(1)

Rättsstaten är ett av de centrala värden som unionen bygger på. Såsom påpekas i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen är dessa värden gemensamma för medlemsstaterna.

(1)

Unionen bygger på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter, vilka fastställs i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och i kriterierna för medlemskap i unionen. Såsom påpekas i artikel 2 i EU-fördraget är dessa värden gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och jämställdhet mellan kvinnor och män .

(1a)

Medlemsstaterna bör upprätthålla sina skyldigheter och föregå med gott exempel genom att verkligen uppfylla dem och sträva mot en gemensam kultur med rättsstatsprincipen som ett universellt värde som tillämpas av alla berörda parter på ett rättvist sätt. Full respekt för och främjande av dessa principer är en nödvändig förutsättning för det europeiska projektets legitimitet som helhet och ett grundläggande villkor för att bygga upp medborgarnas förtroende för unionen och säkerställa ett effektivt genomförande av dess politik.

(1b)

I enlighet med artiklarna 2, 3.1 och 7 i EU-fördraget har unionen möjlighet att vidta åtgärder för att skydda sina konstitutionella grunder och de gemensamma värden som den bygger på, inbegripet sina budgetprinciper. Medlemsstaterna, unionens institutioner, organ och byråer samt kandidatländerna är skyldiga att respektera, skydda och främja dessa principer och värden och att samarbeta lojalt.

(2)

Rättsstaten kräver att all offentlig makt utövas inom de ramar som anges i lagstiftning, i enlighet med värden som demokrati och grundläggande rättigheter samt under överinseende av oberoende och opartiska domstolar. Den kräver i synnerhet att principerna om laglighet (7), rättssäkerhet (8), förbud mot godtyckligt utövande av exekutiva befogenheter (9), maktdelning (10) och effektivt rättsligt skydd av oberoende domstolar (11) respekteras (12).

(2)

Rättsstaten kräver att all offentlig makt utövas inom de ramar som anges i lagstiftning, i enlighet med värden som demokrati och respekt för grundläggande rättigheter samt under överinseende av oberoende och opartiska domstolar. Den kräver i synnerhet att principerna om laglighet (7), inklusive en öppen, ansvarsskyldig och demokratisk lagstiftningsprocess, rättssäkerhet (8), förbud mot godtyckligt utövande av exekutiva befogenheter (9), maktdelning (10) , tillgång till rättslig prövning och effektivt rättsligt skydd inför oberoende och opartiska domstolar (11) respekteras (12). Dessa principer återspeglas bland annat i arbetet inom Europarådets Venedigkommission och även i relevant rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna  (12a) .

(2a)

Anslutningskriterierna eller Köpenhamnskriterierna, som fastställdes vid Europeiska rådets möte i Köpenhamn 1993, och stärktes vid Europeiska rådets möte i Madrid 1995, utgör de grundläggande villkor som alla kandidatländer måste uppfylla för att bli medlemsstater. Dessa kriterier inbegriper stabila institutioner som garanterar demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och respekt för och skydd av minoriteter, en fungerande marknadsekonomi och kapacitet att hantera konkurrens och marknadskrafter samt förmåga att påta sig de skyldigheter som ett medlemskap medför.

(2b)

Ett kandidatlands underlåtenhet att uppfylla de normer, värden och demokratiska principer som krävs leder till att landets anslutning till unionen försenas till dess att landet helt och hållet uppfyller dessa normer. De förpliktelser som enligt Köpenhamnskriterierna gäller för kandidatländer fortsätter att gälla för medlemsstaterna efter anslutningen till unionen enligt artikel 2 i EU-fördraget och den princip om lojalt samarbete som fastställs i artikel 4 i EU-fördraget. Medlemsstaterna bör därför regelbundet bedömas i syfte att kontrollera att deras lagstiftning och praxis fortsätter att uppfylla dessa kriterier och de gemensamma värden som unionen bygger på, och på detta sätt upprätthåller en sund rättslig och administrativ ram för genomförandet av unionens politik.

