Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52019AE5784

    Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av vissa övergångsbestämmelser för stöd från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) under år 2021, om ändring av förordningarna (EU) nr 228/2013, (EU) nr 229/2013 och (EU) nr 1308/2013 vad gäller resurser och resursfördelning under år 2021 och om ändring av förordningarna (EU) nr 1305/2013, (EU) nr 1306/2013 och (EU) nr 1307/2013 vad gäller deras resurser och tillämpning under år 2021 (COM(2019) 581 – 2019/0254 [COD])

    EESC 2019/05784

    EUT C 232, 14.7.2020, p. 29–35 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    14.7.2020   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 232/29


    Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av vissa övergångsbestämmelser för stöd från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) under år 2021, om ändring av förordningarna (EU) nr 228/2013, (EU) nr 229/2013 och (EU) nr 1308/2013 vad gäller resurser och resursfördelning under år 2021 och om ändring av förordningarna (EU) nr 1305/2013, (EU) nr 1306/2013 och (EU) nr 1307/2013 vad gäller deras resurser och tillämpning under år 2021

    (COM(2019) 581 – 2019/0254 [COD])

    (2020/C 232/04)

    Föredragande utan studiegrupp:

    Arnold PUECH D’ALISSAC

    Remiss

    Rådet, 22.11.2019

    Europaparlamentet, 25.11.2019

    Rättslig grund

    Artiklarna 43.2 och 304 i EUF-fördraget

    Ansvarig sektion

    Sektionen för jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö

    Antagande av sektionen

    6.3.2020

    Antagande vid plenarsessionen

    7.5.2020

    Plenarsession

    551 – Plenarsession på distans

    Resultat av omröstningen

    (för/emot/nedlagda röster)

    254/0/7

    1.   Slutsatser och rekommendationer

    1.1

    EESK uppskattar kommissionens förslag om ett övergångsår för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) (första och andra pelaren) under 2021. Ett år utan direktstöd från den första pelaren skulle nämligen ha skapat underskott hos samtliga jordbrukare, och ett år utan stöd från den andra pelaren skulle ha satt käppar i hjulet för höga miljö- eller klimatmål och inneburit att investeringar i moderniseringssyfte hade behövt skjutas på framtiden.

    1.2

    Enligt kommissionens förslag bör den övergångsperiod som börjar den 1 januari 2021 vara ett år. EESK rekommenderar starkt att man för att kunna förlänga denna period med ytterligare ett år inför en flexibel mekanism som utlöses automatiskt om man inte har enats om och godkänt EU:s långtidsbudget (den fleråriga budgetramen) och den gemensamma jordbrukspolitiken senast den 30 oktober 2020.

    1.3

    EESK välkomnar bibehållandet av villkoren för att få stöd mellan 2020 och 2021, eftersom EU:s jordbrukare redan respekterar tvärvillkoren och miljöanpassningsreglerna.

    1.4

    EESK uppmärksammar farorna med att det sista datumet för att anmäla ändringar fastställs till den 1 augusti 2020. Om man enas om den fleråriga budgetramen för perioden 2021–2027 alltför sent kan nödvändiga beslut på nationell nivå nämligen inte fattas i tid.

    1.5

    Kommissionen visar på framsynthet genom att reglera rätterna till grundstöd med avseende på antal och värde.

    1.6

    Medlemsstaterna beslutar själva om konvergens beträffande rätterna till grundstöd, vilket är helt i linje med subsidiaritetsprincipen.

    1.7

    Möjligheten att förlänga landsbygdsprogrammen med ett år bör innebära att alla medel från den andra pelaren som inte använts under perioden 2014–2020 kan utnyttjas efter 2020.

    1.7.1

    Kommittén betonar särskilt det brådskande behovet av att snabbt utnyttja medlen inom den andra pelaren för att se till att den ekonomiska verksamheten kommer igång igen efter den kris som covid-19-utbrottet har gett upphov till. Detta skulle bland annat inbegripa stöd till unga jordbrukares etablering, korta leveranskedjor, som har varit mycket efterfrågade under krisen, kollektiva produktions- och saluföringsåtgärder samt landsbygdsturism. Särskild uppmärksamhet bör i detta sammanhang ägnas åt de yttersta randområdena, öregioner, bergsregioner och avlägset belägna regioner, som i mycket stor utsträckning är beroende av turism.

    1.8

    EESK välkomnar att de fleråriga åtgärderna inom ramen för den andra pelaren (åtgärder för ekologiskt jordbruk samt miljö- och klimatvänligt jordbruk) förlängs med ett år. EESK efterlyser dock att löptiden för åtagandena förlängs till fem år som under perioden 2014–2020. Förslaget att begränsa löptiden till tre år kommer sannolikt att orsaka administrativt krångel och på intet sätt att leda till några resultat på miljöområdet.

    2.   Bakgrund

    2.1

    Budgetplaneringen för den nuvarande gemensamma jordbrukspolitiken sträcker sig till den 31 december 2020. Om förordningarna om den nuvarande jordbrukspolitiken inte är formellt tidsbegränsade kommer de att bli otillämpliga eftersom budgetanslag saknas. Dessutom pågår fortfarande förhandlingar om lagstiftningsförslagen om den gemensamma jordbrukspolitiken för nästa programperiod (2021–2027), och förslagen kommer sannolikt inte att antas i tid för att den nya gemensamma jordbrukspolitiken ska kunna genomföras den 1 januari 2021. De strategiska GJP-planerna, som för närvarande upprättas i respektive medlemsstat, kommer nämligen att börja genomföras den 1 januari 2022 som tidigast. Denna situation nödvändiggör således en övergångsförordning för år 2021.

    2.2

    Enligt kommissionens förslag bör den övergångsperiod som börjar den 1 januari 2021 vara ett år. EESK rekommenderar starkt att man för att kunna förlänga denna period med ytterligare ett år inför en flexibel mekanism som utlöses automatiskt om man inte har enats om och godkänt EU:s långtidsbudget (den fleråriga budgetramen) och den gemensamma jordbrukspolitiken senast den 30 oktober 2020.

    2.3

    Kommissionen arbetar för närvarande med att utarbeta en sådan text, med uteslutande av följande punkter:

    Beslutet om konvergens beträffande rätterna till grundstöd under 2020, som ska träda i kraft den 1 januari 2020.

    Ändringar i det särskilda programmet för vissa regioner beroende på dessa regioners avsides läge och ökaraktär (Posei), som träder i kraft den 1 januari 2021.

    2.4

    Förordningen innebär en förlängning och en marginell ändring av de befintliga förordningarna, särskilt för att fastställa budgetanslag för de förlängda åtgärderna. Genom förordningen ändras följande förordningar:

    (EU) nr 1303/2013 (1): gemensamma bestämmelser för EU-fonderna (artiklarna 1, 2 och 3).

    (EU) nr 1305/2013 (2): stöd för landsbygdsutveckling (Ejflu) (artiklarna 6 och 8).

    (EU) nr 1306/2013 (3): finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken (artiklarna 6, 7 och 9).

    (EU) nr 1307/2013 (4): regler för direktstöd (EGFJ) (artikel 10).

    (EU) nr 1308/2013 (5): den samlade marknadsordningen (artiklarna 6, 7 och 11).

    (EU) nr 228/2013 (6) (och (EU) nr 229/2013 (7)): särskilda åtgärder för de yttersta randområdena (Posei) (och särskilda åtgärder för de mindre Egeiska öarna) (artiklarna 12 och 13).

    2.5

    Den planerade budgeten för 2021 kommer att vara i linje med den som fastställs i förslaget till den fleråriga budgetramen för perioden 2021–2027, som fortfarande inte har godkänts i rådet och således inte har blivit föremål för omröstning i Europaparlamentet (inga ändringsförslag kan lämnas in). Kommissionens förslag är som följer:

    Budgetarna för 2021 när det gäller EGFJ (39,884 miljarder euro) och Ejflu (12,258 miljarder euro): De ska vara i linje med förordningarna om den framtida gemensamma jordbrukspolitiken och den fleråriga budgetramen.

    Alla tillämpliga regler och krav 2021: Jordbrukarna ska få fortsatt stöd i ytterligare ett år i enlighet med de villkor och krav som gäller för perioden 2014–2020.

    Överföring av medel: Medlemsstaterna kan fortsätta att överföra medel mellan EGFJ och Ejflu efter 2020, i normalfallet med ett tak på 15 %.

    Tilldelning av rätter till grundstöd och deras värde: De fel som medlemsstaterna gjort vid tilldelningen av stödrätter kan rättas till, både när det gäller stödrätternas antal och deras värde.

    Konvergens i värdet på rätterna till grundstöd: Medlemsstaterna kan fortsätta konvergensprocessen för rätterna till grundstöd efter 2019, det vill säga under 2020 och/eller under 2021.

    Krisreserven: Krisreserven bibehålls under övergångsperioden, till samma årliga belopp som i programplaneringen för 2014–2020, det vill säga 400 miljoner euro (i 2011 års priser).

    Genomförandet av Ejflu: Landsbygdsprogrammen kan i undantagsfall förlängas med ett år.

    De fleråriga åtgärderna inom den andra pelaren (åtgärder för ekologiskt jordbruk samt miljö- och klimatvänligt jordbruk): De fleråriga åtgärderna inom programplaneringen för perioden 2014–2020 kan förlängas med ett år. För nya åtaganden ska medlemsstaterna föreslå en kortare löptid (högst tre år).

    Den samlade marknadsordningen och Posei: Anslagen måste justeras för att vara i linje med det totala EGFJ-beloppet enligt den framtida gemensamma jordbrukspolitiken.

    3.   Anmälningar

    3.1

    Senast tio dagar efter övergångsförordningens ikraftträdande:

    Eventuell förlängd tillämpning av landsbygdsutvecklingsprogrammen fram till den 31 december 2021:

    Bedömning av de regionala program som bör förlängas.

    Motsvarande budgetanslag inom ramen för den årliga fördelningen för år 2021 (och följaktligen den del av 2021 års budget som inte kommer att överföras till perioden 2022–2027).

    Förutsättningen är att det kan styrkas att man löper risk att få slut på medel och inte kunna göra nya rättsliga åtaganden i enlighet med förordningen om genomförandet av Ejflu under programperioden 2014–2020.

    3.2

    Senast en månad efter övergångsförordningens ikraftträdande:

    Eventuell fortsättning under 2020 av den interna konvergensprocessen för att värdet på rätterna till grundstöd ska närma sig ett genomsnittsvärde.

    3.3

    Senast den 1 augusti 2020:

    Eventuell minskning av direktstöd som överstiger 150 000 euro per år för kalenderåret 2021 samt det beräknade resultatet av minskningen för år 2021.

    Eventuell överföring av medel och, om överföring genomförs, den procentuella andel som överförs (högst 15 %) från EGFJ år 2021 som ytterligare finansiering till Ejflu för år 2022.

    Eventuell överföring av medel och, om överföring genomförs, den procentuella andel som överförs (högst 15 %) från Ejflu år 2022 som ytterligare finansiering till EGFJ för år 2021.

    För år 2021: eventuellt beviljande av omfördelningsstöd.

    För år 2021, den procentuella andel av 2021 års tak för EGFJ som går till följande slags stöd:

    Omfördelningsstöd.

    Stöd till unga jordbrukare (påminnelse: högst 2 % enligt lag).

    Frivilligt kopplat stöd (påminnelse: högst 15 % enligt lag).

    Stöd till områden med naturliga begränsningar inom ramen för den första pelaren.

    Märk: Taket för ordningen för grundstöd beräknas genom att de fastställda taken för andra slags stöd dras av från det årliga taket för EGFJ (som för perioden 2015–2020).

    Eventuell tillämpning av ordningen för grundstöd på regional nivå under 2021 (regionerna ska utses på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier, t.ex. särdrag vad gäller jordbruk och socioekonomi samt regional jordbrukspotential och institutionell eller administrativ struktur).

    Eventuell fortsättning under 2021 av den interna konvergensprocessen för att värdet på rätterna till grundstöd ska närma sig ett genomsnittsvärde.

    3.4

    Senast den 31 december 2020:

    Ändring av arbetsprogrammen för sektorn för olivolja och bordsoliver.

    3.5

    Fördelning av taket i EGFJ mellan de olika stöden i den första pelaren:

    Medlemsstaterna ska för år 2021 anmäla budgetanslag för vart och ett av stöden i den första pelaren, med undantag för miljöanpassningsstödet som fortfarande är fastställt till 30 % i den första pelaren. I synnerhet kan medlemsstaterna varje år revidera den andel av EGFJ som går till omfördelningsstöd och frivilligt kopplat stöd.

    3.6

    Minskning av direktstöden:

    Bakgrund: Enligt artikel 11 i förordning (EU) nr 1307/2013, i dess nuvarande lydelse, har medlemsstaterna endast en skyldighet att anmäla beslut om att minska de direktstödsbelopp som ska beviljas en jordbrukare under ett visst kalenderår som överstiger 150 000 euro, för åren 2015–2020.

    Förslag i övergångsförordningen: I syfte att säkerställa kontinuiteten i det befintliga systemet bör medlemsstaterna även anmäla beslut att minska direktstöd som överstiger 150 000 euro och det beräknade resultatet av minskningen för kalenderåret 2021. Förordningen innebär en större flexibilitet för medlemsstaterna, genom att de får anpassa värdet på rätterna till grundstöd eller reserven, möjligen med olika justeringsgrader. Om medlemsstaternas anmälningar om de tak i EGFJ som tilldelats olika sorters stöd i den första pelaren påverkar taket för ordningen för grundstöd ska medlemsstaterna i detta fall, i enlighet med den ändring som gjorts av taket för ordningen,

    göra en linjär minskning eller höjning av värdet på samtliga rätter till grundstöd, och/eller

    öka eller minska den nationella eller regionala reserven.

    3.7

    Antalet rätter till grundstöd och deras värde:

    Bakgrund: Vissa medlemsstater kan ha gjort fel vid fastställandet av antalet rätter till grundstöd eller värdet på dessa vid tilldelningen 2015. Många av dessa fel påverkar värdet på rätterna till grundstöd för alla jordbrukare och för alla år, även om felen endast gäller en enda jordbrukare. Vissa medlemsstater har även gjort fel efter 2015 vid tilldelningen av rätter till grundstöd från reserven (t.ex. vid beräkningen av genomsnittsvärdet). Vid sådana avvikelser görs vanligen finansiella korrigeringar till dess att den berörda medlemsstaten vidtar korrigerande åtgärder.

    Förslag i övergångsförordningen: Mot bakgrund av den tid som har förflutit sedan den första tilldelningen av rätter till grundstöd 2015 och de ansträngningar medlemsstaterna har gjort för att, i förekommande fall, fastställa korrekta stödrätter samt av rättssäkerhetsskäl bör stödrätternas antal och värdet på dem betraktas som lagliga och korrekta från och med den 1 januari 2021. Denna regel ska inte tillämpas på de rätter till grundstöd som tilldelats jordbrukare på grundval av sakligt oriktiga ansökningar, med undantag av sådana fall där felet rimligen kunde ha upptäckts av jordbrukaren.

    3.8

    Konvergensen beträffande rätter till grundstöd:

    För att fortsätta konvergensprocessen enligt denna ”tunnelmodell” mot en rättvisare fördelning av direktstöd kan medlemsstaterna fortsätta att föra värdet på rätterna till grundstöd närmare ett nationellt eller regionalt genomsnitt efter 2019 i stället för att gå i riktning mot en enhetlig sats eller behålla värdet på rätterna till grundstöd på 2019 års nivå. Enligt övergångsförordningen måste medlemsstaterna varje år anmäla sina konvergensbeslut för nästföljande år. Så kommer fallet att vara för 2020 och 2021. Om den interna konvergensen fortsätts under 2020 kommer de rätter till grundstöd som innehas av jordbrukare den 31 december 2019 och som har ett värde som är lägre än det nationella eller regionala genomsnittsvärdet att få ett ökat värde år 2020. För att finansiera en sådan ökning kommer de rätter till grundstöd som innehas av jordbrukare den 31 december 2019 och som har ett värde som är högre än det nationella eller regionala genomsnittsvärdet att minska. Samma mekanism kan även tillämpas för 2021.

    3.9

    Systemet för enhetlig arealersättning:

    Bakgrund: Vissa medlemsstater tillämpar grundstöd utan tilldelning av rätter till grundstöd, alltså utan historiska referenser, via systemet för enhetlig arealersättning. Detta system kunde bara tillämpas fram till den 31 december 2020. Förordningen för nästa period av den gemensamma jordbrukspolitiken möjliggör dock för medlemsstaterna att tillämpa grundstöd som är kopplade till areal och inte till historiska referenser.

    Förslag i övergångsförordningen: Förordningen tillåter en förlängning av systemet för enhetlig arealersättning efter den 31 december 2020 med samma villkor som tidigare.

    3.10

    Partnerskapsavtalet: Medlemsstaternas partnerskapsavtal, som utgör den gemensamma interventionsgrunden för de fyra EU-fonderna, däribland Ejflu, och som upprättats för perioden mellan den 1 januari 2014 och den 31 december 2020, bör fortsätta att vara det strategiska ramdokumentet för år 2021.

    3.11

    Förlängning av de regionala landsbygdsprogrammen 2014–2020 till år 2021:

    Medlemsstaterna kan besluta att förlänga ett eller flera av de regionala landsbygdsprogrammen och anmäla sitt beslut till kommissionen senast tio dagar efter det att övergångsförordningen träder i kraft, inbegripet det motsvarande budgetanslaget inom den årliga fördelningen för 2021.

    En sådan anmälan omfattas inte av det nuvarande förfarandet med översyn av landsbygdsprogrammen.

    I anmälan bör det styrkas att man löper risk att få slut på medel och inte kunna göra nya rättsliga åtaganden i enlighet med förordningen om genomförandet av Ejflu under programperioden 2014–2020.

    Förlängningen kommer att finansieras genom Ejflus budget för år 2021.

    De förlängda landsbygdsprogrammen måste bibehålla åtminstone samma ambitionsnivå i fråga om miljö och klimat.

    Medlemsstaterna har dessutom möjlighet att inte förlänga sina regionala landsbygdsprogram om medel finns kvar från tidigare år; i detta fall kan de överföra Ejflu-medel för år 2021 till de finansiella anslag som planerats för åren 2022–2025.

    3.12

    Konsekvenserna av förlängda landsbygdsprogram: En förlängning innebär en ettårig förskjutning av alla tidsfrister (årliga genomföranderapporter och årliga översynsmöten skjuts fram till 2024, och efterhandsutvärderingar ska slutföras före den 31 december 2025) och av perioden för utgifters stödberättigande (åtaganden och betalningar fram till den 31 december 2024).

    3.13

    Åtgärder för förlängning och ingående av fleråriga åtaganden:

    Fall 1: åtgärder för miljö- och klimatvänligt jordbruk, ekologiskt jordbruk (omställning och bevarande) och djurs välbefinnande:

    För nya åtaganden som ingås från och med 2021 bör medlemsstaterna ange en sammanlagd löptid för åtagandet på mellan ett och tre år i sina landsbygdsprogram.

    Fall 2: åtgärder för miljö- och klimatvänligt jordbruk samt ekologiskt jordbruk (bevarande):

    Om medlemsstaten fastställer en årlig förlängning av åtagandena efter den inledande periodens slut får denna förlängning inte överstiga ett år, från och med 2021 (märk: när det gäller stöd till ekologiskt jordbruk är förlängning endast möjlig för ekologiskt jordbruk (bevarande) och inte för ekologiskt jordbruk (omställning).

