52019AE5232

EUR-Lex

Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52019AE5232 - EN

Help

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

Document 52019AE5232

Help

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska centralbanken, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och Europeiska investeringsbanken – Årlig strategi för hållbar tillväxt (COM(2019) 650 final)

EESC 2019/05232

EUT C 120, 14.4.2020, p. 1–6 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

HTML

PDF

Official Journal

14.4.2020

Europeiska unionens officiella tidning

C 120/1

(COM(2019) 650 final)

(2020/C 120/01)

Föredragande:

Tommaso DI FAZIO

Remiss	Europeiska kommissionen, 6.2.2020
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning
Antagande av sektionen	4.2.2020
Antagande vid plenarsessionen	19.2.2020
Plenarsession nr	550
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	120/1/3

1. Slutsatser och rekommendationer

1.1

EESK välkomnar inriktningen på den årliga tillväxtstrategin för 2020, som bygger på de fyra grundläggande principerna miljö, produktivitet, stabilitet och rättvisa. Kommittén anser i synnerhet att målet om miljömässig hållbarhet, såsom med rätta hävdas i strategin, är ett absolut riktmärke kring vilket man kan förena hela samhällets beslut och insatser och de medel som man kommer att kunna och vilja sätta in för att på ett effektivt sätt arbeta för att uppnå de mål som fastställts för 2030 och miljöneutralitet senast 2050. EESK rekommenderar i detta sammanhang att göra det möjligt att tidigarelägga dem om miljöförstöringsindexen gör detta nödvändigt.

1.2

EESK välkomnar att FN:s 2030-mål för hållbar utveckling tagits med i kommissionens strategiska vision i all ekonomisk politik och sysselsättningspolitik, vilket kommer att bidra till en europeisk social marknadsekonomi för alla och säkerställa att tillväxten blir hållbar, inkluderande och konkurrenskraftig.

1.3

Kommittén är övertygad om att hållbarhet är en viktig del av varje framgångsrik strategi för konkurrenskraft och att EU bör förstärka dess ekonomiska drivkrafter, för att stärka sin globala innovationsställning på grundval av den cirkulära ekonomins modell och övergången till nya hållbara utvecklingsmodeller, och skapa nästa generation av affärsmöjligheter som styrs av efterfrågan på hållbara lösningar.

1.4

EESK välkomnar den aviserade ändringen av den årliga strategin för att komma till rätta med den nuvarande inställningen, som är inriktad på programplanering och mål på kort och medellång sikt, och slutligen införa långsiktiga strategier, vilket är nödvändigt med tanke på de investeringar som krävs för att genomföra strategin för miljömässig hållbarhet genom de komplexa energi- och klimatplaner som medlemsstaterna har utarbetat och kommissionen har godkänt.

1.5

EESK uppmanar kommissionen att i denna strategiska vision ta med behovet av att snabbt utveckla de driftskompatibla smarta infrastrukturnät, både materiella och immateriella, som är nödvändiga för fullbordandet och den hållbara utvecklingen av en väl rustad och sammanhållen inre marknad i syfte att säkerställa en harmonisk och rättvis utveckling för alla.

1.6

EESK ställer sig bakom riktlinjerna i den årliga strategin när det gäller investeringar i de immateriella områdena utbildning och kompetensutveckling, och betraktar dem som fundamentala och avgörande. De utgör investeringar på lång och mycket lång sikt för att förbättra samhället, dess kultur och dess internationella konkurrenskraft.

1.7

EESK ställer sig bakom och stöder målet att utveckla forskning och innovation samt öka anslagen till dessa områden, eftersom det handlar om långsiktiga investeringar av strategisk betydelse för hela EU:s konkurrenskraft på internationell nivå. Detta gäller särskilt sektorer som kännetecknas av modernisering och övergång till ren teknik när det gäller energi, transport och uppvärmning och kylning av byggnader. Detta inbegriper alla industrisektorer, men även jordbruket och tjänstesektorn med hänsyn till den ständigt ökande användningen av innovativ teknik, särskilt digital teknik, artificiell intelligens och 5G-teknik.