(3)

Rättsstaten är en förutsättning för skyddet av andra grundläggande värden som unionen bygger på, såsom frihet, demokrati, jämlikhet och respekt för mänskliga rättigheter. Respekten för rättsstaten har en inneboende koppling till respekten för demokrati och grundläggande rättigheter: det kan inte finnas någon demokrati och respekt för grundläggande rättigheter utan respekt för rättsstaten, och vice versa.

(3)

Det finns inte någon rangordning av värden inom unionen, men respekt för rättsstaten är avgörande för skyddet av andra grundläggande värden som unionen bygger på, såsom frihet, demokrati, jämlikhet och respekt för mänskliga rättigheter. Respekten för rättsstaten har en inneboende koppling till respekten för demokrati och grundläggande rättigheter: det kan inte finnas någon demokrati och respekt för grundläggande rättigheter utan respekt för rättsstaten, och vice versa. Konsekvens och samstämmighet i den inre och yttre demokratin, rättsstatsprincipen och politiken för grundläggande rättigheter är avgörande för unionens trovärdighet.

(6)

Rättsliga myndigheter bör agera oberoende och opartiskt och utrednings- och åklagarmyndigheter bör kunna utföra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt. De bör utrustas med tillräckliga resurser och förfaranden för att agera effektivt och med full respekt för rätten till en rättvis rättegång. Dessa villkor är en minimigaranti mot olagliga och godtyckliga myndighetsbeslut som skulle kunna skada unionens ekonomiska intressen.

(6)

Rättsväsendets oberoende och opartiskhet bör alltid garanteras, och utrednings- och åklagarmyndigheter bör kunna utföra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt. De bör utrustas med tillräckliga resurser och förfaranden för att agera effektivt och med full respekt för rätten till en rättvis rättegång. Dessa villkor är en minimigaranti mot olagliga och godtyckliga myndighetsbeslut som skulle kunna försvaga dessa grundläggande principer och skada unionens ekonomiska intressen.

(7a)

Åklagarväsendets och domstolsväsendets oberoende omfattar både rättsligt och faktiskt oberoende för åklagarväsendet och domstolsväsendet samt för enskilda åklagare och domare.

(8)

Respekten för rättsstaten är inte bara viktig för unionens medborgare, utan även för företagsinitiativ, innovation, investeringar och en väl fungerande inre marknad, som gynnas mest av en solid rättslig och institutionell ram.

(8)

Respekten för rättsstaten är inte bara avgörande för unionens medborgare, utan även för företagsinitiativ, innovation, investeringar , ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och en väl fungerande inre marknad, som endast kan gynnas på ett hållbart sätt av en solid rättslig och institutionell ram.

(8a)

Genom att integrera unionens befintliga övervakningsmekanismer, såsom samarbets- och kontrollmekanismen, resultattavlan för rättsskipningen och rapporterna om insatserna mot korruption, i en bredare ram för övervakning av rättsstatsprincipen skulle man skapa effektivare och mer ändamålsenliga kontrollmekanismer för att skydda unionens ekonomiska intressen.

(8b)

Bristande transparens, godtycklig diskriminering, konkurrenssnedvridning och ojämlika spelregler inom och utanför den inre marknaden, inverkan på den inre marknadens integritet och skattesystemens rättvisa, stabilitet och legitimitet, ökad ekonomisk ojämlikhet, illojal konkurrens mellan stater, socialt missnöje, misstroende och demokratiskt underskott är några av de negativa effekterna av skadlig skattepraxis.

(10a)

Unionen förfogar över en mängd olika instrument och processer för att garantera en fullständig och korrekt tillämpning av de principer och värden som fastställs i EU-fördraget, men det finns för närvarande ingen möjlighet för unionens institutioner att reagera snabbt och effektivt, särskilt för att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning. För att vara ändamålsenliga och effektiva bör de befintliga instrumenten verkställas, utvärderas och kompletteras inom ramen för en rättsstatsmekanism.

(11)

Generella brister i medlemsstaterna när det gäller rättsstatens principer som i synnerhet påverkar myndigheterna och den effektiva domstolsprövningen kan allvarligt skada unionens ekonomiska intressen.

