(1)

I denna förordning fastställs en finansieringsram för programmet för ett digitalt Europa för perioden 2021–2027 som ska utgöra det särskilda referensbeloppet i den mening som avses i {referens att uppdatera enligt det nya interinstitutionella avtalet: punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (4)}, för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

(2)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/ 1046  (5) (nedan kallad budgetförordningen) är tillämplig på detta program. Där fastställs regler för genomförandet av unionens budget, inklusive regler om bidrag, priser, upphandling, indirekt genomförande, ekonomiskt stöd, finansieringsinstrument och budgetgarantier.

(3)

I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (6), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2988/95 (7), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 (8) och rådets förordning (EU) 2017/1939 (9) ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter och bedrägeri, krav på återbetalning av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa sanktioner. I enlighet med de bestämmelser och förfaranden som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra administrativa utredningar, inbegripet kontroller på plats och inspektioner, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I enlighet med förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten utreda och lagföra bedrägeri och annan brottslig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 (10). I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som tar emot medel från unionen samarbeta fullständigt för att skydda unionens ekonomiska intressen, ge kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten alla rättigheter och all tillgång som behövs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.

(4)

I enlighet med {uppdatera hänvisning i enlighet med det nya beslutet om utomeuropeiska länder och territorier (ULT): artikel 88 i rådets beslut / /EU (11)} bör personer och enheter i utomeuropeiska länder och territorier (ULT) kunna få finansiering i enlighet med programmets regler och mål och eventuella ordningar tillämpliga på den medlemsstat till vilken det utomeuropeiska landet eller territoriet är knutet. Deras faktiska deltagande i programmet bör övervakas och utvärderas regelbundet av kommissionen.

(5)

I enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016 (12) behöver detta program utvärderas på grundval av information som samlats in till följd av särskilda övervakningskrav, som är kopplad till befintliga behov och som överensstämmer med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679  (13), samtidigt som överreglering och administrativa bördor undviks, särskilt för medlemsstaterna , och med beaktande av befintliga ramar för mätning och riktmärkning på det digitala området . Dessa krav kan i tillämpliga fall innefatta mätbara kvantitativa och kvalitativa indikatorer som tjänar som grund för utvärdering av programmets konsekvenser i praktiken.

(5a)

Programmet bör säkerställa största möjliga insyn och ansvarsskyldighet när det gäller innovativa finansiella instrument och mekanismer som inbegriper unionens budget, särskilt vad avser deras bidrag, både när det gäller ursprungliga förväntningar och slutresultat i fråga om att uppnå unionens mål.

(6)

Vid det digitala toppmötet i Tallinn (14) i september 2017 och i Europeiska rådets slutsatser (15) av den 19 oktober 2017 framhölls att Europa måste investera i ▌våra ekonomier och ta itu med kompetensunderskottet för att upprätthålla och förbättra Europas konkurrenskraft och innovation , vår livskvalitet och sociala struktur. Europeiska rådet konstaterade att den digitala omvandlingen erbjuder enorma möjligheter till innovation, tillväxt och sysselsättning och kommer att bidra till vår globala konkurrenskraft och öka den kreativa och kulturella mångfalden. För att kunna ta till vara dessa möjligheter krävs en gemensam ansträngning för att möta ▌de utmaningar som den digitala omvandlingen medför samt en översyn av de politikområden som påverkas av digitaliseringen.

(6a)

Ett lyckat genomförande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, Wif4EU och den europeiska kodexen för elektronisk kommunikation kommer att gynna byggandet av en stark europeisk digital ekonomi och ett starkt europeiskt samhälle.

(7)

Europeiska rådet slog i synnerhet fast att unionen behöver en handlingsberedskap när det gäller att reagera på nya utvecklingstrender: Detta innefattar sådana frågor som artificiell intelligens ▌, med samtidigt säkerställande av dataskydd i full överensstämmelse med förordning (EU) 2016/679 , digitala rättigheter , grundläggande rättigheter och etiska normer på hög nivå. Europeiska rådet uppmanade kommissionen att lägga fram en europeisk strategi för artificiell intelligens senast i början av 2018 och uppmanade kommissionen att lägga fram de initiativ som krävs för att stärka ramvillkoren i syfte att göra det möjligt för EU att utforska nya marknader genom riskbaserade radikala innovationer och på nytt bekräfta den europeiska industrins ledande roll.

(7c)

EU måste göra avgörande investeringar i sin framtid och bygga upp en strategisk digital kapacitet för att kunna dra fördel av den digitala revolutionen. En omfattande budget (på minst 9,2 miljarder EUR) måste säkerställas på EU-nivå för detta ändamål, och den måste kompletteras med betydande investeringar på nationell och regional nivå genom en förbindelse med struktur- och sammanhållningsfonderna som stämmer överens med och kompletterar dem.