    Fall 3: åtgärder för miljö- och klimatvänligt jordbruk, ekologiskt jordbruk (bevarande) och djurs välbefinnande:

    Nya åtaganden som är en direkt följd av ett åtagande som gjorts under den inledande perioden och som löper ut 2021 får endast göras för en löptid på ett år.

    3.14

    Stödberättigande för utgifter i den nationella strategiska planen och övergång mellan programplaneringsperioder: För att underlätta övergången mellan tidigare och kommande programplaneringsperioder bör följande utgifter berättiga till stöd från Ejflu under perioden 2022–2027 och anges i de nationella strategiska planerna (belopp och bidragsnivå med avseende på Ejflu):

    Utgifter för åtaganden som gjorts inom tidigare programplaneringsperioder (inom ramen för rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (8) eller förordning (EU) nr 1305/2013) och som sträcker sig längre än till den 1 januari 2024 eller den 1 januari 2025 (t.ex. där femåriga åtaganden har gjorts under 2019 eller 2020 års kampanj).

    3.15

    Stödprogram för frukt- och grönsakssektorn:

    Producentorganisationer med ett verksamhetsprogram som sträcker sig längre än till den 31 december 2021 bör, före den 15 september 2021, lämna in en ansökan till sin medlemsstat om att få ändra verksamhetsprogrammet så att det respekterar villkoren i den framtida förordningen om de strategiska planerna eller ersätta det med ett nytt verksamhetsprogram som är godkänt enligt nämnda förordning. Om producentorganisationerna inte lämnar in något ändrat eller nytt verksamhetsprogram upphör programmet att gälla den 31 december 2021. Arbetsprogram som upprättas för perioden mellan den 1 april 2018 och den 31 mars 2021 bör förlängas till den 31 december 2021. Producentorganisationer, sammanslutningar av producentorganisationer och branschorganisationer bör följaktligen ändra sina arbetsprogram och anmäla dem till kommissionen före den 31 december 2020.

    3.16

    Stödprogram för sektorn för olivolja och bordsoliver:

    Arbetsprogram som upprättas för perioden mellan den 1 april 2018 och den 31 mars 2021 bör förlängas till den 31 december 2021. Producentorganisationer, sammanslutningar av producentorganisationer och branschorganisationer bör följaktligen ändra sina arbetsprogram och anmäla dem till kommissionen senast den 31 december 2020.

    3.17

    Nationella program inom biodlingssektorn:

    De nationella programmen ska löpa ut den 31 juli 2022. Artiklarna i förordning (EU) nr 1308/2013 om biodlingsprogram ska fortsätta att vara tillämpliga efter den 31 december 2021 i fråga om utgifter och betalningar med koppling till transaktioner som genomförs före den 1 augusti 2022.

    3.18

    Stödprogram inom vinsektorn:

    Bakgrund: Unionsmedel tilldelas medlemsstaterna via femåriga nationella stödprogram för att finansiera särskilda stödåtgärder inom vinsektorn.

    Förslag i övergångsförordningen: De nationella stödprogrammen ska löpa ut den 15 oktober 2023. Artiklarna i förordning (EU) nr 1308/2013 om stödåtgärder för nationella stödprogram ska fortsätta att vara tillämpliga efter den 31 december 2021 i fråga om utgifter och betalningar med koppling till transaktioner som genomförs före den 16 oktober 2023.

    Bryssel den 7 maj 2020.

    Luca JAHIER

    Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande


    (1)  EUT L 347, 20.12.2013, s. 320.

    (2)  EUT L 347, 20.12.2013, s. 487.

    (3)  EUT L 347, 20.12.2013, s. 549.

    (4)  EUT L 347, 20.12.2013, s. 608.

    (5)  EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.

    (6)  EUT L 78, 20.3.2013, s. 23.

    (7)  EUT L 78, 20.3.2013, s. 41.

    (8)  Rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (EUT L 277, 21.10.2005, s. 1).


    Top