämmig ram och genomförandeplan på skatteområdet när det gäller användning av naturresurser. Miljöskattepolitiken skulle kunna användas till att bekämpa klimatförändringarna (mål 13) (5) och skydda ekosystem i haven och på land (målen 14 och 15 (6)). Genom att påverka prissättningsstrukturerna för insatsvaror kan skattepolitiken användas till att främja ekonomiskt överkomlig och ren energi (mål 7) (7) och stimulera en ansvarsfull användning av de gemensamma naturresurserna (mål 12) (8).

3.2

Ur ekonomisk synvinkel är syftet med miljöskatter att avhjälpa externa effekter, dvs. situationer där förorenarna kan överföra kostnaderna för miljöskador på samhället. Ett exempel på detta är utsläpp av växthusgaser. Vid utformningen av den här typen av skatter skulle det vara till stor nytta att engagera det civila samhället och näringslivet i processen, eftersom man därigenom skulle se till att politiken för att stärka regelverken anpassar den privata sektorns incitament till de offentliga målen (9).

3.3

Ett exempel på en policymix på skatteområdet skulle kunna vara att fasa ut subventioner av ineffektiva fossila bränslen (mål 12.c) (10). Detta skulle leda till stora budgetbesparingar för staterna, samtidigt som dessa typer av bränslen också skulle bli mindre attraktiva för företag och konsumenter. Besparingarna kan, om de leds om till att öka andelen förnybar energi i den globala energiförsörjningen (mål 7.2) (11), stödja allmän tillgång till ren energi (mål 7.1) (12). Om ytterligare strategier införs för att stimulera investeringar i infrastruktur för ren energi (mål 7.b) (13) skulle det göra det lättare att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring (mål 8.4) (14).

3.4

Principen om att anpassa företagsincitamenten till de offentliga målen överensstämmer med Addis Abeba-handlingsplanen (15), genom vilken företag uppmuntrades att anta en central affärsmodell där verksamhetens miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade konsekvenser beaktas. Företag tillhandahåller värdefulla varor och tjänster i ekonomierna och utgör viktiga motorer för investeringar, produktivitet, inkluderande ekonomisk tillväxt och skapande av arbetstillfällen. Då företagen är av många olika slag i ett spektrum från små och medelstora företag till multinationella företag utgör de en stor källa till sakkunskap, kreativitet och innovation, som bidrar till att lösa många utmaningar med anknytning till hållbar utveckling. För att uppnå målen för hållbar utveckling om kampen mot klimatförändringarna bör den privata sektorn följa en uppförandekod som avsevärt ökar de gröna investeringarna och minskar eller undanröjer investeringar med negativa effekter på miljön.

3.5

Med tanke på den inbördes kopplingen mellan målen för hållbar utveckling är det civila samhällets engagemang nödvändigt för att se till att de tre dimensionerna av hållbar utveckling (ekonomisk, social och miljömässig) avspeglas i utformningen och genomförandet av politiken. Miljöskatter har av tradition betraktats som regressiva, vilket innebär att de har större konsekvenser för låginkomsthushåll. Följaktligen är det viktigt att se till att politiken förblir socialt hållbar.

3.6

EESK stöder inte godtycklig beskattning som skulle få negativa och oproportionerliga konsekvenser för fattiga och mindre bemedlade i samhället och även underminera flera av målen för hållbar utveckling. Till exempel skulle en betydande höjning av skatterna på varor och tjänster när det inte finns några godtagbara alternativ enbart utgöra en börda utan att målen uppnås.

3.7

EESK skulle vilja understryka den roll som det civila samhällets organisationer spelar när det gäller att övervaka genomförandet av målen för hållbar utveckling och säkerställa socialt godtagbara åtgärder samt framhålla behovet av att se över indikatorerna (16).

3.8

EESK skulle vilja understryka behovet av att skapa rätt villkor för att se till att både privata och offentliga medel riktas till de hållbara, långsiktiga investeringar som behövs för en hållbar ekonomi (17).

4.   Beskattning av den informella ekonomin

4.1

I syfte att finansiera offentliga investeringar och offentliga utgifter som är nödvändiga för att uppnå målen för hållbar utveckling är det viktigt att bredda staternas skattebas genom att beskatta den informella ekonomin. Enligt Internationella arbetsorganisationen försörjer sig mer än 61 % av den globala arbetskraften (två miljarder människor) inom den informella sektorn, och 93 % av de informella arbetstillfällena i världen finns i tillväxt- och utvecklingsländer. Av denna anledning är det nödvändigt att utforma en skattepolitik och en institutionell ram som gör det möjligt att integrera den informella sektorn i den formella ekonomin.

4.2

Den informella ekonomins framträdande ställning, särskilt i utvecklingsländer, innebär att medborgares och företags dagliga ekonomiska verksamhet alltjämt ligger utanför skattebasen. I många fall är valet att verka utanför den formella ekonomin inte ett aktivt val, utan snarare det enda genomförbara alternativet för företag och arbetstagare som antingen inte kan få tillträde till den formella sektorn eller har utestängts från den. Inkluderingen av den informella ekonomin måste främjas genom effektiva institutioner (målen 16.a och 16.6) (18) som gör att arbetstagare, företag och konsumenter kan bidra till statens skattebas och samtidigt åtnjuta socialt skydd och tjänster. Som en förutsättning för hållbar utveckling bör i synnerhet skattesystemens rättvisa, transparens, effektivitet och ändamålsenlighet vara en prioritet.

4.3

Många företag skulle vara villiga att övergå till den formella ekonomin, eftersom det finns dolda kostnader för små och medelstora företag som verkar utanför den formella ekonomin och många fördelar för företag som övergår till den formella ekonomin. Till fördelarna med att ingå i den formella ekonomin hör enklare tillgång till krediter och andra finansiella instrument (mål 8.10) (19), utbildnings- och stödprogram, offentliga upphandlingskontrakt, äganderätt samt möjligheten att göra affärer med större företag. Kostnaderna med anknytning till att övergå till den formella ekonomin består i kostnaderna för registrering och licenser, kostnaderna för att uppfylla skattskyldigheten och kostnaden för att efterleva arbetsrätten och andra statliga bestämmelser. Genom att förenkla förfarandena för registrering, licensiering och handläggning av uppfyllelsen av skattskyldighet skulle man ge företag incitament att övergå till den formella ekonomin.

4.4

I många situationer där den informella ekonomin är mycket utbredd kan ett viktigt bidrag till denna process komma från företag i allmänhet och ibland särskilt från kooperativa företag, som ger många människor utan ekonomiska resurser möjlighet att inleda ekonomisk och entreprenörsmässig verksamhet, även med en mycket liten kapitalinsats.

4.5

Att uppmuntra mikroföretag samt små och medelstora företag att övergå till den formella ekonomin skulle möjliggöra politik till stöd för skapande av arbetstillfällen och växande företag (mål 8.5) (20). Arbetsmarknadsbestämmelser som syftar till att uppnå anständiga arbetsvillkor måste efterlevas (mål 8.5). På samma sätt skulle större tillsyn och regelbunden kontroll av ekonomisk verksamhet göra det möjligt för stater att anta politik, särskilt finans-, löne- och socialskyddspolitik, som gör att man successivt uppnår ökad jämlikhet (mål 10.4).

4.6

Även om fördelarna med ett fungerande system för skatteuppbörd är uppenbara kvarstår det utmaningar i fråga om hur de förändringar som krävs för att öka staternas kapacitet i detta avseende ska genomföras. Tidigare erfarenheter har visat att många av de insatser som gjorts för detta ändamål ofta har lett till snedvridningar, lågt utbyte, höga uppbördskostnader, utmaningar beträffande verkställandet och t.o.m. kapitalflykt. Med tanke på att många utvecklingsländer har begränsade resurser bör åtgärder för att förbättra den administrativa effektiviteten och ändamålsenligheten hos skattesystemen prioriteras. Den privata sektorn kan erbjuda stöd avseende kapacitetsuppbyggnad, genom att förmedla erfarenheter från högt utvecklade länder och ekonomier (21).