(8)

Ett av de alternativ för nästa budgetram som beskrivs i kommissionens meddelande En ny och modern flerårig budgetram för ett EU som effektivt genomför sina prioriteringar efter 2020 (16) är ett program för Europas digitala omvandling som syftar till ”smart tillväxt inom bl.a. datainfrastruktur, uppkopplingar och it-säkerhet. Det skulle säkra EU:s ledarskap inom superdatorer, nästa generations internet, artificiell intelligens, robotteknik och stordata. Det skulle också stärka det europeiska näringslivets konkurrensläge i hela den digitala ekonomin. Slutligen skulle det bidra betydligt till att överbrygga och täppa till kompetensgapet i EU så att de europeiska medborgarna har den kompetens, de färdigheter och den kunskap som krävs för att möta den digitala omvandlingen .”

(9)

Meddelandet Mot ett gemensamt dataområde i EU (17) behandlar den nya åtgärd som ska vidtas som ett viktigt steg mot ett gemensamt dataområde i EU – ett sömlöst digitalt område av en skala som kommer att möjliggöra utvecklingen och innovationen inom nya databaserade produkter och tjänster.

(10)

Programmets allmänna syfte bör vara att stödja industrins digitala omvandling och främja ett bättre utnyttjande av den industriella potentialen i strategierna för innovation, forskning och teknisk utveckling, till gagn för företag och medborgare i hela unionen , inklusive de yttersta randområdena och de ekonomiskt missgynnade områdena . Programmet bör struktureras kring fem specifika mål som motsvarar centrala politikområden, nämligen högpresterande datorsystem ▌, artificiell intelligens, cybersäkerhet, avancerad digital kompetens samt utbyggnad, bästa användning av digital kapacitet och interoperabilitet. Inom alla dessa områden bör programmet också syfta till att en mer enhetlig politik på unionsnivå och i medlemsstaterna och regionerna och föra samman privata och industriella medel för att öka investeringarna och utveckla mer synergieffekter. Vidare bör programmet stärka unionens konkurrenskraft och dess ekonomis motståndskraft.

(10a)

De särskilda målen är åtskilda men är ändå beroende av varandra. Exempelvis behövs cybersäkerhet för att den artificiella intelligensen ska vara tillförlitlig, högpresterande datorsystem kommer att vara avgörande som stöd för lärande i ett AI-perspektiv och alla tre kapaciteterna kräver avancerade digitala färdigheter. Även om de individuella åtgärderna i detta program kan höra till ett enskilt särskilt mål, bör målen inte betraktas som separata, utan som kärnan i ett sammanhängande paket.

(10b)

Det är nödvändigt att prioritera stöd till små och medelstora företag som har för avsikt att utnyttja den digitala omvandlingen i sina produktionsprocesser. Detta kommer att göra det möjligt för små och medelstora företag att bidra till den ekonomiska tillväxten i EU genom ett effektivt resursutnyttjande.

(11)

Europeiska digitala innovationsknutpunkter kommer att ha en central roll i programgenomförandet. De kommer att främja ett brett införande av avancerad digital teknik i näringslivet, i synnerhet i små och medelstora företag samt enheter som har upp till 3 000 anställda och som inte är små och medelstora företag (midcap-företag), hos offentliga organ och i den akademiska världen. I syfte att klargöra skillnaden mellan digitala innovationsknutpunkter som uppfyller kriterierna för stödberättigande i detta program och digitala innovationsknutpunkter som inrättas i enlighet med meddelandet om digitalisering av den europeiska industrin (COM(2016)0180) och som finansieras genom andra källor, bör digitala innovationsknutpunkter som finansieras genom detta program kallas europeiska digitala innovationsknutpunkter. De europeiska digitala innovationsknutpunkterna bör fungera tillsammans som ett decentraliserat nätverk. De tjänar som åtkomstpunkter för den senaste digitala kapaciteten, inklusive högpresterande datorsystem (HPC), artificiell intelligens och cybersäkerhet, liksom annan befintlig innovativ teknik, såsom viktig möjliggörande teknik, som även finns tillgänglig i s.k. fablabs och citylabs. De bör fungera som enda kontaktpunkt för åtkomst till prövad och validerad teknik och bör främja öppen innovation. De kommer även att tillhandahålla stöd på området avancerad digital kompetens (t.ex. genom samordning med utbildningsanordnare i syfte att tillhandahålla kortare utbildningar för arbetstagare och praktiktjänstgöringar för studerande) . Nätverket av europeiska digitala innovationsknutpunkter bör säkerställa en bred geografisk täckning i Europa  (18) och också bidra till att få med de yttersta randområdena i den digitala inre marknaden.