(11)

Generella brister i medlemsstaterna när det gäller rättsstatens principer som i synnerhet påverkar myndigheterna och den effektiva domstolsprövningen kan allvarligt skada unionens ekonomiska intressen. Det behövs effektiva utredningar av sådana brister samt tillämpning av effektiva och proportionerliga åtgärder när en generell brist konstaterats, inte bara för att säkra unionens ekonomiska intressen, inklusive en effektiv uppbörd av inkomster, utan även för att säkerställa allmänhetens förtroende för unionen och dess institutioner. Endast ett oberoende rättsväsende som upprätthåller rättsstatsprincipen och rättssäkerhet i samtliga medlemsstater kan i slutändan garantera att medel från unionens budget ges ett tillräckligt skydd.

(11a)

Omfattningen av skatteflykt och skatteundandragande uppskattas av kommissionen till upp till 1 biljon EUR per år. De negativa effekter som denna praxis får på medlemsstaternas och unionens budgetar samt på medborgarna är uppenbara och skulle kunna undergräva allmänhetens förtroende för demokratin.

(11b)

Bolagsskatteundandragande påverkar direkt medlemsstaternas och unionens budgetar och fördelningen av skatteinsatserna mellan olika kategorier av skattebetalare liksom mellan ekonomiska faktorer.

(11c)

Medlemsstaterna bör till fullo tillämpa principen om lojalt samarbete i skattekonkurrensfrågor.

(11d)

(11e)

En bedömning och övervakning av medlemsstaternas skattepolitik på unionsnivå skulle säkerställa att inga nya skadliga skatteåtgärder vidtas av medlemsstaterna. Övervakning av medlemsstaternas och deras jurisdiktioners, regioners eller andra administrativa strukturers efterlevnad av den gemensamma EU-förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner skulle skydda den inre marknaden och säkerställa att den fungerar korrekt och enhetligt.

(12)

Fastställandet av en generell brist kräver en kvalitativ bedömning av kommissionen. Denna bedömning kan grunda sig på uppgifter från alla tillgängliga källor och erkända institutioner, inklusive domar från Europeiska unionens domstol, revisionsrättens rapporter, samt slutsatser och rekommendationer från relevanta internationella organisationer och nätverk, såsom Europarådet och de europeiska nätverken för högsta domstolar och för domstolsadministrationer.

(12)

Fastställandet av en generell brist kräver en ingående kvalitativ bedömning av kommissionen. Denna bedömning bör vara objektiv, opartisk och transparent och grunda sig på uppgifter från alla relevanta källor , så att hänsyn tas till de kriterier som används inom ramen för unionens anslutningsförhandlingar, särskilt kapitlen om regelverket avseende rättsväsendet och grundläggande rättigheter, rättvisa, frihet och säkerhet, finansiell kontroll och beskattning, samt de riktlinjer som används inom ramen för samarbets- och kontrollmekanismen för att följa utvecklingen i en medlemsstat, och riktlinjer från erkända institutioner, inklusive domar från Europeiska unionens domstol och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna , Europaparlamentets resolutioner, revisionsrättens rapporter, samt slutsatser och rekommendationer från relevanta internationella organisationer och nätverk, såsom Europarådet , inbegripet framför allt Venedigkommissionens förteckning över rättsstatskriterier, och från relevanta internationella nätverk, såsom de europeiska nätverken för högsta domstolar och domstolsadministrationer.

(12a)

En rådgivande panel av oberoende experter i konstitutionell rätt samt finans- och budgetfrågor bör inrättas med målet att bistå kommissionen i dess bedömning av generella brister. Denna panel bör göra en oberoende årlig utvärdering av de frågor avseende rättsstatsprincipen i alla medlemsstater som påverkar eller riskerar att påverka en sund ekonomisk förvaltning eller skyddet av unionens ekonomiska intressen, med beaktande av uppgifter från alla relevanta källor och erkända institutioner. När kommissionen fattar beslut om att anta eller upphäva eventuella åtgärder bör den beakta relevanta yttranden från denna panel.

(13)

De åtgärder som är möjliga att vidta i händelse av generella brister och det förfarande som ska följas för att anta dem bör fastställas. Dessa åtgärder bör innefatta det tillfälliga inställandet av utbetalningar och upphävandet av åtaganden, en minskning av medel i befintliga åtaganden och ett förbud mot att ingå nya åtaganden med mottagarna.