4.7

Administrations- och efterlevnadskostnaderna måste beaktas när stater försöker fylla igen eventuella intäktsluckor, oavsett om det sker med hjälp av direkta eller indirekta skatter. Särskild hänsyn måste tas till situationen för låginkomsttagare och till hur skattebördan fördelas mellan olika inkomstnivåer. Ökande ojämlikhet kan undergräva skattemoralen. Kommittén anser att ett välutformat progressivt skattesystem skulle kunna säkerställa en rättvis fördelning av skattebördan och bidra avsevärt till att minska ojämlikheter och fattigdom.

4.8

Om en stor procentandel av den ekonomiska verksamheten är informell blir skattebasen snäv, vilket ytterligare minskar potentialen för skatteuppbörd och ökar snedvridningarna. Det är viktigt att framhålla behovet av att mobilisera resurser för att förbättra den inhemska uppbörden av intäkter (mål 17.1) (22) och av att bekämpa skatteundandragande och penningtvätt. Länderna måste förbättra sitt samarbete mot olagliga finansiella flöden, och EU bör överväga att upprätta en samordnad förteckning över möjliga motåtgärder.

4.9

EESK skulle vilja betona att en framgångsrik inhemsk resursmobilisering förutsätter 1) att besked i skattefrågor utfärdas på ett öppet och transparent sätt, 2) att system införs för att säkerställa ansvarsskyldighet för civilsamhällesorganisationer och parlamentariker, 3) att staterna är transparenta i fråga om skatter och utgifter samt 4) att skatterna är synliga (23).

5.   Beskattning och jämställdhet

5.1

Syftet med mål 5 för hållbar utveckling är att undanröja alla former av diskriminering av kvinnor och att främja politik för jämställdhet och kvinnors och flickors egenmakt. En förutsättning för kvinnors egenmakt är att säkerställa lika rätt till ekonomiska resurser samt tillgång till ägande av och kontroll över mark och andra former av egendom, finansiella tjänster, arv och naturresurser (mål 5.a) (24). Genom strävan efter ekonomisk frigörelse för kvinnor främjas kvinnors fulla och faktiska deltagande och förbättras de lika möjligheterna till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet (mål 5.5) (25). Genom att dessa mål uppnås stärker man genom att säkerställa kvinnors ekonomiska rättigheter även andra mål för hållbar utveckling, såsom mål 8 (anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt) och mål 16 (fred, rättvisa och starka institutioner).

5.2

Den privata sektorn spelar en viktig roll för att främja jämställdhet. Såväl lönepolitik som utbildning på arbetsplatsen är av stor betydelse för att främja lika möjligheter mellan könen i fråga om karriärutveckling och yrkesmässig utveckling. Möjligheterna med anknytning till kvinnors deltagande i den globala ekonomin är mycket stora och bör utgöra en drivkraft för inkluderande ekonomisk tillväxt, innovation och produktivitet.

5.3

Det finns en viktig koppling mellan en minskad informell sektor och jämställdhet. När företag inte betalar skatt innebär det att den offentliga förvaltningen (statlig, regional och lokal) får mindre medel för offentliga tjänster, hållbar infrastruktur och socialt skydd, som är viktiga för jämställdheten. Utan lämpliga sociala utgifter och tillräcklig infrastruktur kommer de fattiga att skadas, och ofta kvinnor i synnerhet.

6.   Beskattning i den digitaliserade ekonomin

6.1

Ekonomins snabba digitalisering utgör en viktig drivkraft för global ekonomisk tillväxt. Den möjliggör också effektivare informationsinsamling för skattemyndigheterna och förbättrad service till skattebetalarna. Ekonomiernas digitalisering har dock väckt frågan om var inkomster och vinster tjänas och skapas och hur de fördelas mellan länderna. Digitala tjänster kan tillhandahållas på distans utan någon fysisk närvaro inom den marknadsjurisdiktion där konsumtionen äger rum.

6.2

Politiken för beskattning av den digitaliserade ekonomin bör syfta till att främja, inte hindra, ekonomisk tillväxt samt handel och investeringar över gränserna. Med tanke på de digitaliserade företagens ökande betydelse behöver man ta fram en ny metod för skatteförbindelse och vinstfördelning i syfte att fastställa beskattningsrättigheterna mellan marknadsländer och det land där det digitaliserade multinationella företaget har sin hemvist (26).

6.3

Detta förutsätter att man kommer fram till en internationellt accepterad lösning för hur dessa nya affärsmodeller ska beskattas, med hänsyn tagen till både utvecklade länders och utvecklingsländers behov (27). För att någon modell för beskattning i den digitaliserade ekonomin ska kunna genomföras måste man upprätta en ram för ökat samarbete mellan nationella skattemyndigheters förvaltningar samt en mekanism för lösning av flerpartstvister.

6.4

I OECD:s lägesrapport, ”Tax Challenges Arising from Digitalisation – Interim Report 2018”, (mars 2018) (28), anges det inkluderande ramverkets (29) överenskomna inriktning på arbetet med digitalisering och internationella skatteregler fram till 2020. I den beskrivs hur digitaliseringen även påverkar andra delar av skattesystemet och ger skattemyndigheterna nya verktyg som medför förbättringar i tjänsterna till skattebetalare, förbättrar skatteuppbördens effektivitet och upptäcker skatteundandragande. En slutrapport från OECD/inkluderande ramverket förväntas under 2020.

6.5

EESK anser att det är viktigt att eventuella nya bestämmelser om hur beskattningsrättigheterna ska fördelas mellan länder är rättvisa både för små och stora konsumentländer samt för utvecklade länder och utvecklingsländer. Vederbörlig ersättning måste medges för de bidrag som görs i fråga om innovation, entreprenörskap etc. Även om de är små i förhållande till de samlade skatteintäkterna är intäkterna från bolagsskatt viktiga för mobiliseringen av resurser och finansieringen av nödvändig infrastruktur, forskning och utveckling, utbildning samt hälso- och sjukvård etc.

7.   De privata investeringarnas roll när det gäller att uppnå målen för hållbar utveckling

7.1

EESK konstaterar att EU:s medlemsstater hör till dem som presterar bäst vad gäller många av målen för hållbar utveckling. Kommittén betonar att EU och dess medlemsstater måste vidta åtgärder för att trygga framtidssäkrade finans- och skattesystem i syfte att uppnå målen för hållbar utveckling.

7.2

För att målen för hållbar utveckling ska kunna uppnås är det nödvändigt att det organiserade civila samhället deltar på alla nivåer, eftersom det civila samhället företräder intressenter som är centrala för genomförandet av Agenda 2030 och en stor del av de investeringar som behövs kommer att komma från den privata sektorn.

7.3

Företag utgör globala drivkrafter för produktivitet, inkluderande ekonomisk tillväxt, skapande av arbetstillfällen, investeringar och innovation. I den privata sektorns sakkunskap finns de svar med hjälp av vilka man kan möta många av de utmaningar som är förknippade med hållbar utveckling.

7.4

Investeringar, däribland utländska direktinvesteringar, spelar en viktig roll för att undanröja fattigdom, bekämpa klimatförändringarna och säkerställa en inkluderande hållbar tillväxt (30). För att mål 8 (31) ska kunna uppnås kommer det exempelvis att krävas mer investeringar från den privata sektorn. I Addis Abeba-handlingsplanen (2015) erkänns detta genom konstaterandet att privata företags verksamhet, investeringar och innovation utgör viktiga drivkrafter för produktivitet, inkluderande ekonomisk tillväxt och skapande av arbetstillfällen.

7.5

EESK understryker att förutsebara skatteregler är av avgörande betydelse för gränsöverskridande handel, näringslivsinvesteringar, arbetstillfällen och tillväxt. Inkomstskatteavtal skulle kunna bidra till ökad handel genom att ge företagen större säkerhet, minska dubbelbeskattningen och tillhandahålla en mekanism för att bekämpa aggressiv skatteplanering och skatteundandragande. Staterna måste komma överens om godtagbara former av skattekonkurrens och företagen måste följa de regler och principer som länderna godtagit och enats om.

7.6

Nyligen utfärdade OECD och Internationella valutafonden en gemensam rapport om skattesäkerhet som ett svar på den tilltagande oro som G20-ledarna gett uttryck för angående osäkerheten i skattefrågor och dess konsekvenser för gränsöverskridande handel och investeringar, särskilt i samband med internationell beskattning.

7.7

I Världsbankens rapport ”Paying Taxes 2018” (32) konstateras att skattebördan för många företag i utvecklingsländerna redan är ganska hög. Exempelvis är den effektiva skattesatsen för medelstora företag i Afrika söder om Sahara sju procentenheter högre än världsgenomsnittet. En skattepolitik som främjar investeringar och innovation, särskilt i utvecklingsekonomier, skulle göra mycket för att attrahera utländska direktinvesteringar, som i sin tur ger möjligheter till anständigt arbete, innovation och ökad produktivitet i syfte att faktiskt öka länders bruttonationalprodukt.

7.8

Företag måste vara öppna gentemot skattemyndigheterna. Det huvudsakliga syftet med den landsspecifika rapporteringen är, enligt OECD, att utveckla ett riskbedömningsverktyg på hög nivå för att ge skattemyndigheterna en bättre överblick över multinationella företags globala verksamhet och de skatter som betalas, samtidigt som den uttryckligen inte ska utgöra själva beskattningsunderlaget. Därutöver måste också staterna bli mer öppna om hur mycket skatt som uppbärs och hur den spenderas.

7.9

Det råder ibland en missuppfattning om att utvecklingsmedlen skulle kunna finansieras helt eller huvudsakligen genom hårda tag mot multinationella företags tvivelaktiga skattepraxis. Enligt opartiska bedömningar av OECD uppgick multinationella företags urholkning av skattebasen och överföring av vinster till 100–240 miljarder US-dollar innan några motåtgärder vidtagits (33). Inom EU beräknades urholkningen av skattebasen och överföringen av vinster ha uppgått till 0,3 % av BNP (34). Även om detta belopp är stort räcker det inte till för att finansiera genomförandet av målen för hållbar utveckling. Dessutom skulle dessa inkomster sannolikt inte tillfalla de länder som är i störst behov av utvecklingsmedel. Den viktigaste inkomstkällan för att finansiera målen för hållbar utveckling är hållbar ekonomisk tillväxt. Följaktligen krävs det en skattepolitik som uppmuntrar hållbar ekonomisk, social och miljömässig tillväxt för att uppnå dessa mål.

7.10

EESK välkomnar plattformen för skattesamarbete, som är ett gemensamt initiativ av Internationella valutafonden (IMF), Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), Förenta nationerna (FN) och Världsbanksgruppen, eftersom den främjar växelverkan mellan standardisering, kapacitetsuppbyggnad och tekniskt bistånd på området för internationell beskattning. EESK anser att även EU bör bli medlem i plattformen.

7.11

EESK anser att arbetet med beskattning/privata investeringar och målen för hållbar utveckling i FN:s expertkommitté för internationellt samarbete i skattefrågor är av yttersta vikt för att föra den globala dialogen framåt och i hög grad bidrar till ömsesidigt lärande och utbyte av bästa praxis. EESK betonar att det europeiska civila samhället måste spela en aktiv roll i denna viktiga internationella debatt.

---

(1)  https://sustainabledevelopment.un.org/topics/sustainabledevelopmentgoals

(2)  http://www.oecd.org/tax/beps/

(3)  http://www.oecd.org/publications/policy-coherence-for-sustainable-development-2018-9789264301061-en.htm

(4)  https://openknowledge.worldbank.org/bitstream/handle/10986/8325/wps3645.pdf?sequence=1&isAllowed=y

(5)  Mål 13 – Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och deras konsekvenser.

(6)  Mål 14 – Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt för en hållbar utveckling; mål 15 – Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald.

(7)  Mål 7 – Säkerställa tillgång till ekonomiskt överkomlig, tillförlitlig, hållbar och modern energi för alla.

(8)  Mål 12 – Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster.

(9)  För mer information, se ICC:s ”Business Charter for Sustainable Development – Business Contributions to the Sustainable Development Goals”, https://iccwbo.org/content/uploads/sites/3/2015/09/ICC-Business-Charter-for-Sustainable-Development-Business-contributions-to-the-UN-Sustainable-Development-Goals.pdf

(10)  12.c – Rationalisera ineffektiva subventioner av fossila bränslen som uppmuntrar till slösaktig konsumtion genom att undanröja snedvridningar på marknaden, i enlighet med nationella förhållanden. Detta kan till exempel omfatta att omstrukturera beskattningen och avveckla eventuella skadliga subventioner för att avspegla deras effekter på miljön. En sådan politik måste ta full hänsyn till utvecklingsländernas särskilda behov och förhållanden och minimera eventuella negativa effekter på deras utveckling på ett sätt som skyddar de fattiga och de berörda samhällena.

(11)  7.2 – Till 2030 väsentligen öka andelen förnybar energi i den globala energimixen.

(12)  7.1 – Senast 2030 säkerställa allmän tillgång till ekonomiskt överkomliga, tillförlitliga och moderna energitjänster.

(13)  7.b – Till 2030 bygga ut infrastrukturen och uppgradera tekniken för att leverera moderna och hållbara energitjänster till alla i utvecklingsländerna, i synnerhet de minst utvecklade länderna och små önationer under utveckling, i enlighet med deras respektive stödprogram.

(14)  8.4 – Fram till 2030 successivt förbättra den globala resurseffektiviteten i konsumtionen och produktionen samt sträva efter att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring, i enlighet med det tioåriga ramverket för hållbar konsumtion och produktion, med de utvecklade länderna i täten.

(15)  https://sustainabledevelopment.un.org/index.php?page=view&type=400&nr=2051&menu=35

(16)  EESK:s pågående yttrande om ”Den hållbara ekonomi vi behöver” (ännu ej offentliggjort), punkt 1.10 – EESK uppmanar kommissionen att utarbeta en strategi för gröna skattereformer i EU:s medlemsstater för att bidra till att anpassa beskattning, subventioner och distributiva åtgärder på förhand till målet att uppnå en rättvis övergång till en välfärdsekonomi.

(17)  EESK:s yttrande om ”Nästa steg för en hållbar europeisk framtid” (EUT C 345, 13.10.2017, s. 91).

(18)  16.a – Stärka berörda nationella institutioner, bland annat genom internationellt samarbete, i syfte att bygga upp kapacitet på alla nivåer, i synnerhet i utvecklingsländerna, för att förebygga våld och bekämpa terrorism och brottslighet.

16.6 – Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer.

(19)  8.10 – Stärka de inhemska finansinstitutens kapacitet att främja och utöka tillgången till bank- och försäkringstjänster samt finansiella tjänster för alla.

(20)  8.5 – Senast 2030 uppnå full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla kvinnor och män, inklusive ungdomar och personer med funktionsnedsättning, samt lika lön för likvärdigt arbete.

(21)  FN:s klimatpanel (IPCC) har inlett ett sådant program.

(22)  17.1 – Stärka den inhemska resursmobiliseringen, inklusive genom internationellt stöd till utvecklingsländerna, för att förbättra den inhemska kapaciteten att ta upp skatter och andra intäkter.

(23)  En diskussion om vissa av dessa frågor återfinns i artikeln Promoting Tax Bargains in Uganda and Beyond: The Importance of Civil Society and Parliamentarians.

(24)  5.a – Genomföra reformer för att ge kvinnor lika rätt till ekonomiska resurser, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till finansiella tjänster, arv och naturresurser, i enlighet med nationell lagstiftning.

(25)  5.5 – Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet.

(26)  Se EESK:s yttrande om ”Beskattning i den digitaliserade ekonomin” (EUT C 353, 18.10.2019, s. 17).

(27)  Se EESK:s yttranden om ”Beskattning av multinationella företags vinster i den digitala ekonomin” (EUT C 367, 10.10.2018, s. 73), och ”Beskattning i den digitaliserade ekonomin” (EUT C 353, 18.10.2019, s. 17).

(28)  http://www.oecd.org/tax/tax-challenges-arising-from-digitalisation-interim-report-9789264293083-en.htm

(29)  OECD:s inkluderande ramverk.

(30)  Se ICC:s ”Business Charter for Sustainable Development” (2015).

(31)  Mål 8 – Verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla.

(32)  https://www.doingbusiness.org/en/reports/thematic-reports/paying-taxes

(33)  OECD:s rapport om urholkning av skattebasen och överföring av vinster (2015).

(34)  Se EESK:s yttrande om ”Beskattning – omröstning med kvalificerad majoritet” (EUT C 353, 18.10.2019, s. 90).