(11a)

Under programmets första år bör ett inledande nätverk av europeiska digitala innovationsknutpunkter inrättas genom ett öppet och konkurrensutsatt förfarande och utgående från enheter som utses av medlemsstaterna. För detta syfte bör medlemsstaterna ha frihet att föreslå kandidater i enlighet med sina nationella förfaranden och administrativa och institutionella strukturer, varvid kommissionen bör fästa yttersta vikt vid varje medlemsstats yttrande innan en europeisk digital innovationsknutpunkt väljs ut på dess territorium. Enheter som redan utför funktioner i egenskap av digitala innovationsknutpunkter inom ramen för initiativet för digitalisering av den europeiska industrin får, efter det konkurrensbaserade och öppna förfarandet, utses till kandidater av medlemsstaterna. Kommissionen får ta hjälp av oberoende externa experter i urvalsprocessen. Kommissionen och medlemsstaterna bör undvika onödiga överlappningar av befogenheter och funktioner på nationell nivå och EU-nivå. Det bör därför finnas tillräcklig flexibilitet när de ska utse knutpunkter och besluta om deras verksamhet och sammansättning. För att kunna säkerställa både en bred geografisk täckning över hela Europa och en jämn teknisk eller sektorsmässig täckning kan nätverket utvidgas ytterligare genom ett öppet och konkurrensbaserat förfarande.

(11b)

De europeiska digitala innovationsknutpunkterna bör utveckla lämpliga synergier med digitala innovationsknutpunkter som finansieras via Horisont Europa eller andra forsknings- och utvecklingsprogram, Europeiska institutet för innovation och teknik, särskilt EIT Digital men även med etablerade nätverk såsom Enterprise Europe Network och EU:s investeringsknutpunkter.

(11c)

Europeiska digitala innovationsknutpunkter bör bidra till att föra samman industri, näringsliv och förvaltningar i behov av nya tekniska lösningar med företag, särskilt uppstartsföretag och små och medelstora företag, som har marknadsfärdiga lösningar.

(11d)

Ett konsortium av rättsliga enheter får väljas ut till europeisk digital innovationsknutpunkt i enlighet med bestämmelsen i artikel 197.2 c i budgetförordningen, enligt vilken enheter som inte har någon rättskapacitet enligt tillämplig nationell rätt får delta i en ansökningsomgång, under förutsättning att deras företrädare har förmåga att ingå rättsliga förpliktelser på deras vägnar och att enheterna lämnar garantier till skydd för unionens ekonomiska intressen som är likvärdiga de garantier en juridisk person kan ge.

(11e)

Europeiska digitala innovationsknutpunkter bör få ta emot bidrag från medlemsstater, deltagande tredjeländer eller offentliga myndigheter i dessa, bidrag från internationella organ eller institutioner, bidrag från den privata sektorn, i synnerhet från medlemmar i, andelsägare i eller partner till europeiska digitala innovationsknutpunkter, inkomster från de europeiska digitala innovationsknutpunkternas egna tillgångar och verksamheter, legat, donationer och bidrag från enskilda personer eller finansiering bland annat i form av bidrag från programmet och andra unionsprogram.

(12)

Programmet bör genomföras genom projekt som stärker väsentlig digital kapacitet och en bred användning av sådan. Detta bör innefatta samfinansiering med medlemsstaterna och, vid behov, den privata sektorn. Samfinansieringsnivån bör fastställas i arbetsprogrammet. Endast i undantagsfall får unionsfinansieringen täcka 100 % av de stödberättigande kostnaderna. För detta krävs i synnerhet att man uppnår en kritisk massa i upphandling för att få mer valuta för pengarna och garantera att leverantörerna i Europa ligger kvar i framkanten av den tekniska utvecklingen.

(13)

De politiska målen för detta program kommer också att hanteras med hjälp av finansieringsinstrument och budgetgarantier ▌inom ramen för fonden InvestEU.

(14)

Programmets åtgärder bör användas för att ytterligare förbättra unionens digitala kapacitet och för att åtgärda marknadsmisslyckanden eller icke-optimala investeringssituationer, på ett proportionellt sätt och utan överlappningar eller undanträngning av privat finansiering. Den ska också ha ett klart europeiskt mervärde.

(15)

För att uppnå maximal flexibilitet under hela programmets löptid och få de olika delarna att samverka får de särskilda målen genomföras genom samtliga instrument som finns tillgängliga inom budgetförordningen. De genomförandemekanismer som bör användas är direkt förvaltning och indirekt förvaltning när unionsfinansieringen bör kombineras med andra finansieringskällor eller när gemensamt styrda strukturer krävs för genomförandet. Vidare får kommissionen, i syfte att tillgodose ny utveckling och nya behov, t.ex. ny teknik, inom ramen för det årliga budgetförfarandet och i enlighet med budgetförordningen föreslå en avvikelse från de vägledande belopp som fastställs i denna förordning.

(15a)

I syfte att säkerställa en effektiv fördelning av anslag ur unionens allmänna budget är det nödvändigt att säkerställa att alla åtgärder och verksamheter som genomförs inom ramen för programmet har ett europeiskt mervärde och kompletterar medlemsstaternas verksamhet; samtidigt bör samstämmighet, komplementaritet och synergieffekter eftersträvas med finansieringsprogram som stöder politikområden med nära kopplingar till varandra. För direkt och indirekt förvaltade åtgärder innefattar de relevanta arbetsprogrammen ett verktyg för att säkerställa samstämmighet, men samarbete mellan kommissionen och de relevanta myndigheterna i medlemsstaterna bör upprättas för att även säkerställa samstämmighet och komplementaritet mellan direkt eller indirekt förvaltade medel och medel med delad förvaltning.

(16)

Kapacitet för högpresterande datorsystem och tillhörande databehandlingskapacitet i unionen bör möjliggöra en mer omfattande användning av högpresterande datorsystem inom näringslivet och, mer generellt, inom områden av allmänt intresse, så att man kan gripa de unika möjligheter som superdatorer erbjuder samhället på områdena hälsa, miljö och säkerhet samt företagens konkurrenskraft, i synnerhet de små och medelstora företagen. Tack vare superdatorer i världsklass kommer unionen att säkra sitt försörjningssystem och bidra till utbyggnaden av tjänster för simulering, visualisering och prototyper, samtidigt som det säkerställs att det högpresterande datorsystemet är förenligt med unionens värderingar och principer.

(17)

Både rådet (19) och Europaparlamentet (20) har uttryckt sitt stöd för unionens insatser på detta område. Åren 2017 –2018 undertecknade också 19 medlemsstater EuroHPC-förklaringen (21), en överenskommelse mellan flera regeringar om att samarbeta med kommissionen för att bygga och använda HPC- och datainfrastrukturer i Europa som baseras på den senaste tekniken och är tillgängliga i hela unionen för partner från forskarvärlden, offentliga sektorn och privata sektorn.

(18)

För det särskilda målet avseende högpresterande datorsystem anses ett gemensamt företag vara den lämpligaste genomförandemekanismen, i synnerhet för att på unionsnivå och på nationell nivå samordna strategier och investeringar i HPC-infrastruktur och forskning och utveckling (FoU) samt föra samman offentlig och privat finansiering, och skydda unionens ekonomiska och strategiska intressen (22). Kompetenscentrum för högpresterande datorsystem i medlemsstaterna , enligt definitionen i artikel 2.4 i rådets förordning (EU) 2018/1488, kommer också att tillhandahålla högpresterande datortjänster för näringslivet, däribland små och medelstora företag och uppstartsföretag, den akademiska världen och offentliga förvaltningar.

(19)

Utveckling av kapacitet för artificiell intelligens är en viktig motor för den digitala omvandlingen av industrin , tjänstesektorn och även den offentliga sektorn. Allt mer autonoma robotar används i fabriker, djuphavstillämpningar, hushåll, städer och sjukhus. Kommersiella plattformar för artificiell intelligens har gått från tester till faktiska tillämpningar på miljö- och hälsoområdet; alla större fordonstillverkare håller på att utveckla självkörande bilar, och maskininlärningsteknik är central för alla viktiga webbplattformar och stordatatillämpningar. Det är avgörande för Europa att förena sina krafter på alla nivåer för att kunna vara konkurrenskraftigt på ett internationellt plan. Medlemsstaterna har erkänt detta genom konkreta åtaganden för samarbete i en samordnad handlingsplan.

(19a)

Algoritmbibliotek kan täcka en bred uppsättning av algoritmer, såväl enkla lösningar såsom klassificeringsalgoritmer, algoritmer för neurala nätverk och planerings- eller resonemangsalgoritmer som mer komplicerade lösningar såsom algoritmer för röstigenkänning, navigationsalgoritmer inbäddade i autonoma anordningar såsom obemannade luftfartyg och självkörande bilar och robotar med inbyggda AI-algoritmer som kan interagera med och anpassa sig till sin miljö. Algoritmbibliotek bör vara lättillgängliga för alla på grundval av rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor.

(19b)

I sin resolution av den 1 juni 2017 om digitalisering av den europeiska industrin påpekar Europaparlamentet språkbarriärernas inverkan på industrin och dess digitalisering. I detta sammanhang är det av avgörande betydelse att utveckla storskalig språkteknik baserad på artificiell intelligens, såsom automatisk översättning, taligenkänning, textanalys med stordatateknik, dialogsystem och frågebesvarande system, för att bevara den språkliga mångfalden, säkerställa delaktighet och möjliggöra kommunikation mellan människa och människa och mellan människa och maskin.

(19c)

Produkter och tjänster som bygger på artificiell intelligens bör vara användarvänliga och automatiskt stämma överens med lagen samt ge konsumenter fler valmöjligheter och mer information, i synnerhet om produkternas och tjänsternas kvalitet.

(20)

Tillgången till storskaliga dataset och test- och experimentanläggningar har stor betydelse för utvecklingen av artificiell intelligens , inbegripet språkteknik .

(21)

I sin resolution av den 1 juni 2017 om digitalisering av den europeiska industrin (23) lyfte Europaparlamentet fram betydelsen av en gemensam europeisk strategi för cybersäkerhet, och konstaterade att medvetenheten måste öka och att resiliens på cyberområdet är ett mycket viktigt ansvarsområde för företagsledare och näringslivets säkerhetsansvariga på nationell och europeisk nivå , liksom tillämpning av inbyggd säkerhet och inbyggt integritetsskydd .

(22)

Cybersäkerheten är en utmaning för hela unionen som man inte kan ▌hantera endast med hjälp av ▌nationella initiativ. Den europeiska cybersäkerhetskapaciteten bör stärkas för att förse Europa med den kapacitet som är nödvändig för att skydda ▌medborgare , offentliga förvaltningar och företag mot cyberhot. Konsumenterna bör också skyddas när de använder uppkopplade produkter, som kan hackas och därmed undergräva deras säkerhet. Detta arbete bör göras tillsammans med medlemsstaterna och den privata sektorn genom att utveckling och säkerställande av samordning mellan projekt som stärker den europeiska cybersäkerhetskapaciteten och säkerställer ett omfattande införande av de senaste cybersäkerhetslösningarna i hela ekonomin, liksom genom sammanförande av de kompetenser som finns på området för att säkra en kritisk massa och spetskompetens.

(23)

I september 2017 lade kommissionen fram ett paket med initiativ (24) för en heltäckande unionsstrategi för cybersäkerhet, i syfte att stärka den europeiska kapaciteten för att hantera cyberattacker och cyberhot samt stärka den tekniska och industriella kapaciteten på detta område. Det omfattar förordningen om EU:s cybersäkerhetsbyrå (Enisa), och om cybersäkerhetscertifiering av informations- och kommunikationsteknik (”cybersäkerhetsakten”).

(24)

Förtroende är en förutsättning för en fungerande digital inre marknad. Cybersäkerhetsteknik, såsom digitala identiteter, kryptografi eller intrångsdetektion, och denna tekniks tillämpning på sådana områden som finans, industri 4.0, energi, transport, hälso- och sjukvård eller e-förvaltning, är nödvändig för att skydda säkerheten och förtroendet för de aktiviteter och transaktioner online som utförs av både medborgare, offentliga förvaltningar och företag.

(25)

I sina slutsatser av den 19 oktober 2017 betonade Europeiska rådet att unionen, för att lyckas bygga upp ett digitalt Europa, framför allt behöver arbetsmarknader och utbildnings- och fortbildningssystem som är anpassade till den digitala tidsåldern och att det behövs investeringar i digital kompetens, för att ge alla européer egenmakt och möjligheter.

(26)

I Europeiska rådets slutsatser av den 14 december 2017 uppmanades medlemsstaterna, rådet och kommissionen att gå vidare med agendan från det sociala toppmötet i Göteborg i november 2017 i fråga om utbildning och fortbildning, inklusive den europeiska pelaren för sociala rättigheter samt utbildning och genomförandet av den nya kompetensagendan för Europa. Europeiska rådet uppmanade också kommissionen, rådet och medlemsstaterna att undersöka möjliga åtgärder avseende kompetensutmaningarna i samband med digitalisering, cybersäkerhet, mediekompetens och artificiell intelligens samt behovet av en inkluderande utbildningsstrategi som är innovationsdriven och baserad på livslångt lärande. Som svar lade kommissionen den 17 januari 2018 fram ett första åtgärdspaket som behandlade nyckelkompetenser, digitala färdigheter (25), gemensamma värderingar och inkluderande utbildning. I maj 2018 inleddes ett andra paket av åtgärder för att fram till 2025 skapa ett europeiskt område för utbildning, vilket också understryker hur centrala digitala färdigheter är.