(13)

De åtgärder som ska vidtas i händelse av generella brister och det förfarande som ska följas för att anta dem bör fastställas. Dessa åtgärder bör innefatta det tillfälliga inställandet av utbetalningar och upphävandet av åtaganden, en minskning av medel i befintliga åtaganden och ett förbud mot att ingå nya åtaganden med mottagarna.

(14a)

Det är viktigt att de slutliga mottagarnas och stödmottagarnas legitima intressen skyddas på ett adekvat sätt när åtgärder vidtas till följd av generella brister. När kommissionen överväger att anta åtgärder bör den ta hänsyn till deras potentiella inverkan på de slutliga mottagarna och stödmottagarna. För att stärka skyddet av de slutliga mottagarna eller stödmottagarna bör kommissionen via en webbplats eller internetportal tillhandahålla information och vägledning, tillsammans med lämpliga verktyg för att erhålla information om eventuella överträdelser av de offentliga organens och medlemsstaternas rättsliga skyldighet att fortsätta att göra utbetalningar efter det att åtgärder antagits på grundval av denna förordning. För att se till att alla belopp som offentliga organ eller medlemsstater är skyldiga att betala ut verkligen betalas ut till slutliga mottagare eller stödmottagare, bör kommissionen vid behov kunna återkräva utbetalningar som har gjorts till dessa organ eller, i förekommande fall, göra en finansiell korrigering genom att minska stödet till ett program, och överföra motsvarande belopp till EU-reserven för att användas till förmån för slutliga mottagare eller stödmottagare.

(15)

För att säkerställa en enhetlig tillämpning av denna förordning, och med tanke på betydelsen av de ekonomiska konsekvenser som åtgärder enligt denna förordning kan leda till, bör genomförandebefogenheter ges till rådet, som bör agera på grundval av ett förslag från kommissionen. För att göra det lättare att anta de beslut som är nödvändiga för att skydda unionens ekonomiska intressen bör omröstning med omvänd kvalificerad majoritet användas.

(15)

För att säkerställa en enhetlig tillämpning av denna förordning, och med tanke på betydelsen av de ekonomiska konsekvenser som åtgärder enligt denna förordning kan leda till, bör genomförandebefogenheter ges till kommissionen.

(15a)

Med tanke på deras inverkan på unionens budget bör de åtgärder som vidtas enligt denna förordning träda i kraft först efter det att Europaparlamentet och rådet har godkänt en överföring till en budgetreserv av ett belopp som motsvarar värdet av de antagna åtgärderna. För att underlätta antagandet av de beslut som krävs för att skydda unionens ekonomiska intressen bör sådana överföringar anses vara godkända såvida inte Europaparlamentet eller rådet, vilket ska fatta beslut med kvalificerad majoritet, inom en fastställd tid ändrar eller förkastar dem.

(16)

Innan kommissionen föreslår antagandet av en åtgärd enligt denna förordning bör kommissionen informera den berörda medlemsstaten om varför man anser att en generell brist när det gäller rättsstatens principer föreligger i den medlemsstaten. Medlemsstaterna bör ges möjlighet att inkomma med synpunkter. Kommissionen och rådet bör beakta dessa synpunkter.

(16)

Innan kommissionen föreslår antagandet av en åtgärd enligt denna förordning bör kommissionen informera den berörda medlemsstaten om varför man anser att en generell brist när det gäller rättsstatens principer föreligger i den medlemsstaten. Kommissionen bör utan dröjsmål underrätta Europaparlamentet och rådet om varje sådant informationsmeddelande och dess innehåll. De berörda medlemsstaterna bör ges möjlighet att inkomma med synpunkter. Kommissionen bör beakta dessa synpunkter.

(17)

Rådet bör upphäva åtgärderna med suspensiv verkan på förslag från kommissionen , om den situation som ledde till införandet av dessa åtgärder har åtgärdats i tillräcklig utsträckning.

(17)

Kommissionen bör upphäva åtgärderna med suspensiv verkan och föreslå Europaparlamentet och rådet att helt eller delvis upphäva budgetreserven för åtgärderna i fråga , om den situation som ledde till införandet av dessa åtgärder har åtgärdats i tillräcklig utsträckning.

(18)

Kommissionen bör hålla Europaparlamentet informerat om åtgärder som föreslås och antas enligt denna förordning,

(a)

rättsstaten: det värde som fastställs i artikel 2 i  fördraget om Europeiska unionen , och som inkluderar principerna om laglighet, inbegripet en öppen, ansvarsskyldig, demokratisk och pluralistisk lagstiftningsprocess, rättssäkerhet, förbud mot godtyckligt utövande av exekutiva befogenheter, effektivt rättsligt skydd av oberoende domstolar, inbegripet grundläggande rättigheter, maktdelning och likhet inför lagen.

(a)

rättsstaten: de unionsvärden som fastställs i artikel 2 i  EU-fördraget och i de kriterier för medlemskap i unionen som anges i artikel 49 i EU-fördraget; rättsstaten inkluderar principerna om laglighet, inbegripet en öppen, ansvarsskyldig, demokratisk och pluralistisk lagstiftningsprocess, rättssäkerhet, förbud mot godtyckligt utövande av exekutiva befogenheter, tillgång till rättslig prövning och ett effektivt rättsligt skydd inför oberoende och opartiska domstolar, inbegripet de grundläggande rättigheter som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och i internationella fördrag om mänskliga rättigheter , maktdelning , icke-diskriminering och likhet inför lagen.

(b)

generell brist när det gäller rättsstatens principer: omfattande eller återkommande praxis, underlåtenhet eller åtgärd från myndigheternas sida som påverkar rättsstaten.

(b)

generell brist när det gäller rättsstatens principer: omfattande eller återkommande praxis, underlåtenhet eller åtgärd från myndigheternas sida som påverkar rättsstaten , om detta påverkar eller riskerar att påverka principerna för en sund ekonomisk förvaltning eller skyddet av unionens ekonomiska intressen; en generell brist när det gäller rättsstatens principer kan även vara en följd av ett systematiskt hot mot de unionsvärden som fastställs i artikel 2 i EU-fördraget som påverkar eller riskerar att påverka principerna för en sund ekonomisk förvaltning eller skyddet av unionens finansiella intressen.

(c)

offentligt organ: alla myndigheter på alla förvaltningsnivåer, inbegripet nationella, regionala och lokala myndigheter samt organisationer i medlemsstaterna i den mening som avses i artikel 2.42 i förordning (EU, Euratom) […] (nedan kallad budgetförordningen).

(c)

offentligt organ: alla myndigheter på alla förvaltningsnivåer, inbegripet nationella, regionala och lokala myndigheter samt organisationer i medlemsstaterna i den mening som avses i artikel 2.42 i  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046  (1a) (nedan kallad budgetförordningen).

a)

Att äventyra rättsväsendets oberoende, även att på något sätt begränsa möjligheten att utöva rättsliga funktioner självständigt genom att externt påverka garantierna för oberoende, genom att inskränka domar på order utifrån, genom att godtyckligt se över regler om anställning eller anställningsvillkor för personal inom rättsväsendet, genom att utöva inflytande över anställda inom rättsväsendet på ett sätt som äventyrar deras opartiskhet eller genom att inkräkta på juridiska ombuds oberoende.

b)

Att inte förhindra, rätta till eller tillgripa påföljder mot godtyckliga eller olagliga beslut från myndigheter, inklusive brottsbekämpande myndigheter, att undanhålla dessa myndigheter finansiella resurser och personalresurser så att de inte kan fungera korrekt eller att underlåta att säkerställa att inga intressekonflikter föreligger.

c)

Att begränsa tillgången till rättsmedel och deras effektivitet, inbegripet genom restriktiva förfaranderegler, bristfälligt genomförande av domar, eller att begränsa effektiva utredningar, åtal eller påföljder för överträdelser av lagstiftningen.

d)

Att äventyra en medlemsstats administrativa kapacitet att iaktta unionsmedborgarskapets skyldigheter, inbegripet förmågan att effektivt genomföra de bestämmelser, normer och den politik som utgör kärnan i unionsrätten.

e)

Åtgärder som försvagar skyddet av den konfidentiella kommunikationen mellan advokat och klient.

(a)

Att myndigheterna i den medlemsstaten fungerar väl när det gäller genomförandet av unionens budget, i synnerhet i samband med offentlig upphandling eller förfaranden för beviljande av bidrag , och vid genomförandet av översyn och kontroller .

(a)

Att myndigheterna i den medlemsstaten fungerar väl när det gäller genomförandet av unionens budget, i synnerhet i samband med offentlig upphandling eller förfaranden för beviljande av bidrag.

(aa)

Att marknadsekonomin fungerar väl och att konkurrensen och marknadskrafterna inom unionen därmed respekteras, samt att medlemskapets skyldigheter genomförs effektivt, inbegriper anslutningen till målet om en politisk, ekonomisk och monetär union.

(ab)

Att de myndigheter som ansvarar för finansiell kontroll, övervakning och intern och extern revision fungerar väl, och att det finns välfungerande effektiva och transparenta systemen för ekonomisk förvaltning och ansvarsskyldighet.

(b)

Att utrednings- och åklagarmyndigheterna fungerar väl vad gäller åtal för bedrägeri, korruption eller andra överträdelser av unionsrätten som rör genomförandet av unionens budget.

(b)

Att utrednings- och åklagarmyndigheterna fungerar väl vad gäller åtal för bedrägeri, inbegripet skattebedrägeri, korruption eller andra överträdelser av unionsrätten som rör genomförandet av unionens budget.

(c)

Oberoende domstolarnas effektiva rättsliga prövning av åtgärder eller underlåtenheter av de myndigheter som avses i leden a och b.

(c)

Oberoende domstolarnas effektiva rättsliga prövning av åtgärder eller underlåtenheter av de myndigheter som avses i leden a , ab och b.

(d)

Nationella domstolars eller administrativa myndigheters förebyggande och beivrande av bedrägerier, korruption eller andra överträdelser av unionslagstiftningen i samband med genomförandet av unionens budget, och införande av effektiva och avskräckande sanktioner för mottagarna.

(d)

Nationella domstolars eller administrativa myndigheters förebyggande och beivrande av bedrägerier, inbegripet skattebedrägerier, korruption eller andra överträdelser av unionslagstiftningen i samband med genomförandet av unionens budget, och införande av effektiva och avskräckande sanktioner för mottagarna.

(ea)

Förebyggande och beivrande av skatteundandragande och skattekonkurrens samt välfungerande myndigheter som bidrar till administrativt samarbete i skattefrågor.

(f)

Det snabba och effektiva samarbetet med Europeiska byrån för bedrägeribekämpning och med Europeiska åklagarmyndigheten i deras utredningar eller åtal enligt deras respektive rättsakter och principen om lojalt samarbete.

(f)

Det snabba och effektiva samarbetet med Europeiska byrån för bedrägeribekämpning och , förutsatt att den berörda medlemsstaten deltar, med Europeiska åklagarmyndigheten i deras utredningar eller åtal enligt deras respektive rättsakter och principen om lojalt samarbete.

(fa)

Ett korrekt genomförande av unionens budget till följd av en systematisk kränkning av grundläggande rättigheter.

(a)

Att äventyra rättsväsendets oberoende.

(b)

Att inte förhindra, rätta till eller tillgripa påföljder mot godtyckliga eller olagliga beslut från myndigheter, inklusive brottsbekämpande myndigheter, att undanhålla dessa myndigheter finansiella och mänskliga resurser så att de inte kan fungera korrekt eller att underlåta att säkerställa avsaknaden av intressekonflikter.

(c)

Att begränsa tillgången till rättsmedel och deras effektivitet, inbegripet genom restriktiva förfaranderegler, bristfälligt genomförande av domar, eller att begränsa utredningar, åtal eller påföljder för överträdelser av lagstiftningen.

a)

När det gäller medel från unionens budget som förvaltas i enlighet med artikel 62.1 c i budgetförordningen:

b)

När det gäller medel från unionens budget som förvaltas i enlighet med artikel 62.1 b i budgetförordningen: