EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52018SC0121

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om genomförandet och driften av toppdomännamnet .eu och om upphävande av förordning (EG) nr 733/2002 och kommissionens förordning (EG) nr 874/2004

SWD/2018/121 final - 2018/0110 (COD)

Bryssel den 27.4.2018

SWD(2018) 121 final

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR

SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN

Följedokument till

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning

om genomförandet och driften av toppdomännamnet .eu och om upphävande av förordning (EG) nr 733/2002 och kommissionens förordning (EG) nr 874/2004

{COM(2018) 231 final}
{SEC(2018) 205 final}
{SWD(2018) 120 final}
{SWD(2018) 122 final}


Sammanfattning

Konsekvensbedömning av Refit-granskningen av förordning (EG) nr 733/2002 om inrättande av toppdomänen .eu och förordning (EG) 874/2004 om allmänna riktlinjer för inrättandet och driften av toppdomänen .eu.

A. Behov av åtgärder

Varför? Vilket problem behöver åtgärdas?

Marknadsvillkoren och det politiska sammanhanget för domännamnssystemet (DNS) har utvecklats sedan .eu-förordningarna trädde i kraft. Den rättsliga ramen har varit föremål för mindre ändringar, men man har aldrig gjort någon fullständig granskning av .eu-förordningarna för att säkerställa att de fortfarande tjänar sitt avsedda syfte utan betungande kostnader för administration eller genomförande och att de fortfarande på ett effektivt sätt fyller sitt syfte att främja gränsöverskridande verksamhet online och främja en EU-identitet online. Utvärderingen visar att det nuvarande regelverket inte i tillräcklig grad främjar en stabil och hållbar .eu-toppdomän och inte utnyttjar hela dess potential på EU:s digitala inre marknad. Följande tätt sammanhängande problem har identifierats: Föråldrad och rigid lagstiftning. Brister i styrelseformer och ansvarsskyldighet. Snabba förändringar på marknaden.

Vad förväntas initiativet leda till?

Initiativet väntas säkerställa .eu-toppdomänens stabilitet och hållbarhet, så att den bättre kan uppnå målen att främja gränsöverskridande online-verksamhet i Europa och främja en europeisk identitet online. De specifika politiska målen är följande: 1) Avskaffa föråldrade rättsliga/administrativa krav 2) Säkerställa framtidssäkrade bestämmelser som gör att .eu-toppdomänen kan anpassas till snabba förändringar på toppdomänsmarknaden och i det dynamiska digitala landskapet och samtidigt göra det möjligt att använda .eu-toppdomänen som ett medel för att främja unionens prioriteringar online. 3) Säkerställa en förvaltningsstruktur som både speglar bästa praxis inom teknik och styrelseformer och tjänar EU:s allmänna intressen. 4) Främja .eu-toppdomänens attraktionsförmåga.

Vad är mervärdet med åtgärder på EU-nivå? 

.eu-toppdomänen har per definition en gränsöverskridande dimension. Den är Europeiska unionens toppdomän och en symbol för en europeisk onlineidentitet. Existensen av ett särskilt domännamn för Europeiska unionen under en mycket tydlig och identifierbar gemensam beteckning är en viktig byggsten för den europeiska identiteten online.

Regleringssåtgärder på nationell nivå skulle inte kunna uppnå de grundläggande målen bakom skapandet och förvaltningen av en tillförlitlig och innovativ namnrymd för EU. .eu-toppdomänen inrättades som en nationell toppdomän (ccTLD) snarare än en generisk toppdomän (.com, .berlin). Det allmänpolitiska ansvaret för .eu-toppdomänen ligger hos Europeiska unionen.

B. Lösningar

Vilka alternativ, både lagstiftning och andra åtgärder, har övervägts? Finns det ett rekommenderat alternativ? Varför? 

Denna konsekvensbedömning analyserar ett antal olika alternativ som huvudsakligen, men inte uteslutande, extrapoleras utifrån problemfaktorer kopplade till ”föråldrad och rigid lagstiftning” och ”förvaltningsmekanismer”. Två separata övergripande frågor, som är kopplade till de snabba förändringarna på marknaden, beaktas horisontellt.

ALTERNATIV 0 UTGÅNGSSCENARIO: Behålla det nuvarande regelverket för .eu.

ALTERNATIV 1 KOMMERSIALISERING: Förenkla regelverket och samtidigt lägga ut driften och förvaltningen av registreringsenheten på en extern kommersiell tjänsteleverantör.

ALTERNATIV 2 MODERNISERA DEN RÄTTSLIGA RAMEN. Ersätta den nuvarande rättsliga ramen med ett principbaserat rättsligt instrument. Ett externt förvaltningssystem skulle behållas för .eu-toppdomänen.

ALTERNATIV 3 SEPARAT FÖRVALTNING: Kombinerar alternativ 2 med skapandet av ett flerpartsorgan med en rådgivande funktion. Detta organ skulle vara fristående från registreringsenheten.

ALTERNATIV 4 INSTITUTIONALISERING: Registreringsenheten förvaltas och drivs inom en av kommissionens avdelningar (a) eller en EU-byrå (b1: EUIPO, b2: Enisa)

Alternativ 1, alternativ 4.a och alternativ 4.b2 förkastades tidigt eftersom de inte uppfyller målen.

När det gäller de två övergripande frågor som hanteras separat analyserar konsekvensbedömningen både möjligheten för .eu-registreringsenheten att erbjuda direktregistrering åt den som ansöker om registrering mot bakgrund av ändrade marknadsvillkor, och eventuella ändringar av behörighetskriterierna för att få en .eu-toppdomän.

Rekommenderat alternativ: ALTERNATIV 3, kombinerat med ett avskaffande av de strikta kraven på direktregistrering, ett medborgarskapskrav för fysiska personer och ett hemvistkrav för organisationer och företag.

Vem stöder vilka alternativ? 

En stor majoritet av de berörda parter som deltog i samråden välkomnade det rekommenderade alternativet, eftersom de vill se en förenkling av den rättsliga ramen och samtidigt mildra de nuvarande behörighetskriterierna en aning. Synen på förvaltningsmodellen varierade mer.

C. De rekommenderade alternativens konsekvenser

Vad är nyttan med de rekommenderade alternativen (om sådana alternativ finns, annars anges för huvudsakliga alternativ)? 

Det rekommenderade alternativet skulle skapa en rationaliserad, principbaserad rättslig ram. Detta skulle ge den flexibilitet som krävs för att .eu-toppdomänen ska kunna anpassas till de snabba tekniska förbättringarna av domännamnssystemet, t.ex. när det gäller säkerhetsfunktioner. Slutanvändarna skulle kunna dra nytta av tekniska förbättringar utan att behöva vänta den tid det tar att ändra förordningarna. Det rekommenderade alternativet skulle också förbättra .eu-toppdomänens funktionssätt och främja innovation i .eu-ekosystemet, både inom registreringsenhetens verksamhet och i senare led hos ombuden och de som ansöker om registrering, och därigenom ge de europeiska medborgarna och företagen en bättre produkt.

.eu-toppdomänen skulle ha större attraktionskraft på toppdomänsmarknaden och öka konkurrensen mellan ombud. Detta kan i sin tur väntas a) potentiellt sänka priserna för slutanvändarna, b) öka .eu-domänens tillgänglighet och fördelar för EU-samhället, c) öka antalet registreringar och avlägsna oss från ett scenario där antalet förlängningar faller under en tröskel där det skulle hota domännamnets finansiella hållbarhet.

Detta alternativ medför en ändrad förvaltningsstruktur, med ett separat organ för rådgivning om strategiska beslut kopplade till .eu-toppdomänens funktionssätt och tillsynen över registreringsenheten. Genom att stärka och bredda underlaget för en god förvaltning av .eu-registreringsenheten väntas dessa ändringar främja ökad insyn och ansvarsskyldighet och effektivt mildra den potentiella risken för dålig förvaltning av .eu-toppdomänens verksamhet.

Införandet av ett medborgarskapskriterium skulle innebära att även EU-medborgare som lever i tredjeländer kan dra nytta av .eu-toppdomänen, medan ett avskaffande av de strikta kraven avseende direktregistrering kommer att göra det möjligt att bättre främja .eu-toppdomänen, t.ex. när det gäller andra alfabet än det latinska.

Vad är kostnaderna för de rekommenderade alternativen (om sådana alternativ finns, annars anges för huvudsakliga alternativ)? 

Kostnaderna för att följa lagstiftningen väntas minska med det rekommenderade alternativet. Även om den rättsliga ramen är mindre betungande kommer det dock att finnas ett behov av att organisera, administrera och förvalta .eu-toppdomänen korrekt. Några av förvaltningskostnaderna för registreringsenheten skulle dock försvinna. De nuvarande kostnaderna som det budgeteras för under allmänna kostnader beräknas till 296 000 för 2018.

Hos Europeiska kommissionen skulle arbetet med att utöva tillsyn över .eu-toppdomänen minska tack vare a) det nyinrättade organ som förväntas ta över en del av kommissionens nuvarande uppgifter, och b) en lättare och mer framtidssäkrad rättslig ram som kan anpassas till ändrade marknadsvillkor utan kostsamma ändringar av rättsliga förfaranden.

Tillräckliga resurser måste avsättas för flerpartsorganet. Det kommer att stödjas ekonomiskt av kommissionen.

Slutanvändare och ombud väntas inte påverkas (vad gäller priset de betalar för en .eu-toppdomän).

Hur påverkas företagen, särskilt små och medelstora företag och mikroföretag?

Det förespråkade alternativet skulle ha en positiv inverkan på europeiska företag, små och medelstora företag och mikroföretag genom att öka produktinnovationen, sänka priserna och öka synligheten och tillgängligheten för .eu-toppdomänen.

Påverkas medlemsstaternas budgetar och förvaltningar i betydande grad?

Ingen förväntad påverkan.

Uppstår andra betydande konsekvenser? 

Initiativet kan förväntas ha positiva effekter på registreringsenheten och på marknaderna i senare led för ombud och de som ansöker om registrering, inklusive företag och medborgare, genom ökad flexibilitet och innovation, lägre priser och ökad tillgång till .eu-toppdomänen.

D. Uppföljning

När kommer åtgärderna att ses över? 

Med det rekommenderade alternativet skulle den nya rättsliga ramen ge den flexibilitet som krävs för att klara ändrade marknadsvillkor utan att behöva någon översyn av lagstiftningen. Det skulle därmed ge en framtidssäkrad rättslig ram.

Kommissionen kommer dock att övervaka tillämpningen av den nya rättsliga ramen och lämna en rapport om sin utvärdering till Europaparlamentet och rådet senast fem år efter den dag då denna nya ram börjar tillämpas.

Top