1.8

EESK beklagar att kommissionen i sitt meddelande ger begränsat utrymme åt den årliga tillväxtöversikten i EU och nöjer sig med att påpeka att ”de ekonomiska utsikterna på kort sikt överskuggas av betydligt mindre gynnsamma ekonomiska och geopolitiska förutsättningar och hög osäkerhet” och ”investeringarna och den potentiella tillväxten är dock fortfarande lägre än före krisen”. Denna situation skulle också kunna påverkas av om brexit inte går harmoniskt till. Enligt EESK är den främsta prioriteringen att stimulera hållbar tillväxt, särskilt i de svagaste länderna och regionerna, med en stark ökning av BNP i EU i syfte att skapa det välstånd och den välfärd som krävs för att stödja strategin.

1.9

EESK ställer sig under alla omständigheter bakom alla de fastställda strategiska riktlinjerna för tillväxten och för utformningen av den europeiska planeringsterminen 2020. Kommittén ställer sig också bakom de utmaningar som fastställts i fråga om uppnåendet av vart och ett av målen, särskilt beträffande de investeringar som krävs för att genomföra miljöprogram, som enligt den nuvarande stabilitetspakten och dess stränga regler kan göra det svårt att säkerställa en enhetlig tillämpning av energi- och klimatplanerna i medlemsstaterna. Det kan mycket väl hända att målen för miljösanering endast kommer att uppnås av de EU-länder som uppfyller eller överträffar stabilitetspaktens krav, vilket skulle motverka det mål som hela EU måste uppnå och även innebära att man uppnår ett partiellt resultat för hela planeten och avlägsnar sig från ambitionen om att hela EU ska vara ett riktmärke för övriga länder i världen.

1.10

EESK hoppas därför att man ska undersöka och anta åtgärder för att reglera investeringar som, med beaktande av stabilitetspaktens begränsningar eller med undantag från dessa och reglerna om statligt stöd, gör att alla länder kan göra de investeringar som är nödvändiga för att uppnå sina mål som fastställts i de integrerade energi- och klimatplaner som kommissionen har godkänt.

1.11

EESK välkomnar förslaget i strategin för tillväxt 2020 om att använda alla medel och finansiella hävstänger som redan finns tillgängliga genom de nuvarande instrument som föreskrivs i den fleråriga budgetramen för 2021–2027, ett förslag som offentliggjordes vid en presentation inför Europaparlamentet den 15 januari 2020, men efterlyser också en ökning av de finansiella medlen där så krävs för att uppnå målen.

1.12

EESK anser att kommissionen på ett effektivt och proaktivt sätt bör övervaka de resultat som medlemsstaterna ska uppnå på grundval av de överenskomna energi- och klimatplanerna, och främja stödjande åtgärder som snarare syftar till att lösa problem, av såväl finansiell som metodrelaterad art, än till att rikta kritik.

1.13

EESK instämmer i att man behöver stärka stabiliteten och motståndskraften i det finansiella systemet och skärpa reglerna för finansmarknaderna, i syfte att stärka den europeiska valutans internationella roll och att vidta förebyggande åtgärder mot framtida kriser som kan uppstå på andra håll i världen och påverka Europa till följd av globaliseringen. Detta kan göras genom skärpta makrotillsynsregler och andra åtgärder som syftar till att trygga den finansiella stabiliteten i medlemsstaterna. Utöver den pågående processen för att fullborda bankunionen och kapitalmarknadsunionen bör den kommande strategiska översynen av ECB:s penningpolitik (1) särskilt inriktas på att främja ekonomisk tillväxt i euroområdet och stärka eurons internationella roll.

1.14

EESK betonar vikten av att ställa bibehållandet av människors välbefinnande i centrum för strategin för tillväxt 2020 genom att bevara och stärka de sociala framsteg som gör EU världsledande.

1.15

När det gäller den grundläggande pelaren för sociala rättigheter välkomnar EESK att dessa rättigheter bekräftas i strategin för hållbar tillväxt 2020. EESK hoppas att man i målen för den europeiska planeringsterminen ska ägna särskild uppmärksamhet åt jämställdhetsfrågan, inte minst kvinnors rättigheter i arbetslivet, uppnåendet av lika lön, anställningsskydd för kvinnor med barn, bl.a. för att motverka den negativa demografiska utvecklingen, samt åt genomförandet av väsentliga förbättringar av lagstiftningen om skydd av familjen, inklusive förbättringar av mäns föräldraledighet, samt tillhandahållandet av en gynnsam arbetsmiljö för att förebygga alla former av fysiskt och psykiskt våld mot kvinnor. När det gäller jämställdhet bör man också eftersträva en enhetlig och jämlik tillämpning av lagstiftningen om äktenskapsskillnad för att se till att båda makarna alltid har samma rättigheter beträffande sina barn.

