EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 31.8.2018

COM(2018) 608 final

2018/0320(NLE)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om fastställande för 2019 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Enligt förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken ska utnyttjandet av levande marina biologiska resurser ske på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs och bevaras över nivåer som kan ge maximal hållbar avkastning. Ett viktigt verktyg för detta är det årliga fastställandet av fiskemöjligheterna i form av totala tillåtna fångstmängder (nedan kallade TAC) och kvoter.

I förordning (EU) 2016/1139 av den 6 juli 2016 om upprättande av en flerårig plan för bestånden av torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön och de fisken som nyttjar dessa bestånd anges mer detaljerade värden för fiskeridödlighet, vilka uttrycks som intervall, och dessa används i denna förordning för uppnåendet av målen med den gemensamma fiskeripolitiken, särskilt vad gäller att uppnå och upprätthålla maximal hållbar avkastning.

Syftet med detta förslag är att fastställa medlemsstaternas fiskemöjligheter beträffande de kommersiellt viktigaste fiskbestånden i Östersjön för 2019. För att förenkla och förtydliga de årliga besluten om TAC och kvoter fastställs sedan 2006 fiskemöjligheterna i Östersjön genom en särskild förordning.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

De föreslagna åtgärderna överensstämmer med målen och reglerna för den gemensamma fiskeripolitiken och är förenliga med unionens politik för hållbar utveckling.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Artikel 43.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Förslaget omfattas av unionens exklusiva befogenhet i enlighet med artikel 3.1 d i EUF-fördraget. Subsidiaritetsprincipen är därför inte tillämplig.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl:

Den gemensamma fiskeripolitiken är en gemensam politik. Enligt artikel 43.3 i EUF-fördraget ska rådet besluta om åtgärder om fastställande och fördelning av fiskerimöjligheter.

Medlemsstaterna tilldelas fiskemöjligheter i enlighet med den aktuella rådsförordningen. Enligt artiklarna 16.6, 16.7 och 17 i förordning (EU) nr 1380/2013 får medlemsstaterna själva besluta hur de vill fördela fiskemöjligheterna mellan regioner och mellan aktörer i enlighet med de kriterier som anges i de aktuella artiklarna. Medlemsstaterna har därmed stora möjligheter att själva besluta vilken social/ekonomisk modell de vill använda för att utnyttja de tilldelade fiskemöjligheterna.

Förslaget får inga nya ekonomiska följder för medlemsstaterna. Rådet antar denna särskilda förordning varje år och de offentliga och privata medel som behövs för att genomföra den finns redan.

•Val av instrument

Föreslaget instrument: Förordning.

Detta förslag avser fiskeriförvaltning på grundval av artikel 43.3 i EUF-fördraget.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Samråd med berörda parter

Den rådgivande nämnden för Östersjön (BSAC) har rådfrågats med utgångspunkt från kommissionens meddelande Samråd om fiskemöjligheterna för 2019 inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken (COM(2018) 452 final). Förslaget grundar sig på vetenskapliga utlåtanden från Internationella havsforskningsrådet (Ices). Utan att gå emot befintlig politik eller försämra tillståndet för känsliga resurser, har man i förslaget beaktat och i möjligaste mån tagit hänsyn till de preliminära åsikter som framfördes avseende samtliga berörda fiskbestånd.

De vetenskapliga utlåtandena om fångstbegränsningar och om beståndens tillstånd diskuterades också med medlemsstaterna i det regionala forumet Baltfish i juni 2018.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Ices är den vetenskapliga organisation som rådfrågats.

Unionen ber varje år Ices att lämna vetenskapliga utlåtanden om tillståndet för viktiga fiskbestånd. Utlåtandet omfattar alla bestånd i Östersjön och TAC föreslås för de kommersiellt viktigaste bestånden.

•Konsekvensbedömning

Förslaget ingår i en långsiktig strategi för att gradvis minska fiskeuttaget så att det kommer ner till och kan ligga kvar på långsiktigt hållbara nivåer. Härigenom är det möjligt att åstadkomma ett stabilt fisketryck, större kvoter och förbättrade inkomster för yrkesfiskarna och deras familjer. De ökande landningarna förväntas gynna fiskeindustrin, konsumenterna, beredningsindustrin och detaljistledet samt hela den sektor som är kopplad till det kommersiella fisket och till fritidsfisket.

De senaste årens beslut om fiskemöjligheter i Östersjön har redan lyckats bringa fiskeridödligheten i linje med maximalt hållbart uttag för alla bestånd, utom ett, återuppbygga bestånden samt skapa balans mellan fiskekapaciteten och fiskemöjligheterna. Det krävs emellertid fortfarande framsteg för att alla bestånd ska kunna återställas, då vissa av dem fortfarande ligger under säkra nivåer för biomassan, och för att alla bestånd ska kunna fiskas på nivåer som ligger i linje med maximalt hållbart uttag.

Mot bakgrund av ovanstående skulle förslaget från kommissionen innebära att fiskemöjligheterna för sill/strömming i västra Östersjön minskar med 63 %, för sill/strömming i mellersta Östersjön med 26 %, för sill/strömming i Bottniska viken med 7 %, för torsk i östra Östersjön med 15 % och för lax i Finska viken med 1 %. Kommissionens förslag skulle öka fiskemöjligheterna för sill/strömming i Rigabukten med 7 %, för skarpsill med 3 %, för rödspätta med 43 %, för det västra torskbeståndet med 31 % och för lax i Egentliga Östersjön med 15 %.

Effekterna av förslaget för 2019 skiljer sig därför åt beroende på vilken typ av fiske det är fråga om. Sammantaget ger kommissionens förslag fiskemöjligheter i Östersjön på cirka [609 000 ton, vilket är en minskning med 9,7 % i förhållande till 2018].

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

I förslaget bibehålls flexibiliteten vad gäller de mekanismer för kvotutbyten som infördes genom förra årets förordning om fiskemöjligheter i Östersjön. Förslaget innehåller inga nya element eller nya administrativa förfaranden för de offentliga myndigheterna (varken för EU-myndigheterna eller för de nationella myndigheterna) som skulle kunna öka den administrativa bördan.

Förslaget avser en ettårig förordning för 2019 och innehåller därför ingen bestämmelse om översyn.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Förslaget påverkar inte unionens budget.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

I förslaget fastställs medlemsstaternas fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön för 2019.

Fiskemöjligheter

Den nya fleråriga planen för fisket i Östersjön trädde i kraft den 20 juli 2016 1 . Enligt planen ska fiskemöjligheterna fastställas i enlighet med de mål som anges i planen och de ska vara förenliga med de målintervall för fiskeridödlighet som anges i planen. I de fall då ett bestånds biomassa ligger under de referenspunkter som anges i planen ska fiskemöjligheterna fastställas till en nivå som motsvarar fiskeridödligheten, vilken ska minskas proportionellt i förhållande till beståndets biomassa.

Fiskemöjligheterna föreslås i enlighet med artikel 16.1 (principen om relativ stabilitet) och artikel 16.4 (målen för den gemensamma fiskeripolitiken och de regler som anges i de fleråriga planerna) i förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken.

För att fastställa EU-kvoterna för de bestånd som delas med Ryska federationen har i förekommande fall respektive kvantitet för dessa bestånd dragits av från de TAC som föreslås av Ices. De TAC och kvoter som tilldelas medlemsstaterna anges i bilagan till denna förordning.

Föreslagna TAC för bestånd av sill/strömming i Rigabukten och Bottniska viken samt föreslagna TAC för skarpsill, torsk i västra Östersjön och lax i Egentliga Östersjön motsvarar de målintervall för fiskeridödlighet för maximalt hållbart uttag som avses i artikel 4.2 och kolumn A i bilaga I till förordning (EU) 2016/1139. För sill/strömming i mellersta Östersjön har TAC fastställts till en nivå som motsvarar det intervall för fiskeridödlighet som avses i artikel 4.4 och kolumn B i bilaga I till den förordningen, i syfte att begränsa variationerna i fiskemöjligheterna mellan på varandra följande år. För sill/strömming i västra Östersjön beräknar Ices att storleken på beståndet ligger under den referenspunkt för miniminivån för lekbeståndets biomassa (MSY Btrigger) som anges i kolumn A i bilaga II till förordning (EU) 2016/1139. Sedan Ices omvärderat de lämpliga referenspunkterna i överensstämmelse med Ices senaste utlåtande 2 , ligger storleken på beståndet under gränsreferenspunkten för biomassa (Blim).

När det vetenskapliga utlåtandet visar att bestånden ligger under den referenspunkt för miniminivån för lekbeståndets biomassa som anges i kolumn A i bilaga II, ska, enligt artikel 5.2 i förordning nr 2016/1139, alla lämpliga korrigerande åtgärder vidtas för att det berörda beståndet snabbt ska återgå till en nivå som kan ge maximal hållbar avkastning. För att nå en sådan nivå ska fiskemöjligheterna avseende berört bestånd fastställas till en nivå som ger en fiskeridödlighet under det intervall som anges i kolumn B i bilaga I till förordning 2016/1139. Under beaktande av den minskade biomassan för sill/strömming i västra Östersjön föreslår kommissionen att TAC med stöd av artikel 4.3 i förordning 2016/1139 fastställs på en lägre nivå än de som anges i bilaga I, kolumn A. Detta motsvarar en TAC på 6 404 ton (-63 %) för att möjliggöra snabbare återhämtning av beståndet, eftersom denna TAC enligt Ices möjliggör en ökning av biomassan med 9,3 % till 2019.

Kommissionen anser att intervallen för fiskeridödlighet som fastställs i bilaga I och referenspunkterna för bevarande i bilaga II till förordning 2016/1139 inte längre återspeglar de bästa tillgängliga vetenskapliga utlåtandena på ett korrekt sätt. Förordning (EU) 2016/1139 bör bringas i överensstämmelse med aktuell forskning med hjälp av de bestämmelser som föreslås i artikel 17 i kommissionens förslag COM (2018) 149 3 .

TAC för rödspätta är en kombination av utlåtandet om maximalt hållbart uttag vad gäller beståndet inom delsektionerna 21–23 och Ices-metoden för bestånd för vilka det endast finns begränsade uppgifter vad gäller beståndet i delsektionerna 24–32. TAC för lax i Finska viken och det östra torskbeståndet överensstämmer med Ices metod för bestånd för vilka det endast finns begränsade uppgifter.

Genom rådets förordning (EG) nr 847/96 infördes ytterligare villkor för förvaltning av TAC, med fördelning mellan åren, och bestämmelser om flexibilitet enligt artiklarna 3 och 4 för bestånd som omfattas av försiktighets-TAC respektive analytisk TAC. Enligt artikel 2 ska rådet, när TAC fastställs, bestämma för vilka bestånd artiklarna 3 och 4 inte ska gälla, särskilt på grundval av beståndens biologiska status. Mera nyligen har flexibilitet införts genom artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 för alla bestånd som omfattas av landningsskyldigheten. För att motverka en alltför stor flexibilitet, som skulle underminera principen om ett rationellt och ansvarsfullt utnyttjande av de levande marina biologiska resurserna och förhindra att målen för den gemensamma fiskeripolitiken uppnås, bör det förtydligas att artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 endast är tillämpliga i de fall då medlemsstaterna inte utnyttjar den flexibilitet mellan åren som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013.

2018/0320 (NLE)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om fastställande för 2019 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

1) Enligt artikel 6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 4 ska bevarandeåtgärder antas med beaktande av tillgänglig vetenskaplig, teknisk och ekonomisk rådgivning, inbegripet i förekommande fall de rapporter som utarbetas av vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen och andra rådgivande organ, råd som lämnas av de rådgivande nämnder som inrättats för de relevanta geografiska områdena eller kompetensområdena och gemensamma rekommendationer från medlemsstaterna.

2)Det åligger rådet att besluta om åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter, inbegripet vissa villkor som är funktionellt knutna till dessa, i förekommande fall. Fiskemöjligheterna bör tilldelas medlemsstaterna på ett sätt som tillförsäkrar relativ stabilitet i fiskeverksamheten för var och en av medlemsstaterna för vart och ett av bestånden eller fiskena samt med beaktande av målen för den gemensamma fiskeripolitiken enligt förordning (EU) nr 1380/2013.

3)I artikel 2 i förordning (EU) nr 1380/2013 fastställs att målet för den gemensamma fiskeripolitiken är att nyttjandetakten för maximal hållbar avkastning där så är möjligt ska ha uppnåtts senast 2015 och, genom en successiv och stegvis anpassning, senast 2020 för alla bestånd.

4)De totala tillåtna fångstmängderna (TAC) bör därför fastställas, i enlighet med förordning (EU) nr 1380/2013, på grundval av tillgänglig vetenskaplig rådgivning, med beaktande av biologiska och socioekonomiska aspekter samtidigt som de olika fiskerinäringarna säkerställs en rättvis inbördes behandling, och med hänsyn till de synpunkter som framförts under samråden med aktörerna.

5)Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1139 5 upprättas en flerårig plan för bestånden av torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön och för det fiske som nyttjar dessa bestånd (nedan kallad planen). Planen syftar till att säkerställa att utnyttjandet av levande marina biologiska resurser sker på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs till och bevaras över nivåer som säkerställer maximal hållbar avkastning. Målet för fiskeridödligheten för de berörda bestånden, uttryckt i intervall, ska därför nås så snart som möjligt och, genom en successiv och stegvis anpassning, senast 2020. Fångstbegränsningarna för 2019 vad gäller bestånden av torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön bör lämpligen fastställas i överensstämmelse med planens mål.

6)Internationella havsforskningsrådet (Ices) har uppgett att biomassan för sill/strömming i västra Östersjön i delsektionerna 20–24 ligger under de referenspunkter för bevarande av lekbeståndets biomassa som anges i kolumn A i bilaga II till förordning 2016/1139. I enlighet med artikel 5.2 i den förordningen bör alla lämpliga korrigerande åtgärder vidtas för att se till att det berörda beståndet snabbt återgår till en nivå som kan ge MSY. För detta ändamål är det nödvändigt att ta hänsyn till tidsplanen för uppnåendet av målen för den gemensamma fiskeripolitiken och för planen, i synnerhet med tanke på den förväntade effekten av vidtagna korrigerande åtgärder, samtidigt som man håller fast vid de mål om att uppnå nytta i ekonomiskt, socialt och sysselsättningsmässigt hänseende som anges i artikel 2 i förordning (EU) nr 1380/2013. Det är följaktligen lämpligt, även i enlighet med artikel 4.3 i förordning (EU) 2016/1139, att fastställa fiskemöjligheterna för sill/strömming i västra Östersjön till en nivå under intervallet för fiskeridödlighet i kolumn A i bilaga I till den förordningen, eftersom en sådan nivå tar hänsyn till minskningen av biomassan.

7)Beträffande torskbeståndet i västra Östersjön uppges i det vetenskapliga utlåtandet att fritidsfiske avsevärt bidrar till det beståndets övergripande fiskeridödlighet. Med beaktande av beståndets nuvarande tillstånd är det lämpligt att behålla en daglig fångstbegränsning per fiskare. Detta påverkar inte principen om relativ stabilitet för kommersiell fiskeverksamhet.

8)Beträffande torskbeståndet i östra Östersjön har Ices har ännu inte kunnat fastställa några biologiska referenspunkter, till följd av förändringar i beståndets biologi. För att bidra till uppnåendet av planens mål är det därför lämpligt att fastställa TAC för det östra torskbeståndet i Östersjön i enlighet med försiktighetsansatsen enligt artikel 9.2 i förordning (EU) nr 1380/2013.

