52019AP0419

EUR-Lex

Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52019AP0419 - EN

Help

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

Document 52019AP0419

P8_TA(2019)0419 Europeiska kompetenscentrumet för cybersäkerhet inom näringsliv, teknik och forskning och nätverket av nationella samordningscentrum ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 17 april 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Europeiska kompetenscentrumet för cybersäkerhet inom näringsliv, teknik och forskning och av nätverket av nationella samordningscentrum (COM(2018)0630 – C8-0404/2018 – 2018/0328(COD)) P8_TC1-COD(2018)0328 Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 17 april 2019 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) …/… om inrättande av Europeiska kompetenscentrumet för cybersäkerhet inom näringsliv, teknik och forskning och av nätverket av nationella samordningscentrum

EUT C 158, 30.4.2021, p. 850–883 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

HTML

PDF

Official Journal

30.4.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 158/850

P8_TA(2019)0419

Europeiska kompetenscentrumet för cybersäkerhet inom näringsliv, teknik och forskning och nätverket av nationella samordningscentrum ***I

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 17 april 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Europeiska kompetenscentrumet för cybersäkerhet inom näringsliv, teknik och forskning och av nätverket av nationella samordningscentrum (COM(2018)0630 – C8-0404/2018 – 2018/0328(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

(2021/C 158/66)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2018)0630),

—	med beaktande av artiklarna 294.2, 173.3 och 188 första stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0404/2018),

—	med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—	med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 23 januari 2019 (1),

—	med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A8-0084/2019).

Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen (2).

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

(2) Denna ståndpunkt ersätter ändringarna antagna den 13 mars 2019 (Antagna texter, P8_TA(2019)0189).

P8_TC1-COD(2018)0328

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 17 april 2019 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) …/… om inrättande av Europeiska kompetenscentrumet för cybersäkerhet inom näringsliv, teknik och forskning och av nätverket av nationella samordningscentrum

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 173.3 och artikel 188 första stycket,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (2),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (3), och

av följande skäl:

(1)

I takt med att Då mer än 80 % av unionens befolkning har internetuppkoppling och vår vardag och våra ekonomier blir alltmer beroende av digital teknik löper medborgarna också större risk att utsättas för allvarliga cyberincidenter. Vår framtida säkerhet förutsätter bland annat att vi bidrar till övergripande resiliens, stärker teknikens och näringslivets förmåga att skydda unionen mot ständigt föränderliga cyberhot, eftersom både civil infrastruktur och militär kapacitet säkerhetskapacitet är beroende av säkra digitala system. Sådan säkerhet kan uppnås genom att man ökar medvetenheten om cybersäkerhetshot genom att utveckla kompetens, kapacitet och förmåga i hela unionen, med noggrann hänsyn till samspelet mellan maskinvaru- och programvaruinfrastruktur, nätverk, produkter och processer samt samhälleliga och etiska konsekvenser och farhågor. [Ändr.]

(1a)

It-brottslighet är ett snabbt växande hot mot unionen, dess medborgare och dess ekonomi. Under 2017 var 80 % av de europeiska företagen med om minst en cyberincident. WannaCry-angreppet i maj 2017 påverkade över 150 länder och 230 000 it-system och fick avsevärda konsekvenser för kritiska infrastrukturer såsom sjukhus. Detta understryker vikten av högsta cybersäkerhetsstandarder och helhetslösningar för cybersäkerhet som inbegriper personer, produkter, processer och teknik i unionen, ett unionsledarskap på området och digitalt oberoende. [Ändr. 2]

(2)

Sedan cybersäkerhetsstrategin (4) infördes 2013 i syfte att främja ett tillförlitligt, säkert och öppet cyberekosystem har unionen stadigt ökat sina insatser för att hantera utmaningarna inom cybersäkerhet. År 2016 antog unionen de första åtgärderna på cybersäkerhetsområdet genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1148 (5) om säkerhet i nätverks- och informationssystem.

(3)

I september 2017 lade kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik fram ett gemensamt meddelande (6) om resiliens, avskräckning och försvar: ett starkt cyberförsvar för EU för att ytterligare stärka unionens resiliens, avskräckning och hantering av cyberattacker.

(4)

Vid det digitala toppmötet i Tallinn i september 2017 uppmanade stats- och regeringscheferna unionen att bli ”ledande när det gäller cybersäkerhet senast 2025 för att försäkra oss om att våra medborgare, konsumenter och företag kan ha förtroende för och åtnjuta skydd på internet och för att möjliggöra ett fritt och säkrare internet som styrs av lagen”. De utfäste sig också att ”i högre grad använda lösningar med öppen källkod och/eller öppna standarder när det gäller (åter)uppbyggnad av informations- och kommunikationsteknik-system (IKT)- och IKT-lösningar (bland annat för att undvika beroende av en enda säljare), inklusive de som utvecklas och/eller främjas av EU-program för interoperabilitet och standardisering, t.ex. ISA2”. [Ändr. 3]

(4a)

Europeiska kompetenscentrumet för cybersäkerhet inom näringsliv, teknik och forskning (nedan kallat kompetenscentrumet) bör bidra till att öka resiliensen och tillförlitligheten för infrastrukturen i nätverk och informationssystem, bland annat internet och annan infrastruktur som är avgörande för att samhället ska fungera, exempelvis transport-, hälso- och sjukvårds- samt banksystem. [Ändr. 4]

(4b)	Kompetenscentrumet och dess åtgärder bör beakta genomförandet av förordning (EU) 2019/XXX [omarbetning av förordning (EG) nr 428/2009 enligt förslaget i COM(2016)0616] (7) . [Ändr. 5]

(5)

Allvarliga störningar i nätverks- och informationssystem kan både drabba enskilda medlemsstater och unionen som helhet. Det är därför helt nödvändigt för en väl fungerande inre marknad både samhället och näringslivet att nätverks- och informationssystem är säkra håller högsta säkerhet i hela unionen . Unionen är för närvarande beroende av icke-europeiska leverantörer av cybersäkerhetslösningar. Det ligger emellertid i unionens strategiska intresse att bibehålla och vidareutveckla nödvändig teknisk kapacitet och förmåga inom cybersäkerhet för att trygga sin digitala inre marknad och framför allt skydda kritiska nätverk och informationssystem dataskydd och kritiska nätverk och informationssystem för de europeiska medborgarna och företagen, bland annat kritisk infrastruktur för samhällets funktion, exempelvis transport-, hälso- och sjukvårds- samt banksystem, och den digitala inre marknaden, samt tillhandahålla grundläggande cybersäkerhetstjänster. [Ändr. 6]

(6)

Det finns omfattande sakkunskap och erfarenhet inom unionen när det gäller cybersäkerhetsforskning, cybersäkerhetsteknik och industriell utveckling av cybersäkerhetslösningar, men insatserna inom forskarsamhället och näringslivet är fragmenterade, saknar inriktning och ett gemensamt mål, vilket hämmar konkurrenskraften och ett effektivt skydd av kritiska data, nätverk och system på detta område. Insatser och sakkunskap måste slås ihop, sammanföras i nätverk och användas på ett effektivt sätt för att förstärka och komplettera befintlig kapacitet inom forskning, teknik , färdighetskompetens och näringsliv på EU-nivå och nationellt. Sektorn för informations- och kommunikationsteknik står inför betydande utmaningar, såsom att uppfylla sin efterfrågan på kvalificerad arbetskraft, och den kan dra nytta av att representera mångfalden i samhället som helhet och av att uppnå en jämn könsfördelning, etnisk mångfald och icke-diskriminering av personer med funktionsnedsättning, samt av att underlätta tillgången till kunskap och utbildning för framtida cybersäkerhetsexperter, inbegripet deras utbildning i icke-formella sammanhang, till exempel i projekt för fri och öppen källkod, medborgarutvecklade teknikprojekt, uppstartsföretag och mikroföretag. [Ändr. 7

(6a)

Små och medelstora företag är viktiga aktörer i den unionens cybersäkerhetssektor som kan tillhandahålla spjutspetslösningar tack vare sin flexibilitet. Samtidigt är små och medelstora företag som inte är specialiserade inom cybersäkerhet emellertid benägna att vara mer utsatta för cyberincidenter på grund av höga investerings- och kunskapskrav för att införa effektiva cybersäkerhetslösningar. Det är därför nödvändigt att kompetenscentrumet och nätverket för cybersäkerhet (nedan kallat nätverket) tillhandahåller särskilt stöd till små och medelstora företag genom att underlätta deras tillgång till kunskap och utbildning, för att göra det möjligt för dem att skydda sig själva tillräckligt och för de företag som är aktiva inom cybersäkerhet att bidra till unionsledarskapet på området.] [Ändr. 8]

(6b)

Expertis finns även utanför industriella och forskningsrelaterade sammanhang. Icke-kommersiella och förkommersiella medborgarutvecklade teknikprojekt (s.k. civic tech-projekt) använder öppna standarder, öppna data och fri och öppen källkod i samhällets och allmänhetens intresse. De bidrar till resiliens, medvetenhet och utveckling av kompetens i frågor som rör cybersäkerhet och spelar en viktig roll i att bygga upp kapacitet för näringsliv och forskning. [Ändr. 9]

(6c)

När termen berörda parter används inom ramen för denna förordning, hänvisar den bland annat till näringslivet, offentliga organ och andra aktörer som arbetar med operativa och tekniska frågor på området cybersäkerhet, liksom det civila samhället, bland annat fackföreningar, konsumentorganisationer, gemenskapen för fri och öppen källkod samt den akademiska världen och forskarsamhället. [Ändr. 10]

I de rådsslutsatser som antogs i november 2017 uppmanades kommissionen att inom kort tillhandahålla en konsekvensbedömning av och senast i mitten av 2018 föreslå de relevanta rättsliga instrumenten för att skapa ett nätverk av kompetenscentrum för cybersäkerhet och ett europeiskt forsknings- och kompetenscentrum för cybersäkerhet.

(8)

Kompetenscentrumet bör vara unionens huvudorgan för sammanslagning av investeringar i cybersäkerhetsforskning, cybersäkerhetsteknik och industriell utveckling av cybersäkerhetslösningar och genomförande av relevanta projekt och initiativ tillsammans med kompetensnätverket för cybersäkerhet nätverket . Det bör ge finansiellt stöd till cybersäkerhet från programmen Horisont Europa och Ett digitalt Europa , samt från Europeiska försvarsfonden för åtgärder och administrativa kostnader i samband med försvar, och i lämpliga fall vara öppet för Europeiska regionala utvecklingsfonden och andra program. Detta bör skapa synergieffekter och samordna det ekonomiska stödet till EU-initiativ på områdena forskning och utveckling , innovation, teknik och industriell utveckling inom cybersäkerhet och därmed undvika överlappningar. [Ändr. 11]

(8a)

Principen om inbyggd säkerhet, som fastställs i kommissionens gemensamma meddelande av den 13 september 2017”Resiliens, avskräckning och försvar: stärkt cybersäkerhet i EU”, omfattar avancerade metoder för att öka säkerheten i alla faser av en produkts eller tjänsts livscykel, med början i metoder för säker utformning och utveckling, genom att angreppsytan minskas och det införs lämpliga säkerhetstester och säkerhetsgranskningar. Vid drift och underhåll måste tillverkare eller leverantörer utan dröjsmål ge tillgång till uppdateringar som åtgärdar nya sårbarheter eller hot under den beräknade livslängden för en produkt och därefter. Detta kan också uppnås genom att man gör det möjligt för tredje part att ta fram och tillhandahålla sådana uppdateringar. Tillhandahållande av uppdateringar är särskilt nödvändigt när det gäller allmänt använda infrastrukturer, produkter och processer. [Ändr. 12]

(8b)

Mot bakgrund av utmaningarna inom cybersäkerheten och de investeringar som gjorts i cybersäkerhetskapacitet och cybersäkerhetsförmåga i andra delar av världen, bör unionen och dess medlemsstater utöka sitt ekonomiska stöd till forskning, utveckling och tillämpning på detta område. För att åstadkomma stordriftsfördelar och uppnå skydd på jämförbar nivå i hela unionen, bör medlemsstaterna förlägga sina insatser inom en europeisk ram genom att investera via kompetenscentrumets mekanism när det är relevant. [Ändr. 13]

(8c)

För att främja EU:s konkurrenskraft och högsta möjliga cybersäkerhetsstandarder internationellt bör kompetenscentrumet och kompetensgemenskapen för cybersäkerhet eftersträva utbyte i fråga om produkter, processer, standarder och tekniska standarder för cybersäkerhet med det internationella samfundet. Tekniska standarder omfattar inrättande av referenstillämpningar som publiceras med fria och öppna standardlicenser. Att i synnerhet referenstillämpningar är säkert utformade är avgörande för att allmänt använd infrastruktur för nätverks- och informationssystem, såsom internet och kritiska infrastrukturer, ska kunna vara allmänt tillförlitliga och resilienta. [Ändr. 14]

(9)

Med tanke på att målen med detta initiativ bäst uppnås om alla eller så många medlemsstater som möjligt deltar bidrar , och som ett incitament för medlemsstaterna att delta, bör bara medlemsstater som bidrar till finansieringen av kompetenscentrumets administrativa och operativa kostnader ha rösträtt. [Ändr. 15]

(10)	De deltagande medlemsstaternas del av finansieringen bör stå i proportion till unionens bidrag till finansieringen av detta initiativ.

(11)

Kompetenscentrumet bör främja och bidra till att samordna arbetet inom kompetensnätverket för cybersäkerhet (nedan kallat nätverket), vilket ska utgöras av nationella samordningscentrum i varje medlemsstat. Nationella samordningscentrum bör få direkt finansiellt stöd från unionen, däribland bidrag som beviljas utan någon föregående förslagsinfordran, för att bedriva verksamhet som omfattas av denna förordning.

(12)

Nationella samordningscentrum bör utses av medlemsstaterna. Förutom nödvändig administrativ kapacitet bör samordningscentrumen själva besitta eller ha direkt tillgång till teknisk sakkunskap inom cybersäkerhet, framför allt när det gäller kryptografi, IKT-säkerhetstjänster, intrångsdetektering, systemsäkerhet, nätverkssäkerhet, programvaru- och applikationssäkerhet samt säkerhets- och integritetsaspekter för enskilda, och , etik, samhället och miljön . De bör även ha kapacitet att effektivt samverka och samordna med näringsliv, offentlig sektor, inklusive de myndigheter som utses i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1148 (8), och forskarsamhället för att upprätta en kontinuerlig offentlig-privat dialog om cybersäkerhet . Dessutom bör allmänheten informeras om cybersäkerhet genom lämpliga kommunikationsmetoder . [Ändr. 16]

(13)	Om finansiellt stöd ges till nationella samordningscentrum för att stödja tredje parter på nationell nivå ska det vidarebefordras till relevanta intressenter genom kaskadavtal.

(14)

Ny teknik som artificiell intelligens, sakernas internet, högpresterande datorsystem, kvantdatorer, blockkedjor och säkra digitala identiteter leder till nya utmaningar när det gäller cybersäkerhet men erbjuder samtidigt lösningar produkter och processer . För att bedöma och validera befintliga och framtida IKT-systems resiliens krävs tester av säkerhetslösningar säkerhetsrelaterade produkter och processer mot attacker mot högpresterande datorsystem och kvantmaskiner. Kompetenscentrumet, nätverket, de europeiska digitala innovationsknutpunkterna och kompetensgemenskapen för cybersäkerhet bör driva på och sprida de senaste cybersäkerhetslösningarna cybersäkerhetsprodukterna och cybersäkerhetsprocesserna, bland annat dubbla användningsområden, framför allt de som hjälper organisationer att kontinuerligt bygga upp kapacitet, resiliens och lämpliga styrelseformer . Kompetenscentrumet och nätverket bör stimulera hela innovationscykeln och bidra till att överbrygga den finansieringssvacka som kallas dödsskuggans dal för innovationer inom cybersäkerhetsteknik och tillhörande tjänster. Samtidigt bör kompetenscentrumet, nätverket och kompetensgemenskapen stå till tjänst för produktutvecklare och aktörer inom kritiska sektorer som transport, energi, hälsa, finans, offentlig förvaltning, telekommunikation, tillverkningsindustri, försvar och rymden och hjälpa dem att hantera sina utmaningar inom cybersäkerhet och forska om de olika motiven bakom attacker mot integriteten hos nätverk och informationssystem, såsom brottslighet, företagsspionage, förtal och desinformation . [Ändr. 17]

(14a)

På grund av den snabbt föränderliga karaktären hos cyberhot och cybersäkerhet måste unionen snabbt och fortlöpande kunna anpassa sig till ny utveckling på området. Kompetenscentrumet, nätverket och kompetensgemenskapen för cybersäkerhet bör därför vara tillräckligt flexibla för att garantera den reaktionsförmåga som krävs. De bör främja lösningar som hjälper aktörer att kontinuerligt bygga upp kapacitet för att stärka sin egen och unionens resiliens. [Ändr. 18]

(14b)

Kompetenscentrumet bör ha målet att utveckla ett unionsledarskap och europeisk expertis inom cybersäkerhet, och därmed garantera högsta säkerhetsstandarder i unionen, säkerställa skydd av data, informationssystem, nätverk och kritisk infrastruktur i unionen, skapa nya högkvalitativa arbetstillfällen på området, förhindra kompetensflykt av europeiska cybersäkerhetsexperter till tredjeländer och skapa europeiskt mervärde för befintliga nationella cybersäkerhetsåtgärder. [Ändr. 19]

(15)

Kompetenscentrumet bör ha flera viktiga funktioner. För det första bör det främja och bidra till att samordna arbetet inom nätverket för cybersäkerhet och stödja kompetensgemenskapen för cybersäkerhet. Centrumet bör driva agendan i cybersäkerhetsfrågor och sammanföra, utbyta och göra det lättare att få tillgång till den sakkunskap som samlas i nätverket och kompetensgemenskapen för cybersäkerhet och till infrastruktur för cybersäkerhet. För det andra bör kompetenscentrumet genomföra relevanta delar av programmen Ett digitalt Europa och Horisont Europa genom att bevilja bidrag, normalt efter en förslagsinfordran. För det tredje bör kompetenscentrumet främja gemensamma investeringar av från unionen, medlemsstaterna och/eller näringslivet samt gemensamma utbildningsmöjligheter och informationsprogram i enlighet med programmet för ett digitalt Europa för medborgare och företag, i syfte att överbrygga kompetensklyftan. Centrumet bör fästa särskild uppmärksamhet vid att aktivera små och medelstora företag på området cybersäkerhet. [Ändr. 20]

(16)

Kompetenscentrumet bör stimulera och stödja långsiktigt strategiskt samarbete och samordning av insatserna inom kompetensgemenskapen för cybersäkerhet, som ska vara en stor och öppen , tvärvetenskaplig grupp bestående av många olika europeiska aktörer som arbetar med cybersäkerhetsteknik. Kompetensgemenskapen bör i synnerhet omfatta forskningsorganisationer , inbegripet organisationer som arbetar med etiska frågor kring cybersäkerhet , företag på utbudssidan, företag på efterfrågesidan och offentlig sektor, däribland små och medelstora företag, och den offentliga sektorn . Kompetensgemenskapen för cybersäkerhet bör lämna synpunkter på kompetenscentrumets insatser och arbetsprogram och även få ta del av kompetenscentrumets och nätverkets gemenskapsbyggande verksamhet, men i övrigt inte ha någon förmånsställning i förslags- eller anbudsinfordringar. [Ändr. 21]

(16a)

Kompetenscentrumet bör tillhandahålla lämpligt stöd till Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet (Enisa) i dess uppdrag enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1148 (”NIS-direktivet”) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/XXX (9) (”cybersäkerhetsakten”). Enisa bör därför ge kompetenscentrumet relevant information om sitt arbete med att fastställa finansieringsprioriteringar. [Ändr. 22]

(17)

För att svara mot företagens behov i den offentliga sektorn och på både utbuds- och efterfrågesidan bör kompetenscentrumets uppdrag att erbjuda den offentliga sektorn och näringslivet kunskap och tekniskt stöd inom cybersäkerhet gälla både IKT-produkter , IKT-processer och IKT-tjänster samt alla andra industriella och tekniska produkter och lösningar processer i vilka cybersäkerhet är en integrerad del. Kompetenscentrumet bör framför allt underlätta införande av dynamiska lösningar på företagsnivå som är inriktade på att bygga upp färdigheter inom hela organisationer, inbegripet personresurser, processer och teknik, för att effektivt skydda organisationerna mot ständigt föränderliga cyberhot. [Ändr. 23]

(17a)

Kompetenscentrumet bör bidra till att avancerade cybersäkerhetsprodukter och cybersäkerhetslösningar införs på bred bas, särskilt om de är internationellt erkända. [Ändr. 24]

(18)

Även om kompetenscentrumet och nätverket bör eftersträva synergieffekter och samordning mellan cybersäkerhet på det civila och det försvarsrelaterade området ska projekt som finansieras genom Horisont Europa-programmet genomföras i enlighet med förordning XXX [Horisont Europa-förordningen], i vilken det fastställs att forsknings- och innovationsverksamhet som utförs inom ramen för Horisont Europa ska fokusera på civila tillämpningar. [Ändr. 25]

(19)	För att säkerställa ett strukturerat och hållbart samarbete bör förhållandet mellan kompetenscentrumet och de nationella samordningscentrumen regleras genom ett avtal som bör harmoniseras på EU-nivå [Ändr. 26].

(20)	Lämpliga bestämmelser bör införas som garanterar kompetenscentrumets och de finansierade företagens ansvar och transparens. [Ändr. 27]

(20a)

Genomförandet av projekt för införande, framför allt av infrastrukturer och färdigheter på EU-nivå eller inom ramen för gemensam upphandling, kan delas upp i olika genomförandefaser, exempelvis separata upphandlingar för utformning av maskin- och programvara, deras produktion samt deras drift och underhåll, medan de enskilda företagen endast kan delta i en av faserna, och mottagarna inom en eller flera av dessa faser måste uppfylla vissa villkor om europeiskt ägarskap eller styre. [Ändr. 28]

(20b)

Eftersom Enisa är avsedd att vara unionens byrå för cybersäkerhet bör kompetenscentrumet sträva efter så omfattande synergieffekter med Enisa som möjligt, och styrelsen bör samråda med Enisa mot bakgrund av dess konkreta erfarenheter i alla frågor som rör cybersäkerhet, i synnerhet när det gäller forskningsrelaterade projekt. [Ändr. 29]

(20c)

I samband med utnämningen av företrädaren till styrelsen bör Europaparlamentet ta med uppgifter om mandatet, inbegripet skyldigheten att regelbundet rapportera till Europaparlamentet eller de ansvariga utskotten. [Ändr. 30]

(21)

Med tanke på deras respektive sakkunskap inom cybersäkerhet och för att säkerställa så omfattande synergieffekter som möjligt bör kommissionens gemensamma forskningscentrum och Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet (Enisa) spela en aktiv roll i kompetensgemenskapen för cybersäkerhet och i den rådgivande näringslivs- och vetenskapsnämnden. Enisa bör fortsätta att uppfylla sina strategiska mål, framför allt när det gäller cybersäkerhetscertifiering enligt definitionen i förordning (EU) 2019/XXX [cybersäkerhetsakten (10) , medan kompetenscentrumet bör fungera som ett operativt organ för cybersäkerhet. [Ändr. 31]

(22)	Nationella samordningscentrum och aktörer som ingår i kompetensgemenskapen för cybersäkerhet bör, om de får finansiella bidrag från unionens allmänna budget, offentliggöra att de relevanta aktiviteterna genomförs inom ramen för detta initiativ.

(23)	Unionens bidrag till kompetenscentrumet bör finansiera hälften av kostnaderna för centrumets etablering samt administrations- och samordningsverksamhet. För att undvika dubbelfinansiering bör dessa aktiviteter inte samtidigt få bidrag från andra unionsprogram.

(24)

Kompetenscentrumets styrelse, bestående av företrädare för medlemsstaterna och kommissionen, bör fastställa den allmänna inriktningen för kompetenscentrumets verksamhet och säkerställa att det fullgör sitt uppdrag i enlighet med denna förordning. Styrelsen bör få nödvändiga befogenheter att fastställa budgeten och kontrollera dess genomförande, anta lämpliga finansiella regler, fastställa klara och tydliga förfaranden för kompetenscentrumets beslutsfattande, anta kompetenscentrumets arbetsprogram och fleråriga strategiska plan som återspeglar prioriteringarna vid fullgörandet av kompetenscentrumets mål och uppgifter, anta sin egen arbetsordning, utse en verkställande direktör och besluta om förlängning respektive avslutande av dennes förordnande. För att dra nytta av synergieffekter bör Enisa vara ständig observatör i styrelsen och bidra till kompetenscentrumets arbete, bland annat genom att rådfrågas om den fleråriga strategiska planen och arbetsprogrammet samt om förteckningen över verksamhet som valts ut för finansiering. [Ändr. 32]

(24a)

Styrelsen bör sträva efter att sprida information om kompetenscentrumet internationellt för att öka dess attraktionskraft och göra det till ett spjutspetsorgan i världsklass inom cybersäkerhet. [Ändr. 33]

(25)

För att kompetenscentrumet ska fungera väl och effektivt bör kommissionen och medlemsstaterna säkerställa att personer som utses till styrelseledamöter har lämplig yrkesmässig sakkunskap och erfarenhet inom verksamhetsområdena. För att skapa kontinuitet i styrelsens arbete bör medlemsstaterna och kommissionen även eftersträva att begränsa omsättningen av deras respektive företrädare och att uppnå en jämn könsfördelning. [Ändr. 34]

(25a)

Kommissionens röst i styrelsebeslut bör ha den vikt som motsvarar bidraget från unionens budget till kompetenscentrumet, i linje med kommissionens ansvar att säkerställa att unionens budget förvaltas korrekt i enlighet med unionens intressen, så som fastställs i fördragen. [Ändr. 35]

(26)

För att kompetenscentrumet ska fungera väl krävs att den verkställande direktören utses genom ett öppet förfarande på grundval av sina meriter, sin dokumenterade kompetens inom förvaltning och ledarskap samt sina kvalifikationer och erfarenheter inom cybersäkerhet, och den verkställande direktören bör vara helt oberoende i fullgörandet av sitt uppdrag. [Ändr. 36]

(27)

Kompetenscentrumet bör ha en näringslivs- och vetenskapsnämnd som rådgivande organ för att säkerställa regelbunden och tillräckligt öppen dialog med den privata sektorn, konsumentorganisationer och andra berörda intressenter. Det bör också ge den verkställande direktören och styrelsen oberoende rådgivning om införande och upphandling . Den rådgivande näringslivs- och vetenskapsnämnden bör inrikta sig på frågor som är relevanta för intressenter och göra kompetenscentrumets styrelse uppmärksam på dem. Den rådgivande näringslivs- och vetenskapsnämndens sammansättning och de uppgifter som den tilldelas, t.ex. att rådfrågas om arbetsprogrammet, bör säkerställa att intressenter ges en tillräcklig representation i kompetenscentrumets verksamhet. Varje kategori av intressenter i näringslivet bör få ett minimiantal platser, varvid särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att små och medelstora företag är företrädda. [Ändr. 37]

(28)

Kompetenscentrumet och dess verksamhet bör genom sin rådgivande näringslivs- och vetenskapsnämnd få ta del av den särskilda sakkunskap och den breda och relevanta representation av intressenter som etableras genom det offentlig-privata partnerskapet om cybersäkerhet under Horisont 2020-programmets löptid löptiden för Horisont 2020-programmet och de pilotprojekt inom ramen för Horisont 2020 som avser kompetensnätverket för cybersäkerhet . Kompetenscentrumet och den rådgivande näringslivs- och vetenskapsnämnden bör i förekommande fall beakta upprepningar av befintliga strukturer, exempelvis arbetsgrupper. [Ändr. 38]

(28a)

Kompetenscentrumet och dess organ bör utnyttja erfarenheter och bidrag från tidigare och pågående initiativ, såsom det avtalsbaserade offentlig-privata partnerskapet om cybersäkerhet, Europeiska cybersäkerhetsorganisationen (Ecso), och pilotprojektet och förberedande åtgärder för revision av fri och öppen källkod (EU Fossa). [Ändr. 39]

(29)

Kompetenscentrumet bör ha regler för att förebygga, och hantera identifiera och lösa intressekonflikter som uppstår i fråga om dess medlemmar, organ och anställda, styrelsen samt den rådgivande näringslivs- och vetenskapsnämnden och kompetensgemenskapen. Medlemsstaterna bör säkerställa förebyggande, fastställande och lösning av intressekonflikter som uppstår i fråga om de nationella samordningscentrumen . Kompetenscentrumet bör vidare tillämpa relevanta unionsbestämmelser om allmänhetens tillgång till handlingar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 (11). Kompetenscentrumets behandling av personuppgifter ska omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XXX/2018. Kompetenscentrumet bör följa de bestämmelser som är tillämpliga på unionens institutioner och den nationella lagstiftning som rör hantering av information, i synnerhet känsliga icke-säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter. [Ändr. 40]

(30)

Unionens ekonomiska intressen bör under hela utgiftscykeln skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet åtgärder för att förebygga, spåra och utreda oriktigheter, återkräva medel som förlorats, utbetalats på felaktiga grunder eller använts felaktigt och, när så är tillämpligt, tillämpa administrativa och ekonomiska i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr XXX (12) [nedan kallad budgetförordningen].

(31)

Kompetenscentrumet bör bedriva sin verksamhet på ett öppet och transparent sätt, utan dröjsmål tillhandahålla all relevant heltäckande information och synliggöra sin verksamhet genom bland annat informations- och upplysningsinsatser riktade till allmänheten. Kompetenscentrumet bör förse allmänheten och alla berörda parter med en förteckning över medlemmarna i kompetensgemenskapen för cybersäkerhet och offentliggöra de intresseförklaringar som de avger i enlighet med artikel 42. Arbetsordningen för kompetenscentrumets organ bör vara offentlig. [Ändr. 41]

(31a)

Både kompetenscentrumet och de nationella samordningscentrumen bör övervaka och följa de internationella standarderna så mycket som möjligt för att uppmuntra till utveckling i riktning mot bästa praxis internationellt. [Ändr. 42]

(32)	Kommissionens internrevisor bör utöva samma befogenheter över kompetenscentrumet som över kommissionen.

(33)	Kommissionen, kompetenscentrumet, revisionsrätten och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning bör få tillgång till all information och alla lokaler som de behöver för att genomföra revisioner och utredningar avseende bidrag, avtal och överenskommelser som ingåtts av kompetenscentrumet.

(33a)

Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör delegeras till kommissionen med avseende på fastställande av innehållet i avtal mellan kompetenscentrumet och nationella samordningscentrum och med avseende på specificering av kriterier för att bedöma och ackreditera aktörer som medlemmar i kompetensgemenskapen för cybersäkerhet. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (13) . För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(34)

Unionen kan vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen, eftersom målen med denna förordning, nämligen att stärka unionens konkurrenskraft och kapacitet inom cybersäkerhet och minska dess digitala beroende genom att öka användningen av cybersäkerhetsprodukter, cybersäkerhetsprocesser och cybersäkerhetstjänster som tagits fram inom unionen, att bibehålla och vidareutveckla unionens tekniska och industriella kapacitet inom cybersäkerhet, stärka konkurrenskraften hos unionens cybersäkerhetssektor och göra cybersäkerhet till en konkurrensfördel för andra sektorer inom unionen, på grund av att de befintliga, begränsade resurserna är utspridda och att det krävs omfattande investeringar, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan, för att undvika onödiga överlappningar mellan olika ansträngningar, för att uppnå en kritisk massa av investeringar och för att säkerställa att offentliga medel används på bästa möjliga sätt, lättare kan uppnås på unionsnivå. Dessutom kan endast åtgärder på unionsnivå säkerställa en så omfattande cybersäkerhetsnivå som möjligt i alla medlemsstater och därmed motverka de säkerhetsbrister som finns i vissa medlemsstater och som medför säkerhetsbrister för hela unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål. [Ändr. 44]

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OCH PRINCIPER FÖR KOMPETENSCENTRUMET OCH NÄTVERKET

Artikel 1

Syfte

1. Genom denna förordning upprättas Europeiska kompetenscentrumet för cybersäkerhet inom näringsliv, teknik och forskning (nedan kallat kompetenscentrumet) och nätverket av nationella samordningscentrum (nedan kallat nätverket) , och det fastställs regler för utnämningen av nationella samordningscentrum och för upprättandet av kompetensgemenskapen för cybersäkerhet (nedan kallad kompetensgemenskapen) . Kompetenscentrumet och nätverket ska bidra till den allmänna resiliensen och medvetenheten i unionen när det gäller cybersäkerhetshot, och i det sammanhanget noggrant beakta samhälleliga konsekvenser. [Ändr. 45]

2. Kompetenscentrumet ska bidra till genomförandet av cybersäkerhetsdelen av det program för ett digitalt Europa som inrättades genom förordning (EU) […] (14) och i synnerhet åtgärder som har anknytning till artikel 6 i förordning (EU) nr XXX [programmet för ett digitalt Europa] och av det Horisont Europa-program som inrättades genom förordning nr XXX (15) och i synnerhet avsnitt 2.2.6 i pelare II i bilaga I till beslut nr XXX om inrättandet av det särskilda programmet för genomförande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation [ref.nr till det specifika programmet].

3. Kompetenscentrumet ska ha sitt säte i Bryssel i Belgien. [Ändr. 46]

4. Kompetenscentrumet ska vara en juridisk person. Det ska i varje medlemsstat ha den mest vittgående rättskapacitet som tillerkänns juridiska personer enligt den nationella lagstiftningen. Det ska särskilt kunna förvärva och avyttra fast och lös egendom samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter. [Ändr. 47]

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.	cybersäkerhet: all verksamhet som är nödvändig för att skydda nät- och informationssystem, deras användare och andra berörda personer mot cyberhot. [Ändr. 48]

1a.

cyberförsvar och cybersäkerhet på det försvarsrelaterade området: enbart defensiv och reaktiv teknik för cyberförsvar som syftar till att skydda kritiska infrastrukturer, militära nätverk och informationssystem, deras användare och berörda personer mot cyberhot, inbegripet situationsmedvetenhet, upptäckt av hot och digital kriminalteknik. [Ändr. 183]

cybersäkerhetsprodukter och cybersäkerhetslösningar : produkter och processer : kommersiella och icke-kommersiella IKT-produkter, IKT-tjänster och IKT-processer som är specifikt utformade för att skydda data-, nät- och informationssystem, deras användare och andra personer mot cyberhot cybersäkerhetshot . [Ändr. 49]

2a.	cyberhot: en potentiell omständighet, händelse eller handling som kan skada, störa eller på annat negativt sätt påverka nät- och informationssystem, deras användare och berörda personer. [Ändr. 50]

offentlig myndighet: statlig eller annan offentlig förvaltning, inbegripet offentliga rådgivande organ, på nationell, regional eller lokal nivå, eller fysisk eller juridisk person som har offentliga förvaltningsuppgifter enligt unionsrätten eller nationell lag rätt , inklusive särskilda uppdrag. [Ändr. 51]

4.	deltagande bidragande medlemsstat: medlemsstat som frivilligt bidrar ekonomiskt till kompetenscentrumets administrativa kostnader och driftskostnader. [Ändr. 52]

4a.	europeiska digitala innovationsknutpunkter: en rättslig enhet enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/XXX (16) . [Ändr. 53]

Artikel 3

Centrumets och nätverkets uppdrag

1. Kompetenscentrumet och nätverket ska hjälpa unionen att

behålla och utveckla den tekniska, och industriella, samhälleliga, akademiska och forskningsrelaterade sakkunskap, kapacitet och förmåga inom cybersäkerhet som krävs för att säkra unionens digitala inre marknad och stärka skyddet av de europeiska medborgarnas, företagens och offentliga förvaltningarnas data , [Ändr. 54]

aa)	öka resiliensen och tillförlitligheten hos infrastrukturen för nät- och informationssystem, medräknat kritisk infrastruktur, internet och allmänt använd maskin- och programvara i unionen, [Ändr. 55]

b)	göra unionens cybersäkerhetssektor mer konkurrenskraftig och göra cybersäkerhet till en konkurrensfördel inom unionens övriga sektorer. [Ändr. 56] (Berör inte den svenska versionen.)

ba)	öka medvetenheten om cybersäkerhetshot och relaterade samhälleliga och etiska konsekvenser och farhågor samt minska kompetensklyftan inom cybersäkerhet i unionen, [Ändr. 57]

bb)	utveckla ett unionsledarskap inom cybersäkerhet och säkerställa högsta cybersäkerhetsstandarder i hela unionen, [Ändr. 58]

bc)	stärka unionens konkurrenskraft och kapacitet och minska dess digitala beroende genom att öka användningen av cybersäkerhetsprodukter, cybersäkerhetsprocesser och cybersäkerhetstjänster som tagits fram inom unionen, [Ändr. 59]

bd)	stärka medborgarnas, konsumenternas och företagens förtroende för den digitala världen, och på så sätt bidra till målen i strategin för den digitala inre marknaden, [Ändr. 60]

2. Kompetenscentrumet ska i lämpliga fall utföra sina uppgifter i samarbete med nätverket av nationella samordningscentrum och en kompetensgemenskap för cybersäkerhet.

Artikel 4

Kompetenscentrumets mål och uppgifter

Kompetenscentrumet ska ha följande mål och därmed sammanhängande uppgifter:

1.	Underlätta och hjälpa till att samordna Upprätta, förvalta och underlätta arbetet inom det nätverk som avses i artikel 6 och den kompetensgemenskap som avses i artikel 8. [Ändr. 61]

Bidra till Samordna genomförandet av cybersäkerhetsdelen av det program för ett digitalt Europa som inrättades genom förordning (EU) XXX (17) och i synnerhet åtgärder som har anknytning till artikel 6 i förordning (EU) nr XXX [programmet för ett digitalt Europa] och av det Horisont Europa-program som inrättades genom förordning nr XXX (18) och i synnerhet avsnitt 2.2.6 i pelare II i bilaga I till beslut nr XXX om inrättandet av det särskilda programmet för genomförande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation [ref.nr till det specifika programmet] samt av andra unionsprogram när så stadgas i unionens rättsakter, och bidra till genomförandet av de åtgärder som finansieras av Europeiska försvarsfonden, inrättad genom förordning (EU) 2019/XXX . [Ändr. 62]

Stärka cybersäkerhetsresiliensen, cybersäkerhetskapaciteten, cybersäkerhetskunskapen och cybersäkerhetsinfrastrukturen till förfogande för samhället, näringslivet, den offentliga sektorn och forskarsamhället, genom att utföra följande uppgifter , med beaktande av den avancerade cybersäkerhetsindustrins och cybersäkerhetsforskningens infrastrukturer och tillhörande tjänster : [Ändr. 63]

När det gäller den senaste cybersäkerhetsinfrastrukturen för näringsliv och forskning och därmed sammanhängande tjänster, Förvärva, uppgradera, ta i drift och göra sådan infrastruktur kompetenscentrumets anläggningar och därmed sammahängande tjänster tillgängliga på ett rättvist, öppet och transparent sätt för ett brett spektrum av användare i hela unionen från näringslivet, inklusive framför allt från små och medelstora företag, offentlig sektor den offentliga sektorn och forskarsamhället. [Ändr. 64]

När det gäller avancerad industri- och forskningsinfrastruktur inom cybersäkerhet och därmed sammanhängande tjänster, Ge stöd till andra aktörer, inklusive ekonomiskt stöd, för att införskaffa, uppdatera, ta i drift och göra sådan infrastruktur sådana anläggningar och därmed sammahängande tjänster tillgänglig tillgängliga för ett brett spektrum av användare i hela unionen från näringslivet, inklusive framför allt från de små och medelstora företagen, samt från den offentliga sektorn och forsknings- och vetenskapsvärlden. [Ändr. 65]

ba)	Ge ekonomiskt och tekniskt stöd till uppstartsföretag, små och medelstora företag, mikroföretag, sammanslutningar, enskilda experter och medborgarutvecklade teknikprojekt inom cybersäkerhet. [Ändr. 66]

bb)	Finansiera revisioner och relaterade förbättringar av programvarusäkerhetskoder i projekt med fri och öppen källkod, som används allmänt för infrastruktur, produkter och processer. [Ändr. 67]

Tillhandahålla Underlätta spridande av kunskap och tekniskt stöd inom cybersäkerhet bland annat till företag och det civila samhället, näringslivet, den akademiska världen och forskargemenskapen , särskilt genom att stödja åtgärder avsedda att underlätta tillgången till den sakkunskap som finns i nätverket och i kompetensgemenskapen i syfte att förbättra cyberresiliensen i unionen . [Ändr. 68]

ca)

Främja ”inbyggd säkerhet” som princip i arbetet med att utveckla, underhålla, driva och uppdatera infrastrukturer, produkter och tjänster, särskilt genom att stödja avancerade och säkra utvecklingsmetoder, adekvata säkerhetstester och säkerhetsgranskningar, inklusive producentens eller leverantörens åtagande att utan dröjsmål ge tillgång till uppdateringar som åtgärdar nya sårbarheter eller hot, även utöver den beräknade livslängden för en produkt, eller göra det möjligt för tredje part att ta fram och tillhandahålla sådana uppdateringar. [Ändr. 69]

cb)	Hjälpa till med att utveckla strategier för källkodsbidrag, särskilt när projekt med fri och öppen källkod används, ändras och förbättras inom offentliga myndigheter, [Ändr. 70]

cc)

Sammanföra intressenter från näringslivet, fackföreningar, den akademiska världen, forskningsorganisationer och offentliga aktörer för att säkerställa långsiktigt samarbete inom utveckling och tillämpning av cybersäkerhetsprodukter och cybersäkerhetsprocesser, bland annat genom att samla och dela resurser och information om sådana produkter och processer där så är lämpligt. [Ändr. 71]

Bidra till brett införande av avancerade produkter och lösningar inom cybersäkerhet i hållbara cybersäkerhetsprodukter och cybersäkerhetsprocesser i hela ekonomin unionen , genom att utföra följande uppgifter: [Ändr. 72]

a)	Stimulera forskning och utveckling inom cybersäkerhet och bland annat offentliga myndigheters användarindustriers näringslivets och marknadens användning av unionens cybersäkerhetsprodukter och cybersäkerhetslösningar helhetsinriktade processer under hela innovationscykeln, . [Ändr. 73]

b)	Hjälpa offentliga myndigheter, företag på efterfrågesidan och andra användare att öka sin resiliens genom att anta och integrera de senaste cybersäkerhetslösningarna. avancerade cybersäkerhetsprodukter och cybersäkerhetsprocesser . [Ändr. 74]

Hjälpa i synnerhet offentliga myndigheter att anordna offentliga upphandlingar eller handla upp avancerade cybersäkerhetsprodukter och cybersäkerhetslösningar cybersäkerhetsprocesser på offentliga myndigheters vägnar bland annat genom att tillhandahålla stöd för upphandling, för att öka säkerheten och fördelarna med offentliga investeringar [Ändr. 75].

Ge ekonomiskt stöd och tekniskt bistånd till nystartade och uppstartsföretag på cybersäkerhetsområdet, små och medelstora cybersäkerhetsföretag , mikroföretag, enskilda experter, allmänt använda projekt med fri och öppen källkod samt medborgarutvecklade teknikprojekt inom cybersäkerhet att öka sin sakkunskap om cybersäkerhet, få tillträde till potentiella marknader och tillämpningsmöjligheter och locka till sig investeringar. [Ändr. 76]

Förbättra kunskaperna om cybersäkerhet och, bidra till att minska bristen på kvalificerad arbetskraft och stärka kompetensnivån inom cybersäkerhet i unionen genom att utföra följande uppgifter: [Ändr. 77]

-a)	i förekommande fall ge stöd till uppnåendet av det särskilda målet 4 om avancerad digital kompetens i programmet för ett digitalt Europa, i samarbete med europeiska digitala innovationsknutpunkter. [Ändr. 78]

Ge stöd till ytterligare kompetens utveckling, sammanföring och utbyte av färdigheter och kompetens inom cybersäkerhet på alla relevanta utbildningsnivåer samt till målet att uppnå en jämn könsfördelning, underlätta en gemensam hög nivå av kunskap om cybersäkerhet och bidra till användarnas och infrastrukturernas resiliens i hela unionen i samordning med nätverket och , när så är lämpligt, tillsammans med anpassat efter de relevanta EU-byråerna och EU-organen, bl.a. Enisa. [Ändr. 79]

Bidra till ökad forskning och utveckling inom cybersäkerhet i unionen genom att

a)	ge ekonomiskt stöd till forskning om cybersäkerhet på grundval av en gemensam och förbättrad flerårig strategisk agenda plan för näringsliv, teknik och forskning som utvärderas fortlöpande , i enlighet med artikel 13 , [Ändr. 80]

b)	stödja storskaliga forsknings- och demonstrationsprojekt kring nästa generation cybersäkerhetsteknik i samarbete med näringslivet, den akademiska världen och forskarsamhället, den offentliga sektorn och de offentliga myndigheterna, inklusive och nätverket, och kompetensgemenskapen, [Ändr. 81]

ba)	säkerställa respekt för de grundläggande rättigheterna och det etiska uppförandet i samband med forskningsprojekt inom cybersäkerhet som finansieras av kompetenscentrumet, [Ändr. 82]

bb)	övervaka rapporter om sårbarheter som upptäckts av kompetensgemenskapen och göra det lättare att avslöja sårbarheter, utveckla programfixar och lösningar samt sprida dessa, [Ändr. 83]

bc)	i samarbete med Enisa övervaka forskningsresultat om självundervisningsalgoritmer som används för skadlig cyberverksamhet och stödja genomförandet av direktiv (EU) 2016/1148, [Ändr. 84]

bd)	stödja forskning på området it-brottslighet, [Ändr. 85]

be)	stödja forskningen om och utvecklingen av produkter och processer som fritt kan undersökas, delas och byggas vidare på, framför allt i fråga om kontrollerad och kontrollerbar maskin- och programvara, i nära samarbete med näringslivet, nätverket och kompetensgemenskapen, [Ändr. 86]

c)	stödja forskning och innovation för formell och informell standardisering och certifiering av cybersäkerhetsteknik med koppling till det befintliga arbetet och i förekommande fall i nära samarbete med de europeiska standardiseringsorganisationerna, certifieringsorgan och Enisa, [Ändr. 87]

ca)	tillhandahålla små och medelstora företag särskilt stöd genom att underlätta deras tillgång till kunskap och utbildning via skräddarsydd åtkomst till produkterna av forskning och utveckling som kompetenscentrumet och nätverket har stärkt i syfte att öka konkurrenskraften, [Ändr. 88]

Stärka samarbetet mellan civila och försvarsrelaterade sektorer när det gäller teknikens och tillämpningarnas dubbla användningsområden inom cybersäkerhet genom att utföra följande uppgifter, som ska vara reaktiva och defensiva tekniker, tillämpningar och tjänster för cyberförsvar [Ändr. 184]:

a)	Ge medlemsstater och intressenter från näringslivet och forskarsamhället stöd vad gäller forskning, utveckling och ibruktagande.

b)	Bidra till samarbetet mellan medlemsstater genom att stödja utbildning, fortbildning och övningar.

c)	Sammanföra intressenter för att skapa synergieffekter mellan den civila och den försvarsrelaterade sektorns forskning och marknader på cybersäkerhetsområdet.

Stärka synergieffekterna mellan cybersäkerhet på det civila respektive det försvarsrelaterade området rörande Europeiska försvarsfonden genom att utföra följande uppgifter , som ska vara reaktiva och defensiva tekniker, tillämpningar och tjänster för cyberförsvar : [Ändr. 185]

a)	Tillhandahålla rådgivning, utbyta sakkunskap och underlätta samarbete bland de relevanta intressenterna.

b)	Driva multinationella cybersäkerhetsprojekt, på medlemsstaternas begäran, och därmed agera projektledare i den mening som avses i förordning XXX [förordningen om upprättande av Europeiska försvarsfonden].

ba)	Tillhandahålla kommissionen assistans och råd vid genomförandet av förordning (EU) 2019/XXX [omarbetning av förordning (EG) nr 428/2009 enligt förslaget i COM(2016)0616]. [Ändr. 89]

8a.

Bidra till unionens insatser för att stärka det internationella samarbetet i fråga om cybersäkerhet genom att

a)	underlätta kompetenscentrumets deltagande i internationella konferenser och statliga organisationer samt dess bidrag till internationella standardiseringsorganisationer,

b)	samarbeta med tredjeländer och internationella organisationer inom relevanta internationella samarbetsramar. [Ändr. 90]

Artikel 5

Investering i och utnyttjande av infrastruktur, kapacitet, produkter eller lösningar processer.[Ändr. 91]

1. När kompetenscentrumet tillhandahåller finansiering för infrastruktur, kapacitet, produkter eller lösningar processer i enlighet med artikel 4.3 och 4.4 i form av upphandlingar, bidrag eller pris, får följande anges i kompetenscentrumets arbetsplan: [Ändr. 92]

a)	Specifika regler för driften av infrastruktur eller kapacitet, inbegripet, i tillämpliga fall, anförtro åt en aktör att sköta driften utifrån kriterier som ska fastställas av kompetenscentrumet. [Ändr. 93]

b)	Regler för tillgång till och användande av en infrastruktur eller kapacitet,

ba)	Specifika regler för olika genomförandefaser, [Ändr. 94]

bb)	Att åtkomsten till följd av unionens bidrag är så öppen som möjligt och så stängd som det är nödvändigt, och att återanvändning är möjlig. [Ändr. 95]

2. Kompetenscentrumet får ha ansvar för det övergripande genomförandet av relevanta gemensamma upphandlingsåtgärder, bl.a. förkommersiell upphandling, som företrädare för nätverksmedlemmarna, medlemmarna i kompetensgemenskapen eller tredje part som företräder användarna av cybersäkerhetsprodukter och cybersäkerhetslösningar. För detta ändamål får kompetenscentrumet bistås av ett eller flera nationella samordningscentrum eller medlemmar i kompetensgemenskapen eller relevanta europeiska digitala innovationsknutpunkter [Ändr. 96].

Artikel 6

Utnämning av nationella samordningscentrum

-1. Ett nationellt samordningscentrum ska inrättas i varje medlemsstat. [Ändr. 97]

1. Senast [datum] ska varje medlemsstat utnämna den aktör som ska vara nationellt samordningscentrum i enlighet med denna förordning och anmäla detta till kommissionen.

2. På grundval av en bedömning av om den aktören uppfyller de kriterier som fastställs i punkt 4 ska kommissionen utfärda ett beslut inom sex månader från den dag utnämningen anmäldes av medlemsstaten om ackreditering av den aktören som nationellt samordningscentrum eller om avslag av utnämningen. Förteckningen över nationella samordningscentrum ska offentliggöras av kommissionen.

3. Medlemsstaterna får när som helst utnämna en ny aktör till nationellt samordningscentrum i enlighet med denna förordning. Punkterna 1 och 2 ska gälla vid utnämningen av varje ny aktör.

4. Det utnämnda nationella samordningscentrumet ska kunna ge stöd åt kompetenscentrumet och nätverket i fullgörandet av deras uppdrag enligt artikel 3 i denna förordning. De ska äga eller ges direkt tillgång till teknisk sakkunskap om cybersäkerhet och vara i stånd att föra en dialog med och samordna arbetet med näringslivet, den offentliga sektorn , den akademiska världen och forskarsamhället samt medborgarna. Kommissionen ska utfärda riktlinjer med ytterligare detaljer om bedömningsförfarandet och tillämpningen av kriterierna. [Ändr. 98]

5. Förhållandet mellan kompetenscentrumet och de nationella samordningscentrumen ska bygga på ett avtal standardavtal som tecknas mellan kompetenscentrumet och vart och ett av de nationella samordningscentrumen. I Avtalet ska fastställas bestå av samma uppsättning harmoniserade allmänna villkor som fastställer bestämmelser om förhållandet och fördelningen av uppgifter mellan kompetenscentrumet och vart och ett av de nationella samordningscentrumen, samt särskilda villkor som är skräddarsydda för just det aktuella nationella samordningscentrumet . [Ändr. 99]

5a. Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 45a för att komplettera denna förordning genom att fastställa de harmoniserade allmänna villkoren för de avtal som avses i punkt 5 i den här artikeln, inklusive deras format. [Ändr. 100]

6. Nätverket av nationella samordningscentrum ska bestå av alla de nationella samordningscentrum som utnämnts av medlemsstaterna.

Artikel 7

De nationella samordningscentrumens uppgifter

1. De nationella samordningscentrumen ska ha följande uppgifter:

a)	Hjälpa kompetenscentrumet att uppfylla sina mål och i synnerhet upprätta och samordna kompetensgemenskapen. [Ändr. 101]

b)	Främja, uppmuntra och göra det lättare för det civila samhället, näringslivet , särskilt uppstartsföretag och små och medelstora företag, den akademiska världen och forskarsamhället samt andra aktörer på medlemsstatsnivå att delta i gränsöverskridande projekt. [Ändr. 102]

ba)

I samarbete med andra aktörer med liknande uppgifter, fungera som en gemensam kontaktpunkt för cybersäkerhetsprodukter och cybersäkerhetsprocesser som finansieras genom andra unionsprogram, exempelvis InvestEU eller programmet för den inre marknaden, i synnerhet för små och medelstora företag. [Ändr. 103]

c)	Tillsammans med kompetenscentrumet bidra till att kartlägga och hantera sektorspecifika cybersäkerhetsutmaningar för näringslivet. [Ändr. 104]

ca)	Ha ett nära samarbete med nationella standardiseringsorganisationer för att främja att befintliga standarder tas i bruk och för att involvera alla berörda intressenter, särskilt små och medelstora företag, när nya standarder sätts. [Ändr. 105]

d)	Fungera som kontaktpunkt på nationell nivå för kompetensgemenskapen och kompetenscentrumet.

e)	Sträva efter att uppnå synergieffekter med relevanta aktiviteter på nationell, och regional och lokal nivå. [Ändr. 106]

f)	Genomföra särskilda åtgärder för vilka kompetenscentrumet beviljat bidrag, t.ex. genom att tillhandahålla ekonomiskt stöd till tredje parter i enlighet med artikel 204 i förordning XXX [nya budgetförordningen] enligt de villkor som anges i de berörda bidragsavtalen.

fa)	Främja och sprida gemensamma kursplaner för cybersäkerhet i samarbete med berörda organ i medlemsstaterna. [Ändr. 107]

g)	Främja och sprida relevanta resultat av det arbete som bedrivs inom nätverket, kompetensgemenskapen och kompetenscentrumet på nationell, och regional och lokal nivå. [Ändr. 108]

h)	Bedöma begäranden från aktörer och enskilda personer som är etablerade i samma medlemsstat som samordningscentrumet om att få ingå i kompetensgemenskapen för cybersäkerhet. [Ändr. 109]

2. I enlighet med led f får det ekonomiska stödet till tredje parter tillhandahållas i någon av de former som anges i artikel 125 i förordning XXX [nya budgetförordningen], bland annat i form av klumpsummor.

3. De nationella samordningscentrumen får ta emot bidrag från unionen i enlighet med artikel 195 d i förordning XXX [nya budgetförordningen] i samband med utförandet av de uppgifter som fastställs i denna artikel.

4. De nationella samordningscentrumen ska, när så är lämpligt, samarbeta via nätverket och med de relevanta europeiska digitala innovationsknutpunkterna för att genomföra de uppgifter som avses i punkterna a, b, c, e och g i punkt 1. [Ändr. 110]

Artikel 8

Kompetensgemenskapen för cybersäkerhet

1. Kompetensgemenskapen för cybersäkerhet ska bidra bidrar till kompetenscentrumets uppdrag i enlighet med vad som anges i artikel 3 och öka och sprida ökar, samlar och sprider sakkunskap om cybersäkerhet i hela unionen samt tillhandahåller teknisk expertis . [Ändr. 111]

2. Kompetensgemenskapen för cybersäkerhet ska bestå av det civila samhället, näringslivet, från både efterfråge- och utbudssidan, inklusive små och medelstora företag , den akademiska världen icke vinstdrivande forskningsorganisationer, samt organisationer och och forskarsamhället , sammanslutningar av användare , enskilda experter, relevanta europeiska standardiseringsorganisationer samt offentliga och andra aktörer som arbetar med driftsfrågor och tekniska frågor inom cybersäkerhet . Den ska föra samman de viktigaste intressenterna inom teknisk och industriell, akademisk och forskningsrelaterad samt samhällelig kapacitet och förmåga på cybersäkerhetsområdet i unionen. Den och ska också engagera de nationella samordningscentrumen, de europeiska digitala innovationsknutpunkterna och de unionsinstitutioner och unionsorgan som har relevant sakkunskap i enlighet med artikel 10 i denna förordning [Ändr. 112].

3. Endast aktörer som är etablerade inom och enskilda personer som är bosatta i unionen, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta), får ackrediteras som medlemmar i kompetensgemenskapen för cybersäkerhet. De Sökande ska kunna visa att de har kan tillhandahålla sakkunskap inom cybersäkerhet på minst ett av områdena: [Ändr. 113]

a)	den akademiska världen eller forskning, [Ändr. 114]

b)	industriell utveckling,

c)	utbildning och fortbildning,

ca)	etik, [Ändr. 115]

cb)	formell och teknisk standardisering och formella och tekniska specifikationer. [Ändr. 116]

4. Kompetenscentrumet ska ackreditera aktörer som etablerats i enlighet med nationell lag rätt, eller enskilda personer, som medlemmar i kompetensgemenskapen för cybersäkerhet efter det att kompetenscentrumet, det nationella samordningscentrumet i den medlemsstat där den aktören är etablerad eller den berörda personen är bosatt har gjort en harmoniserad bedömning av om den de uppfyller kriterierna i punkt 3. En ackreditering ska inte vara tidsbegränsad men får när som helst återkallas av kompetenscentrumet om kompetenscentrumet eller det relevanta nationella samordningscentrumet anser att den aktören eller enskilda personen inte uppfyller kriterierna i punkt 3 eller inte omfattas av de relevanta bestämmelserna i artikel 136 i förordning XXX [nya budgetförordningen]. Medlemsstaternas nationella samordningscentrum ska sträva efter att uppnå en balanserad representation av intressenter i kompetensgemenskapen och aktivt stimulera deltagande av underrepresenterade kategorier, särskilt små och medelstora företag samt grupper av enskilda personer. [Ändr. 117]

4a. Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 45a för att komplettera denna förordning genom att närmare ange kriterierna i punkt 3 i denna artikel, enligt vilka sökande väljs, och förfarandena för bedömning och ackreditering av aktörer som uppfyller kriterierna i punkt 4 i denna artikel. [Ändr. 118]

5. Kompetenscentrumet ska ackreditera relevanta unionsinstitutioner, unionsorgan och unionsbyråer som medlemmar i kompetensgemenskapen för cyberssäkerhet efter att ha gjort en bedömning av om de uppfyller kriterierna i punkt 3. En ackreditering ska inte vara tidsbegränsad men kan när som helst återkallas av kompetenscentrumet om det anser att den aktören inte uppfyller kriterierna i punkt 3 eller inte omfattas av de relevanta bestämmelserna i artikel 136 i förordning XXX [nya budgetförordningen].

6. Kommissionens företrädare får delta i kompetensgemenskapens arbete.

Artikel 9

Kompetensgemenskapen för cybersäkerhet: medlemmarnas uppgifter

Medlemmarna i kompetensgemenskapen för cybersäkerhet ska

1)	hjälpa kompetenscentrumet att fullgöra det uppdrag och uppnå de mål som fastställs i artiklarna 3 och 4 och för detta ändamål föra ett nära samarbete med kompetenscentrumet och de relevanta nationella samordningscentrumen,

2)	delta i den verksamhet som främjas av kompetenscentrumet och de nationella samordningscentrumen,

3)	i relevanta fall, delta i de arbetsgrupper som inrättas av kompetenscentrumets styrelse för att utföra särskilda uppgifter i enlighet med kompetenscentrumets arbetsplan,

4)	i relevanta fall stödja kompetenscentrumet och de nationella samordningscentrumen i främjandet av specifika projekt,

5)	främja och sprida relevanta resultat av de uppgifter och projekt som genomförts inom kompetensgemenskapen,

5a)	stödja kompetenscentrumet genom att rapportera och avslöja sårbarheter, bidra till att mildra dem och ge råd om hur sådana sårbarheter kan minskas, även genom certifiering enligt de system som antagits i enlighet med förordning (EU) 2019/XXX [cybersäkerhetsakten]. [Ändr. 119]

Artikel 10

Kompetenscentrumets samarbete med unionens institutioner, organ, kontor och byråer

1. För att säkerställa samstämmighet och komplementaritet ska kompetenscentrumet ska samarbeta med unionens relevanta institutioner, organ, kontor och byråer, bl.a. Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet (Enisa) Enisa , incidenthanteringsorganisationen för EU:s institutioner och byråer (CERT-EU), den europeiska avdelningen för yttre åtgärder utrikestjänsten , kommissionens gemensamma forskningscentrum, genomförandeorganet för forskning (Rea), genomförandeorganet för innovation och nätverk (Inea), relevanta europeiska digitala innovationsknutpunkter, Europeiska it-brottscentrumet vid Europol och Europeiska försvarsbyrån (EDA) när det gäller projekt, tjänster och kompetenser med dubbla användningsområden . [Ändr. 120].

2. Samarbetet ska ske inom ramen för samarbetsavtal. Sådana avtal ska föreläggas kommissionen för antas av styrelsen efter kommissionens förhandsgodkännande. [Ändr. 121]

KAPITEL II

KOMPETENSCENTRUMETS ORGANISATION

Artikel 11

Medlemmar och struktur

1. Medlemmar i kompetenscentrumet ska vara unionen, företrädd av kommissionen, och medlemsstaterna.

2. Kompetenscentrumets struktur ska omfatta följande:

a)	En styrelse, som ska ha de uppgifter som anges i artikel 13.

b)	En verkställande direktör, som ska ha de uppgifter som anges i artikel 16.

c)	En rådgivande näringslivs- och vetenskapsnämnd, som ska utföra de uppgifter som anges i artikel 20,

AVSNITT I

STYRELSEN

Artikel 12

Styrelsens sammansättning

1. Styrelsen ska bestå av en företrädare för varje medlemsstat, en företrädare som utses av Europaparlamentet som observatör och fem fyra företrädare från kommissionen som ska representera unionen, med syftet att uppnå en jämn könsfördelning bland styrelseledamöterna och deras suppleanter [Ändr. 122].

2. Varje ledamot av styrelsen ska ha en suppleant som företräder ledamoten i hans eller hennes frånvaro.

3. Styrelseledamöterna och deras suppleanter ska utses mot bakgrund av deras kunskaper inom teknik cybersäkerhet , och relevanta kunskaper i fråga om ledarskap, administration och budget. Kommissionen och medlemsstaterna ska bemöda sig om att begränsa omsättningen av sina företrädare i styrelsen för att säkerställa kontinuitet i styrelsens arbete. Kommissionen och medlemsstaterna ska ha som mål att uppnå en jämn könsfördelning i styrelsen. [Ändr. 123]

4. Mandatperioden för styrelsens ledamöter och deras suppleanter ska vara fyra år. Mandatperioden får förlängas.

5. Styrelseledamöterna ska handla i kompetenscentrumets intresse och främja dess mål, uppdrag, identitet, självständighet och enhetlighet på ett oberoende och transparent sätt.

6. Kommissionen Styrelsen får vid behov bjuda in observatörer, inklusive företrädare för unionens berörda byråer och organ samt kompetensgemenskapens medlemmar , att delta i styrelsens sammanträden. [Ändr. 124]

7. Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet (Enisa) och den rådgivande näringslivs- och vetenskapsnämnden ska vara ständig observatör ständiga observatörer i styrelsen, i en rådgivande funktion utan rösträtt . Styrelsen ska ta yttersta hänsyn till de synpunkter som framförs av de ständiga observatörerna [Ändr. 125].

Artikel 13

Styrelsens uppgifter

1. Styrelsen ska ha det övergripande ansvaret för kompetenscentrumets strategiska inriktning och drift och ska övervaka genomförandet av dess verksamhet.

2. Styrelsen ska själv anta sin arbetsordning. Den ska omfatta särskilda förfaranden för att fastställa och undvika intressekonflikter och säkerställa konfidentialiteten för känslig information.

3. Styrelsen ska fatta nödvändiga strategiska beslut, och särskilt

a)	anta en flerårig strategisk plan som ska innehålla med en redogörelse för kompetenscentrumets huvudsakliga prioriteringar och planerade initiativ, inklusive en uppskattning av finansieringsbehov och finansieringskällor, med hänsyn till de råd som Enisa tillhandahållit, [Ändr. 126]

b)	anta kompetenscentrumets arbetsplan, årsredovisning och balansräkning samt årliga verksamhetsrapport på grundval av ett förslag från verkställande direktören, med hänsyn till de råd som Enisa tillhandahållit, [Ändr. 127]

c)	anta kompetenscentrumets särskilda finansiella regler i enlighet med [artikel 70 i budgetförordningen],

d)	anta ett förfarande för utnämning av den verkställande direktören,

e)	anta kriterier och förfaranden för att bedöma och ackreditera aktörer som medlemmar i kompetensgemenskapen för cybersäkerhet, [Ändr. 128

ea)	anta de samarbetsavtal som avses i artikel 10.2, [Ändr. 129]]

f)	utse, entlediga, förlänga mandatperioden för och ge vägledning till den verkställande direktören, övervaka dennes resultat samt utse räkenskapsföraren,

g)	anta kompetenscentrumets årliga budget, inbegripet motsvarande tjänsteförteckning med uppgifter om antalet tillfälliga tjänster per tjänstegrupp och grad, antalet kontraktsanställda och utlånade nationella experter uttryckt i heltidsekvivalenter,

ga)	anta öppenhetsregler för kompetenscentrumet, [Ändr. 130]

h)	anta regler för intressekonflikter,

i)	inrätta arbetsgrupper med medlemmar i kompetensgemenskapen, för cybersäkerhet, med hänsyn till de råd som de ständiga observatörerna tillhandahållit, [Ändr. 131]

j)	utse medlemmarna i den rådgivande näringslivs- och vetenskapsnämnden,

k)	inrätta en intern revisionsfunktion i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 (19),

l)	sprida information om främja kompetenscentrumets verksamhet internationellt för att öka dess attraktionskraft och göra det till ett spjutspetsorgan i världsklass inom cybersäkerhet, samarbete med globala aktörer , [Ändr. 132]

m)	fastställa kompetenscentrumets kommunikationspolicy på rekommendation av den verkställande direktören,

n)	ansvara för att övervaka att det sker en lämplig uppföljning av slutsatser som dragits av efterhandsutvärderingar,

o)	vid behov fastställa genomförandebestämmelser för tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren i enlighet med artikel 13.3,

p)	vid behov fastställa bestämmelser om utlåning av nationella experter till kompetenscentrumet och om användning av praktikanter i enlighet med artikel 32.2,

q)	anta säkerhetsregler för kompetenscentrumet,

anta en bedrägeribekämpningsstrategi bedrägeri- och korruptionsbekämpningsstrategi som står i proportion till bedrägeririskerna bedrägeri- och korruptionsriskerna, med beaktande av en kostnads–nyttoanalys av de åtgärder som ska genomföras, samt anta omfattande skyddsåtgärder för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten i enlighet med tillämplig unionslagstiftning, [Ändr. 133]

anta en metod för beräkning utförlig definition av det de finansiella bidraget bidragen från medlemsstaterna och en metod för beräkning av det belopp av medlemsstaternas frivilliga bidrag som kan redovisas som finansiella bidrag i enlighet med denna definition; denna beräkning ska göras i slutet av varje budgetår , [Ändr. 134]

t)	ansvara för alla uppgifter som inte uttryckligen tilldelats ett särskilt organ inom kompetenscentrumet; den får delegera dessa till något av kompetenscentrumets organ.

Artikel 14

Styrelseordförande och styrelsens sammanträden

1. Styrelsen ska välja en ordförande och en vice ordförande bland sina röstberättigade ledamöter för en period av två år , med syftet att uppnå en jämn könsfördelning . Ordförandens och vice ordförandens mandat får efter beslut av styrelsen förlängas en gång. Om deras styrelseuppdrag emellertid upphör någon gång under deras mandatperiod, upphör deras mandatperiod automatiskt vid denna tidpunkt. Vice ordföranden ska träda i ordförandens ställe om ordföranden inte kan fullgöra sitt uppdrag. Ordföranden ska delta i omröstningen [Ändr. 135].

2. Styrelsen ska hålla ordinarie sammanträden minst tre gånger per år. Den får hålla extraordinarie sammanträden på begäran av kommissionen, en tredjedel av ledamöterna, ordföranden eller den verkställande direktören vid fullgörandet av hans eller hennes uppgifter.

3. Den verkställande direktören ska delta i diskussionerna, såvida inte styrelsen beslutar något annat, men ska inte ha någon rösträtt. Styrelsen får bjuda in andra personer att närvara vid dess sammanträden som observatörer i enskilda fall. [Ändr. 136]

4. Ledamöterna i den rådgivande näringslivs- och vetenskapsnämnden får på ordförandens inbjudan delta i styrelsens sammanträden utan rösträtt. [Ändr. 137]

5. Om inte annat följer av styrelsens arbetsordning får styrelseledamöterna och deras suppleanter bistås av rådgivare eller experter vid sammanträdena.

6. Kompetenscentrumet ska tillhandahålla sekretariatet för styrelsen.

Artikel 15

Omröstningsregler för styrelsen

1. Unionen ska ha 50 % av rösterna. Unionens rösträttigheter ska vara odelbara.

2. Varje deltagande medlemsstat ska ha en röst.

3. Styrelsen ska fatta beslut med en majoritet av minst 75 % av alla röster, inbegripet rösterna från de medlemmar som är frånvarande, vilka står för minst 75 % av det totala ekonomiska bidraget till kompetenscenstrumet. Det ekonomiska bidraget ska beräknas utifrån de utgiftsberäkningar från medlemsstaterna som avses i artikel 17.2 c, och utifrån den rapport om storleken på de deltagande medlemsstaternas bidrag som avses i artikel 22.5.

4. Endast kommissionens företrädare och de deltagande medlemsstaternas företrädare ska ha rösträtt.

5. Ordföranden ska delta i omröstningen. [Ändr. 138]

Artikel 15a

Omröstningsregler för styrelsen

1. Beslut som är föremål för omröstning kan avse

a)	ledning och organisation av kompetenscentrumet och nätverket,

b)	fördelning av budgeten för kompetenscentrumet och nätverket,

c)	gemensamma åtgärder av flera medlemsstater, eventuellt kompletterade av unionens budgetmedel efter beslut om fördelning i enlighet med led b.

2. Styrelsen ska anta sina beslut på grundval av minst 75 % av rösterna från alla medlemmar. Unionens rösträttigheter ska utövas av kommissionen och vara odelbara.

3. För beslut enligt punkt 1a ska varje medlemsstat vara företrädd och ha samma rätt att rösta. För de återstående röster som är tillgängliga upp till 100 % bör unionen ha minst 50 % av de rösträttigheter som motsvarar dess ekonomiska bidrag.

4. För beslut som omfattas av punkt 1 b eller c, eller något annat beslut som inte omfattas av någon annan kategori i punkt 1, ska unionen ha minst 50 % av de rösträttigheter som motsvarar dess ekonomiska bidrag. Endast bidragande medlemsstater ska ha rösträttigheter, och dessa ska motsvara deras ekonomiska bidrag.

5. Om ordföranden har valts bland medlemsstaternas företrädare ska ordföranden delta i omröstningen som företrädare för sin egen medlemsstat. [Ändr. 139]

AVSNITT II

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

Artikel 16

Utnämning och entledigande av samt förlängning av mandatperioden för den verkställande direktören

1. Den verkställande direktören ska vara en person med sakkunskap och gott anseende på de områden där kompetenscentrumet är verksamt.

2. Den verkställande direktören ska vara tillfälligt anställd vid kompetenscentrumet i enlighet med artikel 2 a i anställningsvillkoren för övriga anställda.

3. Den verkställande direktören ska utnämnas av styrelsen utifrån en förteckning över kandidater som föreslås av kommissionen medräknat kandidater från medlemsstaterna med syftet att uppnå en jämn könsfördelning, på grundval av ett öppet, och transparent och icke-diskriminerande urvalsförfarande. [Ändr. 140]

4. I det avtal som sluts med den verkställande direktören ska kompetenscentrumet företrädas av styrelsens ordförande.

5. Den verkställande direktörens mandatperiod ska vara fyra fem år. I slutet av denna period ska kommissionen genomföra en utvärdering som beaktar den verkställande direktörens arbetsinsats och kompetenscentrumets framtida uppgifter och utmaningar. [Ändr. 141]

6. Styrelsen får på ett förslag från kommissionen som beaktar den utvärdering som avses i punkt 5 förlänga den verkställande direktörens mandatperiod en gång med högst fyra fem år. [Ändr. 142]

7. En verkställande direktör vars mandat förlängs får inte delta i något ytterligare uttagningsförfarande för samma befattning.

8. Den verkställande direktören ska avsättas endast efter ett styrelsebeslut på förslag av styrelsens medlemmar eller av kommissionen. [Ändr. 143]

Artikel 17

Den verkställande direktörens uppgifter

1. Den verkställande direktören ska ansvara för verksamheten och den dagliga ledningen av kompetenscentrumet och vara dess rättsliga företrädare. Den verkställande direktören ska vara ansvarig inför styrelsen och i sin tjänsteutövning vara fullständigt oberoende inom ramen för sina befogenheter.

2. Den verkställande direktören ska i synnerhet utföra följande uppgifter på ett oberoende sätt:

a)	Genomföra de beslut som antas av styrelsen.

b)	Stödja styrelsen i dess arbete, tillhandahålla sekretariatshjälp för deras sammanträden och förse dem med all information som krävs för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter.

Efter samråd med styrelsen , den rådgivande näringslivs- och vetenskapsnämnden, Enisa och kommissionen, utarbeta och för godkännande överlämna till styrelsen ett utkast till kompetenscentrumets fleråriga strategiska plan och ett utkast till årlig arbetsplan som visar omfattningen av de ansökningsomgångar, intresseanmälningar och anbudsinfordringar som krävs för att genomföra arbetsplanen och motsvarande utgiftsberäkningar enligt förslagen från medlemsstaterna och kommissionen. [Ändr. 144]

d)	För antagande av styrelsen utarbeta och lämna in ett förslag till årlig budget, inbegripet tillhörande tjänsteförteckning med uppgift om antalet tillfälliga tjänster i varje lönegrad och tjänstegrupp och antalet kontraktsanställda och utlånade nationella experter, uttryckt i heltidsekvivalenter.

e)	Genomföra arbetsplanen och rapportera till styrelsen om detta.

f)	Utarbeta ett utkast till årsrapport om verksamheten inom kompetenscentrumet, inbegripet uppgifter om tillhörande utgifter.

g)	Säkra genomförandet av effektiva övervaknings- och utvärderingsförfaranden när det gäller kompetenscentrumets verksamhet.

h)	Utarbeta en handlingsplan för uppföljning av slutsatserna från efterhandsutvärderingarna samt rapportera vartannat år till kommissionen och Europaparlamentet om de framsteg som gjorts. [Ändr. 145]

i)	Förbereda, förhandla om och ingå avtal med de nationella samordningscentrumen.

j)	Inom ramen för styrelsens delegering ansvara för administrativa och ekonomiska frågor och personalfrågor, inklusive genomförandet av kompetenscentrumets budget, varvid vederbörlig hänsyn ska tas till internrevisionsfunktionens råd.

k)	Godkänna och hantera lansering av ansökningsomgångar i enlighet med arbetsplanen och administrera bidragsavtal och bidragsbeslut.

l)	Efter samråd med den rådgivande näringslivs- och vetenskapsnämnden och Enisa godkänna förteckningen över aktiviteter som valts ut för finansiering baserat på den rangordnade lista som tagits fram av en grupp oberoende experter. [Ändr. 146]

m)	Godkänna och hantera lanseringen av anbudsinfordringar i enlighet med arbetsplanen och administrera kontrakten.

n)	Godkänna förteckningen över anbud som valts ut för finansiering.

o)	Lämna förslag till kompetenscentrumets årsredovisning och balansräkning till internrevisionen och därefter till styrelsen.

p)	Säkerställa att riskbedömning och riskhantering görs.

q)	Underteckna enskilda bidragsöverenskommelser, bidragsbeslut och kontrakt.

r)	Underteckna upphandlingskontrakt.

Utarbeta en handlingsplan för uppföljning av slutsatserna från interna eller externa revisionsrapporter, liksom utredningar utförda av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), samt rapportera om läget två gånger om året till kommissionen och Europaparlamentet och regelbundet till styrelsen. [Ändr. 147]

t)	Utarbetande av ett utkast till finansiella regler som ska tillämpas på kompetenscentrumet.

u)	Fastställa ett ändamålsenligt och effektivt internt kontrollsystem, säkerställa dess funktionssätt och rapportera alla betydande ändringar av det till styrelsen.

v)	Se till att det finns en effektiv kommunikation med unionsinstitutionerna och på begäran rapportera till Europaparlamentet och rådet [Ändr. 148].

w)	Vidta eventuella ytterligare åtgärder som krävs för att bedöma hur kompetenscentrumet uppfyller sina mål enligt artiklarna 3 och 4 i denna förordning.

x)	Utföra alla övriga uppgifter som styrelsen tilldelat eller delegerat till den verkställande direktören.

AVSNITT II

RÅDGIVANDE NÄRINGSLIVS- OCH VETENSKAPSNÄMND

Artikel 18

Den rådgivande näringslivs- och vetenskapsnämndens sammansättning

1. Den rådgivande industri- och vetenskapsnämnden ska ha högst 16 25 ledamöter. Ledamöterna ska utses av styrelsen bland företrädarna för aktörerna i kompetensgemenskapen för cybersäkerhet eller dess enskilda medlemmar . Endast företrädare för aktörer som inte kontrolleras av ett tredjeland eller av en aktör från ett tredjeland, utom från EES- och EFTA-länder, ska kunna utses. Detta ska ske i enlighet med ett öppet, transparent och icke-diskriminerande förfarande. Styrelsens sammansättning ska syfta till att uppnå en jämn könsfördelning och omfatta en balanserad representation av intressentgrupperna från näringslivet, den akademiska världen och det civila samhället . [Ändr. 149]

2. Ledamöterna i den rådgivande näringslivs- och vetenskapsnämnden ska ha sakkunskap om antingen forskning, industriell utveckling eller professionella tjänster när det gäller cybersäkerhet tillhandahållande, genomförande eller ibruktagande av professionella tjänster eller om ibruktagande. produkter på området cybersäkerhet . Kraven på sådan sakkunskap ska fastställas närmare av styrelsen. [Ändr. 150]

3. Förfarandena för styrelsens utnämning av den rådgivande nämndens ledamöter och för dess arbete ska anges i kompetenscentrumets arbetsordning och offentliggöras.

4. Mandatperioden för den rådgivande näringslivs- och vetenskapsnämndens ledamöter ska vara tre år. Mandatperioden får förlängas.

5. Företrädare för kommissionens och för Enisa får ska uppmanas att delta i och stödja den rådgivande näringslivs- och vetenskapsnämndens arbete. Styrelsen får bjuda in ytterligare företrädare från kompetensgemenskapen i egenskap av observatör, rådgivare eller sakkunnig, beroende på vad som är lämpligt, från fall till fall. [Ändr. 151]

Artikel 19

Den rådgivande näringslivs- och vetenskapsnämndens arbetsformer

1. Den rådgivande näringslivs- och vetenskapsnämnden ska sammanträda minst två tre gånger per år. [Ändr. 152]

2. Den rådgivande näringslivs- och vetenskapsnämnden får ge råd till ska tillhandahålla styrelsen förslag om inrättandet av arbetsgrupper för särskilda frågor av relevans för arbetet i kompetenscentrumet om dessa frågor ingår i de uppgifter och kompetensområden som anges i artikel 20, och vilka vid behov ska samordnas av en eller flera ledamöter i den rådgivande näringslivs- och vetenskapsnämnden. [Ändr. 153]

3. Den rådgivande näringslivs- och vetenskapsnämnden ska välja sin ordförande.

4. Den rådgivande näringslivs- och vetenskapsnämnden ska anta sin arbetsordning och även utse de personer som i relevanta fall ska företräda den rådgivande nämnden samt fastställa längden på deras mandatperiod.

Artikel 20

Den rådgivande näringslivs- och vetenskapsnämndens uppgifter

Den rådgivande näringslivs- och vetenskapsnämnden ska regelbundet ge kompetenscentrumet råd med avseende på genomförandet av dess verksamhet samt [Ändr. 154]

ge den verkställande direktören och styrelsen strategiska råd och lämna synpunkter inför när det gäller ibruktagandet av samt inriktningen och verksamheten för kompetenscentrumet i fråga om näringsliv och forskning, samt utarbetandet av arbetsprogrammet och den fleråriga strategiska planen inom de tidsfrister som styrelsen fastställt, [Ändr. 155]

1a.	ge styrelsen råd om inrättandet av arbetsgrupper om särskilda frågor av relevans för kompetenscentrumets arbete, [Ändr. 156]

2.	anordna offentliga samråd som är öppna för alla offentliga och privata intressenter för vilka cybersäkerhet är viktigt för att samla in underlag för de strategiska råd som avses i punkt 1, och

3.	främja och samla in synpunkter på kompetenscentrumets arbetsprogram och fleråriga strategiska plan och ge styrelsen råd om hur kompetenscentrumets strategiska inriktning och verksamhet kan förbättras . [Ändr. 157].

KAPITEL III

FINANSIELLA BESTÄMMELSER

Artikel 21

Unionens ekonomiska bidrag

1. Unionens bidrag till kompetenscentrumet för att täcka de administrativa kostnaderna och driftkostnaderna ska omfatta följande:

a)	1 981 668 000 EUR 1 780 954 875 EUR i 2018 års priser (1 998 696 000 EUR i löpande priser) från programmet för ett digitalt Europa, inklusive upp till 21 385 465 EUR i 2018 års priser ( 23 746 000 EUR i löpande priser) för administrativa kostnader. [Ändr. 158]

b)	Ett belopp från Horisont Europa-programmet, inklusive för administrativa kostnader, som ska fastställas med beaktande av den strategiska planeringsprocess som ska genomföras i enlighet med artikel 6.6 i förordning XXX [Horisont Europa-förordningen].

ba)

Ett belopp från Europeiska försvarsfonden för försvarsrelaterade åtgärder av kompetenscentrumet, inklusive för alla relaterade administrativa kostnader, såsom kostnader som kan uppstå för kompetenscentrumet när det fungerar som projektledare för åtgärder som utförs inom ramen för Europeiska försvarsfonden. [Ändr. 159]

2. Maximalt bidrag från unionen ska betalas från de anslag i unionens allmänna budget som anslagits för [programmet för ett digitalt Europa], och för det särskilda programmet för genomförande av Horisont Europa, som inrättades genom beslut XXX, för Europeiska försvarsfonden och för andra program och projekt som ingår i kompetenscentrumets eller nätverkets verksamhet . [Ändr. 160]

3. Kompetenscentrumet ska genomföra cybersäkerhetsåtgärder inom ramen för [programmet för ett digitalt Europa] och [Horisont Europa-programmet] i enlighet med artikel 62 c iv i förordning (EU, Euratom) nr XXX (20) [budgetförordningen].

4. Unionens finansiella bidrag från programmet för ett digitalt Europa och Horisont Europa ska inte omfatta de uppgifter som anges i artikel 4.8 b. Dessa får omfattas av det finansiella bidraget från Europeiska försvarsfonden. [Ändr. 161]

Artikel 22

Bidrag från de deltagande medlemsstaterna

1. De deltagande medlemsstaterna ska lämna ett totalt bidrag till kompetenscentrumets driftskostnader och administrativa kostnader som uppgår till minst samma belopp som anges i artikel 21.1 i denna förordning.

2. Vid bedömningen av de bidrag som avses i punkt 1 och i punkt 3 b ii i artikel 23 ska kostnaderna fastställas i enlighet med sedvanliga kostnadsredovisningsmetoder i den berörda medlemsstaten, tillämpliga redovisningsstandarder i medlemsstaten och tillämpliga internationella redovisningsstandarder och IFRS-standarder. Kostnaderna ska styrkas av en oberoende extern revisor som utsetts av den berörda medlemsstaten. Värderingsmetoden kan kontrolleras av kompetenscentrumet, om bestyrkandet skulle ge upphov till någon osäkerhet.

3. Om en deltagande medlemsstat inte fullgör sina åtaganden i fråga om det finansiella bidraget ska den verkställande direktören dokumentera detta skriftligen och fastställa en rimlig tidsfrist inom vilken detta ska rättas till. Om situationen inte rättas till inom tidsfristen ska den verkställande direktören sammankalla ett möte med styrelsen för att besluta om den berörda medlemsstatens medlemskap ska sägas upp eller om det ska vidtas några andra åtgärder tills medlemsstaten har fullgjort sina skyldigheter. Den försumliga medlemsstatens rösträtt ska upphävas till dess att den har fullgjort sina åtaganden.