1.16

EESK anser att EU bör stärka sin ställning på den internationella arenan för att bevara sitt välstånd, sin säkerhet och de värden som unionen bygger på, och inta en ledande roll på global nivå med stöd av ett fullt, övertygat och enhetligt uppnående av FN:s mål för hållbar utveckling och en regelbaserad multilateral världsordning, med FN i centrum, där man beslutsamt försvarar principerna om demokrati och skydd av planeten, rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna.

1.17

Kommittén är övertygad om att fullbordandet av en väl rustad och sammanhållen inre marknad, med fokus på medborgarnas och företagens behov, kan ge ett viktigt bidrag till tillväxten om det är inriktat på medborgarna och företagen, och bör stå i centrum för en harmonisk och inkluderande europeisk integration som är vitaliserad, uppdaterad och förenlig med den nya tekniken och infrastrukturen på en fullt ut driftskompatibel digital inre marknad. I övergången inom ramen för den europeiska gröna given skulle särskild tonvikt fästas vid den roll som en människocentrerad företagsmodell, såsom socialt företagande, spelar.

1.18

1.19

EESK anser att förverkligandet av den föreslagna strategiska visionen kan innebära risker och motstånd i avsaknad av nya styrmekanismer med förmåga att göra medborgarna och företagen samt de offentliga och privata aktörerna på lokal och regional nivå delaktiga som proaktiva huvudaktörer i en nedifrån och upp-process som kan ge röst och vikt åt de konkreta behoven och utmaningarna på fältet.

1.20

EESK rekommenderar därför nya styrningsstrukturer på de olika nivåerna för att se till att lokalsamhället och det civila samhället deltar och är delaktiga i utformningen och genomförandet av rättvisa åtgärder som är anpassade till de förhållanden som de verkar i.

2. Kommissionens förslag till årlig strategi för hållbar tillväxt 2020

2.1

Behovet av en ny, långsiktig och övergripande strategi för hållbar och inkluderande tillväxt för EU:s framtid – åtföljd av en heltäckande genomförandeplan för att uppnå målen för hållbar utveckling senast 2030 – som omfattar alla aspekter som påverkar det europeiska samhället och EU-medborgarna, företagen och det klimat som de verkar i, industrin och dess konkurrenskraft, från investeringar och offentlig upphandling till handel, kompetens, innovation och stöd till små och medelstora företag, verkar numera vara något som alla är överens om.

2.2

När det gäller EU:s årliga tillväxtöversikt bör medlemsstaterna ta hänsyn till de prioriteringar som kommissionen fastställer i denna när de utarbetar den nationella politik och de nationella strategier som kommer att inlemmas i deras respektive stabilitets- eller konvergensprogram och nationella reformprogram.

2.3

Meddelandet om den årliga tillväxtöversikten för EU 2020 (2) syftar till att återge kommissionens syn på de politiska prioriteringar som medlemsstaterna bör beakta när de utarbetar sin ekonomiska politik för 2020, och bygger på integreringen av FN:s 2030-mål för hållbar utveckling i EU-politiken, särskilt följande:

—	Miljömässig hållbarhet, produktivitetsvinster, rättvisa och makroekonomisk stabilitet som principer i en ny modell för EU:s ekonomiska politik under de kommande åren.

—	Behovet av att utveckla denna nya tillväxtmodell för att på ett effektivt sätt ta itu med de långsiktiga utmaningar som kommer att omdana det europeiska samhället.

—	Skapandet av ett europeiskt politiskt och ekonomiskt ledarskap på global nivå på grundval av den nya modellen som en stimulans för potentiell tillväxt.

—	Balansering på kort och lång sikt av kostnaderna för och nyttan av denna politik och strukturreformerna: fördelning av nyttan och begränsning av kostnaderna för de mest utsatta befolkningsgrupperna.

—	Betydande offentliga och privata investeringar för att maximera synergieffekterna mellan de olika strategiska mål som fastställts, bland annat för att ”investera rekordbelopp i spetsforskning och innovation” samt utbildning och i synnerhet för att ”nå de nuvarande klimat- och energimålen för 2030”.