(26a)

Mediekompetens omfattar de grundläggande kompetenser (kunskap, färdigheter och attityder) som möjliggör för medborgare att ta del av medier och andra informationskällor effektivt och att utveckla färdigheter för kritiskt tänkande och livslångt lärande med målet att som medborgare leva ett aktivt samhällsliv.

(26b)

Med tanke på behovet av ett helhetsperspektiv bör programmet även ta hänsyn till områdena delaktighet, kvalifikationer, utbildning och specialisering, som tillsammans med avancerad digital kompetens är avgörande för att skapa mervärde i kunskapssamhället.

(27)

I sin resolution av den 1 juni 2017 om digitalisering av den europeiska industrin (26) fastställde Europaparlamentet att utbildning och livslångt lärande utgör hörnstenen för den sociala sammanhållningen i ett digitalt samhälle. Det efterlyste även att jämställdhetsperspektivet skulle införlivas i alla digitala initiativ och betonade att könsklyftan inom IKT-sektorn måste åtgärdas, eftersom detta är utslagsgivande för EU:s långsiktiga tillväxt och välstånd.

(28)

Den avancerade digitala teknik som stöds genom detta program, såsom högpresterande datorsystem, cybersäkerhet och artificiell intelligens, har nu blivit tillräckligt mogen för att lämna forskningsnivån och kan börja införas, användas och skalas upp på unionsnivå. Införandet av denna teknik förutsätter unionsåtgärder, och samma sak gäller kompetensdimensionen. Utbildningsmöjligheterna avseende avancerade digitala färdigheter , inklusive dataskyddskompetens, behöver utökas och finnas tillgängliga i hela EU. Annars undergrävs det smidiga införandet av avancerad digital teknik och begränsas unionsekonomins allmänna konkurrenskraft. De åtgärder som stöds genom detta program kompletterar de åtgärder som stöds av programmen ESF, Eruf , Erasmus+ och Horisont Europa. De kommer att inriktas på arbetskraften i såväl privat som offentlig sektor, i synnerhet IKT-personal och annan personal på närliggande områden, och även på studenter. Dessa kategorier inkluderar praktikanter och utbildare. Med arbetskraft avses den ekonomiskt aktiva delen av befolkningen, som inbegriper såväl sysselsatta (arbetstagare och egenföretagare) som arbetslösa.

(29)

Moderniseringen av offentliga förvaltningar och tjänster med hjälp av digital teknik är viktig för att minska det administrativa krånglet för ▌medborgarna ▌genom att göra deras myndighetskontakter snabbare, mer användarvänliga och mindre kostsamma och genom att förbättra effektiviteten , transparensen och kvaliteten på tjänsterna för medborgare och företag och samtidigt effektivisera de offentliga utgifterna . Eftersom ett antal tjänster av allmänt intresse nu har en europeisk dimension bör stödet till genomförandet och användningen på unionsnivå säkerställa att medborgarna och företagen kan dra nytta av flerspråkiga digitala tjänster av hög kvalitet i hela Europa. Unionsstöd inom detta område förväntas dessutom uppmuntra till vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn.

(29a)

Digitaliseringen kan underlätta och förbättra obehindrad tillgänglighet för alla, däribland äldre, personer med nedsatt rörlighet eller en funktionsnedsättning och personer i avlägsna områden eller på landsbygden.

30)

Den digitala omvandlingen av sådana områden av allmänt intresse som hälso- och sjukvård (27), mobilitet, rättsliga frågor, jord- och miljöövervakning, säkerhet, minskning av koldioxidutsläppen, energiinfrastruktur, utbildning och kultur förutsätter en fortsättning på och utbyggnad av infrastrukturer för digitala tjänster som möjliggör ett säkert datautbyte över gränser och främjar nationell utveckling. En samordning enligt denna förordning är bästa sättet att frigöra potentialen för synergieffekter.

(30a)

Införandet av den nödvändiga digitala tekniken, i synnerhet inom ramen för de särskilda målen för högpresterande datorsystem, artificiell intelligens samt cybersäkerhet och förtroende, är mycket viktigt för att fördelarna med den digitala omvandlingen ska kunna tillvaratas, och denna teknik kan kompletteras av annan spetsteknologi och framtidsteknik, såsom distribuerade liggare (t.ex. blockkedjeteknik).

(30b)

Den digitala omvandlingen bör göra det möjligt för EU:s medborgare att få åtkomst till, använda och hantera sina personuppgifter på ett säkert sätt över gränserna, oavsett var de själva befinner sig eller var uppgifterna är lagrade.

(31)

Ministerrådets fastslog i sin Tallinförklaring av den 6 oktober 2017 att den digitala utvecklingen håller på att omvandla våra samhällen och ekonomier i grunden och innebär utmaningar för effektiviteten i tidigare politiska strategier inom många olika områden samt de offentliga förvaltningarnas roll och funktion rent allmänt. Det är vår plikt att förutse och hantera dessa utmaningar för att tillgodose medborgarnas och företagens behov och förväntningar.

(32)

Moderniseringen av de europeiska offentliga förvaltningarna är en av de viktigaste prioriteringarna för ett framgångsrikt genomförande av strategin för en digital inre marknad. Halvtidsutvärderingen av strategin visade att omvandlingen av offentliga förvaltningar behövde stärkas och att medborgarnas tillgång till lättåtkomliga, förtroendeskapande och sömlösa offentliga tjänster måste säkerställas.

(33)

Den årliga tillväxtöversikt som kommissionen offentliggjorde 2017 (28) visar att de europeiska offentliga förvaltningarnas kvalitet har en direkt inverkan på den ekonomiska miljön och därmed är en central faktor när det gäller att stimulera produktivitet, konkurrenskraft, ekonomiskt samarbete, hållbar tillväxt, sysselsättning och högkvalitativa arbetstillfällen . Effektiva och öppna offentliga förvaltningar och verkningsfulla rättsväsenden är i synnerhet nödvändiga för att underbygga den ekonomiska tillväxten och tillhandahålla högkvalitativa tjänster för företag och allmänhet.

(34)

Interoperabilitet för europeiska offentliga tjänster rör alla förvaltningsnivåer: Unionsnivå, nationellt, regionalt och lokalt. Förutom att undanröja hinder för en fungerande inre marknad främjar interoperabilitet, gränsöverskridande samarbete, främjande av europeiska standarder, ett framgångsrikt genomförande av politiska strategier och erbjuder en stor potential för att motverka gränsöverskridande elektroniska hinder, vilket ytterligare säkrar framväxten av nya gemensamma offentliga tjänster på unionsnivå, eller konsolideringen av utvecklingen av sådana. För att eliminera fragmenteringen av europeiska tjänster till stöd för de grundläggande friheterna och ett operativt ömsesidigt erkännande inom EU bör man främja ett sektorsövergripande och gränsöverskridande helhetsgrepp när det gäller interoperabilitet, på det sätt som är mest effektivt och bäst anpassat till slutanvändarnas behov. Detta innebär att interoperabilitet ska tolkas i vid mening och omfattar både tekniska och rättsliga nivåer och policyelement på området. Följaktligen skulle berörda aktiviteter sträcka sig längre än till den vanliga livscykeln för lösningar och omfatta alla interventionselement som stöder de ramvillkor som är nödvändiga för varaktig allmän interoperabilitet. Programmet bör också underlätta korsbefruktning mellan de olika nationella initiativen, vilket leder till utveckling av det digitala samhället.

(34a)

Programmet bör därför uppmuntra lösningar med öppen källkod, för att möjliggöra återanvändning, öka förtroendet och garantera öppenheten. Det kommer att få positiva effekter på hållbarheten hos finansierade projekt.

(35)

Den budget som avsätts för särskilda aktiviteter förbundna med genomförandet av interoperabilitetsramen och interoperabiliteten för utvecklade lösningar är 194 miljoner EUR.

(36)

Europaparlamentets resolution av den 1 juni 2017 om digitalisering av den europeiska industrin (29) betonar betydelsen av att frigöra tillräckliga offentliga och privata medel för digitaliseringen av den europeiska industrin.

(37)

I april 2016 antog kommissionen initiativet för digitalisering av den europeiska industrin för att ”se till att alla industrier i Europa, oavsett sektor, oavsett lokalisering och oavsett storlek kan dra nytta av alla fördelar som digital innovation erbjuder”. Detta är av särskild betydelse för små och medelstora företag i den kulturella och kreativa sektorn.

(38)

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén välkomnade meddelandet Digitalisering av den europeiska industrin och såg det, tillsammans med följedokumenten, som ”ett första steg mot ett brett europeiskt arbetsprogram som ska genomföras i nära samarbete mellan samtliga berörda offentliga och privata parter” (30).