9)Utnyttjandet av de fiskemöjligheter som fastställs i denna förordning omfattas av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 6 , särskilt artiklarna 33 och 34, i fråga om registrering av fångstuppgifter och fiskeansträngning och överföring av uppgifter till kommissionen om uttömda fiskemöjligheter. I den här förordningen bör det därför fastställas koder för landningar av de bestånd som omfattas av denna förordning vilka medlemsstaterna ska använda när de översänder uppgifter till kommissionen.

10)Genom rådets förordning (EG) nr 847/96 7 infördes ytterligare villkor för förvaltning av TAC med fördelning mellan åren, däribland, enligt artiklarna 3 och 4, bestämmelser om flexibilitet för försiktighets-TAC och analytiska TAC. Enligt artikel 2 i den förordningen ska rådet, när TAC fastställs, bestämma för vilka bestånd artiklarna 3 och 4 i den förordningen inte ska gälla, särskilt på grundval av beståndens biologiska tillstånd. Mer nyligen infördes genom artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 flexibilitet mellan åren för alla bestånd som omfattas av landningsskyldigheten. För att motverka en alltför stor flexibilitet som skulle underminera principen om ett rationellt och ansvarsfullt utnyttjande av levande marina biologiska resurser, förhindra att målen för den gemensamma fiskeripolitiken uppnås och försämra beståndens biologiska tillstånd, bör det därför fastställas att artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 är tillämpliga på analytiska TAC endast i de fall då den flexibilitet mellan åren som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 inte utnyttjas.

11)För att undvika avbrott i fiskeverksamheten och trygga försörjningen för unionens fiskare bör denna förordning tillämpas från och med den 1 januari 2019. Av brådskande skäl bör denna förordning träda i kraft omedelbart efter det att den har offentliggjorts.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön för 2019.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1. Denna förordning ska tillämpas på unionsfiskefartyg som är verksamma i Östersjön.

2. Denna förordning ska också tillämpas på fritidsfiske, om det uttryckligen hänvisas till sådant fiske i de relevanta bestämmelserna.

Artikel 3

Definitioner

I den här förordningen ska definitionerna i artikel 4 i förordning (EU) nr 1380/2013 gälla. Dessutom gäller följande definitioner:

(1)delsektion: en av Ices delsektioner i Östersjön i enlighet med definitionen i bilaga I till rådets förordning (EG) nr 2187/2005 8 ,

(2)total tillåten fångstmängd (TAC): den kvantitet av varje bestånd som får fångas under en ettårsperiod,

(3)kvot: en andel av den totala tillåtna fångstmängden som tilldelas unionen, en medlemsstat eller ett tredjeland,

(4)fritidsfiske: icke kommersiell fiskeverksamhet som utnyttjar havets biologiska resurser exempelvis för rekreation, turism eller sport.

KAPITEL II

FISKEMÖJLIGHETER

Artikel 4

TAC och fördelning

TAC, kvoter och, om lämpligt, villkor som är funktionellt knutna till dessa, anges i bilagan.

Artikel 5

Särskilda bestämmelser om fördelning av fiskemöjligheter

Fördelningen mellan medlemsstaterna av fiskemöjligheterna enligt denna förordning ska inte påverka

(a)utbyten i enlighet med artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013,

(b)reduceringar och omfördelningar i enlighet med artikel 37 i förordning (EG) nr 1224/2009,

(c)ytterligare landningar som tillåts inom ramen för artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 eller artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013,

(d)kvantiteter som hålls inne i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 eller överförs i enlighet med artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013,

(e)avdrag enligt artiklarna 105 och 107 i förordning (EG) nr 1224/2009.

Artikel 6

Villkor för landning av fångster och bifångster

De bestånd av icke-målarter inom de säkra biologiska gränser som avses i artikel 15.8 i förordning (EU) nr 1380/2013 vilka omfattas av undantaget från skyldigheten att avräkna fångster från berörd kvot anges i bilagan.

Artikel 7

Åtgärder avseende fritidsfiske efter torsk i delsektionerna 22–24

1. Vid fritidsfiske får högst fem exemplar av torsk behållas per fiskare och dag i delsektionerna 22–24.

2. Punkt 1 påverkar inte strängare nationella åtgärder

.

KAPITEL III

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 8

Dataöverföring

När medlemsstaterna i enlighet med artiklarna 33 och 34 i förordning (EG) nr 1224/2009 överför uppgifter till kommissionen om kvantiteter ur bestånd som fångats eller landats ska de använda beståndskoderna i bilagan till den här förordningen.

Artikel 9

Flexibilitet

1. Utom där annat anges i bilagan till den här förordningen ska artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 tillämpas på bestånd som omfattas av en försiktighets-TAC, och artikel 3.2, och 3.3 samt artikel 4 i den förordningen ska tillämpas på bestånd som omfattas av en analytisk TAC.

2. Artikel 3.2 och 3.3 samt artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas i de fall där en medlemsstat utnyttjar den flexibilitet mellan åren som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013.

Artikel 10

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2019.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

(1)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1139 av den 6 juli 2016 om upprättande av en flerårig plan för bestånden av torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön och det fiske som nyttjar dessa bestånd, om ändring av rådets förordning (EG) nr 2187/2005 och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1098/2007, EUT L 191, 15.7.2016, s. 1.

(2)    http://ices.dk/sites/pub/Publication%20Reports/Advice/2018/2018/her.27.20-24.pdf

(3)

   Proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council establishing a multiannual plan for fish stocks in the Western Waters and adjacent waters, and for fisheries exploiting those stocks, amending Regulation (EU) 2016/1139 establishing a multiannual plan for the Baltic Sea, and repealing Regulations (EC) No 811/2004, (EC) No 2166/2005, (EC) No 388/2006, (EC) 509/2007 and 

(4)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22).

(5)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1139 av den 6 juli 2016 om upprättande av en flerårig plan för bestånden av torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön och det fiske som nyttjar dessa bestånd, om ändring av rådets förordning (EG) nr 2187/2005 och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1098/2007, EUT L 191, 15.7.2016, s. 1.

(6)    Rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs, om ändring av förordningarna (EG) nr 847/96, (EG) nr 2371/2002, (EG) nr 811/2004, (EG) nr 768/2005, (EG) nr 2115/2005, (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr 509/2007, (EG) nr 676/2007, (EG) nr 1098/2007, (EG) nr 1300/2008, (EG) nr 1342/2008 och upphävande av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1627/94 och (EG) nr 1966/2006 ( EUT L 343, 22.12.2009, s. 1 ).

(7)    Rådets förordning (EG) nr 847/96 av den 6 maj 1996 om att införa ytterligare villkor för förvaltning av totala tillåtna fångstmängder (TAC) och kvoter med fördelning mellan åren (EGT L 115, 9.5.1996, s. 3).

(8)    Rådets förordning (EG) nr 2187/2005 av den 21 december 2005 om bevarande av fiskeresurser genom tekniska åtgärder i Östersjön, Bälten och Öresund ( EUT L 349, 31.12.2005, s. 1 ).

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 31.8.2018

COM(2018) 608 final

BILAGA

till

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

om fastställande för 2019 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön

TOTALA TILLÅTNA FÅNGSTMÄNGDER TILLÄMPLIGA PÅ UNIONSFISKEFARTYG I OMRÅDEN DÄR TAC FASTSTÄLLTS PER ART OCH PER OMRÅDE

I följande tabeller anges TAC och kvoter (i ton levande vikt, utom där annat anges) för varje bestånd och de villkor som är funktionellt knutna till dem.

Hänvisningar till fiskezoner är hänvisningar till Ices-områden, om inte annat anges.

Fiskbestånden redovisas i alfabetisk ordning efter arternas vetenskapliga namn.

För tillämpningen av denna förordning tillhandahålls följande tabell över de vetenskapliga namnen och motsvarande svenska namn: