EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 29.10.2019

COM(2019) 549 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om verksamheten i IFRS Foundation, Efrag och Piob under 2018 och resultaten av unionsprogrammet

1.Rapportens syfte och omfattning

I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/2014 1 om inrättande av ett unionsprogram till stöd för särskild verksamhet inom finansiell rapportering och revision, i dess ändrade lydelse enligt förordning (EU) 2017/827 2 , ska kommissionen utarbeta en årsrapport om den verksamhet som utförts av programmets stödmottagare.

Målet med detta unionsprogram är att förbättra villkoren för den inre marknadens effektiva funktion genom att stödja en öppen och oberoende utveckling av internationella standarder av hög kvalitet för finansiell rapportering och revision.

Denna rapport omfattar verksamheten under 2018 inom stiftelsen för internationella redovisningsstandarder (International Financial Reporting Standards Foundation – nedan kallad IFRS Foundation), den rådgivande gruppen European Financial Reporting Advisory Group (Efrag) och tillsynsorganet Public Interest Oversight Board (Piob). Vissa händelser som ägde rum under 2019 nämns också där detta har bedömts vara användbart för syftet med denna rapport.

Som en uppföljning av Stolojan-betänkandet 3 , och enligt kravet i skäl 9 i förordningen om ändring av förordning (EU) nr 258/2014 innehåller rapporten även kommissionens bedömning av styrningen av de tre organen, i synnerhet när det gäller öppenhet, förhindrande av intressekonflikter, mångfald när det gäller experter, mångfald av finansieringsmetoder, offentlig ansvarighet och offentlig tillgång till handlingar.

I enlighet med artikel 9.8 i förordning (EU) nr 258/2014 presenteras slutligen en bedömning av finansieringsprogrammets resultat under perioden 2014–2019 i bilagan till denna rapport.

1.1.Rapportens utformning

Denna rapport har följande struktur:

·Avsnitt 2: International Financial Reporting Standards Foundation – en översikt över stiftelsens verksamhet och en bedömning av dess styrning under 2018.

·Avsnitt 3: European Financial Reporting Advisory Group – en översikt över Efrags verksamhet och en bedömning av dess styrning under 2018.

·Avsnitt 4: Public Interest Oversight Board – en översikt över Piobs verksamhet och en bedömning av dess styrning under 2018.

·Avsnitt 5: Slutsatser – en sammanfattning av slutsatserna när det gäller finansieringsprogrammets relevans.

·Bilaga: Interimsutvärdering av programmet – kommissionens bedömning av framstegen mot att uppnå finansieringsprogrammets mål under perioden 2014–2019.

2.International Financial Reporting Standards Foundation

2.1.Översikt över verksamheten inom IFRS

2.1.1.Fastställande av standarder

En översikt över standardiseringsarbetet inom International Accounting Standards Board (IASB), inbegripet arbetet inom IFRS Interpretations Committee (IFRIC), och pågående godkännandeförfaranden återfinns i tillägg 1 till denna rapport.

Under 2018 genomförde IFRS Foundation en omfattande uppsökande verksamhet för att stödja och övervaka genomförandet av IFRS 17 Försäkringsavtal. I november 2018 granskade IASB en omfattande förteckning över operativa utmaningar till följd av genomförandet av standarden och beslutade att utreda möjliga ändringar för att underlätta tillämpningen. IASB beslutade preliminärt att skjuta upp tillämpningsdatumet för IFRS 17 från den 1 januari 2021 till den 1 januari 2022 och att förlänga det frivilliga uppskov av IFRS 9 som beviljats försäkringsbranschen. Ett samrådsdokument offentliggjordes i juni 2019 i syfte att slutföra en reviderad standard senast i mitten av 2020. Samtidigt har EU:s förfarande för godkännande av IFRS 17 avbrutits tills vidare.

2.1.2.Forskningsprojekt

Efter ett samråd som genomfördes under 2015 beslutades att IASB:s arbetsplan för 2017–2021 skulle syfta till att förbättra och stödja befintliga standarder, främja en bättre kommunikation och tillhandahålla stöd vid genomförandet. Inom ramen för projektet för bättre kommunikation fortsatte IASB under 2018 sina överläggningar om möjliga förbättringar av strukturen och innehållet i de primära finansiella rapporterna, med inriktning på resultaträkningen. Som en del av granskningen av upplysningskraven i IFRS-standarderna utarbetade IASB en ändring för att förbättra relevansen genom tillämpning av väsentlighetsprincipen. IASB genomförde även två nya initiativ, däribland en granskning på standardnivå av upplysningskravet i två befintliga standarder.

IASB slutförde granskningen efter genomförandet av IFRS 13 Värdering till verkligt värde med slutsatsen att standarden hade förbättrat den finansiella rapporteringen utan att ge upphov till några större inkonsekvenser i genomförandet, eller några oförutsedda kostnader. I överensstämmelse med skrivelsen från Efrag beslutade IASB emellertid att inkludera IFRS 13 i den ovannämnda granskningen på standardnivå av upplysningskravet.

Under 2018 inledde IASB ett nytt projekt för att granska konsekvenserna av reformen av referensräntor för säkringsredovisning. IASB offentliggjorde ett samrådsdokument i maj 2019 för att hantera konsekvenserna av redovisningsbehandlingen av befintliga säkringsförhållanden. Som ett andra steg i projektet kommer följderna av ersättningen av referensräntorna att utvärderas. IASB inledde även ett nytt forskningsprojekt om utvinningsverksamhet för att utreda möjligheten att uppgradera den befintliga standarden IFRS 6.

Vidare genomförde IASB ett offentligt samråd om sitt förslag till förbättringar av IAS 32 Finansiella instrument för att klargöra skillnaden mellan finansiella skulder och eget kapital (Finansiella instrument som liknar eget kapital). Slutligen beslutade IASB, som en del av sin uppföljning av granskningen efter genomförandet av IFRS 3 Rörelseförvärv, att utreda möjliga förenklingar av redovisningen av goodwill och målinriktade förbättringar av prövningen av nedskrivningsbehovet.

IFRS Foundation genomförde slutligen en uppdatering av IFRS-taxonomin så att den återspeglar konsekvenserna av nya standarder och ändringar 4 .

2.1.3.Det reviderade konceptuella ramverket

IASB utfärdade ett reviderat konceptuellt ramverk för finansiell rapportering i mars 2018. De viktigaste ändringarna beskrevs i kommissionens årsrapport för 2017 om verksamheten inom IFRS Foundation. Det konceptuella ramverket innehåller icke-bindande riktlinjer för IASB:s utarbetande av IFRS-standarder och hjälper utarbetare och revisorer med tolkningen av de befintliga standarderna. Det har inte antagits av EU, eftersom det i IAS 1 Presentation av finansiella rapporter redan fastställs att tillämpningen av internationella redovisningsstandarder och tolkningar […], med ytterligare upplysningar där så krävs, förutsätts leda till finansiella rapporter som ger en rättvisande bild. Efter en bedömning under 2003 ansåg Europeiska kommissionen därför att det inte var nödvändigt att godkänna det konceptuella ramverket.

2.2.Allmänna principer som har legat till grund för utarbetandet av nya standarder

2.2.1.Allmänna principer

IASB:s krav för normgivningsprocessen (due process) beskrivs i Due Process Handbook. Den praktiska tillämpningen övervakas av den särskilda förvaltningskommittén Due Process Oversight Committee (DPOC). Under 2018 förblev kraven för normgivningsprocessen oförändrade. I november 2017 påbörjade DPOC emellertid en revidering av Due Process Handbook, vilken förväntas vara slutförd senast 2020. Revideringen syftar till att återspegla utvecklingen av processen för effektanalyser. Ett samrådsdokument offentliggjordes i april 2019 som underlag till ett samråd om de föreslagna ändringarna. En av de föreslagna ändringar som omfattas av samrådsdokumentet innebär att IASB ska ha möjlighet att offentliggöra förklarande material för att hantera genomförandefrågor som uppstått på grund av en utfärdad standard före dess tillämpningsdatum. Målet är att ge stöd åt ett konsekvent genomförande före tillämpningsdatumet.

2.2.2.Normgivningsprocess, effektanalys och särskilda överväganden för affärsmodeller, konsekvenser för ekonomiska transaktioner, komplexitet, kortsiktighet och volatilitet

Under 2018 utfärdades inte någon viktig standard som krävde att en separat effektanalysrapport skulle offentliggöras. I det ovannämnda samrådsdokumentet om Due Process Handbook för 2019 föreslås emellertid en ändring av IFRS Foundations Due Process Handbook för att framhålla att IASB:s effektanalyser bör inriktas på förbättringar av den finansiella rapporteringen med beaktande av genomförandekostnaderna och samtidigt ta hänsyn till hur en ökad öppenhet kan påverka den finansiella stabiliteten. I samrådsdokumentet föreslås även att effektanalysen ska integreras i hela standardiseringsprocessen. När det gäller de mer övergripande ekonomiska effekterna av de nya kraven på finansiell rapportering betonas i de föreslagna ändringarna att kvantitativa bedömningar i regel inte är genomförbara, men att IASB ska kunna bedöma särskilda ekonomiska effekter i relevanta fall. Detta utkast till ändring uppfyller inte fullt ut de förväntningar som uttryckts av Europeiska kommissionen som medlem av övervakningsorganet eftersom det kan vara otillräckligt för att överbrygga klyftan mellan det begränsade tillämpningsområdet för IASB:s konsekvensbedömning och de godkännandekriterier för det europeiska gemensamma bästa som fastställs i IAS-förordningen.

2.3.Styrning, integritet och ansvarsskyldighet

2.3.1.Översikt

IFRS Foundation är ett icke-vinstdrivande bolag som omfattas av den allmänna bolagsrätten i delstaten Delaware (Förenta staterna) och bedriver sin verksamhet i Förenade kungariket som ett utländskt företag. Valet av en juridisk enhet i Förenta staterna styrdes av skattetekniska överväganden vid en tidpunkt då en betydande andel av finansieringen och stödet kom från intressenter i Förenta staterna. Inom ramen för denna rättsliga status har IFRS Foundation möjlighet att utlokalisera sin verksamhet till vilken jurisdiktion som helst i världen och samtidigt dra nytta av fördelarna med sin icke-vinstdrivande status i Förenta staterna och Förenta staternas skatteavtal med flera olika jurisdiktioner.

IFRS Foundation styrs av en styrelse med 22 förvaltare som är kollektivt ansvariga för allmän tillsyn och utnämningar till IASB. Förvaltarna träffades tre gånger under 2018. Utnämningen av förvaltarna föregås av en fördelning baserad på geografiskt ursprung och ett förhandsgodkännande av övervakningsorganet, som är utformat för att skapa en koppling till de offentliga myndigheterna. Europeiska kommissionen är medlem av övervakningsorganet. Övervakningsorganet genomförde två möten under 2018. IASB har 14 medlemmar som utses av förvaltarna med hänsyn till kraven på geografisk balans. Medlemmarna i IASB utses för en mandatperiod på fem år, som kan förnyas en gång. IASB är ansvarig för fastställandet av standarder och anordnade elva styrelsemöten under 2018. Förvaltarna utser även de 14 medlemmarna i IFRS Interpretation Committee (IFRIC), som ska tolka tillämpningen av IFRS-standarderna och ge vägledning i frågor om den finansiella rapporteringen. Dessutom anordnar IFRS Advisory Council ett forum där både organisationer och enskilda personer kan delta. Medlemmarna utses av förvaltarna och ska rådfrågas av IASB vid beslut som rör stora projekt.

2.3.2.Regler för öppenhet

Mötena inom IASB och IFRIC är öppna för allmänheten. Dagordningen offentliggörs och mötena kan följas i direktsändning via internet.

När det gäller öppenhetsregistren kommer IFRS Foundation, med början i december 2019, att offentliggöra ett register över intressenternas deltagande varje kvartal. Registret kommer att omfatta all samverkan mellan IASB:s styrelsemedlemmar och externa parter som varar mer än 30 minuter, däribland fysiska, webbaserade och telefonbaserade möten.

2.3.3.Representation av berörda aktörer

Enligt den granskning av struktur och effektivitet som förvaltarna genomförde 2015 bör förvaltarnas geografiska fördelning vara representativ för världens kapitalmarknader och omfattas av krav på en geografisk balans för att upprätthålla en likvärdig representation mellan Asien–Oceanien, Europa och Amerika.

Enligt IFRS Foundations stadgar ska sex förvaltare utses från var och en av de tre regionerna plus en förvaltare från Afrika och tre förvaltare från andra områden för att upprätthålla en övergripande geografisk balans. På liknande sätt innebär kriterierna för utnämning av styrelsemedlemmar i IASB att fyra medlemmar ska utses från varje region plus en medlem från Afrika och en medlem från ett annat område.

Den 31 december 2018 omfattade IFRS Advisory Council 46 organisationer med 48 enskilda medlemmar. Europeiska kommissionen deltar som observatör.

I oktober 2018 utsågs Erkki Liikanen till ordförande för IFRS Foundation.

2.3.4.Redovisningsskyldighet inför Europaparlamentet

Enligt förordning (EU) 2017/827 5 ska en fullständig redogörelse för utvecklingen inom IFRS lämnas till Europaparlamentet. Det årliga utbytet av synpunkter mellan Europaparlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor (ECON-utskottet), IASB:s ordförande Hans Hoogervorst och Michel Prada, ordförande för IFRS-stiftelsens förvaltare, ägde rum den 19–20 mars 2018. ECON-utskottet anordnade även ett årligt utbyte av synpunkter den 26 februari 2019, där Hans Hoogervorst och Erkki Liikanen rapporterade om de pågående ändringarna av IFRS 17 Försäkringsavtal och IFRS Foundations medverkan i rapporteringen om hållbarhet och skattetransparens.

IFRS Foundation rådfrågade övervakningsorganet om den landsspecifika rapporteringen om skatteuppgifter och drog slutsatsen att det inte fanns något tillräckligt världsomspännande politiskt stöd för att införa ytterligare obligatoriska upplysningskrav när det gäller skattetransparens. IASB kan emellertid tänka sig att överväga upplysningar om skattestrategier som en del av det pågående projektet med att omarbeta och uppdatera det icke-bindande uttalande om goda rutiner för ledningens kommentarer som ligger till grund för tolkningen av finansiella rapporter.

I detta sammanhang antog kommissionen i april 2016 ett mer ambitiöst lagförslag 6 om offentliggörandet av inkomstskatteuppgifter för stora multinationella företag, även kallat landsspecifik rapportering om skatteuppgifter. Förslaget syftade till att säkerställa att stora multinationella företag med intäkter över 750 miljoner euro offentliggör sina betalningar av bolagsskatt uppdelat per land. Europaparlamentet antog sin första ståndpunkt den 27 mars 2019. Europeiska rådet har emellertid ännu inte antagit någon ståndpunkt.

Som en del av utbytet av synpunkter rapporterade Hans Hoogervorst att målen för hållbarhetspolitiken hade en bredare inriktning än den finansiella rapporteringen och skulle kunna hanteras bättre genom finansiella incitament eller beskattning i stället för offentliggöranden. Han betonade emellertid att effekterna av hållbarhetsfrågor på företagens framtida avkastning även skulle behandlas som en del av det icke-bindande uttalandet om goda rutiner för ledningens kommentarer.

Kommissionen kommer att undersöka om en alternativ strategi för fastställande av standarder bör övervägas. Framför allt har kommissionen, som en del av sin handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt, åtagit sig att göra en bedömning av robustheten hos de krav för hållbarhetsrapportering som ingår i direktivet om icke-finansiell information 7 inom ramen för sin kontroll av ändamålsenligheten i EU:s lagstiftning om offentlig företagsrapportering. Beroende på resultaten kan kommissionen överväga nya initiativ för att förstärka företagens öppenhet i hållbarhetsfrågor och långsiktigt värdeskapande. Under 2019 kompletterade kommissionen dessutom de icke-bindande riktlinjerna för icke-finansiell rapportering 8 med riktlinjerna för rapportering av klimatrelaterad information 9 för att följa de rekommendationer som rådet för finansiell stabilitet lämnade genom sin arbetsgrupp om klimatrelaterade finansiella informationskrav.

2.3.5.Förhindrande av intressekonflikter

Förvaltarna inom IFRS Foundation utses för en mandatperiod på tre år, som kan förnyas en gång, och de måste förbinda sig att agera i allmänhetens intresse. På begäran av övervakningsorganet antogs 2018 en reviderad strategi för intressekonflikter. I strategin införs principen att en förvaltare och en medlem av övervakningsorganet inte får vara anställda av samma organisation. Strategin innebär emellertid även att styrelsens ordförande har befogenhet att kringgå denna princip under särskilda omständigheter.

Endast tre medlemmar av IASB får vara deltidsmedlemmar. Medlemmar som arbetar på heltid inom övervakningsorganet måste enligt IFRS Foundations stadgar avbryta alla yrkesmässiga relationer som kan påverka deras oberoende. Medlemmarna får varken vara utstationerade av en arbetsgivare eller återuppta relationen med den tidigare arbetsgivaren.

2.3.6.Fördelning av anslagen

Under 2018 tog IFRS Foundation emot ett bidrag på 4,7 miljoner euro från EU, vilket utgör 18,5 % av alla anslag som togs emot.

De rapporterade bidragen minskade med 10,6 % under 2018 (9,7 % efter beaktande av effekterna av fluktuationer i valutakurserna). De viktigaste förändringarna orsakades av de internationella revisionsnätverken (–32 %), Kina (+25 %) och Förenta staterna 10 (–13 %). Fördelningen av anslagen per geografiskt område beskrivs i tillägg 2. Trots en jämlik fördelning av EU:s och Förenta staternas representation i förvaltningsstyrelsen (sex förvaltare vardera) och IASB (fyra styrelsemedlemmar vardera) framgår det tydligt att området ”Amerika” endast bidrog med upp till 6 % av IFRS Foundations medel, medan Europa och Asien–Oceanien stod för 35,7 % respektive 32,7 % av de totala bidragen. EU-budgetens och medlemsstaternas relativa andel steg jämfört med 2017 (från 32,4 % till 35,7 %). Minskningen av de rapporterade bidragen från de internationella revisionsnätverken kompenserades delvis av ett kommersiellt avtal som ledde till ökade licensintäkter.

IFRS Foundation rapporterade ett nettoöverskott på 2,9 miljoner brittiska pund. Det totala balanserade överskottet den 31 december 2018 uppgick till 34,4 miljoner brittiska pund.

3.European Financial Reporting Advisory Group

3.1.Översikt över Efrags verksamhet

3.1.1.Godkännandeverksamhet

Efrags viktigaste roll är att underrätta Europeiska kommissionen om huruvida nya eller reviderade IFRS-standarder uppfyller de godkännandekriterier som fastställs i IAS-förordningen. Dessa kriterier omfattar upprätthållande av kravet på en rättvisande bild och det europeiska gemensamma bästa. Fältundersökningar, konsekvensbedömningar och uppsökande verksamhet utgör en viktig del av Efrags arbete med att bedöma om en standard är gynnsam för det europeiska gemensamma bästa.

Under 2018 har Efrag arbetat aktivt med rekommendationen om godkännandet av IFRS 17 Försäkringsavtal. Efrag genomförde en omfattande analys av de förväntade konsekvenserna av IFRS 17 som bestod av en ingående fallstudie med elva försäkringsgivare, en förenklad fallstudie med 49 försäkringsgivare och en ingående uppsökande verksamhet riktad mot användarna.

Dessutom beställde Efrag en ekonomisk undersökning som underlag för en ekonomisk analys inom olika områden, däribland när det gäller tendenser inom branschen, eventuell inverkan på konkurrensen för kapital och kunder samt möjliga effekter för försäkringsgivarnas erbjudande av produkter och tjänster. Denna undersökning bidrar till Efrags konsekvensanalys. I oktober 2018 antog Europaparlamentet ett resolutionsförslag om IFRS 17 där vissa farhågor väcktes om de bredare effekterna av IFRS 17 på den finansiella stabiliteten, de långsiktiga investeringarna och den europeiska försäkringsmarknaden. I förslaget belystes specifika tekniska problem som måste beaktas i rekommendationen om godkännande. Efrag införlivade de frågor som identifierats av parlamentet i sin arbetsplan för att kunna beakta dem som en del av utkastet till rekommendationen om godkännande.

Enligt Efrags ursprungliga tidsplan skulle rekommendationen lämnas till kommissionen senast i slutet av 2018, men projektet har sedan dess fått en annan inriktning. Flera problem konstaterades i samband med Efrags fallstudie och uppsökande verksamhet. Efrags styrelse beslutade att skriva till IASB för att lyfta fram vissa aspekter av IFRS 17 som enligt Efrag borde ses över närmare. Sedan dess har IASB preliminärt beslutat att ändra standarden och utfärdade i juni 2019 ett samrådsdokument för att bemöta vissa av de problem som identifierats av Efrag. Efrag antog ett utkast till skrivelse i juli 2019 och inledde ett offentligt samråd för att samla in synpunkter från europeiska intressenter. I utkastet till skrivelse framhålls särskilt att övergångskraven i IFRS 17 och den nivå av sammanläggning som tillämpas för värderingen av försäkringsavtal fortfarande innebär betydande operativa utmaningar. Båda problemen konstaterades i 2018 års resolutionsförslag från Europaparlamentet om IFRS 17.

Under 2018 deltog Efrag i samrådsprocessen med IASB och utfärdade efter det offentliga samrådet skrivelser med kommentarer på alla IASB:s förslag (samrådsdokument och diskussionsunderlag). I juni 2019 utfärdade Efrag sin slutliga skrivelse om reformen för referensräntor. I skrivelsen betonades brådskan med att utreda reformens konsekvenser för säkringsförhållandena för att möjliggöra ett snabbt godkännande av EU. Andra fokusområden omfattade IASB:s projekt om prisreglerade verksamheter och primära finansiella rapporter.

3.1.2.Andra förfrågningar om teknisk rådgivning

Som en uppföljning av en resolution från Europaparlamentet om IFRS 9, och som svar på kommissionens begäran om att ta hänsyn till de möjliga effekterna av IFRS 9 på de långsiktiga investeringarna i egetkapitalinstrument (vilket även framhölls i kommissionens handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt) offentliggjorde Efrag ett diskussionsunderlag med titeln Equity Instruments – Impairment and Recycling för offentligt samråd. Efrag genomförde även en akademisk litteraturgenomgång om IFRS 9 och långsiktiga investeringar. I november 2018 lämnade Efrag sina rekommendationer om redovisningsbehandlingen av egetkapitalinstrument inom ramen för IFRS 9 och drog slutsatsen att man inte hade samlat in tillräckliga bevis för skadliga effekter på besluten om (långsiktig) kapitalinvestering för att rekommendera en ändring av standarden på kort sikt. Efrag började emellertid även arbeta med kommissionens andra begäran om att utforska möjliga alternativa redovisningsbehandlingar för värdering till verkligt värde av långsiktiga investeringsportföljer med egetkapitalinstrument och egetkapitalliknande instrument.

På begäran av kommissionen, och i linje med den tidsplan som fastställdes i handlingsplanen för finansiering av hållbar tillväxt i mars 2018, inrättade Efrag även arbetsgruppen European Corporate Reporting Lab@EFRAG (nedan kallad European Lab). European Lab är utformad för att stimulera innovation inom företagsredovisning genom utbyte av god praxis. Styrgruppen för European Lab hade sitt första möte i november 2018 och bekräftade det första projektet om klimatrelaterad redovisning. Efter en infordran av intresseanmälningar i december inrättades en arbetsgrupp för det första projektet om klimatrelaterad redovisning. Arbetsgruppen inledde sitt arbete i februari 2019. Beslutet att lägga till ett projekt till agendan för European Lab fattades av styrgruppen med beaktande av synpunkter från berörda aktörer vid ett offentligt samråd, som offentliggjordes i juli med sista datum den 30 september 2019.

3.1.3.Forskning

Under 2018 genomförde Efrag ett offentligt samråd om sin forskningsagenda för att säkerställa att Efrag bedriver forskningsprojekt som är relevanta för Europa. Det offentliga samrådet gav en inblick i de europeiska intressenternas prioriteringar för denna viktiga del av Efrags verksamhet. Till följd av detta samråd inledde Efrag tre nya forskningsprojekt i slutet av 2018 som berörde bättre information om immateriella tillgångar, kryptovalutor samt rörliga och villkorade utbetalningar. Som en del av sitt forskningsarbete offentliggjorde Efrag även ett diskussionsunderlag med titeln Non-exchange Transfers: A role for Societal Benefit? och fortsatte sitt arbete med pensionsplaner med stöd av sin rådgivande grupp för pensionsplaner. Genom sin akademiska panel och sitt akademiska nätverk förstärkte Efrag sitt samarbete med den akademiska världen.

När det gäller Efrags inflytande i debatten om internationella redovisningsstandarder är det värt att nämna att Efrags sekretariat före offentliggörandet av IASB:s diskussionsunderlag Finansiella instrument som liknar eget kapital genomförde en tidig analys som en uppföljning av sekretariatets uppmaning att konsekvensanalyser bör utföras under hela standardiseringsprocessen och inte bara i slutet. Efrag bedrev en omfattande uppsökande verksamhet med de nationella standardiseringsorganen och en användarinriktad uppsökande verksamhet som en del av samrådet om utkastet till skrivelse för att bedöma de övergripande effekterna och de möjliga oavsiktliga konsekvenserna av ändringarna av reglerna för rapportering av finansiella instrument som liknar eget kapital för att minska risken för att problem uppstår i genomförandefasen om IASB skulle gå vidare med en standard. Efrags sekretariat offentliggjorde ett arbetsdokument om den tidiga analysen i slutet av februari 2019.

3.2.Styrning, öppenhet och offentlig ansvarighet

3.2.1.Styrning av Efrag efter rekommendationen i Maystadt-rapporten

Styrningsreformen av Efrag, som genomfördes den 31 oktober 2014, har förstärkt organisationens legitimitet och representativitet och resulterat i en mer sammanhållen process för EU:s deltagande i IASB:s standardiseringsprocess.

Styrningsreformen slutfördes i juli 2016 med Efrags generalförsamlings officiella utnämning av Jean-Paul Gauzès, tidigare ledamot i Europaparlamentet, som Efrags styrelseordförande efter nominering av kommissionen och efter godkännande av Europaparlamentet och rådet. Jean-Paul Gauzès mandat har förnyats för en period på ytterligare tre år med början den 1 juli 2019.

De europeiska tillsynsmyndigheterna och Europeiska centralbanken har valt att vara officiella observatörer med rätt att yttra sig i Efrags styrelse. Deras synpunkter har övervägts noggrant när Efrag har kommit fram till sina ståndpunkter, och de har gjort viktiga insatser för Efrags konsekvensanalys, särskilt när det gäller den finansiella stabiliteten.

Det är värt att understryka att Efrags styrelse nådde alla sina slutsatser under 2018 genom konsensus och utan att ha behövt ta till omröstning. Under 2017 genomfördes den första rotationen av Efrags styrelse, och en ny styrelse utsågs. I enlighet med rekommendationerna i Maystadt-rapporten 11 skapades en observatörsfunktion för europeiska organisationer som representerar privata investerare (slutanvändare).

Efrags styrelse utför en årlig granskning av sina egna medlemmars arbetsresultat och effektivitet under överinseende av Efrags generalförsamling. Den granskning som genomfördes 2018 och som omfattade en blandning av strategiska, styrningsrelaterade och operativa frågor visade att styrningsstrukturen på det hela taget fungerade bra, vilket resulterade i ökad trovärdighet för organisationen. Vissa rekommendationer antogs för att ytterligare förbättra effektiviteten i Efrags verksamhet i framtiden.

Under 2017 beställde Efrag en revision av de externa berörda parternas uppfattningar om Efrags synlighet och effektivitet, vilken utfördes av den oberoende byrån FleishmanHillard. I byråns slutliga rapport, som offentliggjordes i mars 2018, bekräftades att Efrags arbete har haft ett positivt inflytande på de berörda parterna, att den kommunikationsgrupp som inrättats under ledning av Efrags styrelseordförande har lett framsteg när det gäller Efrags synlighet och trovärdighet samt att synligheten är ett av de områden som behöver förbättras löpande.

När det gäller möjliga situationer med intressekonflikter finns inga problem att nämna. I Efrags interna regler fastställs krav avseende intressekonflikter, och Efrags styrelse har utarbetat en strategi för intressekonflikter för styrelsemedlemmarna som publicerats på Efrags webbplats. Målet med strategin är att säkerställa Efrags trovärdighet som en organisation som arbetar för den europeiska allmänhetens intressen. Strategin har utarbetats för att undvika situationer där verkliga eller uppfattade konflikter kan uppstå, vilka skulle motverka fria diskussioner, leda till beslut eller åtgärder som inte ligger i den europeiska allmänhetens intresse i stort eller i Efrags intresse, eller ge intryck av att Efrag har agerat felaktigt. Efrags styrelsemedlemmar och personal undertecknar en avsiktsförklaring varje år.

3.2.2.Regler för öppenhet

Sedan inrättandet har Efrag infört ett öppet offentligt standardförfarande, som har utvecklats ytterligare med tiden. Detta förfarande gör det möjligt för alla europeiska intressenter att lägga fram sina åsikter för övervägande av Efrag och säkerställer att mångfalden av modeller för och åsikter om redovisning och ekonomi i Europa tas i beaktande när Efrags ståndpunkter utarbetas. Detta är nödvändigt för att säkerställa att nya IFRS-standarder tillgodoser Europas behov.

Efrags legitimitet bygger på öppenhet, styrning, normgivning (vilket kan omfatta fälttester, konsekvensanalyser och uppsökande verksamhet), offentlig ansvarighet och ledarskap. I normgivningsprocessen ingår att Efrag ska offentliggöra utkast till ståndpunkter för offentligt samråd, utföra fälttester och andra former av effektanalyser, anordna informationsmöten (av vilka vissa är särskilt riktade mot användare av finansiella rapporter), genomföra särskilda undersökningar samt offentliggöra resultaten i återkopplingsrapporter och slutliga ståndpunkter. Efrag bidrar till ett faktabaserat fastställande av standarder genom att utföra kvantitativa undersökningar som ligger till grund för diskussionerna om Efrags skrivelser och rekommendationer om godkännande, och som gradvis blir en allt viktigare del av Efrags forskningsarbete.

Mötena inom Efrags styrelse, Efrags tekniska expertgrupp (Efrag TEG) och Efrags rådgivande forum för standardiseringsorgan (Efrag CFSS) är offentliga och tillgängliga i direktsändning via internet sedan mars 2018. Mötenas dagordning och sammanfattning offentliggörs på Efrags webbplats. Dessutom är bakgrundsmaterialet för mötena inom Efrags styrelse, Efrag TEG och Efrag CFSS tillgängliga för allmänheten. Sedan mars 2018 sänds dessa möten via internet, vilket gör att de berörda aktörerna inte bara kan se diskussionerna i realtid utan även i efterhand. Diskussionerna i Efrag TEG stöds av synpunkter från Efrag CFSS (forumet för nationella organ för fastställande av revisionsstandarder) samt Efrags specialiserade arbetsgrupper och rådgivande kommittéer.

Efrags styrelse får regelbundna rapporter om alla möten mellan Efrags personal och andra parter (bortsett från rutinmässiga administrativa möten). Dessa rapporter ingår i sammanställd form i de slutliga bidragsrapporter som Efrag lämnar in till kommissionen.

Efrag offentliggör en årlig granskning som ger full insyn i organisationens styrning och finansiella struktur såväl som de viktigaste verksamheterna under året. Den årliga granskningen för 2018 offentliggjordes den 25 april 2019.

Styrningen av Efrag kännetecknas allmänt av en god öppenhet när det gäller flödet av information mellan de viktigaste aktörerna. Efrag har även visat sin ambition att samarbeta med kommissionen för att uppnå ännu större öppenhet än tidigare. Som bevis för sitt engagemang för uppgiften godkände Efrags styrelse den 9 juli 2019 en strategi för Efrags offentliga öppenhetsregister, som innebär att alla möten och konferenser med deltagande av styrelsens ordförande, ordföranden för TEG och Efrags verkställande direktör ska offentliggöras på Efrags webbplats. Öppenhetsregistret påbörjades den 1 september, och den första versionen kommer att läggas ut på webbplatsen senare under hösten 2019. Efrag har klargjort för kommissionen att gruppen kommer att upprätthålla ett register som uppdateras regelbundet och som täcker hela kalenderår på sin webbplats.

3.2.3.Bred representation och offentlig ansvarighet i Efrags styrningsstruktur

Sammantaget har Efrags styrningsstruktur varit positiv när det gäller att främja en bred representation av intressen och offentlig ansvarighet.

Efrags styrelse får regelbundna rapporter om alla möten mellan Efrags personal och andra parter (bortsett från rutinmässiga administrativa möten). Dessa rapporter ingår i sammanställd form i de slutliga bidragsrapporter som Efrag lämnar in till kommissionen. Efrag är redo att samverka med kommissionen för att uppnå ännu större öppenhet än i dagsläget för att ge ytterligare inblick i mötena inom Efrags ledarskap med externa intressenter inom ramen för Efrags uppdrag i allmänhetens intresse.

Efrag strävar efter en lämplig fördelning vad gäller geografisk spridning, yrkesbakgrund och jämställdhet i styrelsen, den tekniska expertgruppen och dess arbetsgrupper och rådgivande kommittéer, såväl som i styrgruppen för European Lab och dess arbetsgrupper. Kraven ingår i Efrags interna regler för ett maximalt antal medlemmar av samma nationalitet i Efrags styrelse och Efrag TEG, och dessa krav har även tillämpats vid inrättandet av den första styrgruppen för European Lab. Det finns dessutom krav på en balans när det gäller yrkesmässig bakgrund och kön.

Medlemmarna i Efrags styrelse nomineras av Efrags medlemsorganisationer enligt ett system som inrättats enligt Maystadt-rapportens rekommendationer. För Efrag TEG och dess arbetsgrupper och rådgivande kommittéer, såväl som för styrgruppen för European Lab och dess arbetsgrupper, utfärdas infordringar av intresseanmälningar som får stor spridning.

Antalet ansökningar varierar avsevärt, men det finns framför allt en brist på kvinnliga kandidater och kandidater från Central- och Östeuropa. Efrag har däremot kunnat locka ett större antal kvinnliga kandidater och kandidater från Central och Östseuropa till styrgruppen för European Lab och dess arbetsgrupper (den aktuella situationen den 31 december 2018 visas i detalj i tillägg 4).

Även om de övergripande resultaten av dessa åtgärder är mycket positiva kvarstår emellertid vissa reservationer avseende förmågan att fånga upp hela bredden av de berörda aktörernas synpunkter i Europa. Efrag bör även i fortsättningen vara mer proaktiv när det gäller att samla in feedback från aktörer som är mindre delaktiga i Efrags arbete men som ändå påverkas av det, eller från grupper av aktörer utanför Efrags närmaste intresseområde.

3.2.4.Tidigt deltagande av Europaparlamentet och rådet

Efrag utbyter åsikter med ECON-utskottets permanenta IFRS-arbetsgrupp för att Europaparlamentets ledamöter ska kunna lämna synpunkter på Efrags verksamhet och för att uppdatera dem om Efrags viktigaste verksamhet i alla steg av processen. Ett möte ägde rum i mars 2018 för att ge möjlighet till utbyte av åsikter om Efrags verksamhet och i synnerhet IFRS 17. Europaparlamentet utfärdade en resolution av den 3 oktober 2018 om IFRS 17. Utbyte av åsikter med ordföranden för Efrags styrelse och ordföranden för Efrag TEG ägde rum under ECON-utskottets offentliga möte den 17 maj 2018.

Efrag får alltid en inbjudan av kommissionen att delta i mötena inom den föreskrivande kommittén för redovisningsfrågor (ARC) och presenterar sitt pågående arbete och sina åsikter om särskilda ämnen på begäran av kommissionen vid vart och ett av dessa möten. Detta gör att ARC kan utbyta åsikter direkt med Efrag och lämna synpunkter i ett tidigt skede. ARC diskuterar skrivelserna med begäran om rekommendation om godkännande innan de lämnas till Efrag för att säkerställa att alla europeiska intressen tillgodoses.

Tack vare möjligheten att få information från parlamentet och ARC i ett tidigt skede kan Efrag ta med frågorna i sina utkast till skrivelser med synpunkter eller rekommendation om godkännande för offentligt samråd.

3.2.5.Diversifiering och balans i Efrags finansieringsstruktur

Efrag är en organisation som finansieras med offentliga och privata medel och som arbetar för den europeiska allmänhetens intressen. Efrag har den juridiska formen av en AISBL-organisation (en belgisk internationell icke-vinstdrivande organisation).

Efrags medlemsorganisationer består av åtta europeiska organisationer som företräder berörda parter, nio nationella organisationer samt Europeiska kommissionen.

Fördelningen av kontantbidragen mellan de olika medlemsorganisationerna anges i tillägg 3. 

Förutom kontant finansiering tar Efrag emot bidrag in natura från medlemmarna i Efrag TEG, Efrags styrelse, arbetsgrupperna och de rådgivande kommittéerna såväl som i form av fria utstationeringar.

Under 2019 strävar Efrag efter att bredda sin medlemsbas och sin geografiska representation. Finansieringen kommer att revideras med sikte på en långsiktigt hållbar finansieringsstruktur efter en begäran från Accountancy Europe att minska medlemmarnas bidrag från 2019 och framåt. Efrag kommer även att ta hänsyn till möjliga ekonomiska konsekvenser om Financial Reporting Council, Förenade kungarikets och Irlands tillsynsmyndighet för revisorer och aktuarier, drar sig tillbaka på grund av brexit.

1.Public Interest Oversight Board

4.1.Verksamhetsöversikt

Den globala strukturen för fastställandet av standarder inom området revision, försäkran, etik och utbildning är uppdelad i tre nivåer bestående av standardiseringsorgan som får stöd av Internationella revisorsförbundet (Ifac), oberoende tillsyn (Piob) och ansvarighet gentemot ett övervakningsorgan med offentliga myndigheter ( Monitoring Group ).

Piob är ett oberoende externt organ som består av tio medlemmar inräknat dess ordförande (kommissionen har nominerat två medlemmar från EU av de tio) som övervakar fastställandet av standarder om revision, etik och utbildning för revisorer. De relevanta standarderna är de internationella revisionsstandarderna (ISA), de etiska normerna för revisorer och de internationella utbildningsstandarderna (IES). Strukturen för fastställandet av standarder är ett resultat av 2003 års Ifac-reformer 12 , vilka utarbetades som svar på mycket uppmärksammade företagskrascher och brister inom finansiell rapportering och revision i flera länder. En viktig reform var inrättandet av Piob, vilket syftade till att öka förtroendet hos investerare och andra aktörer genom att övervaka att standardiseringsorganens revisionsverksamhet är anpassad till det allmänna intresset.

Piobs övergripande uppgift är att garantera att reglerna för normgivningsprocessen, övervakning och öppenhet respekteras och att allmänhetens intressen skyddas genom hela processen, som omfattar förslag, utveckling och antagande av internationella standarder för revisorer inom Internationella revisorsförbundets regelverk. Detta är fortfarande ytterst viktigt, vilket även framgår av de senaste redovisningsskandalerna (t.ex. Carillions konkurs i Förenade kungariket).

Piob godkänner även nomineringarna av medlemmarna i standardiseringsorganen, bekräftar deras strategier och arbetsplaner, övervakar utarbetandet av standarderna och kontrollerar att alla frågor som nämns i de offentliga samråden beaktas på vederbörligt sätt. Vid behov rekommenderar Piob steg för att säkerställa att standarderna tillgodoser det allmänna intresset på ett effektivt sätt.

Under 2018 kommunicerade Piob 13 regelbundet med de standardiseringsorgan som omfattas av övervakningen: International Auditing and Assurance Standards Board (IAASB), International Accounting Education Standards Board (IAESB) och International Ethics Standards Board for Accountants (IESBA), Piobs tre rådgivande grupper (Consultative Advisory Groups), den rådgivande panelen (Compliance Advisory Panel), valberedningen och Ifacs ledning.

Piob har även deltagit aktivt i övervakningsorganets diskussioner om reformen av den aktuella styrnings- och övervakningsmodellen för internationella revisionsrelaterade standarder och bidragit till utarbetandet av en ram för allmänintresset som syftar till att skapa en bättre mekanism för att bedöma hur det allmänna intresset fångas upp genom hela standardiseringsprocessen. Den planerade reformen har varit föremål för ett omfattande offentligt samråd 14 av övervakningsorganet, och återkopplingen 15 visar ett brett stöd bland de berörda parterna för en reform i syfte att öka ansvarigheten och öppenheten i fastställandet av revisionsrelaterade standarder. Alla grupper av aktörer har även visat stöd för en ram för allmänintresset som en integrerad del av hela standardiseringsprocessen.

De viktigaste framgångarna under året var godkännandet av ”ISA 540, Granskning av uppskattningar i redovisningen, däribland av verkligt värde, samt upplysningar om uppskattningar”, lanseringen av den omarbetade och reviderade etikkoden och slutförandet av dess sista stycke: Incitament. Alla standarder som godkändes av Piob 2018 visas i nedanstående tabell.

4.2.Styrning och ansvarsskyldighet

Medlemmarna i Piob utses av övervakningsorganet, som har det yttersta ansvaret för de övergripande styrningssystemen inom området internationella standarder om revision, försäkran, etik och utbildning.

Övervakningsorganet, där Europeiska kommissionen ingår som medlem, övervakar hur Piob utför sin roll när det gäller allmänintresset, i synnerhet Piobs tillsyn över standardiseringsprocessen.

När det gäller möjliga situationer med intressekonflikter måste Piobs medlemmar och personal följa Piobs uppförandekod. Den första principen i Piobs uppförandekod är att organets styrelsemedlemmar och personal inte får bli involverade i ärenden där deras bedömning kan påverkas av en intressekonflikt. Alla styrelsemedlemmar undertecknar varje år en förklaring om avsaknad av intressekonflikter. Inga intressekonflikter rapporterades av någon av Piobs styrelsemedlemmar under 2018.

Enligt koden måste styrelsens medlemmar och personalen även uppföra sig på ett sätt som passar deras ställning som medlemmar i en internationell organisation som arbetar med att skydda det allmänna intresset genom att uppträda på ett sätt som är förenligt med organets integritet, opartiskhet och omdöme.

4.3.Utveckling när det gäller diversifiering av finansieringen under 2018

Piobs finansiering är utformad så att organisationens faktiska och upplevda oberoende bevaras. När det gäller uppnåendet av målet för allmänintresset hade en lämplig diversifiering av stabila finansieringskällor inte bara bidragit till att bevara dess kontinuitet, utan även garanterat Piobs oberoende ställning. Vikten av en diversifiering av finansieringen betonades redan i den reform som genomfördes av Ifac under 2003 och som låg till grund för det nuvarande internationella standardiseringssystemet, däribland Piob.

Från inrättandet 2005 och fram till 2010, när det gemenskapsfinansieringsprogram som inrättades genom beslut nr 716/2009/EG trädde i kraft, finansierades Piob endast av Ifac, med undantag av ett icke-finansiellt bidrag från Spanien (dvs. uthyrningen av kontoret i Madrid, som 2018 värderades till 128 154 euro).

De medel som tillhandahålls av Ifac under ett givet år utgör det högsta garanterade bidrag som ges Piob utan ytterligare ingripande av Ifac. Bidrag som inte kommer från Ifac ersätter, och minskar således, Ifacs bidrag under det specifika året. Ifacs finansieringsandel av Piobs totala årliga utgifter bör helst understiga 50 %, men det har varit mycket svårt att hitta andra offentliga sponsorer.

EU är Piobs näst största bidragsgivare. Under 2017 uppgick Piobs intäkter (finansiella och icke-finansiella bidrag) till 1 784 154 euro. Ifac bidrog med 1 059 807 euro, eller 59,40 %, medan EU:s bidrag var 325 000 euro eller 18,21 %.

Under 2018 uppgick Piobs intäkter (finansiella och icke-finansiella bidrag) till 1 825 620 euro, och EU:s bidrag var 331 000 eller 18,13 %. Ifac bidrog med 1 135 302 euro eller 62,18 %.

Fördelningen av de finansiella bidragen från organisationerna framgår av tillägg 5.

Enligt artikel 9.5 i förordningen måste kommissionen, om finansieringen av Ifac under ett visst år överstiger mer än två tredjedelar av den samlade årliga finansieringen av Piob, föreslå att dess årliga bidrag för detta år begränsas till högst 300 000 euro. Detta var inte fallet 2018 (och inte heller under perioden 2014–2016). Eftersom det kritiska tröskelvärde som föreskrivs i förordningen (66,66 %) inte har uppnåtts av Ifacs finansiering behöver kommissionen inte granska sitt bidrag till Piob för 2018.

5.Slutsatser

Under 2018 var unionens finansieringsprogram fortfarande fullt motiverat för EU:s ansträngningar att upprätta en kapitalmarknadsunion och skydda den finansiella stabiliteten. De tre stödmottagarna (Efrag, IFRS Foundation och Piob) har uppfyllt kraven för det årliga arbetsprogram som fastställs i bilagan till kommissionens genomförandebeslut 2018. I detta skede finns det inte några skäl att ifrågasätta programmets relevans för den återstående perioden av den gällande budgetplanen.

När det gäller Efrag har kommissionen i synnerhet uppskattat den omfattande effektanalys som inleddes av Efrag för att ge underlag till dess framtida rekommendation om godkännande av IFRS 17 Försäkringsavtal och den viktiga roll som Efrag spelade i diskussionerna om Finansiella instrument som liknar eget kapital inom IASB. Dessutom utgör inrättandet av European Corporate Reporting Laboratory på kommissionens begäran en logisk förlängning av dess mandat att ge värdefulla synpunkter till Europeiska kommissionen om bästa praxis för icke-finansiell rapportering.

Vad gäller IFRS Foundation vidtog IASB åtgärder för att ta itu med de farhågor som uppstått i fasen före genomförandet av IFRS 17 genom att skjuta upp datumet för ikraftträdandet och genomföra målinriktade ändringar av standarden. När det gäller upplysningar om hållbarhet och skattetransparens lutar IFRS Foundation sig mot en icke-bindande strategi som en del av sitt projekt om ledningens kommentarer om de finansiella rapporterna. Slutligen visar genomgången av 2018 års finansiering av IFRS Foundation att klyftan mellan de finansiella bidragen och representationen av jurisdiktioner inom förvaltningsstyrelsen och IASB:s styrelse har vidgats ytterligare från en redan tidigare obalanserad situation. Detta framgår särskilt tydligt av den låga andelen finansiering från regionen Amerika, vilken minskade med ytterligare 10 % under 2018.

Piobs oberoende övervakningsfunktion ger investerare och andra aktörer en försäkran om att fastställandet av revisionsrelaterade standarder har skett i allmänhetens intresse. Även om Piobs sammansättning och roll sannolikt kommer att utvecklas under de kommande åren i enlighet med den reformprocess som inletts av övervakningsorganet kommer en oberoende övervakning att förbli en av de viktigaste funktionerna i varje framtida styrningsmodell. Dessutom bör ansträngningarna med att diversifiera Piobs finansiering fortsätta under tiden.

1.Tillägg 1 – Sammanfattning av verksamheten inom IFRS under 2018

2.Tillägg 2 – Fördelning av 2018 års finansiering av IFRS Foundation

Källa: IFRS Foundation

Tillägg 3 – Fördelning av 2018 års finansiering av Efrag

Källa: Efrag

Tillägg 4 – Information om könsfördelningen i Efrag den 31 december 2018

Källa: Efrag

Tillägg 5

Diversifiering av Piobs budget

Under 2012 genomförde Piob en insamling i nära samarbete med övervakningsorganet och Ifac. Som en följd av detta uppnådde Piob under de följande åren en diversifierad finansieringsbas som omfattade andra källor än Ifac. Under 2018 tog Piob emot bidrag som uppgick till totalt 1 636 302 euro från följande bidragsgivare:

·Internationella revisorsförbundet: 1 135 302 EUR

·Europeiska kommissionen: 331 000 EUR

·Internationella organisationen för värdepapperstillsyn: 100 000 EUR

·Financial Reporting Council: 40 000 EUR

·Banken för internationell betalningsutjämning: 30 000 EUR

Bilaga

Interimsutvärdering av programmet

1.Sammanfattning

Denna bilaga innehåller en interimsutvärdering av det finansieringsprogram som ska utgöra underlag för särskilda verksamheter inom området finansiell rapportering och revision. Utvärderingen baseras på en bedömning av programmets framsteg mot dess mål under perioden 2014–2019.

Utvärderingen omfattar programmets övergripande relevans och samstämmighet, effektiviteten i genomförandet och den övergripande och enskilda effektiviteten i stödmottagarnas arbetsprogram när det gäller uppnåendet av de mål som anges i artikel 2 i förordning (EU) nr 258/2014 för att förbättra villkoren för den inre marknadens effektiva funktion genom att stödja ett öppet och oberoende utarbetande av internationella standarder för finansiell rapportering och revision.

Vid bedömningen fastslogs att finansieringsprogrammet hade bidragit till det avsedda syftet under den granskade perioden och att programmet fortfarande är relevant mot bakgrund av ändringarna i den europeiska ramen för företagsredovisning och förenligt med andra politiska prioriteringar som EU eftersträvar.

Vid interimsutvärderingen identifierades även nya utmaningar som har uppstått som en del av den europeiska handlingsplanen för finansiering av hållbar tillväxt, vilket kommer att kräva en noggrannare kontroll av effekterna på hållbarheten som en del av Efrags godkännandeverksamhet. Detta kompenserar för att IFRS Foundation begränsar sina överväganden om IFRS-standardiseringen till att rapportera om det ekonomiska resultatet utan någon obligatorisk bedömning av de bredare konsekvenserna av IFRS på ekonomin eller hållbarheten.

Vid interimsutvärderingen konstaterades att detta nya politiska mål redan har utvidgat tillämpningsområdet för godkännande- och forskningsverksamheten inom Efrag, som nyligen genomförde två stora ad hoc-projekt på kommissionens begäran för att bedöma konsekvenserna av IFRS-standarderna på långsiktiga kapitalinvesteringar och identifiera möjliga förbättringar för att främja långsiktigheten i investeringsbeteendet. När det gäller Piob hänvisar kommissionens avdelningar till behovet att skapa en mer diversifierad finansieringsbas.

Sammanfattningsvis konstaterade kommissionens avdelningar att EU:s nuvarande samfinansiering hittills har uppfyllt förväntningarna och att den bör fortsätta under nästa fleråriga budgetram för 2021–2027. Den bör framför allt säkerställa tillräcklig finansiering så att Efrag kan utföra sitt nya uppdrag när det gäller hållbarheten.

2.Inledning

2.1.Syftet med interimsbedömningen

Enligt artikel 9.8 i förordning (EU) nr 258/2014 ska kommissionen lämna in en rapport till Europaparlamentet och rådet om hur målen med unionsprogrammet till stöd för särskild verksamhet inom finansiell rapportering och revision har uppnåtts under perioden 2014–2020. Rapporten ska åtminstone innehålla en utvärdering av programmets samlade relevans och konsekvens, genomförandets effektivitet samt den övergripande och enskilda effektiviteten i stödmottagarnas arbetsprogram för att stödja ett öppet och oberoende utarbetande av internationella standarder för finansiell rapportering och revision.

2.2.Europeiska unionens program till stöd för särskild verksamhet inom revision och finansiell rapportering

Programmet omfattar en samfinansiering av verksamheten inom tre organisationer: IFRS Foundation, Efrag och Piob. Detta bidrar till att uppnå EU:s politiska mål när det gäller finansiell rapportering och revision. IFRS Foundation utarbetar internationella standarder för finansiell rapportering (IFRS-standarder) via IASB, medan Efrag ger Europeiska kommissionen rekommendationer om godkännande av nya eller ändrade standarder och övervakar den standardiseringsverksamhet som bedrivs av IASB för att säkerställa att de europeiska intressena skyddas. Piob utövar tillsyn över tre standardiseringsorgan som stöds av Ifac inom områdena revision och försäkran, utbildning och etik.

Inom området finansiell rapportering är programmet ett komplement till IAS-förordningen, som innehåller krav på att företag med värdepapper som är noterade på en EU-reglerad marknad ska utarbeta sina konsoliderade finansiella rapporter i enlighet med internationella standarder för finansiell rapportering.

Programmet har en finansieringsram för perioden 2014–2020 på 57 007 000 euro enligt följande:

§IFRS Foundation:    31 632 000 EUR

§Efrag:        23 134 000 EUR

§Piob:            2 241 000 EUR

Finansieringen tillhandahålls de tre stödmottagarna genom driftsbidrag som genomförs genom direkt förvaltning med årliga arbetsprogram.

2.3.Programmets mål

I skälen till förordning (EU) nr 258/2014 om inrättande av programmet beskrivs de viktigaste operativa målen inom området finansiell rapportering:

§Att säkerställa jämförbarhet och insyn i företagens finansiella rapporter inom hela unionen.

§Att främja konvergensen mellan de redovisningsstandarder som används internationellt och det slutgiltiga målet att uppnå en enda uppsättning redovisningsstandarder.

§Att säkerställa att unionens intressen beaktas på lämpligt sätt i den internationella standardiseringsprocessen. Dessa intressen bör omfatta begreppet försiktighet och upprätthållandet av kravet på en rättvisande bild samt ta hänsyn till standardernas inverkan på den finansiella stabiliteten och ekonomin.

§Att öka stödmottagarnas finansiella oberoende av den privata sektorn och tillfälliga källor, och därigenom öka deras kapacitet och trovärdighet.

§Att övervaka den process som leder fram till att internationella revisionsstandarder antas och andra verksamheter av allmänt intresse som genomförs av Internationella revisorsförbundet.

§Att främja öppenheten och deltagandet av intressenter i standardiserings- och godkännandeprocessen 17 .

2.4.Genomförande av unionsprogrammet

Kommissionen är ansvarig för innehållet i arbetsprogrammen för Europeiska unionens program till stöd för särskild verksamhet inom revision och finansiell rapportering.

Enligt IFRS Foundations stadgar har emellertid IASB ensam behörighet att utarbeta och fullfölja dess tekniska agenda efter samråd med förvaltarna och IFRS Advisory Council och under förutsättning att ett offentligt samråd genomförs vart femte år. Detta innebär att Europeiska kommissionen endast kan följa det arbetsprogram som fastställs av IASB.

Varje år övervakar kommissionen genomförandet av unionsprogrammet, såväl som användningen av de bidrag som beviljats, genom att

(I)utarbeta årsrapporter om verksamheten för de tre stödmottagarna IFRS Foundation, Efrag och Piob, och

(II)fatta årliga budgetbeslut som ligger till grund för en bedömning av stödmottagarnas arbetsprogram baserat på de detaljerade regler som fastställs i artikel 110 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (nedan kallad budgetförordningen).

3.Tillämpningsområde för interimsutvärderingen

Interimsutvärderingen berör följande frågor i enlighet med artikel 9.8 i förordning (EU) nr 258/2014:

·Effektivitet: Hur framgångsrika har det övergripande programmet och arbetsprogrammet för varje enskild stödmottagare varit när det gäller att uppnå eller göra framsteg mot programmens mål?

·Relevans: Är programmets mål fortfarande relevanta, både vad gäller fullständigheten (nya behov) och noggrannheten (ändrade eller inaktuella behov)?

·Samstämmighet: Är programmet förenligt med annan EU-politik eller finns det inkonsekvenser mellan stödmottagarnas verksamhet?

Bedömningen har baserats på följande datakällor:

·Årsrapporter såväl som styrkande handlingar som stödmottagarna lämnar in till Europeiska kommissionen varje år.

·Uppgifter och synpunkter som samlas in av kommissionen under de olika mötena med tillsynsorganet, där kommissionen deltar som observatör, för att diskutera och förtydliga finansieringsfrågor.

·Finansiella rapporter och revisorernas rapporter om stödmottagarna.

·Besök på de tre stödmottagarnas verksamhetsställen för att verifiera de finansiella systemen och kontrollerna.

·Kommande kontroll av ändamålsenligheten i EU:s regelverk för offentlig rapportering från företag 2019.

·Utvärdering av förordning (EG) nr 1606/2002 (nedan kallad IAS-förordningen) 2015 18

·Förhandsutvärdering av unionsprogrammet 2012 19 .

Tillvägagångssätt

Denna utvärdering uppfyller kraven i artikel 9.8 i förordning (EU) nr 258/2014. Den täcker perioden 2014–2019, men inte den återstående perioden (dvs. fram till slutet av 2020).

Rapporten bygger på ett retroaktivt tillvägagångssätt. Den innehåller inte några förslag om möjliga politiska alternativ. Sådana förslag lämnades som en del av den konsekvensbedömning som låg till grund för kommissionens förslag om ett program för den inre marknaden 2021–2027 20 .

4.Resultat av utvärderingen

4.1.Det övergripande programmets effektivitet

Medan ingående bedömningar av framstegen presenteras i kommissionens årsrapporter syftar detta avsnitt främst till att ge insikter om huruvida verksamheten inom IFRS Foundation, Efrag och Piob fortsatte att bidra till att uppnå programmets mål under den period som utvärderades.

Viktiga punkter

Finansieringsprogrammet har gjort det möjligt för de tre stödmottagarna att utarbeta standarder som förstärker öppenheten och jämförbarheten i den finansiella informationen om finansiella instrument, intäktsredovisning och leasingavtal. IFRS Foundations pågående projekt för bättre kommunikation är ett exempel på hur jämförbarheten förbättras ytterligare genom att man förstärker samstämmigheten i definitionen av viktiga resultatindikatorer och i presentationen av finansiella rapporter.

Programmet bidrog till det globala erkännandet av IFRS som en referensuppsättning av redovisningsstandarder av hög kvalitet.

Efrag har gett Europeiska kommissionen kvalitativa rekommendationer om godkännande av nya eller ändrade standarder och övervakar den standardiseringsverksamhet som bedrivs av IASB för att skydda europeiska intressen. I det avseendet har unionsprogrammet bidragit till att stärka Efrags kapacitet att genomföra EU-omfattande konsekvensbedömningar av de bredare ekonomiska konsekvenserna av nya IFRS-standarder.

När det gäller stödmottagarnas ekonomiska oberoende har diversifieringen av finansieringen ökat deras trovärdighet och tekniska kapacitet. Målet att införa nationella finansieringssystem som är proportionerliga mot landets bruttonationalprodukt för att finansiera IFRS Foundation har emellertid inte uppnåtts. Genomförandet av Maystadt-reformen har breddat Efrags verksamhetsområde och bidragit till en bättre samordning mellan europeiska berörda parter inom området finansiell rapportering.

Stödmottagarna IFRS Foundation och Efrag har infört tillförlitliga regler för normgivningsprocessen och är på god väg att inrätta öppenhetsregister.

När det gäller Piob har EU-bidragen bidragit till att locka andra offentliga sponsorer och att säkerställa en miniminivå av oberoende från Ifac och revisionsbranschen.

4.2.Stödmottagarnas enskilda effektivitet

IFRS Foundation

4.2.1.Viktiga framsteg inom IFRS Foundation

Det arbetsprogram för perioden 2015–2020 som inrättades av IASB efter ett offentligt samråd syftar till att förbättra och stödja genomförandet av befintliga standarder och förstärka det sätt på vilket informationen presenteras i de finansiella rapporterna. Under perioden 2014–2018 utfärdade IFRS Foundation fyra viktiga standarder: IFRS 15 – Intäkter från avtal med kunder, IFRS 9 – Finansiella instrument, IFRS 16 – Leasingavtal och IFRS 17 – Försäkringsavtal. I december 2018 antog Europeiska kommissionen, på grundval av den taxonomi som upprätthålls av IFRS Foundation, den tekniska tillsynsstandarden för specifikationen av ett europeiskt gemensamt elektroniskt rapporteringsformat (ESEF) som från och med 2020 kräver att emittenter av värdepapper som är noterade på en EU-reglerad marknad ska utarbeta sina finansiella rapporter i iXBRL-format.

4.2.2.Hur effektiv har IFRS Foundation hittills varit med att uppnå eller göra framsteg mot de avsedda målen?

Viktiga punkter

Säkerställa jämförbarhet och insyn i företagens finansiella rapporter inom hela unionen

I 2015 års rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om utvärderingen av IAS-förordningen drogs slutsatsen att införandet av IFRS inom Europeiska unionen hade ökat öppenheten i de finansiella rapporterna genom förbättrad kvalitet och bättre information och lett till större jämförbarhet mellan finansiella rapporter inom och mellan olika branscher.

Under perioden 2014–2018 utfärdade IFRS Foundation viktiga standarder och genomförde forskningsprojekt som utformats för att förstärka jämförbarheten och öppenheten i finansiella rapporter enligt IFRS.

IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder utfärdades i maj 2014 och ändrades 2015 för att ge ytterligare förtydliganden och underlätta det operativa genomförandet. Den ursprungliga standarden utarbetades tillsammans med Förenta staternas Financial Accounting Standard Board i syfte att skapa en gemensam modell för intäktsredovisning som är tillämplig för alla avtal med kunder och förtydliga kraven i de tidigare standarderna IAS 8 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal genom att införa ytterligare vägledning om genomförandet. Standarden har varit tillämplig i Europa sedan den 1 januari 2018 och förväntas förstärka jämförbarheten mellan IFRS och Förenta staternas krav på god redovisningssed och samtidigt säkerställa ett konsekvent genomförande av företagen tack vare vägledningen.

IFRS 9 Finansiella instrument har utformats för att förbättra redovisningsbehandlingen av låneinstrument och säkerställa en omedelbar redovisning av förväntade kreditförluster genom att genomföra en framåtblickande nedskrivningsmodell. Den syftar även till att anpassa kraven för säkringsredovisning till företagens metoder för riskhantering och samtidigt förbättra tillhandahållandet av upplysningar. Detta förväntas minska den information som inte omfattas av god redovisningssed och förstärka öppenheten i användningen av finansiella instrument för riskreducering. Standarden är tillämplig för räkenskapsår som börjar efter den 1 januari 2018.

IFRS 16 Leasingavtal innebär en betydande utökning av tillämpningsområdet för leasingavtal som kräver att leasetagaren redovisar leasade tillgångar och skulder separat i den finansiella rapporten. Standarden utformades i syfte att förstärka jämförbarheten i de finansiella hävstångseffekterna mellan företagen och öppenheten för kassaflöden som härrör från leasingavtal. Tillämpningen av standarden är obligatorisk i Europa sedan den 1 januari 2019.

IFRS 17 Försäkringsavtal syftar till att tillhandahålla en harmoniserad redovisningsbehandling för försäkringsavtal och därigenom förbättra jämförbarheten i de finansiella rapporterna mellan försäkrings- och återförsäkringsbolag. Standarden kräver även att aktuella uppskattningar används och att förväntade förluster redovisas omedelbart för att förstärka öppenheten om de försäkringsrisker och finansiella risker som följer av försäkringsavtalen. Den syftar även till att anpassa modellen för intäktsredovisning till IFRS 15 för att förbättra jämförbarheten mellan olika branscher.

Som en del av projektet för bättre kommunikation överväger IFRS Foundation slutligen möjliga förbättringar av presentationen av finansiella rapporter enligt IFRS för att förbättra resultatindikatorernas jämförbarhet. Ett offentligt samråd med en genomgång av IASB:s förslag planeras under 2019.

Kommissionens avdelningar gör därför bedömningen att IFRS Foundations standardiseringsverksamhet har bidragit till att förbättra öppenheten och jämförbarheten i de finansiella rapporterna och därigenom förstärka den europeiska kapitalmarknadens effektiva funktion.

Främja konvergensen mellan de redovisningsstandarder som används internationellt och det slutgiltiga målet att uppnå en enda uppsättning redovisningsstandarder

Mellan 2014 och 2018 utökades den internationella användningen och godtagandet av IFRS, och 30 nya jurisdiktioner, främst i Afrika, kräver nu att IFRS-standarder används. En undersökning som utfördes av IFRS Foundation 2018 om användningen av IFRS-standarder i världen visar att 87 % av de 166 jurisdiktioner som undersöktes kräver att IFRS-standarder åtminstone används av offentligt redovisningsskyldiga företag. Vissa stora kapitalmarknader (Japan, Förenta staterna) kräver emellertid inte att IFRS-standarder används, utan tillåter endast att nationella eller utländska emittenter använder dem. Andra viktiga jurisdiktioner, däribland Kina och Indien, har endast genomfört program för anpassning av de nationella redovisningsstandarderna till IFRS, vilket inte alltid säkerställer en fullständig samstämmighet med de standarder som utfärdats av IASB. Vidare har det gemensamma standardiseringsprogrammet mellan IASB och FASB uppnått betydande samstämmighet när det gäller intäktsredovisning och leasingavtal, medan programmet har avslutats för finansiella instrument och försäkringsavtal.

Som en följd av detta har unionsprogrammet, trots vissa begränsningar, bidragit till det internationella erkännandet av IFRS som en världsomspännande referensmodell för finansiell rapportering.

Säkerställa att unionens intressen beaktas på lämpligt sätt i den internationella standardiseringsprocessen. Dessa intressen bör omfatta begreppet försiktighet och upprätthållandet av kravet på en rättvisande bild samt ta hänsyn till standardernas inverkan på den finansiella stabiliteten och ekonomin

Enligt IFRS Foundations stadgar har IASB ensam behörighet att utarbeta och fullfölja dess tekniska agenda efter samråd med förvaltarna och IFRS Advisory Council och under förutsättning att ett offentligt samråd genomförs vart femte år. EU företräds i IFRS Foundation endast som medlem av tillsynsorganet och som observatör av Standards Advisory Council, vilket innebär att EU inte har något direkt inflytande i de val som görs i samband med standardiseringen.

Som en följd av detta måste de europeiska intressenternas synpunkter rapporteras enligt de förfaranden som fastställs i IFRS Foundation Due Process Handbook, vilket framför allt innebär att IASB måste skaffa sig kunskap om de sannolika effekterna av förslagen om standardisering och offentliggöra en effektanalys av varje samrådsdokument eller slutlig standard. Kraven i Due Process Handbook är emellertid inriktade på att förbättra den finansiella rapporteringen och bedömningen av de sannolika efterlevnadskostnaderna för både användare och utarbetare, vilket innebär att de bredare effekterna av IFRS på den finansiella stabiliteten, ekonomin eller hållbarheten inte beaktas.

Under 2013 inrättade IFRS Foundation ett rådgivande organ (Effects Analysis Consultative Group) för att hjälpa IASB att förstärka sina metoder för effektanalys. I det avseendet gjordes vissa framsteg i den effektanalys som låg till grund för utfärdandet av IFRS 16 Leasingavtal och som främst gällde specifika ekonomiska frågor om standardens inverkan på företagens lånekostnader, skuldvillkoren (baserat på resultaten av en undersökning som utförts av Efrag), lagstadgade kapitalkrav för banker och tillgången till finansiering för mindre företag. Under 2019 inledde IFRS Foundation ett offentligt samråd som en del av granskningen av sin Due Process Handbook, i vilken det föreslås att ett klargörande av effektanalysen uttryckligen bör ingå i IASB:s standardiseringsprocess och att hänsyn bör tas till de sannolika fördelarna med nya IFRS-standarder på den långsiktiga finansiella stabiliteten. Den innehåller emellertid inte något krav på att styrelsen ska bedöma de möjliga bredare ekonomiska konsekvenserna eller andra konsekvenser av en ändring av den finansiella rapporteringen.

När det gäller principen om en rättvisande bild utfärdade IASB i mars 2018 det reviderade konceptuella ramverket för finansiell rapportering, vilken ger icke-bindande vägledning till styrelsen i samband med utarbetandet av IFRS-standarder. Även om den inte har godkänts av EU innehåller det konceptuella ramverket en definition av de kvalitativa egenskaperna hos användbar finansiell information och ger därför en begreppsmässig bakgrund som främjar principen om en rättvisande bild. Genom den reviderade ramen klargörs att den information som tillhandahålls bör hjälpa användarna att bedöma ledningens förvaltning av en enhets ekonomiska resurser. I ramen anges även att den finansiella rapporteringens trovärdighet ska stödjas genom utövande av försiktighet (definierat som utövande av aktsamhet när bedömningar görs under osäkra förhållanden).

Öka stödmottagarnas finansiella oberoende av den privata sektorn och tillfälliga källor, och därigenom öka deras kapacitet och trovärdighet

Finansieringen av IFRS Foundation består i första hand av frivilliga bidrag från olika jurisdiktioner (vanligen fastställda som en andel av bruttonationalprodukten) och internationella redovisningsföretag. Denna mekanism genererar volatilitet i IFRS Foundations intäkter. Stabiliteten i de rapporterade totala bidragen mellan 2014 och 2018 döljer därför en betydande minskning av bidragen från Förenta staterna (från 15 % under 2014 till 6,1 % av de totala medlen 2018), vilket delvis kompenseras av det ökade finansiella stödet från EU (från 13,5 till 18,5 %) och Kina (från 8 till 11 %).    Under perioden 2014–2018 rapporterade IFRS Foundation konsekvent positiva intäkter, vilket stärkte dess finansiella ställning genom en ackumulerad reserv på 21 miljoner brittiska pund. IFRS Foundation ökade även sina egengenererade intäkter från publicerings- och licensieringsverksamheten. Stiftelsen förlitar sig emellertid fortfarande på bidrag från internationella redovisningsnätverk för att uppnå en balanserad finansiell ställning.

Främja öppenheten och deltagandet av intressenter i standardiserings- och godkännandeprocessen

I det arbetsdokument från kommissionens avdelningar från 2015 som låg till grund för rapporten om utvärderingen av förordning (EG) nr 1606/2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder fastställs att IFRS Foundation drivs enligt välutvecklade och transparenta förfaranden när det gäller dess standardiseringsverksamhet 21 . En översikt över förfarandena ingår i kommissionens årsrapport om verksamheten inom IFRS Foundation. En betydande omarbetning av IFRS Foundations Due Process Handbook antogs i februari 2013.

Under perioden 2014–2018 förblev kraven på normgivningsprocessen i stort sett oförändrade. IASB slutförde emellertid sin andra och tredje granskning efter genomförandet av IFRS-standarderna med IFRS 3 Rörelseförvärv och IFRS 13 Värdering till verkligt värde. Granskningarna visade att genomförandet av IFRS 3 gett upphov till särskilda utmaningar, främst när det gäller redovisningen av goodwill, och att upplysningskraven i IFRS 13 leder till vissa betänkligheter. Dessa uppgifter behandlas för närvarande genom målinriktade forskningsprojekt som ingår i stiftelsens arbetsplan. Under 2017 beställde förvaltarna inom IFRS Foundation en extern undersökning av de berörda aktörernas syn på stiftelsen. Resultaten visade att stiftelsens oberoende och öppenhet värderas högt 22 .

När det gäller öppenhetsregistren kommer IFRS Foundation, med början i december 2019, att offentliggöra ett register över intressenternas engagemang varje kvartal. Registret kommer att omfatta alla möten mellan IASB:s styrelsemedlemmar och externa parter som varar mer än 30 minuter.

Efrag

4.2.3.Viktiga framsteg inom Efrag

Mellan 2014 och 2018 genomförde Efrag sin interna reform i linje med rekommendationen i Maystadt-rapporten från oktober 2013. Reformen slutfördes i juli 2016 med utnämningen av Jean-Paul Gauzes som ordförande för Efrags styrelse. Efrag fortsatte även med sina bedömningar av huruvida IFRS-standarderna uppfyller de tekniska kriterierna i IAS-förordningen, däribland principen om en rättvisande bild, och förstärkte sin bedömning av huruvida nya eller föreslagna krav för den finansiella rapporteringen gynnar det gemensamma bästa. Följande viktiga framsteg bör nämnas:

·Efrags arbete med rekommendationen om godkännande av IFRS 17 Försäkringsavtal, som underbyggdes av en djupgående konsekvensanalys bestående av en omfattande fallstudie med elva försäkringsgivare, en förenklad fallstudie med 49 försäkringsgivare och en uppsökande verksamhet riktad till användarna.

·Rekommendationen om godkännande av IFRS 16 Leasingavtal 2017.

·Efrags konsekvensanalys (som pilotprojekt) av IASB:s diskussionsunderlag om finansiella instrument som liknar eget kapital.

·Ett forskningsprojekt om konsekvenserna av IFRS 9 på långsiktiga investeringar.

·Inrättandet av European Lab i september 2018 för att ta hänsyn till konsekvenserna av utvecklingen inom områdena företagsrapportering, digitalisering och hållbar finansiering.

Hittills under 2019 har Efrag till stor del bedrivit sitt arbetsprogram enligt IASB:s agenda för fastställande av standarder. Efrags godkännandeverksamhet är fortfarande viktig, särskilt mot bakgrund av IASB:s besluta att överväga ändringar av IFRS 17 som kräver att Efrag utfärdar en skrivelse med synpunkter på ändringarna och samtidigt tar hänsyn till konsekvenserna av sitt utkast till rekommendation om godkännande av standarden. Dessutom upprätthåller Efrag sitt aktiva bidrag till handlingsplanen för hållbar tillväxt genom att bedriva forskningsverksamhet om redovisningsbehandlingen av egetkapitalinstrument med syftet att identifiera möjliga alternativa redovisningsbehandlingar för värdering till verkligt värde av portföljer med egetkapitalinstrument och egetkapitalliknande instrument. Slutligen gör Efrag en noggrann uppföljning av IASB:s forskningsverksamhet gällande goodwill och nedskrivning, presentationen av finansiella rapporter och upplysningskraven.

European Corporate Lab, som inrättades 2018, kommer att stimulera innovation inom området företagsrapportering mot bakgrund av Europeiska kommissionens handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt. Efter en infordran av intresseanmälningar i december 2018 inrättades en arbetsgrupp för det första projektet. Arbetsgruppen inledde sitt arbete i februari 2019.

4.2.4.Hur effektiv har Efrag hittills varit med att uppnå eller göra framsteg mot sina mål?

Även om det är svårt att omvandla uppgifterna till mätbara indikatorer har Efrag gjort verkliga framsteg när det gäller dess mandat att tillhandahålla respekterade rekommendationer till Europeiska kommissionen och företräda Europas synpunkter om finansiell rapportering i ett internationellt sammanhang.

Viktiga punkter

Säkerställande av unionens intressen

Kvaliteten och inflytandet av de resultat som Efrag hittills har uppnått visar att verksamheten håller en hög kvalitet. Under de senaste fem åren har Efrag genomfört fullständiga bedömningar av det gemensamma bästa och konsekvensanalyser av de viktigaste standarderna. Efrags forskningsarbete har varit avgörande för Europas bidrag till utvecklingen av internationella redovisningsstandarder eftersom det tar hänsyn till de berörda aktörernas prioriteringar. Under de senaste tio åren har Efrag publicerat fler än 700 handlingar för att förbättra IFRS. De berörda parterna har bekräftat Efrags värde och effektivitet.

EU:s inflytande på IASB:s standardiseringsverksamhet

Kvaliteten på Efrags normgivningsprocess underbyggs av den evidensbaserade forskningsagendan, engagemanget för samråd och öppenheten gentemot IASB:s projekt redan från början. Detta har ökat gruppens inflytande i debatten om internationell finansiell rapportering under den period som omfattas av bedömningen. Vid sidan av synpunkterna på IASB:s agenda har Efrag genomfört arbete på eget initiativ som ger möjlighet att reflektera över den framtida inriktningen för standardisering och finansiell rapportering. Efrag kunde säkerställa att särskilda europeiska omständigheter beaktades på lämpligt sätt innan viktiga beslut fattades av IASB. Efrags arbetsprojekt om dynamisk riskhantering 23 och redovisning av goodwill 24 är goda exempel på Efrags inflytande över IASB (även om de ännu inte har lett till konkreta standardiseringsverksamheter av IASB).

Efrags oberoende

Efrags finansieringsstruktur grundar sig på en modell med privat och offentlig finansiering, där huvuddelen av bidragen kommer från Europeiska kommissionen. Under en femårsperiod förändras endast kommissionens finansiering en aning. Den uppgår till högst 60 % av de stödberättigande utgifterna, men eftersom de faktiska kostnader som uppges av Efrag är olika varje år ändras anslagens storlek. Bidragen från nationella organisationer utgör ungefär en tredjedel av Efrags totala anslag. Av detta belopp kommer 82 % från fyra av medlemsstaterna, men detta har inte lett till något dominerande inflytande över Efrag. På det hela taget har den nya styrningsstrukturen och diversifieringen av finansieringen till följd av Maystadt-reformen fungerat väl och lett till en ökad trovärdighet och en förstärkt ställning utan att begränsa organisationens självständighet.

Främjande av öppenheten och förstärkning av Efrags styrning

Detta är ett område som förbättras kontinuerligt. De övergripande resultaten av de åtgärder som vidtagits av Efrag med avseende på öppenhet och styrning var mycket positiva.

Viktiga punkter

aEfrags styrelse nådde alla sina slutsatser genom konsensus, utan att behöva ta till majoritetsomröstning.

aÖppenheten i den offentliga normgivningsprocessen har utvecklats ytterligare.

aDen mer mångsidiga sammansättningen av användarpanelen såväl som Efrags styrelse och Efrag TEG, både vad gäller geografisk och yrkesmässig bakgrund, säkerställer att många olika perspektiv beaktas av Efrag på ett lämpligt sätt.

aDen årliga granskningen av de egna medlemmarnas resultat och effektivitet under överinseende av Efrags generalförsamling visade att styrningsstrukturen i stort sett fungerade väl.

aInga problem konstaterades vad gäller intressekonflikter.

aAlla möten inom Efrags styrelse, Efrag TEG och Efrag CFSS är offentliga och sänds direkt via internet sedan mars 2018.

aDagordningar och sammanfattningar av mötena offentliggörs tillsammans med bakgrundsmaterial för viktiga möten på Efrags webbplats.

aEfrag offentliggör utkast till ståndpunkter för offentliga samråd, utför fälttester och andra former av effektanalyser och anordnar informationsmöten.

·Följande två reservationer återstår emellertid:

oFörmågan att fånga upp hela bredden av de berörda parternas synpunkter i Europa (t.ex. små användare) har ännu inte klarlagts.

oDet obligatoriska öppenhetsregistret för mötena med externa berörda aktörer har ännu inte inrättats, men är på god väg.

Piob

4.2.5.Viktiga framsteg inom Piob

Under hela perioden har Piob haft ett nära samarbete med de standardiseringsorgan som står under dess tillsyn, de tre rådgivande grupperna, den rådgivande panelen, valberedningen och Ifacs ledning. Piobs kritiska synpunkter har skärpt diskussionerna om utarbetandet av nya internationella revisionsstandarder och därigenom bidragit till standarder som är bättre anpassade till det allmänna intresset än vad som annars hade varit fallet.

4.2.6.Hur effektivt har Piob hittills varit med att uppnå eller göra framsteg mot sina mål?

EU:s bidrag till Piob har varit oumbärligt för att säkerställa en miniminivå av oberoende gentemot Ifac och revisorsyrket i allmänhet.

4.3. Är programmets mål fortfarande relevanta, både vad gäller fullständigheten (nya behov) och noggrannheten (ändrade eller inaktuella behov)?

Viktiga punkter

Programmets mål är fortfarande i stort sett gällande, även om det inte längre förefaller vara möjligt att uppnå en enda uppsättning internationella redovisningsstandarder på kort eller medellång sikt. Kommissionens avdelningar gör emellertid bedömningen att det fortfarande är fördelaktigt för enheter som vill anskaffa kapital i utländska jurisdiktioner eller som har en betydande gränsöverskridande verksamhet att säkerställa att IFRS-standarderna godtas på internationell nivå. Behovet att förbättra effektiviteten i kapitalmarknadernas fördelning av resurser mot finansiering av hållbar tillväxt understryker dessutom att den långsiktiga finansieringen av Efrag bör säkerställas för att ge gruppen möjlighet att utföra hållbarhetsbedömningar av IFRS-standarderna och främja bästa praxis inom området företagsrapportering och icke-finansiella uppgifter.

Säkerställa jämförbarhet och insyn i företagens finansiella rapporter inom hela unionen

Finansieringsprogrammets relevans bygger främst på IAS-förordningen, som antogs 2002 som en del av EU:s strategi för finansiell rapportering. I kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet från 2000 25 betonades att de befintliga redovisningsdirektiven inte uppfyllde behoven för företag som önskade anskaffa kapital på alleuropeiska eller internationella värdepappersmarknader på grund av skillnader i redovisningsmetoderna som ett resultat av de många valmöjligheterna i redovisningsdirektiven och de olika graderna av genomförande inom EU.

I det avseendet framhölls i 2015 års utvärdering av IAS-förordningen att IFRS har gjort EU:s kapitalmarknader mer effektiva genom att göra företagens finansiella rapporter mer transparenta och lättare att jämföra. Dessutom har redovisningsdirektiven inte ändrats sedan 2013, samtidigt som EU i enlighet med IAS-förordningen har antagit de nya IFRS-standarderna IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder, IFRS 9 Finansiella instrument och IFRS 16 Leasingavtal. Som en följd av detta har relevansen av IFRS-standarderna som en enda uppsättning redovisningsstandarder för företag som är noterade på en reglerad marknad ytterligare ökat jämfört med redovisningsdirektiven. Kommissionens avdelningar gör därför bedömningen att målen med det europeiska finansieringsprogrammet fortfarande är giltiga.

Främja konvergensen mellan de redovisningsstandarder som används internationellt och det slutgiltiga målet att uppnå en enda uppsättning redovisningsstandarder

Med tanke på de begränsningar som beskrevs i det föregående avsnittet om effektivitet, i synnerhet upphörandet av det gemensamma standardiseringsprogrammet mellan IASB och Förenta staternas Financial Accounting Standard Board, verkar det inte vara möjligt att uppnå målet med en enda uppsättning internationella redovisningsstandarder inom en överskådlig framtid. Under 2016 tillät emellertid Förenta staternas värdepapperskommission (Securities and Exchange Commission) cirka 525 utländska emittenter (varav runt 125 kom från EU 26 ) att registrera årsbokslut som utarbetats i enlighet med IFRS, vilket bidrar till det internationella erkännandet av IFRS i andra jurisdiktioner. Dessutom är målet att främja redovisningsstandardernas konvergens fortfarande relevant för jurisdiktioner som har valt att genomgripande anpassa sina nationella redovisningsstandarder till IFRS, däribland Folkrepubliken Kina.

Kommissionens avdelningar konstaterar därför att det sannolikt inte kommer att göras några ytterligare framsteg med användningen av IFRS på kort sikt. Att säkerställa det internationella erkännandet av IFRS är emellertid fortfarande fördelaktigt för företag i EU som vill anskaffa kapital i utländska jurisdiktioner eller som bedriver omfattande utländsk verksamhet i jurisdiktioner som kräver eller godkänner användningen av IFRS.

Säkerställa att unionens intressen beaktas på lämpligt sätt i den internationella standardiseringsprocessen

Detta politiska mål härrör direkt från valet att delegera ansvaret för fastställande av krav för den finansiella rapporteringen till en oberoende icke-statlig organisation utan direkt ansvarighet gentemot EU. Styrningen av IFRS Foundation bygger på en strikt tilldelning av medlemskap i förvaltningsstyrelsen och IASB som baseras på geografiska kriterier. Under 2015 genomförde stiftelsen ett offentligt samråd om den geografiska fördelningen inom dess styrande organ. Vissa berörda aktörer, däribland Europeiska kommissionen, ansåg att medlemskapet bör spegla åtagandet att anta IFRS och den relativa andelen av stiftelsens finansiering. IFRS Foundation bekräftade emellertid att medlemskapet bör vara representativt för världens kapitalmarknader och omfattas av krav när det gäller den geografiska balansen för att upprätthålla en jämbördig representation mellan Asien–Oceanien, Europa och Amerika.

Som en följd av detta, och med tanke på bristen på framsteg mot inrättandet av en styrningsstruktur som speglar jurisdiktionernas faktiska användning av IFRS och deras bidrag till finansieringen av stiftelsen, gör kommissionens avdelningar bedömningen att det politiska målet att säkerställa en lämpligare tillsyn av stiftelsens verksamhet fortfarande är av avgörande betydelse både före antagandet och under hela standardiseringsprocessen. Detta innebär framför allt att Efrags mandat att utöva inflytande över debatten om internationella standarder för finansiell rapportering fortfarande är en av programmets hörnstenar för att bidra till evidensbaserad standardisering genom kvantitativa konsekvensbedömningar.

Öka stödmottagarnas finansiella oberoende av den privata sektorn och tillfälliga källor, och därigenom öka deras kapacitet och trovärdighet

Under den period som omfattas av bedömningen har IFRS Foundation konsekvent rapporterat om vinster och ackumulerade reserver som täcker driftskostnaderna under femton månader 27 . Stiftelsen har även ökat sina återkommande egengenererade intäkter från licensavtal. Förvaltarna inom IFRS Foundation kunde emellertid inte genomföra något stabilt bidragsprogram baserat på jurisdiktionernas bruttonationalprodukt. Som en följd av detta kommer huvuddelen av stiftelsens medel fortfarande från frivilliga årliga anslag. Under perioden avbröt Förenta staternas värdepapperskommission sitt finansiella stöd till IFRS Foundation, vilket gjorde att den relativa andelen av anslag från internationella redovisningsnätverk ökade. Denna andel utgjorde nästan en tredjedel av IFRS Foundations totala anslag 2015–2017, och 24 % under 2018 28 .

När det gäller Efrag har diversifieringen av dess medel och dess ändrade styrningsstruktur till följd av Maystadt-reformen ökat gruppens trovärdighet som en organisation som arbetar för den europeiska allmänhetens intressen. Hittills har detta haft en positiv inverkan på Efrags inflytande över IFRS. I dagsläget bygger gruppens finansieringsstruktur huvudsakligen på EU:s och nationella organisationers bidrag, vilka utgör 85 % av anslagen. I och med brexit och möjligheten att Förenade kungarikets tillsynsmyndighet (FRC) drar sig tillbaka kommer Efrags finansiella oberoende att bli mer relevant för att säkerställa dess förmåga att fullgöra sitt mandat.

När det gäller Piob håller finansieringskällorna på att diversifieras, med ett bidrag från Ifac som är betydande, men som ligger under det tröskelvärde på två tredjedelar som föreskrivs i förordningen.

Som en följd av detta gör kommissionens avdelningar den övergripande bedömningen att säkerställandet av stödmottagarnas finansiella oberoende fortfarande är ett relevant mål.

Övervaka den process som leder fram till att internationella revisionsstandarder antas och andra verksamheter av allmänt intresse som genomförs av Internationella revisorsförbundet

Piob är ansvarigt för övervakningen av normgivningsprocessen för den internationella standardiseringsprocessen inom områdena revision och försäkran, utbildning och etik.

De internationella revisionsstandarderna används – direkt eller indirekt – i alla EU:s medlemsstater. Ett väl fungerande Piob behövs för att övervaka standardiseringsorganen i syfte att säkerställa att nya eller ändrade standarder utarbetas i allmänhetens intresse. Standarderna måste vara anpassade till de berörda parternas behov, tillförlitliga och transparenta samt förenliga med revisorsyrkets prioriteringar för alla berörda parter (däribland investerare och andra aktörer som använder finansiella rapporter).

Främja öppenheten och deltagandet av intressenter i standardiserings- och godkännandeprocessen

Kommissionens avdelningar gör bedömningen att rättvisa och öppna samråd med berörda parter fortfarande är en av hörnstenarna i standardiserings- och godkännandeprocesserna för att säkerställa att synpunkter från alla europeiska intressenter beaktas i tillräcklig utsträckning i alla skeden av stödmottagarnas normgivningsprocess.

Har nya behov uppstått?

Kommissionens avdelningar har identifierat två nya viktiga behov som är relevanta för unionsprogrammet: dels det ökade behovet av elektronisk tillgång till finansiell information, dels behovet att förbättra kapitalmarknadernas fördelning av resurser mot finansiering av hållbar tillväxt.

Behovet av elektronisk tillgång till finansiell information

Under 2013 ändrades insynsdirektivet genom införande av kravet att årsredovisningar från och med den 1 januari 2020 ska utarbetas i ett gemensamt elektroniskt rapporteringsformat för att underlätta gränsöverskridande investeringar och göra det möjligt för investerare att enkelt komma åt reglerad information. I den tekniska tillsynsstandard för det gemensamma europeiska elektroniska rapporteringsformatet som antogs av Europeiska kommissionen den 29 maj 2019 fastställs att den taxonomi som ska användas för att märka IFRS-konsoliderade finansiella rapporter ska vara en förlängning av den IFRS-taxonomi som upprätthålls av IFRS Foundation.

IFRS-taxonomin återspeglar IFRS Foundations presentations- och upplysningskrav och uppdateras årligen av stiftelsen. Efter ett offentligt samråd 2015 utfärdade förvaltarna en bilaga till IFRS Foundations Due Process Handbook i juni 2016 för att spegla det viktiga upprätthållandet av IFRS-taxonomin. I bilagan föreskrivs särskilt att taxonomin ska uppdateras när en ny eller ändrad standard har antagits efter ett offentligt samråd som inletts senast i samband med offentliggörandet av den slutliga standarden.

 Förbättringen av kapitalmarknadernas fördelning av resurser mot finansiering av hållbar tillväxt

Under den period som omfattades av bedömningen har FN:s mål för hållbar utveckling (2015) och Parisavtalet om klimatförändringar (2016) satt övergången till en hållbar ekonomi högt på den politiska agendan och bidragit till ett växande fokus på företagens och investeringarnas hållbarhet. Detta har i sin tur lagt tonvikten på att förstärka företagens öppenhet i hållbarhetsfrågor och lett till nya farhågor om IFRS-standardernas inverkan. Framför allt betonades i 2018 års rapport från högnivåexpertgruppen för finansiering av en hållbar europeisk ekonomi att IFRS-standarderna inte alltid gynnar långsiktiga investeringar.

Som en följd av detta, och som en del av 2018 års handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt, gav kommissionen Efrag i uppdrag att undersöka möjliga förbättringar av redovisningsbehandlingen av långsiktiga investeringar i egetkapitalinstrument. Kommissionen åtog sig även att vid behov begära en bedömning av nya eller omarbetade IFRS-standarders konsekvenser för hållbara investeringar. Detta initiativ ska förhindra att redovisningsbehandling enligt IFRS skapar hinder för fördelningen av den långsiktiga finansiering som behövs för övergången till en hållbar ekonomi.

Under 2019 uppgav IASB:s ordförande att IFRS Foundation inte hade kapacitet att ägna sig åt rapportering om hållbarhet, utan borde fokusera på investerarnas behov av finansiell information. Han medgav emellertid att hållbarhetsfrågor kan ha en inverkan på den finansiella rapporteringen och föreslog att hållbarhetsaspekter, när de får ekonomisk betydelse, skulle kunna hanteras genom en omarbetning av uttalandet om goda rutiner för ledningens kommentarer. Uttalandet om goda rutiner innehåller icke-bindande vägledning om den bakgrundsinformation som ligger till grund för tolkningen av finansiella rapporter. Denna information omfattar främst upplysningar om bolagets strategi och vilka framgångar som har uppnåtts när det gäller genomförandet.

Därför innebär IASB:s beslut att inte ta hänsyn till hållbarhetseffekter vid utarbetandet av IFRS-standarder att tillämpningsområdet för den godkännandeverksamhet som Efrag bedriver kommer att utökas för att säkerställa att denna dimension av det europeiska gemensamma bästa skyddas på lämpligt sätt. För detta ändamål utfärdade Efrag redan 2018 två handlingar med teknisk rådgivning om möjliga förbättringar av kraven i IFRS 9 Finansiella instrument för långsiktiga investeringar i egetkapitalinstrument. Efrag kommer även att fortsätta arbetet med möjliga alternativa redovisningsbehandlingar för värdering till verkligt värde av egetkapitalinstrument och egetkapitalliknande instrument.

Eftersom Efrags verksamhet avseende rapporteringen av icke-finansiell information kommer att utgöra en logisk utvidgning av dess mandat i framtiden bör verksamheten dessutom ha tillräckliga anslag. Det är därför viktigt att det framtida programmet för den inre marknaden, vilket beror på förhandlingarna om den kommande fleråriga budgetramen, innehåller flexibla finansieringsvillkor som säkerställer att denna verksamhet också omfattas.

4.4.Är programmet förenligt med övriga delar av EU:s politik, eller finns det inkonsekvenser mellan de verksamheter som bedrivs av stödmottagarna (samstämmighet)?

Viktiga punkter

Stödmottagarnas verksamheter är förenliga och helt i linje med EU:s mål för att stärka kapitalmarknadsunionen.

Överensstämmelse mellan de verksamheter som bedrivs av stödmottagarna

Inom området finansiell rapportering är EU:s finansieringsprogram utformat för att säkerställa främjandet av en enda uppsättning internationella standarder och för att skydda EU-medborgarnas intressen och EU:s allmänpolitiska mål. Överensstämmelsen mellan dessa två potentiellt motsägelsefulla mål beror därför på Efrags förmåga att samarbeta med IASB så tidigt som möjligt i standardiseringsprocessen för att kunna bemöta de europeiska intressenternas farhågor. I rapporten görs bedömningen att Efrag har varit framgångsrik i sitt mandat att utöva inflytande på IASB före godkännandet av en ny standard. I rapporten betonas emellertid att Efrags mandat kan bli alltmer begränsat i framtiden, eftersom IASB inte uttryckligen beaktar hållbarhetsfrågor vid utarbetandet av IFRS-standarder och inte behöver göra någon systematisk bedömning av konsekvenserna av att införa en ny redovisningsstandard utöver förbättringen av den finansiella rapporteringen och de sannolika kostnaderna för genomförandet.

Mot bakgrund av vår analys bör vederbörlig hänsyn tas till skillnaden i inriktning mellan unionens bredare definition av det gemensamma bästa, som fastställs i IAS-förordningen, och IASB:s smalare fokus på kvalitativ förbättring av den finansiella rapporteringen, särskilt med tanke på EU:s bredare mål för övergången till en mer hållbar ekonomi. Detta kan motivera ytterligare flexibilitet i förfarandet för godkännande av IFRS-standarder som utfärdas av IASB genom att under vissa väldefinierade omständigheter tillåta en ändring av särskilda bestämmelser i en ny standard eller tolkning som skulle strida mot EU:s bredare politiska mål.

Överensstämmelse med andra allmänpolitiska mål

Inom området finansiell rapportering har unionsprogrammet utformats för att komplettera IAS-förordningen och säkerställa att nya redovisningsstandarder som utfärdas av IFRS Foundation uppfyller kriterierna för godkännande innan de antas av EU. Således bidrar programmet även indirekt till de bredare målen att säkerställa att unionens kapitalmarknader fungerar på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt och att förstärka den fria rörligheten för kapital på den inre marknaden. Av analysen i avsnittet om relevans framgår vidare att programmet är helt förenligt med EU:s regelverk för offentlig rapportering från företag, vilket baseras på en grundläggande uppdelning mellan de krav som är tillämpliga för noterade respektive icke-noterade företag. Att faktiskt uppnå och upprätthålla en harmoniserad ram för finansiell rapportering för företag som är inriktade på kapitalmarknaden förblir avgörande för att en integrerad marknad för finansiella tjänster ska kunna förverkligas inom ramen för kapitalmarknadsunionen.

Närvaron av ett oberoende tillsynsorgan har gjort att investerarna (och allmänheten i stort) kan känna sig trygga med att redovisningsstandarderna håller hög kvalitet och har utarbetats i allmänhetens intresse. EU:s bidrag motiveras av den omfattande användningen av IAASB:s internationella revisionsstandarder i medlemsstaterna. Trots vissa inledande framsteg och en större variation i finansieringen av Piob är det emellertid oroande att antalet övriga offentliga sponsorer fortfarande är begränsat och att antalet till och med har minskat något på senare tid. Därför är det fortfarande en stor utmaning att säkerställa en varierad finansieringsmodell för Piob som inte bara bygger på bidrag från revisorer, utan även från användare/investerare, tillsynsmyndigheter och internationella organisationer, för att bevara hållbarheten på medellång och lång sikt. Utan fortsatt hjälp från EU och andra offentliga sponsorer skulle Piob återgå till den situation som rådde före 2010, då organet var helt ekonomiskt beroende av Ifac. Detta skulle vara ett allvarligt steg bakåt som skulle undergräva trovärdigheten för hela styrnings- och övervakningssystemet och riskera att minska allmänhetens förtroende för IAASB:s revisionsstandarder.

(1)

EUT L 105, 8.4.2014, s. 1.

(2)

EUT L 129, 19.5.2017, s. 24.

(3)

A8-0172/2016 Betänkande om utvärdering av de internationella redovisningsstandarderna (IAS) och verksamheten i International Financial Reporting Standards Foundation (IFRS Foundation), European Financial Reporting Advisory Group (Efrag) och Public Interest Oversight Board (Piob).

(4)

Den finansiering som tillhandahålls av Europeiska unionen ger också stöd till uppdateringen av IFRS-taxonomin, vilken i sin tur fungerar som underlag till det europeiska gemensamma elektroniska formatet (European Single Electronic Format).

(5)

Skäl 7.

(6)

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer, 2016/0107/COD.

(7)

Direktiv 2014/95/EU vad gäller vissa stora företags och koncerners tillhandahållande av icke-finansiell information och upplysningar om mångfaldspolicy.

(8)

C/2017/4234.

(9)

C/2019/4490.

(10)

Sedan 2015 bidrar Securities and Exchanges Commission inte längre till finansieringen av IFRS Foundation. Finansieringen från Förenta staterna utgörs endast av frivilliga bidrag från privata organisationer.

(11)

Should IFRS Standards be more “European”? Rapport av Philippe Maystadt – oktober 2013.

(12)

Ifac är ett privat organ som företräder redovisningsansvariga och revisorer i hela världen.

(13)

Piobs 14:e offentliga rapport, som godkändes 2018:
http://www.ipiob.org/media/files/attach/2018PIOB_Report.pdf

(14)

https://www.iosco.org/

(15)

https://www.iosco.org/about/monitoring_group/pdf/2018-05-31-Monitoring-Group-Summary-of-Feedback.pdf

(16)

Bidrag som beviljats fram till den 31 juli 2019 (preliminärt för 2018 års bidrag).

(17)

Se skäl 15 i förordning (EU) nr 258/2014.

(18)

COM(2015) 301 final.

(19)

COM(2012) 782 final.

(20)

SWD(2018) 320 final, tillägg 8.    

(21)

SWD(2015) 120 final, s. 58.

(22)

  https://www.ifrs.org/-/media/feature/groups/trustees/ifrs-reputation-research-report-jul-2017.pdf?la=en

(23)

 Dynamic Risk Management – How do banks manage interest rate risks? Januari 2017.

(24)

 Goodwill impairment test: Can it be improved? Återkopplingsrapport från mars 2018.

(25)

KOM(2000) 359 slutlig.

(26)

https://www.sec.gov/divisions/corpfin/internatl/foreigngeographic2015.pdf

(27)

Enligt 2018 års årsbokslut.

(28)

Denna minskning under 2018 beror till stor del på ett nytt licensieringsavtal som bygger på licensieringsavgifter i stället för frivilliga finansiella bidrag.