4. Kommissionen får avsluta, minska proportionerligt eller tillfälligt dra in unionens ekonomiska bidrag till kompetenscentrumet, om de deltagande medlemsstaterna inte bidrar eller endast delvis bidrar eller bidrar för sent när det gäller de bidrag som avses i punkt 1. Kommissionens avslutande, minskning eller indragande av unionens ekonomiska bidrag ska vad gäller belopp och tidsram stå i proportion till avslutandet, minskningen eller indragandet av medlemsstaternas bidrag [Ändr. 162]

5. Senast den 31 januari varje år ska den deltagande medlemsstaten rapportera till styrelsen om värdet på de bidrag enligt punkt 1 som de lämnat under varje föregående budgetår.

Artikel 23

Kompetenscentrumets kostnader och resurser

1. Kompetenscentrumet ska finansieras gemensamt av unionen och medlemsstaterna genom finansiella bidrag som betalas ut i delbetalningar och bidrag bestående av de nationella samordningscentrumens och betalningsmottagarnas utgifter för genomförandeåtgärder som inte ersätts av kompetenscentrumet.

2. De administrativa kostnaderna för kompetenscentrumet får inte överstiga [belopp] euro och ska täckas genom finansiella bidrag som ska fördelas jämnt på årsbasis mellan unionen och de deltagande medlemsstaterna. Om en del av bidraget för administrativa kostnader inte används, får det göras tillgängligt för att täcka kompetenscentrumets driftskostnader.

3. Kompetenscentrumets driftskostnader ska täckas genom

a)	unionens finansiella bidrag,

bidrag från de deltagande medlemsstaterna i form av

(i)	finansiella bidrag, och

ii)	när så är lämpligt, naturabidrag från de deltagande medlemsstaterna som omfattar de nationella samordningscentrumens och stödmottagarnas utgifter för genomförandet av indirekta åtgärder med avdrag för bidragen från kompetenscentrumet och alla andra unionsbidrag till dessa kostnader.

4. De medel som tas upp i kompetenscentrumets budget ska bestå av följande bidrag:

a)	Unionens och de deltagande medlemsstaternas finansiella bidrag till de administrativa kostnaderna. [Ändr. 163].

b)	Unionens och de deltagande medlemsstaternas finansiella bidrag till driftskostnaderna. [Ändr. 164]

c)	Kompetenscentrumets eventuella egna inkomster.

d)	Andra finansiella bidrag, medel och inkomster.

5. Alla räntor på de bidrag som betalas till kompetenscentrumet av de deltagande medlemsstaterna ska betraktas som kompetenscentrumets inkomster.

6. Komptenscentrumets samtliga resurser och dess åtgärder ska syfta till att uppnå de mål som anges i artikel 4.

7. Kompetenscentrumet ska äga alla tillgångar som det genererat eller som överförts till det för att uppfylla målen.

8. Med undantag för om kompetenscentrumet avvecklas ska ett eventuellt överskott inte betalas ut till de deltagande medlemmarna i kompetenscentrumet.

8a. Kompetenscentrumet ska ha ett nära samarbete med unionens övriga institutioner, byråer och organ i syfte att dra nytta av synergieffekterna och i förekommande fall minska de administrativa kostnaderna. [Ändr. 165]

Artikel 24

Finansiella åtaganden

Kompetenscentrumets finansiella åtaganden får inte överstiga beloppet för de ekonomiska resurser som finns tillgängliga eller som medlemmarna ska betala till dess budget.

Artikel 25

Räkenskapsår

Räkenskapsåret ska inledas den 1 januari och avslutas den 31 december.

Artikel 26

Upprättandet av budgeten

1. Varje år ska den verkställande direktören upprätta en preliminär beräkning av kompetenscentrumets inkomster och utgifter för följande räkenskapsår och överlämna denna till styrelsen tillsammans med ett utkast till tjänsteförteckning. Inkomster och utgifter ska vara i balans. Kompetenscentrumets utgifter ska omfatta utgifter för personal, administration, infrastruktur och drift. Administrativa utgifter ska hållas så låga som möjligt.

2. Varje år ska styrelsen, på grundval av den preliminära beräkning av inkomster och utgifter som avses i punkt 1 lägga fram en beräkning av kompetenscentrumets inkomster och utgifter för det därpå följande räkenskapsåret.

3. Styrelsen ska senast den 31 januari varje år till kommissionen överlämna den beräkning som avses i punkt 2, vilken ska utgöra en del av utkastet till det samlade programdokumentet.

4. På grundval av den beräkningen ska kommissionen ta upp de medel som den anser vara nödvändiga för tjänsteförteckningen och storleken på det anslag som ska belasta den allmänna budgeten i förslaget till unionens budget, som den ska förelägga Europaparlamentet och rådet i enlighet med artiklarna 313 och 314 i EUF-fördraget.

5. Europaparlamentet och rådet ska bevilja anslagen för bidraget till kompetenscentrumet.

6. Europaparlamentet och rådet ska anta kompetenscentrumets tjänsteförteckning.

7. Styrelsen ska anta kompetenscentrumets budget tillsammans med arbetsprogrammet. Den blir slutlig när unionens allmänna budget slutgiltigt har antagits. Styrelsen ska vid behov anpassa kompetenscentrumets budget och arbetsprogrammet till unionens allmänna budget.

Artikel 27

Kompetenscentrumets räkenskaper och beviljande av ansvarsfrihet

Kompetenscentrumets preliminära och slutliga redovisning och beviljandet av ansvarsfrihet ska följa bestämmelserna och tidsplanen i budgetförordningen och i dess finansiella regler som antagits i enlighet med artikel 29.

Artikel 28

Operativ och finansiell rapportering

1. Den verkställande direktören ska varje år rapportera till styrelsen om utförandet av sina uppgifter i enlighet med de finansiella reglerna för kompetenscentrumet.

2. Inom två månader efter räkenskapsårets slut ska den verkställande direktören överlämna en årlig verksamhetsrapport om kompetenscentrumets resultat under det föregående kalenderåret, särskilt i förhållande till arbetsplanen för det året, till styrelsen för godkännande. Denna rapport ska bland annat innehålla information om följande:

a)	Operativa åtgärder som vidtagits och motsvarande utgifter.

b)	Åtgärder som föreslagits fördelat på typ av deltagare, däribland små och medelstora företag, och medlemsstat.

c)	De åtgärder som valts ut för finansiering fördelat på typ av deltagare, däribland små och medelstora företag, och medlemsstat samt med uppgift om kompetenscentrumets bidrag till enskilda deltagare och åtgärder.

d)	Framsteg mot ett uppnående av målen i artikel 4 och förslag till fortsatt nödvändigt arbete för att nå dessa mål.

3. Efter styrelsens godkännande ska den årliga verksamhetsrapporten offentliggöras.

Artikel 29

Finansiella regler

Kompetenscentrumet ska anta sina särskilda finansiella regler i enlighet med artikel 70 i förordning XXX [nya budgetförordningen].

Artikel 30

Skydd av ekonomiska intressen

1. Kompetenscentrumet ska säkerställa att unionens ekonomiska intressen skyddas vid genomförandet av insatser som finansieras enligt denna förordning genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom regelbundna och effektiva kontroller och, om oriktigheter upptäcks, genom återkrav av felaktigt utbetalda belopp samt vid behov genom effektiva, proportionella och avskräckande administrativa och ekonomiska sanktioner. [Ändr. 166]

2. Kompetenscentrumet ska ge kommissionens personal och andra personer som har auktoriserats av kommissionen, samt revisionsrätten, tillträde till sina områden och lokaler och till all den information som behövs för att utföra kontrollerna, även information i elektroniskt format.

3. Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får utföra utredningar, till exempel kontroller på plats och inspektioner, i enlighet med de bestämmelser och förfaranden som fastställs i rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 (21) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (22), i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med ett bidragsavtal eller ett kontrakt som direkt eller indirekt har finansierats i enlighet med denna förordning.

4. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3 i denna artikel ska kontrakt och bidragsavtal som följer av genomförandet av detta beslut innehålla bestämmelser som uttryckligen ger kommissionen, kompetenscentrumet, revisionsrätten och Olaf behörighet att utföra sådana kontroller och utredningar, i enlighet med deras respektive befogenheter. Om genomförandet av en åtgärd helt eller delvis kontrakteras ut eller vidaredelegeras, eller om det krävs att ett offentligt kontrakt eller ekonomiskt stöd tilldelas en tredje part, ska kontraktet eller bidragsavtalet innehålla en skyldighet för entreprenören eller stödmottagaren kräva att alla inblandade tredje parter uttryckligen godkänner dessa befogenheter för kommissionen, kompetenscentrumet, revisionsrätten och Olaf.

KAPITEL IV

KOMPETENSCENTRUMETS PERSONAL

Artikel 31

Personal

1. Tjänsteföreskrifterna för tjänstemän och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen, som fastställs i rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 (23) (nedan kallade tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren), och de bestämmelser som antagits gemensamt av unionens institutioner för tillämpningen av tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren ska gälla för kompetenscentrumets personal.

2. I förhållande till kompetenscentrumets personal ska styrelsen utöva de befogenheter som genom tjänsteföreskrifterna tilldelas tillsättningsmyndigheten och de befogenheter som genom anställningsvillkoren tilldelas den myndighet som är behörig att ingå avtal (nedan kallade tillsättningsmyndighetsbefogenheter).

3. Styrelsen ska i enlighet med artikel 110 i tjänsteföreskrifterna anta ett beslut grundat på artikel 2.1 i tjänsteföreskrifterna och artikel 6 i anställningsvillkoren om delegering av relevanta befogenheter som tillsättningsmyndighet till den verkställande direktören och om fastställande av på vilka villkor den delegeringen får dras in. Den verkställande direktören får vidaredelegera dessa befogenheter.

4. Om exceptionella omständigheter kräver det får styrelsen genom ett beslut tillfälligt dra in delegeringen av befogenheterna som tillsättningsmyndighet till den verkställande direktören samt eventuell vidaredelegering som denne gjort. I sådant fall ska styrelsen själv utöva befogenheterna som tillsättningsmyndighet eller delegera dem till en av sina medlemmar eller till en annan anställd i kompetenscentrumet än den verkställande direktören.

5. Styrelsen ska i enlighet med artikel 110 i tjänsteföreskrifterna anta genomförandebestämmelser för tjänsteföreskrifterna och för anställningsvillkoren.

6. Personalstyrkan ska fastställas i en tjänsteförteckning för kompetenscentrumet som anger antalet tillfälliga tjänster per tjänstegrupp och lönegrad och antalet kontraktsanställda uttryckt i heltidsekvivalenter i enlighet med kompetenscentrumets årsbudget.

7. Kompetenscentrumets Kompetenscentrumet ska sträva efter att uppnå en jämn könsfördelning bland sina anställda. personal Personalen ska utgöras av tillfälligt anställda och kontraktsanställda. [Ändr. 167]

8. Alla personalkostnader ska bäras av kompetenscentrumet.

Artikel 32

Utlånade nationella experter och annan personal

1. Kompetenscentrumet får använda sig av utlånade nationella experter och annan personal som inte är anställd av kompetenscentrumet.

2. Styrelsen ska, efter överenskommelse med kommissionen, anta ett beslut om regler för utlåning av nationella experter till kompetenscentrumet.

Artikel 33

Immunitet och privilegier

Kompetenscentrumet och dess personal ska omfattas av protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

KAPITEL V

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

Artikel 34

Säkerhetsbestämmelser

1. Artikel 12.7 i förordning (EU) nr XXX [programmet för ett digitalt Europa] ska tillämpas på deltagandet i alla åtgärder som finansieras av kompetenscentrumet.

2. Följande särskilda säkerhetsregler ska tillämpas på åtgärder som finansieras genom Horisont Europa.

I enlighet med artikel 34.1 [Äganderätt och skydd] i förordning (EU) nr XXX [Horisont Europa] får när så föreskrivs i arbetsprogrammet beviljandet av icke-exklusiva licenser begränsas till tredjeparter som är etablerade i eller anses vara etablerade i en medlemsstat eller som kontrolleras av en medlemsstat och/eller medborgare i en medlemsstat.

I enlighet med artikel 36.4 b [Överlåtelse och licensiering] i förordning (EU) nr XXX [Horisont Europa] ska överlåtelse eller licensiering till en aktör som är etablerad i ett associerat tredjeland eller etablerad i unionen men kontrolleras från ett tredjeland, också utgöra skäl att invända mot överlåtelser av äganderätten till resultat, eller till beviljande av en exklusiv licens för resultat.

I enlighet med artikel 37.3 a [Åtkomsträtt] i förordning (EU) nr XXX [Horisont Europa] får när så föreskrivs i arbetsprogrammet beviljandet av åtkomst till resultat och bakgrundsinformation begränsas till en aktör som är etablerad i eller anses vara etablerad i en medlemsstat eller som kontrolleras av en medlemsstat och/eller medborgare i en medlemsstat.

ca)

Artiklarna 22 [Äganderätt till resultat], 23 [Äganderätt till resultat] och 30 [Tillämpliga bestämmelser i fråga om säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter] i förordning (EU) 2019/XXX [Europeiska försvarsfonden] ska tillämpas på deltagande i alla försvarsrelaterade åtgärder av kompetenscentrumet när så föreskrivs i arbetsprogrammet, och beviljandet av icke-exklusiva licenser får begränsas till tredje part som är etablerad eller anses vara etablerad i en medlemsstat och som kontrolleras av en medlemsstat och/eller medborgare i en medlemsstat. [Ändr. 168]

Artikel 35

Öppenhet

1. Kompetenscentrumet ska utföra sitt arbete med en hög grad av högsta möjliga transparens. [Ändr. 169]

2. Kompetenscentrumet ska säkerställa att allmänheten och alla berörda parter får lämplig, i tid förses med heltäckande , saklig, tillförlitlig och lättillgänglig information, framför allt om resultaten av dess kompetenscentrumets, nätverkets, den rådgivande näringslivs- och vetenskapsnämndens och kompetensgemenskapens arbete. Den ska också offentliggöra de intresseförklaringar som avges i enlighet med artikel 41. 42. [Ändr. 170]

3. Styrelsen får på den verkställande direktörens förslag ge andra berörda parter tillstånd att observera delar av kompetenscentrumets verksamhet.

4. Kompetenscentrumet ska i sin arbetsordning fastställa hur de transparensregler som avses i punkterna 1 och 2 ska tillämpas praktiskt. För åtgärder som finansieras genom Horisont Europa ska vederbörlig hänsyn i detta sammanhang tas till bestämmelserna i bilaga III till Horisont Europa-förordningen.

Artikel 36

Säkerhetsbestämmelser om skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och känsliga uppgifter som inte är säkerhetsskyddsklassificerade

1. Utan att detta påverkar artikel 35 ska kompetenscentrumet inte för tredje part röja uppgifter som det behandlar eller mottar, om det i en motiverad ansökan har begärts att uppgifterna helt eller delvis ska behandlas konfidentiellt.

2. Ledamöterna i styrelsen, den verkställande direktören, medlemmarna i den rådgivande näringslivs- och vetenskapsnämnden, de externa experter som deltar i olika tillfälliga arbetsgrupper och kompetenscentrumets personal ska omfattas av tystnadsplikt enligt artikel 339 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), även efter det att deras uppdrag upphört.

3. Kompetenscentrumets styrelse ska efter godkännande av kommissionen anta kompetenscentrumets säkerhetsbestämmelser, grundade på säkerhetsprinciperna i kommissionens säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter och känsliga icke-säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, i enlighet med kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/443 (24) och 2015/444 (25).

4. Kompetenscentrumet får vidta de åtgärder som krävs för att göra det lättare att utbyta information som är relevant för dess arbetsuppgifter med kommissionen och medlemsstaterna, och vid behov med relevanta unionsbyråer. Varje administrativt arrangemang för detta ändamål om utbyte av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter, eller i frånvaro av sådana arrangemang, ad hoc-utlämning av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter i undantagsfall, ska ske med kommissionens förhandsgodkännande.

Artikel 37

Tillgång till handlingar

1. Förordning (EG) nr 1049/2001 ska tillämpas på de handlingar som finns hos kompetenscentrumet.

2. Styrelsen ska vidta åtgärder för att genomföra förordning (EG) nr 1049/2001 inom sex månader efter det att kompetenscentrumet inrättats.

3. Beslut som fattas av kompetenscentrumet i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 1049/2001 får bli föremål för ett klagomål till ombudsmannen enligt artikel 228 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt eller väckande av talan vid Europeiska unionens domstol i enlighet med artikel 263 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Artikel 38

Övervakning, utvärdering och översyn

1. Kompetenscentrumet ska säkerställa att dess verksamhet, inklusive den som förvaltas genom de nationella samordningscentrumen och nätverket, ska vara föremål för löpande övervakning och regelbundna utvärderingar. Kompetenscentrumet ska säkerställa att uppgifter för övervakning av programmets genomförande och resultat samlas in effektivt och utan onödigt dröjsmål och proportionella rapporteringskrav ska ställas på mottagarna av unionens medel och medlemsstaterna. Resultaten av utvärderingen ska offentliggöras.

2. Kommissionen ska göra en interimsutvärdering av kompetenscentrumet när det finns tillräckligt med information om genomförandet av denna förordning, dock senast tre och ett halvt år efter det att programmet började genomföras. Kommissionen ska upprätta en rapport om den utvärderingen och överlämna denna till Europaparlamentet och rådet senast den 31 december 2024. Kompetenscentrumet och medlemsstaterna ska förse kommissionen med den information som är nödvändig för att upprätta rapporten.

3. Den utvärdering som avses i punkt 2 ska omfatta en bedömning av de resultat som uppnåtts av kompetenscentrumet, med beaktande av dess mål, mandat och uppgifter samt effektivitet och ändamålsenlighet . Om kommissionen anser att det är motiverat att kompetenscentrumet fortsätter sin verksamhet med tanke på dess uppsatta mål, mandat och uppgifter får den föreslå en förlängning av det mandat för kompetenscentrumet som anges i artikel 46. [Ändr. 171]

4. Med utgångspunkt i slutsatserna från den deltidsutvärdering som avses i punkt 2 får kommissionen agera i enlighet med [artikel 22.5] eller vidta andra lämpliga åtgärder.

5. Övervakning, utvärdering, avveckling och förnyande av bidragen från Horisont Europa kommer att ske enligt bestämmelserna i artiklarna 8, 45 och 47 samt bilaga III i Horisont Europa-förordningen och de överenskomna genomförandeformerna.

6. Övervakning, utvärdering, avveckling och förnyande av bidragen från ett digitalt Europa kommer att ske enligt bestämmelserna i artiklarna 24 och 25 i programmet för ett digitalt Europa.

7. Om kompetenscentrumet avvecklas ska kommissionen göra en slutlig utvärdering av kompetenscentrumet inom sex månader från det att det har avvecklats, dock senast inom två år efter det att det avvecklingsförfarande som avses i artikel 46 i denna förordning har inletts. Resultatet av den slutliga utvärderingen ska läggas fram för Europaparlamentet och rådet.

Artikel 38a

Kompetenscentrumet som juridisk person

1. Kompetenscentrumet ska vara en juridisk person.

2. I varje medlemsstat ska kompetenscentrumet ha den mest vittgående rättskapacitet som tillerkänns juridiska personer enligt den nationella lagstiftningen. Det ska särskilt kunna förvärva och avyttra fast och lös egendom samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter. [Ändr. 172]

Artikel 39

Kompetenscentrumets ansvar

1. Kompetenscentrumets avtalsenliga ansvar ska regleras av den lagstiftning som är tillämplig på överenskommelsen, beslutet eller avtalet i fråga.

2. Vad beträffar utomobligatoriskt ansvar ska kompetenscentrumet ersätta skada som orsakats av dess personal under tjänsteutövningen i enlighet med de allmänna principer som är gemensamma för medlemsstaternas rättsordningar.

3. Kompetenscentrumets utbetalningar till följd av det skadeståndsansvar som avses i punkterna 1 och 2 samt kostnader och utgifter i samband med detta ska räknas som utgifter för kompetenscentrumet och täckas med dess medel.

4. Kompetenscentrumet ska ensamt vara ansvarigt för fullgörandet av sina skyldigheter.

Artikel 40

Europeiska unionens domstols behörighet och tillämplig lagstiftning

1. Europeiska unionens domstol ska vara behörig

1.	i enlighet med eventuella skiljedomsklausuler i överenskommelser eller avtal som ingås eller i beslut som fattas av kompetenscentrumet,

2.	vid tvister om ersättning för skada som vållats av kompetenscentrumets personal under deras tjänsteutövning, och

3.	vid tvister mellan kompetenscentrumet och dess tjänstemän, inom de gränser och på de villkor som anges i tjänsteföreskrifterna.

2. Lagstiftningen i den stat där kompetenscentrumet har sitt säte ska tillämpas i alla frågor som inte omfattas av denna förordning eller av några andra unionsrättsakter.

Artikel 41

Medlemmarnas ansvar och försäkring

1. Medlemmarnas ekonomiska ansvar för kompetenscentrumets skulder ska vara begränsat till deras redan inbetalade bidrag till de administrativa kostnaderna.

2. Kompetenscentrumet ska teckna och ha lämpliga försäkringar.

Artikel 42

Intressekonflikter

Kompetenscentrumets styrelse ska anta bestämmelser för att förebygga, identifiera och hantera lösa intressekonflikter som uppstår i fråga om kompetenscentrumets dess medlemmar, organ och anställda, inklusive den verkställande direktören , Dessa bestämmelser ska omfatta bestämmelser om undvikande av intressekonflikter bland företrädarna för de medlemmar som ingår i styrelsen och samt den rådgivande näringslivs- och vetenskapsnämnden i enlighet med förordning XXX [nya budgetförordningen]. och kompetensgemenskapen . [Ändr. 173]

Medlemsstaterna ska säkerställa förebyggande, fastställande och lösning av intressekonflikter som uppstår i fråga om de nationella samordningscentrumen. [Ändr. 174]

De regler som avses i punkt 1 ska vara förenliga med förordning (EU, Euratom) 2018/1046. [Ändr. 175]

Artikel 43

Skydd av personuppgifter

1. Kompetenscentrumet ska behandla personuppgifter i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XXX/2018.

2. Styrelsen ska anta de genomförandebestämmelser som avses i artikel 24.8 i förordning (EU) nr XXX/2018. Styrelsen får anta ytterligare åtgärder som behövs för kompetenscentrumets tillämpning av förordning (EU) nr XXX/2018.

Artikel 44

Säte och s töd från värdmedlemsstaten [Ändr. 176]

Kompetenscentrumets säte ska fastställas genom ett förfarande med demokratiskt ansvar, öppna kriterier och i enlighet med unionsrätten. [Ändr. 177]

Värdmedlemsstaten ska tillhandahålla bästa möjliga förutsättningar för att säkerställa att kompetenscentrumet fungerar korrekt, bland annat en enda förläggningsplats, och ytterligare förutsättningar såsom tillgång till adekvata utbildningsmöjligheter för de anställdas barn och lämpligt arbetsmarknadstillträde samt social trygghet och hälso- och sjukvård för både barn och partner. [Ändr. 178]

Kompetenscentrumet och den medlemsstat [Belgien] värdmedlemsstat där det har sitt säte får ska ingå en administrativ överenskommelse om immunitet och privilegier och annat stöd från den medlemsstaten till kompetenscentrumet. [Ändr. 179]

KAPITEL VII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 45

Inledande åtgärder

1. Kommissionen ska ansvara för bildandet av kompetenscentrumet och dess inledande verksamhet till dess att det har operativ förmåga att genomföra sin egen budget. Kommissionen ska, i enlighet med unionsrätten, vidta alla nödvändiga åtgärder med bidrag från behöriga organ inom kompetenscentrumet.

2. I enlighet med punkt 1 får kommissionen till dess att den verkställande direktören tillträder sin tjänst, efter att ha utnämnts av styrelsen i enlighet med artikel 16, utse en tillförordnad verkställande direktör för att fullgöra de plikter som åligger den verkställande direktören, och denne får biträdas av ett begränsat antal tjänstemän från kommissionen. Kommissionen får utse ett begränsat antal tjänstemän på tillfällig basis.

3. Den tillförordnade verkställande direktören får godkänna alla betalningar som omfattas av de bemyndiganden som anges i den årliga budgeten för kompetenscentrumet, när de godkänts av styrelsen, och får ingå överenskommelser, anta beslut och ingå avtal, inbegripet anställningsavtal, när tjänsteförteckningen för kompetenscentrumet har antagits.

4. Den tillförordnade verkställande direktören ska, i samförstånd med den verkställande direktören för kompetenscentrumet, och med förbehåll för styrelsens godkännande, fastställa det datum då kompetenscentrumet ska ha förmåga att genomföra sin egen budget. Från och med det datumet ska kommissionen avstå från att göra åtaganden och utbetalningar för kompetenscentrumets verksamhet.

Artikel 45a

Utövande av delegeringen

1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 6.5a och 8.4b ska ges till kommissionen tills vidare från och med den … [den dag då denna förordning träder i kraft].

3. Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 6.5a och 8.4b får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4. Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6. En delegerad akt som antas enligt artiklarna 6.5a och 8.4b ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ. [Ändr. 180]

Artikel 46

Varaktighet

1. Kompetenscentrumet ska inrättas för perioden från och med den 1 januari 2021 till och med den 31 december 2029.

2. I slutet av denna period ska avvecklingsförfarandet inledas, såvida inte annat beslutas vid översynen av denna förordning. Avvecklingsförfarandet ska inledas automatiskt om unionen eller alla deltagande medlemsstaterna drar sig ur kompetenscentrumet.

3. För genomförande av kompetenscentrumets avveckling ska styrelsen utse en eller flera förvaltare, som ska följa styrelsens beslut.

4. När kompetenscentrumet avvecklas ska dess tillgångar användas för att täcka dess skulder samt utgifterna i samband med avvecklingen. Ett eventuellt överskott ska fördelas mellan unionen och de deltagande medlemsstaterna i förhållande till deras finansiella bidrag till kompetenscentrumet. Eventuellt överskott som tilldelas unionen ska återföras till unionens budget.

Artikel 47

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i

På Europaparlaments vägnar

Ordförande

På rådets vägnar

Ordförande

(1) EUT C […], […], s. […].

(2) EUT C […], […], s. […].

(3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 17 april 2019.

(4) Gemensamt meddelande till Europaparlamentet och rådet: EU:s strategi för cybersäkerhet: En öppen, säker och trygg cyberrymd JOIN(2013)0001 final).

(5) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1148 av den 6 juli 2016 om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem i hela unionen (EUT L 194, 19.7.2016, s. 1).

(6) Gemensamt meddelande till Europaparlamentet och rådet – Resiliens, avskräckning och försvar: stärkt cybersäkerhet i EU, JOIN(2017)0450 final.

(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/… av den … om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av samt teknisk assistans för produkter med dubbla användningsområden (EUT L …, …, s. …).

(8) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1148 av den 6 juli 2016 om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem i hela unionen (EUT L 194, 19.7.2016, s. 1).

(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/ … om Enisa (Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet) och om cybersäkerhetscertifiering av informations- och kommunikationsteknik och om upphävande av förordning (EU) nr 526/2013 (cybersäkerhetsakten) (EUT L …) (2017/0225(COD)).

(10) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/ … om Enisa (Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet) och om cybersäkerhetscertifiering av informations- och kommunikationsteknik och om upphävande av förordning (EU) nr 526/2013 (cybersäkerhetsakten) (EUT L …) (2017/0225(COD)).

(11) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43).

(12) [infoga titel och EUT-hänvisning]

(13) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

(14) [infoga titel och EUT-hänvisning]

(15) [infoga titel och EUT-hänvisning]

(16) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/XXX av den … om inrättande av programmet för ett digitalt Europa för perioden 2021–2027, (EUT L …) (2018/0227(COD)).

(17) [Ange fullständig titel och EUT-hänvisning].

(18) [Ange fullständig titel och EUT-hänvisning].

(19) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 av den 30 september 2013 med rambudgetförordning för de organ som avses i artikel 208 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 328, 7.12.2013, s. 42.)

(20) [Ange fullständig titel och EUT-hänvisning].

(21) Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).

(22) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

(23) Rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 av den 29 februari 1968 om fastställande av tjänsteföreskrifter för tjänstemännen i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkor för övriga anställda i dessa gemenskaper samt om införande av särskilda tillfälliga åtgärder beträffande kommissionens tjänstemän (EGT L 56, 4.3.1968, s. 1).

(24) Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/443 av den 13 mars 2015 om säkerhet inom kommissionen (EUT L 72, 17.3.2015, s. 41).

(25) Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 av den 13 mars 2015 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (EUT L 72, 17.3.2015, s. 53).

Top

Choose the experimental features you want to try