—

Optimering av EU:s budget 2021–2027 som den centrala faktorn för att förverkliga dessa politiska ambitioner: ”Med utgångspunkt i befintliga och nya mekanismer kommer investeringsplanen för ett hållbart Europa att leda till de investeringar som krävs för att genomföra den europeiska gröna given” och ”en mekanism för en rättvis omställning [som] ska inriktas på de hårdast drabbade regionerna så att ingen hamnar på efterkälken”.

—

Stärkt ekonomisk styrning och demokratiskt ansvarsutkrävande, som måste gå hand i hand: större demokratiskt ansvarsutkrävande inom den europeiska planeringsterminen och mer allmänt kommissionens avsikt att fortsätta dialogen med medlemsstaterna och uppmana dem att involvera de nationella parlamenten, arbetsmarknadens parter och alla andra berörda parter.

2.4

EU och medlemsstaterna måste nu omsätta dem i en strategi och en rad genomförbara åtgärder. För att hållbarhet ska bli en hörnsten i politiken och åtgärderna måste EU-institutionerna, medlemsstaterna och regionerna sammanföra olika verktyg så att alla medborgare kan delta, samtidigt som livskvaliteten och EU-ekonomins konkurrenskraft förbättras.

2.5

I sin resolution av den 30 oktober 2019 betonade EESK behovet av att ”agera på alla nivåer samtidigt och skapa en handlingsdynamik för att ta itu med brådskande ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar” (3) och efterlyste en övergripande hållbarhetsstrategi för EU fram till 2050 i syfte att genomföra FN:s Agenda 2030 (4).

2.6

I denna resolution betonades också följande: ”Detta paradigmskifte förutsätter

—	förändringar i […] styrningen, dvs. särskilda styrningsmekanismer behövs för att åtgärda brådskande problem snabbare och hantera komplicerade frågor; dessa mekanismer skulle koppla samman EU- och medlemsstatsnivån, inte ersätta åtgärder på någondera nivån,

—	[integration av] målen för hållbar utveckling i EU:s ekonomiska och sociala övervaknings- och budgeteringsprocesser.”

—	Möjligheten att ge den europeiska planeringsterminen ”nya, förbättrade, mätbara och kompletterande sociala, ekonomiska och miljömässiga indikatorer för att övervaka och följa alla aspekter av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och dess principer samt de 17 målen för hållbar utveckling”.

2.7

Hållbarhet är en viktig del av varje framgångsrik strategi för konkurrenskraft och EU bör förstärka dess ekonomiska drivkrafter, för att stärka sin globala innovationsställning på grundval av den cirkulära ekonomins modell och skapa nästa generation av affärsmöjligheter som styrs av efterfrågan på hållbara lösningar. En stabil ökning av marknadens efterfrågan på hållbara lösningar kräver samstämmighet mellan de politiska mål som är inriktade på hållbarhet.

2.8

I sitt tilläggsyttrande om den årliga tillväxtöversikten 2019 (5) betonade EESK

—	behovet av att öka de offentliga och privata investeringarna, särskilt i social infrastruktur och utbildningsinfrastruktur,

—	anpassningen till FN:s 2030-mål för hållbar utveckling samt planen för energiomställning och klimatet,

—	en intensifiering av strukturreformerna, särskilt för strukturella obalanser och överskott i bytesbalansen,

—	användning av medel för materiella, digitala och miljömässiga investeringar och för utveckling av kompetens och kvalifikationer,

—	den centrala rollen för skyddet av sociala rättigheter, som i den europeiska planeringsterminen bör jämställas med de makroekonomiska och finanspolitiska målen,

—	beskattning som främjar produktiva investeringar och utgifter i den reala ekonomin,

—	samråd med arbetsmarknadens parter i de olika stegen i genomförandet av den europeiska planeringsterminen,

—	undantag från privatisering av nyttigheter av strategisk betydelse.

2.9

På makroekonomisk nivå finns det ”ett tydligt behov av en ny ekonomisk EU-strategi: ett positivt budskap om EU-ekonomins framtida utveckling i den vidare omvärlden som skulle bidra till att öka EU:s motståndskraft mot ekonomiska chocker och dess ekonomiska modells (ekonomiska, sociala och miljömässiga) hållbarhet, och på så sätt återställa förtroende, stabilitet och delat välstånd för alla européer” (6).

2.10

Det behövs ”hållbar och inkluderande tillväxt, minskade skillnader, uppåtgående konvergens, tryggad produktivitetsökning och konkurrenskraft i enlighet med målen i Europa 2020-strategin, goda företags- och investeringsvillkor, arbetstillfällen av god kvalitet och med tillräckliga löner, bekämpning av fattigdom och socialt utanförskap, stabila och hållbara offentliga finanser, en stabil finanssektor och uppnående av målen för hållbar utveckling 2030 och målen i klimatavtalet från Paris” (7).

2.11

I övertygelsen om att en realistisk framtid för EU endast kan baseras på en kombination av en sund ekonomisk grund och en stark social dimension (8) har EESK ”konsekvent förordat uppåtgående konvergens och en mer ändamålsenlig socialpolitik på både EU-nivå och medlemsstatsnivå” (9) med ”en tydlig och samordnad färdplan som fastställer prioriteringar för genomförandet av pelaren och tillämpningen av befintliga sociala rättigheter och normer”. ”Ett nytt europeiskt planeringsterminsförfarande bör uppnå sociala mål inom ramen för övervakningen av sociala obalanser och nya mätbara indikatorer bör införas, tillsammans med riktade landsspecifika rekommendationer på det sociala området” (10).

2.12

Inom ramen för åtgärderna för att stärka den inre marknaden bör man främja skapandet av ”ett lämpligt sammanhang för att utveckla ett flertal företagsformer som klarar av att hantera de utmaningar som samhället står inför”. Det är ”nödvändigt att se till att de olika företagsformerna kan samexistera och integreras, men vart och ett av dessa områden kräver särskild uppmärksamhet när det gäller lagstiftningsåtgärder och offentliga investeringar”, och en ”universallösning” bör avvisas (11).

2.13

EESK har betonat att ”de förändringar som ny teknik, artificiell intelligens och stordata medför för produktionsprocesserna och ekonomin rent generellt kommer även att förändra arbetsmarknaden i grunden” och att det är viktigt att ”dessa förändringsprocesser sker inom ramen för en gynnsam social dialog och med respekt för arbetstagarnas rättigheter och livskvalitet” (12).

3. Allmänna kommentarer

3.1

EESK anser att det är en huvudprioritering att rekommendera en stärkt hållbar ekonomisk tillväxt som skapar nya och hållbara arbetstillfällen och det välstånd som behövs för att stödja investeringar i syfte att öka tillväxten i den totala faktorproduktiviteten i en cirkulär ekonomi, intensifiera strukturreformerna för bättre styrning och större ansvarsskyldighet, särskilt på det digitala området och miljöområdet, samt för utvecklingen av kompetens och kvalifikationer och försvaret av de sociala rättigheter som krävs i den nya modellen med den europeiska gröna given.

3.2

Övergången till en ny utvecklingsmodell bör bygga på konkurrenskraftig hållbarhet som en hörnsten i en framgångsrik europeisk social marknadsekonomi, och även i framtiden bör den fortsätta att utgöra den vägledande principen förutsatt att människor och regioner skyddas från kostnaderna för de förändringar som den oundvikligen kommer att leda till genom investeringar i effektiva och integrerade system för socialt skydd.

3.3

Finanskrisen har visat på vikten av stabilitet och integration på kapital- och finansmarknaderna, där fragmenteringen fortfarande utgör ett hinder för företagens tillväxt och ökade investeringar: ytterligare åtgärder skulle behöva vidtas, särskilt inom finanssektorn, för att återställa marknadens förtroende och förtroendet i alla medlemsstater.

3.4

EU behöver en ny ekonomisk strategi som främjar en kontinuerlig, inkluderande och hållbar ekonomisk utveckling och som erbjuder full och produktiv sysselsättning och anständigt arbete för alla. Kommittén är övertygad om att fullbordandet av en väl rustad och sammanhållen inre marknad, med fokus på medborgarnas och företagens behov, bör stå i centrum för en harmonisk och inkluderande europeisk integration som är vitaliserad, uppdaterad och förenlig med den nya tekniken och infrastrukturen på en fullt ut driftskompatibel digital inre marknad. I övergången inom ramen för den europeiska gröna given skulle särskild tonvikt fästas vid den roll som en människocentrerad företagsmodell, såsom socialt företagande, spelar.

3.5

EESK anser att det – tillsammans med en djupgående administrativ förenkling, en bred digitalisering och en intensiv kapacitetsuppbyggnad av alla berörda aktörer – är nödvändigt att utveckla en stärkt infrastruktur för styrning av den inre marknaden på EU-nivå och nationell nivå, med proaktiv inkludering av medborgarna, konsumenterna och företagen i syfte att främja förenklade och användarvänliga koncept samt genomförande och tillämpning på ett snabbt, öppet och effektivt sätt av inremarknadsreglerna som grund för en framgångsrik omställning till ett digitalt, effektivt, sammanhållet, balanserat och hållbart EU i ekonomiskt, miljömässigt och socialt hänseende.

3.6

Kommittén betonar vad den tidigare sagt beträffande behovet av att ”snarast möjligt överbrygga den infrastrukturella, territoriella och kulturella digitala klyftan, som nu utgör en flaskhals för EU:s ekonomiska och sociala utveckling och en källa till orättvisa i fråga om levnadsvillkor och möjligheter för medborgare och företag” (13).

3.7

I avsaknad av nya styrmekanismer för att göra medborgarna och företagen samt de offentliga och privata aktörerna på lokal och regional nivå delaktiga som proaktiva huvudaktörer i en nedifrån och upp-process som kan ge röst och vikt åt de konkreta behoven och utmaningarna på fältet, anser EESK att förverkligandet av den föreslagna strategiska visionen kan innebära risker och motstånd som kan försena dess genomförande, och rekommenderar EU-institutionerna och de nationella institutionerna att införa nya styrningsstrukturer för att se till att lokalsamhället och det civila samhället deltar och är delaktiga i utformningen och genomförandet av rättvisa åtgärder som är anpassade till de förhållanden som de verkar i.

Bryssel den 19 februari 2020.

Luca JAHIER

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

(1) Inledningsanförande, presskonferens, Christine Lagarde, ECB:s ordförande, den 12 december 2019.

(2) Årlig strategi för hållbar tillväxt (COM(2019) 650 final).

(3) EESK:s resolution om Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs bidrag till kommissionens arbetsprogram 2020 och därefter (EUT C 47, 11.2.2020, s. 1).

(4) Transforming our World: The 2030 Agenda for Sustainable Development.

(5) EUT C 190, 5.6.2019, s. 24.

(6) EESK:s yttrande av den 17 juli 2019 om ”Mot en mer motståndskraftig och hållbar europeisk ekonomi” (EUT C 353, 18.10.2019, s. 23).

(7) EESK:s yttrande av den 17 juli 2019 om ”En ny vision för fullbordandet av Ekonomiska och monetära unionen” (EUT C 353, 18.10.2019, s. 32).

(8) EESK:s yttrande av den 19 oktober 2017 om ”Inverkan av den sociala dimensionen och den europeiska pelaren för sociala rättigheter på EU:s framtid” (EUT C 81, 2.3.2018, s. 145), punkterna 1.2 och 2.2.

(9) T.ex. i följande yttranden: ”Principer för effektiva och tillförlitliga välfärdssystem” (EUT C 13, 15.1.2016, s. 40), ”Inverkan av den sociala dimensionen och den europeiska pelaren för sociala rättigheter på EU:s framtid” (EUT C 81, 2.3.2018, s. 145), och ”Förslag till rådets rekommendation om tillgång till socialt skydd för arbetstagare och egenföretagare” (EUT C 440, 6.12.2018, s. 135).

(10) EESK:s yttrande av den 25 september 2019 om ”Den europeiska pelaren för sociala rättigheter – utvärdering av det ursprungliga genomförandet och rekommendationer för framtiden” (EUT C 14, 15.1.2020, s. 1).

(11) EESK:s yttrande av den 17 juli 2019 om ”Att främja en inre marknad som gynnar företagaranda och innovation” (EUT C 353, 18.10.2019, s. 6), punkterna 1.3 och 1.5.

(12) EESK:s yttrande av den 17 juli 2019 om ”Att främja en inre marknad som gynnar företagaranda och innovation” (EUT C 353, 18.10.2019, s. 6), punkterna 1.3 och 1.5.

(13) EESK:s yttrande av den 18 oktober 2017 om ”Den digitala inre marknaden: halvtidsöversyn” (EUT C 81, 2.3.2018, s. 102), punkt 1.8.

Top

Choose the experimental features you want to try