(39)

För att uppnå målen bör man mobilisera hävstångspotentialen hos kompletterande teknik på nät- och datorområdet, i enlighet med meddelandet Digitalisering av den europeiska industrin (31), där det konstateras att ”tillgång till nätverk och molninfrastruktur i världsklass” är en nödvändig komponent för digitaliseringen av industrin.

(40)

Förordning (EU) 2016/679 , som föreskriver en enda uppsättning bestämmelser som är direkt tillämpliga i medlemsstaternas rättsordningar , garanterar det fria flödet för personuppgifter mellan EU:s medlemsstater och stärker förtroendet och säkerheten för enskilda, två saker som är nödvändiga för en fungerande digital inre marknad. Alla åtgärder som vidtas inom detta program bör därför, när de innefattar behandling av personuppgifter, främja tillämpningen av förordning (EU) 2016/679 , t.ex. på området artificiell intelligens och blockkedjeteknik, De bör främja utvecklingen av digital teknik som uppfyller kraven på ”inbyggt uppgiftsskydd och uppgiftsskydd som standard”.

(41)

Programmet bör genomföras helt i enlighet med den internationella ramen och EU-ramen för skydd och kontroll av efterlevnaden av immateriella rättigheter. Ett effektivt skydd av immateriella rättigheter har stor betydelse för innovation och är därmed nödvändigt för ett effektivt genomförande av detta program.

(42)

De organ som genomför programmet bör efterleva de bestämmelser som gäller för unionens institutioner och den nationella lagstiftning som rör hantering av information, i synnerhet känsliga icke-säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter. För särskilt mål 3 kan det av säkerhetsskäl krävas att enheter som kontrolleras från tredjeländer utesluts från ansökningsomgångar och anbudsinfordringar inom ramen för detta program. I undantagsfall kan en sådan uteslutning också krävas i samband med de särskilda målen 1 och 2. Säkerhetsskälen för en sådan uteslutning bör vara proportionerliga och vederbörligen motiverade med hänvisning till de risker som dessa enheter skulle utgöra om de inte uteslöts.

(43)

För att ge uttryck för vikten av att bekämpa klimatförändringarna i enlighet med unionens åtaganden för att genomföra Parisavtalet och uppfylla FN:s mål för hållbar utveckling, bör detta program bidra till att integrera klimatåtgärder i alla politikområden och till uppnåendet av det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten ska bidra till klimatmålen (32). De berörda åtgärderna bör identifieras under programmets utarbetande och genomförande och omprövas i samband med relevanta utvärderingar och översyner.

▌

(45)

Arbetsprogram bör antas så att programmålen uppnås i enlighet med unionens och medlemsstaternas prioriteringar, samtidigt som konsekvens, transparens och kontinuitet säkerställs vad gäller unionens och medlemsstaternas gemensamma åtgärder. Arbetsprogrammen bör i princip antas vartannat år, eller, om det är motiverat mot bakgrund av de behov som genomförandet av programmet avser, på årsbasis . Typerna av finansiering och metoderna för genomförande enligt denna förordning bör väljas ut på grundval av hur väl de bidrar till uppnåendet av de särskilda målen för åtgärderna och åstadkommer resultat, med beaktande av framför allt kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan och den förväntade risken för bristande efterlevnad. Detta bör inbegripa att man överväger användningen av enhetsbelopp, schablonsatser, bidrag till enhetskostnader och finansiering som inte är kopplad till kostnader, i den mening som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen.

(46)

Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på ändringar av bilagorna I och II för att se över och/eller komplettera indikatorerna. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(47)

Denna förordning är i överensstämmelse med de grundläggande rättigheterna och iakttar de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, i synnerhet de som avses i artiklarna [8], [11], [16], [21], [35], [38] och [47] vad gäller skydd av personuppgifter, yttrandefrihet och informationsfrihet, näringsfrihet, förbud mot diskriminering, hälso- och sjukvård, konsumentskydd och rätt till ett effektivt rättsmedel och till en opartisk domstol. Medlemsstaternas domstolar bör tillämpa denna förordning på ett sätt som är förenligt med dessa rättigheter och principer.

▌

(49)

Övergripande finansiella regler som antas av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämpliga på denna förordning. Dessa regler fastställs i budgetförordningen och bestämmer särskilt förfarandet för fastställande och genomförande av budgeten genom bidrag, upphandling, priser, indirekt genomförande och föreskriver kontroller av finansiella aktörers ansvar. Regler som antas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget gäller även skyddet av unionens budget vid allmänna brister när det gäller rättsstatsprincipen i medlemsstaterna, eftersom respekten för rättsstatsprincipen är en förutsättning för en sund ekonomisk förvaltning och en effektiv EU-finansiering.